Kles(Rijistri)
Ungalen  
spacer
    Imagraden

| | |

Ğamal Benεuf: Kra n tezgar ( passages) seg wungal “ Timlilit n tγermiwin”

Ferruğa, tendeh γef Yidir akk d Tudert, amzun tefka-yasen tasunḍa:

_ Aha, kkret fell-awen, ur d-yeqqim lḥal.

Yekker Yidir yezwar, teḍfer-it Tudert, ffγen-d ssyen, uγen abrid γer unebdad i d-yezgan deg yiwen uberreḥraḥ, yebεed cwiṭ γef wandi yezdeγ Yidir. S kra yekka umecwar i wwin di tikli-nsen, wa ur iluεa wayeḍ, amzun mγunzan.

Ulamma leḥḥun idis γer yidis, maca wa ur iluεa wayeḍ. Yidir meqqar iban ccγel-is, yessetḥa, i Tudert yeγran tapsikulujit, anda-tt ẓẓwara-nni-ines yakk ?! Ahat teqqel-as tesbek am wegris. Yeεni aḥlil, i tikkelt tamezwarut ara d-afen iman-nsen dduklen di sin yid-sen kan, ulac wis-kraḍ (3).  Imi wwḍen γer uberreḥraḥ, andi yella unebdad, ufan-t irekkem s yemdanen; irgazen, lxalat, ttrağun yakk di lkar amcum.  Yiwen wemγar yezga-d weḥd-s, yeṭṭuref cwiṭ γef lγaci-nni,  isenned γef tεekkazt-is, yettergigi, ibedd yettrağu, win ara t-iwalin akken, a s-yini wagi yettrağu di lmut a t-tawi, mačči di lkar.     Tuẓa γur-s Tudert, testeqsa-t:

_ Σni ulac rrekba ass-agi a baba ?

_ Ur tufiḍ a yelli, ma d imezwura ruḥen uγalen-d, ma d nekkni aql-aγ nettrağu, akken qqaren: “Ṭṭes ar azal, a d-tafeḍ sseεd-ik mazal”. 

Andi d-tqesdem ad truḥem ?

_  Γer tmeqbert, ur k-εniγ !

_ Fiḥel ur k-εniγ-nni a yelli, nekk ugareγ ulaxert, zedγeγ di tmeqbert akin, yal ass zerriγ γef iẓekwan, ṣṣbeḥ tameddit, ttsellimeγ γef lmeyytin.

Yuẓa γur-sen Yidir, dγa yerna yesteqsa amγar-nni:

_ Imi ulac rrekba, ihi terwi ay amγar ?!

_ Terwi γef win yellan d amγar am nekk. Wamag lemmer lliγ akka di rrehṭ n tizzyiwin-nwen, welleh ma rğiγ ula d ddqiqa dagi... D acu i yellan di semmus (5) ikilumitren, sdat n yelmeẓyen i ken-yecban !

Yidir yezzi-d, iluεa Tudert:

_ D acu twalaḍ deg wayen i d-yenna wamγar-agi ?

_ Muqel kečč, ma texseḍ ad nruḥ d aḍar, ulac aγilif.

_ Zeεma tzemreḍ ad telḥuḍ semmus (5) ikilumitren γef uḍar ?

_ Yexḍa-k waluf, zemreγ. Yernu, aql-i d tanaddalt* ass-a.

Yidir, ur s-igir tamawt i tmelsa n Tudert, almi i t-id-testwelleh, i tt-imuqel si tfednin almi d tacebbubt uqerruy-is. Yufa d tidet i s-d-tenna, ala ayen fessusen i telsa: Isebbaḍen d ibureksen*, ur sεin igerzan, iteqciren d imellalen, tasafa* d taberkant, ur wezzilet, ur γezzifet almi d tiweṭzit, tibedεit* n lḥerrara neγ n weḍraf, terna tγumm amzur-is s tmeḥremt. Lḥaṣul, tefka lebha i tsekkurt, ixuṣṣ-itt kan wecrured.

