Ta d tasuqelt n tdiwennit i s-tuqem "la Dépêche de Kabylie" i Dda Smaεil Meğbeṛ.
D yiwen seg imezwura seg imaγnasen n tmaziγt, umi yeqqim iman d ilemẓi. Smail Meğber ittidir tagara-ya deg Fṛansa anda yettkemmil amahil d unadi ines. Yenna-yaγ-d tamacahut-is, yemmeslay-aγ-d γef iṣenfaren ines.
La Dépêche de Kabylie: Amek i d-ilul udlis inek i d-yeffγen γur tiẓrigin “L’Harmattan” deg Paris ?
Smail Meğber: Amecwaṛ i d-yewwi udlis inu yebda-d seg tallit deg i d-tennulfa tesγunt ABC Amaziγ, deg useggas 1996(ifeḍ tzat tmiḍin tzat tmerwin d ṣdis). Tuffγa ines ur fessusset ara. Tazwara lliγ riγ a d-sbeddeγ axxam n useẓreg. Aseẓreg ad irefden tasekla tamaziγt, ama d ayen d-itteffγen ass-a neγ d tulsa i wayen i d-yeffγen yakan γef umezruy, idles akk d tutlayt tamaziγt. Iswi-w ad yili wexxam-a d tala seg ad d-ttagment tsutiwin i d-ittnekkaren.
Iswi meqqer wazal-is ma d taxṛiṭ d tilemt. Ssutreγ i kra n wid ilan adrim. Idrimen lan-ten ma d asusem susmen, wwten nneḥ…Iγaḍ-iyi lḥal maca ur ngifeγ ara. Iswi ameqqran ačaṛan ğğiγ-t, sbeddeγ «Tiẓrigin Yuba Wis sin ». Ssufγeγ-d s cwiṭ n wallalen tasγunt i tmerniwt n waffud i tutlayt, i idles, i tira n umezruy, i wansayen, i tnettit akk d imussuten imaγnasen imaziγen.
Asufeγ n tesγunt-a d ttar daγen i d-rriγ mgal adabu azzayri amesγullu, aḥeqqar n iseggasen iberkanen i d-iḍefren timunent n tmurt seg uzaglu n tehrest tafṛansiwt.
Adabu iḥewṣen kra yellan d azref n useẓreg, igedlen akk iberdan n usnefli n tutlayt tamaziγt. Ayen i γ-yeğğan, nek, Harun, Ceradi akk d imaγnasen nniḍen, nessuffeγ-d s tuffra deg teγremt n Lezzayer tisγunin am «Iṭṭij », « Taftilt »…Amedya ugejdur n weḥṛas i d-yellan γef usnefli n tmaziγt d aḥbas iḥebsen « Afaylu amaziγ» i yella yessuffuγ-it-id ubabat Jean-Marie Dallet, ameskar n waṭas n umahil d unadi γef tutlayt d yidles amaziγ. Gar akk ayen iga Jean-Marie Dallet a d-bedreγ sin imawalen. Annect-a akk acku ufan-d ar γur-i iserdasen(iεeskriwen) kra seg wayen d yeffγen deg «Ufaylu amaziγ»
Akken yebγa wumdan inuda deg umezruy, ur d-yettaf ara kra n tallit anda imaziγen bedden ar tutlayt nsen. 3000 iseggasen-aya tura.
Yessefk a nekker a s-nerr azal i tutlayt-nneγ, a s-t-nerr nekni, i nekni, i tisutiwin i d-yettnekkaren.
Irgazen akk d tlawin, tagara-ya, d ifḍan(d luluf) n warrac, refden taεkkemt, yal yiwen s wayen i yezmer, i uslali i tikkelt nniḍen, i tmerniwt n wazal n tutlayt d yidles imaziγen. Asfel nsen ur yelli d ayen yezmer yiwen ad yektil. Imeskaren n yidlisen, wid d-isnulfuyen, simmal tettimγur tirni nsen deg wannaren n tẓuri, n yidles, n ccna akk d isura…
Maca, a nnegr a yul, amahil nsen yeqqim deg tesga ur ittwassen ara, seg ulac i s-ulac allalen.
Tasγart n tmaziγt attan gar sin ifassen: afus yessnen i yimru d wawal, akk d ufus yessnen i ukemmes n yidrimen d ustenyi n cakk n lbanka.
Maca, a tawaγit nneγ, wid ilan tiktiwin, tixriḍin nsen d tilmawin, wid umi ččurent texriḍin nsen d idrimen, ulac γur-sen tiktiwin; Akken d-yella deg wawal : « Tella tasa, ulac tasga ; tella tasga, ulac tasa. » Neγ akken nniḍen : « llan wid isεan allalen, ur sεin ara ul; llan wid isεan ul, ur sεin ara allalen.»
Akka i d-ilul ABC Amaziγ : "Win yettṛuzun asalu, ixeddem akken yufa, mačči akken yebγa" Akka i t-id-yenna Mammeri.
Seg tikti ar tawḍin n tesγunt ar imeγriyen, war ma nettu asiggez(impression), seg uṭun ar wayeḍ, ncerw-itt merriγet.
Ncerw-itt merriγet ? D awal kan ! Mači d ayen a d-yini yiwen akken tella taluft. Erret-d gar wallen nwen aγrabu(lbabuṛ) yesedday yiwen wumdan kan, eṭṭf-ed da, eğğ dihin…
« Foundation for endangered languages » (Agraw γef tutlayin i yezemren ad negrent) issufγ-ed deg usmel ines Internet, tiγri i d-greγ i wsellek n tutlayt tamaziγt, deg teγremt n Lezzayer aseggas 2000 (sin ifḍan)
Imi mlaleγ uguren, mdeṛkaleγ, greγ tamawt dakken ulac imeγriyen imazγawalen.
Imeγriyen i yellan d ifṛansawalen. Ur ssinen ara ilugan n tira n tmaziγt akken bedden ass-a.
Ma γas ran tamaziγt, ur zmiren ara. (cwiṭ-a yessnen ad γren tamaziγt skanen-aγ-d dakken tugett ur ssinen ara)
Annect-a i yi-iğğan ḥeṣleγ gar lebγi inu ad as-rreγ azal i tira d usiweḍ n wayen ittwarun s tmaziγt i tugett n yemdanen akk d ulac i s-ulac imeγriyen ddeqs.
Tidukkliwin tidelsanin neγ timaγnasin – neγ wid yerran iman-nsen qaḥqac d imaγnasen – summen-ten ikabaren n tsertit neγ qqimen kan ttfeẓẓen deg lazuq nni n yilindi, nutni εuẓẓgen i tiγri n yidles nni γef iqqaren ttḥuddun-t.
War aseẓreg, ur tezmir ad tili tutlayt, ur yezmir ad yili yidles, s inumak nsen itraren, n wass-a. Tutlayt nneγ akk d yidles nneγ kecmen tiniri, tagnitt n ulac, deg ayen yurzen aseẓreg. Ayen ittwasẓergen ur yezmir ara ad yeqqim yedder war ma llan imeγriyen neγ afus n tallalt n wid yeseddayen idrimen n tmurt neγ n tmura. (Ulac tasudut ittḍebiṛen γef yidles, taγelnawt neγ tagraγlant, i d-yettakken afus n tallalt i useẓreg s tmaziγt γas s taγin n wayen i d-itteffγen)
Tuffγa ines tis snat γur «L’Harmattan », deg yulyu n useggas 2005 (sin ifḍan d semmus), d asali n uṣenfar i lliγ bγiγ ad ssaliγ deg Lezzayer: asegrew(ajmaε) n 12 (mraw d sin) n uṭṭunen n tesγunt deg yiwen n wedlis yal tikkelt…Ur ssawḍeγ ara ad xedmeγ ayagi. Maca ur s-briγ ara i tekti inu, ferneγ-d kra n iḍrisen deg yiwen wedlis…Tiẓrigin « L’harmattan » teldi-yi-d tiwwura-s teqbel ad tesseẓreg sin idlisen. Adlis wis sin a d-yeffeγ akka cwiṭ ar zdat.
Dépêche de Kabylie: Dacu d tiẓri-k γef tsekla tamaziγt ?
Smail Meğber: Mer akk imdanen – neγ ma ulac, ifeḍ(1000) n yimdanen kan - ẓerren tasekla tamaziγt akka i tt-id-ẓerreγ nek, ur ttafeγ ara anda ad rreγ iman-iw seg tumert(lfeṛḥ) ! Yiwen wass, 5 deg Yulyu 1974, deg yiwet n tmeγra deg Draε Benxedda, tama n Tizi Wezzu, anda tecna terbaεt Si Muḥand U Mḥand (ittikkin deg tuddsa tuffirt n iγallen imaziγen). Yiwen uqcic, imi i iy-d-yeẓra qqareγ-d asefru seg yiwen iffer n lkaγeḍ, isteqsa-yi-d : « Nezmer a nγer tutlayt nneγ, nezmer a tt-naru ?» Asteqsi am wa, deg tegnitt nni yuεeṛ, tiririt-is daγen tuεeṛ, ladγa imi yessefk a s-d-rreγ deg usawaḍ, a d-slen akk medden yellan dinna. Zdat n ubṛaḥ nni anda teḍra tmeγra, yella «ukumisaṛya » n imsulta. Ur uγaleγ ara ar deffir ma γas amihi(danger) meqqer. Ur zmireγ ara ad uγaleγ ar deffir imi tira n tutlayt nneγ ur tettwassen ara, imi medden γilen d tutlayt tamawit kan. Aqcic nni s tegzi-s n win ittṛuḥun ar uγerbaz(lakul) imir nni iγil d tafransist kan akk d teεrabt i s-selmaden i yettwarun. Tutlayt ines tayemmatt, netta, ur yezmir yiwen a tt-iγer, ur yezmir yiwen a tt-yaru.
Imi i d-yesla i tririt-iw deg usawaḍ dakken tamaziγt nezmer a tt-naru, nezmer a tt-nγer, yekker ittsuγu: Tamaziγt ! Tamaziγt ! Dγa yesseḥma wid yellan akken dinna.
Ass-a, nesεa qeddac d amyaru s tmaziγt, imyura n ungalen, imedyazen, imsuqalen, imnuda...
D tagrawla taseklant i deg i nettidir ass-a : s ttawil, s tsusmi, war zzux, war ahṛuḥut. Deg kuẓ(4) tγemmaṛ n Tmazγa. Nadia Benmouhoub d yiwen umedya (tzemrem ad tafem awal fell-as deg uṭṭun wis 29 n tesγunt n ABC Amaziγ), temmut drus-aya. Neγ Nadia Djaber; ilemẓiyen akk d tlemẓiyin kkren ttḥawacen tira n tmucuha, iznan d wayen d ğğan wansayen n imezwura.
Tagrawla-ya i yewwin tutlayt nneγ ad tezger seg ugemmaḍ n tutlayt tamawit ar ugemmaḍ n tutlayt tatrart ittwarun, γur-s udem n twizi tameqqrant n wegdud akken ma yella. Maca n wegdud kan, tawaγit, tuddsiwin n udabu ur ttikkint ara deg twizi-ya. D tagrawla taγerfant, d tagrawla n wegdud, n weγref, i yekkren a d-yelqef tuγac tineggura uqbel aselqef d wengar nsent. Skud nsell i wawalen, yella yettmeslay Sifaks d Sufunisb d wid yellan deffir-sen, yessefk a nγiwel i tira nsen akken ad qqimen, akken ad idiren deg wafriwen n lkaγeḍ. Tudert n wawal deg lkaγeḍ d azgen n tudert maca yif tamettant n wawal nni. Izen n Mammeri d tiγri i wegdud akken a d-isellek tameslayt-is.
Ass-a, imi yal amγar ad yemmten, d tamkarḍit i tettett tmess, yessefk i tisutiwin i d-yettnekkaren ad rnun deg ubrid i d-neğṛen Ṭawes Amruc, Bensedira, Bulifa, Belεid akk d Mammeri. Yessefk ad arun ayen d yeqqimen seg wawal n imezwura.
Ma ad imuqel yiwen dakken yal tamacahut, mači kan d tamacahut i warrac akken ad ṭṭsen neγ ad dhun, maca d tamussni, d aktay amawi, yeqqimen akken yella, ur t-yesserka wakud, yettbin-d wazal n uḥiwec d usiweḍ i wiyaḍ n wayen d-nγellet seg idles n imezwura meqqer nezzeh.
La Dépêche de Kabylie: Dacu i yezwaren a t-ig wumdan i tutlayt-a ?
Smail Meğber: Yessefk imaγnasen - wid n tidett – ad uγalen d isellaken n tutlayt tamaziγt. Aseqqif deg ad teddari ass-a d tiḥuna n yidlisen.
Nniγ-t-id ur yelli d tikkelt ad as-d-alseγ : mači alma yeffeγ-d usaḍuf(lqanun) i wakken ad yezmer ad yekcem wumdan γer tḥanut n idlisen akken a d-yaγ adlis ittwarun s tutlayt tamaziγt. Taqacuct i bγiγ ad awḍeγ ass-a d aseẓreg n yiwen udlis yal ayyur i yifeḍ n imeγriyen ma ulac akk. D ta i d tiririt tameγnast i teγri n umedakkel-iw Mulud Mammeri a d-ssumreγ. Acku tafyirt tanegarut n yizen amεemri immun am aman: tutlayt-nneγ d yidles-nneγ yessefk ad zegren seg tmawit ar tira, anamek-is ar yidlisen, send a ten-temger tmettant. Axxam tnder deg-s tmess. Mas Rezki Issiaxem, deg tezwart yura i wedlis n Saεid Iεemrac, Tasga n Ṭlam i d-yeffγen seg mi yewweḍ anda a naweḍ, yenna : « S tγuri n ungalen am wa s wayes ad yemγur ucihwi n tγuri n wayen ittwarun s tutlayt-nneγ, daγen s wayes a neḍeggeṛ tikerkas n tesγart tucmit tasqurmaṭ i s-d-iṣaḥen. »
Yessefk ur nqebbl ara a namen dakken imaγnasen ituqqten n tmaziγt akk d iglafen n imesbaniyen i leḥḥun deg iberdan ma a d-taweḍ Tefsut Imaziγenn ur ssinen ara ad γren.
Tamentilt i d-ttafent teẓrigin ittggammin ad sẓergent amahil-a i d yeğğa umeskar-is d ulac i s-ulac tabaγurt deg usufeγ n umahil ittawarun s tmaziγt. Ihi γef-aya i d timerniwt n umennuγ ma a d-yaγ wumdan adlis s tmaziγt, d tiγunsa, i wakken ad d-nessken llan imeγriyen n tutlayt tamaziγt, d askan dakken « ass-a, azekka, tamaziγt tella, tella.» mači d awal kan ur nli anamek…akka a d-yeffeγ waṭas seg wayen ittwarun s tmaziγt send ad mmten imeskaren nsen. Tafsut Imaziγen n ibrir 80 yesneddr-itt wegdal igedlen asarag γef tmedyazt taqbuṛt, yella waya neγ ala ?
Yir adabu n twaγit igdel asarag, dayen yellan...tusa-d seg u-FLN, aεṛaben-ibaεtiyen, yella waya...d iglafen n inelmaden i d-yeffγen deg iberdan a d-sseknen tuččḥa d reffu nsen mgal tamḥeqranit n umahil-a γef tmedyazt taqbuṛt n Mulud Mammeri, akk d mgal tamḥeqranit n yidles amaziγ, yella waya...yezga-d...d asaḍen win igan aya…a d-yeqqim deg umezruy…Maca, ass-a, aḍra iglafen nni n inelmaden neγ arraw nsen ttakken affud i tmedyazt ittwarun s tmaziγt ? Atan usteqsi...ar d-taweḍ tririt i usteqsi-ya, deg tḥuna n idlisen, ur ttemdemmaren ara lγaci. Wid yeddan deg ubrid n Mulud Mammeri, takemmict n imedyazen issawaḍen a d-sẓergen adlis n temdyazt, ttbeddaden γef tewwura i wakken a t-zenzen.
Llan γur-neγ imyura n ungalen akk temyura s tutlayt tamaziγt. Amahil-nsen yegda tasekla taklasikit tafṛansiwt : Araz Mulud-Mammeri ittwafkan yal seggas sγur tidukkla «Agraw Adelsan Amaziγ», ittwafka ar tura azal n 10(mraw) tikkal. Ayen uran yessefk a d-yeffeγ, a d-ittwaseẓreg. Maca, aḍra a sen-ilin imeγriyen akk tmeγriyin ? Llan γur-neγ daγen imeskaren deg deqqs n wannaren: tullisin, d tisuqliwin, d anadi, d imawalen...Ass-a takemmict i d-itteffγen, ttwasẓergen i lmend n umeskar. Zik, medden qqaren : « ulac imyura s tutlayt tamaziγt !» Tura, d imyura i yeqqaren : ulac imeγriyen s tutlayt tamaziγt !»
Γef aya icqerweγ imaγnasen: ma nessaweḍ a d-naf ma ulac akk 1000(ifeḍ) imeγriyen, ayen yettwarun s tmaziγt a d-ittwaseẓreg akken ma yella, ama d nek neγ d tiẓrigin nniḍen a t-id-sẓergen. Targit-iw d ass ma ad ttemdemmaren kra n urawen n imeγriyen, ma ulac akk, akken ad mlilen amyaru amazγawal i wakken a sen-d-ibudd adlis.
Targit-iw ad teffeγ kra wass ?
War aseẓreg ulac tutlayt s unamek-is atrar. War imeγriyen, ulac aseẓreg. « Ur zmiren ad ilin imedyazen war imeγriyen, ur zmiren ad ilin imeγriyen war aγerbaz, ur yezmir ad yili uγerbaz war tamendawt(constitution). » Dayen immunen am aman i d-smektaγ deg uṭṭun wis 4 n « ABC Amaziγ», daγen srid deg umaṭṭaf n Ṛadiu taγelnawt, send(uqbel) tafrent i d-yellan i lmend n ubeddel n tmendawt. Sya ar d yuγal uγilif n useẓreg s tmaziγt d aγilif n udabu, ayen yellan d azref, tira, aseẓreg, aselmed, asiweḍ n tutlayt nneγ ad yeqqim gar ifassen kan n imaγnasen. Ladγa imal(avenir) ines.
La Dépêche de Kabylie: Dacu i d iṣenfaren inek ar zdat ?
Smail Meğber: Zemren ad ilin γer wumdan iṣenfaren deg ugni n ulac ? A win yufan, i wakken daγen a nessiweḍ iznan yellan deg ABC Amaziγ, a neg adlis wis 3(kraḍ) s tutlayt tamaziγt kan. Adlis deg ad ilin akk iḍrisen iseklanen d wiyaḍ i d-yeffγen s tutlayt tamaziγt. Ttxemmimeγ ladγa γer imedyazen ilmeẓyen d tmedyazin : ar γur-i d yiwen n wamek s wayes a sen-rreγ tajmilt...D tiγri i tdukkliwin isemman i imanen nsent tidukkliwin n yidles amaziγ daγen d tiγri i wid d tid yeskarayen tameγra ass n 20 deg ibrir. Seg tama neγ tayeḍ : tutlayt tamaziγt teḥwağ-iken, tusr-iken.
Tadiwennit iga-tt Farid Ait Mansour
Dépêche de Kabylie, uṭṭun 3149 ass n umhad 9 wenbeṛ 2006
Tasuqelt d Winna (Ad iyi-suref Dda Smaεil γef anda ccḍeγ)