_ Ad nger asurif ihi ! Ma nebda-tt, ddac ddac, ala tiwḍin ara naweḍ, i s-yerra Yidir.

_ Yya-n, i s-terra Tudert.

Kkren ad bdun tikli, mmektan-d amγar-nni i sen-d-igan afud, akken ad rẓen aεdaz, zzin-d γur-s, snemmren-t, u budden-as talwit d teγzi usemmud. Netta daγen ibudd-asen abrid n talwit, yerna iweṣṣa-ten akken ur ṭṭafaren kan abrid ukerrus;  yella wandi yezzi aṭas, ladγa di kra n tγaltin akk d ibaburiyen; ilmend n waya i ten-iwelleh akken ad gezmen d webrid uḍar, ladγa ma cuqqen kra n iγudan, zemren a d-sneqsen ahat lewhi n sin ikilumitren. Yerna yekkes-asen anezgum n tuγalin, imi d asen-yenna ssyen tella rrekba.

D lewhayem deg wemγar-nni, amek i yeḥrarret neγ amek i t-yečča lḥir, iga yakk i s fell-as, akken a tt-wwten γef uḍar ! Ad as-tiniḍ d lmelk neγ d kra n lqeḍra i t-id-yuznen, akken ad yesmed lebγi akk d usirem n Ferruğa; lemmer i t-tessin, ad yili ccek ahat d nettat i sen-t-id-yuznen ?

         Akken i bdan tikli, i bdan awal, tamsalt teẓẓuγur-d tayeḍ, ameslay gar-asen itezzi kan γef yegna* i tettmagar yal ass tmetti. Seg ta γer ta, ur zgilen yiwet. Dγa uguren ur xuṣṣen, zemren ad mmeslayen aseggas, ur ssawaḍen γer tilist n wumuγ* γezzifen n yegna:  Ulac n waman, ulac n tezdeg, ulac n tmezduγt, ulac n rrekba, ulac n ddwa, ulac n tγuri, ulac, ulac, ulac..., anagar n lmeḥna d cceḥna, akk d tmernit n tarrawt, am wakken qqaren, timerniwt n tdimugrafit i yennernan. Lḥaṣul ṭṭfen-tt di ẓẓmek, amzun d nutni i ibubben tametti. Lemmer meqqar i ttcixin deg wanuten* (lebyur)-nni n lgaz yellan di Ḥasi rrmel akk d Ḥasi Mesεud, yili ahat a s-d-afen tifrat i qessam n umur-agi; εad ma teğğa-ten Ssaεudiya, i iberken γef “OPEP”, neγ tuddsa n tmura i yesnuzun Lpitrul. Mazal-iten di tesleṭ*-nsen _ γef waddad ideg tettidir temdint ideg zedγen, akk d tmurt s umata _ almi ffγen i temdint, ssawḍen γer yiwen uεerraḍi, ideg  sen-d-tban yiwet n tiγilt, yecban tawrirt. Tiγilt-nni, yezzi-yas-d webrid ukerrus, γef tama tayeffust-- abrid-nni, yezzi tuzzya-nni yessemlellayen--ma γef tama tazelmaṭ, icuqq-itt yiwen webrid uḍar, yefflen deg yiwen yegmir. Abrid-nni, yessekser cwiṭ, yerna yexla. Kemmlen di tikli, almi ssawḍen γer wandi ara fernen abrid ara aγen, yenṭeq Yidir γer Tudert, yenna-yas:

         _ Smenyafeγ ad nekk kan ssya d webrid-agi uḍar, wala ma “nezzi-d i wedrar aεmam “, akken qqaren. Tegra-d γur-m kemmini, wali ansi texseḍ ad nekk ?

Terra-yas Tudert s leεqel kan, am wakken ur tecliε :

_ Laman giγ-t deg-k, tikli lḥiγ-n yid-k, γas ḥseb-iyi am weltma-k, ansi texseḍ ad nekk.

_ Ur ttagad a weltma (dagi ikezzez cwiṭ γef wawal-agi: weltma), γas kkes anezgum ur lliγ d waγzen !

Akken i fflen i yegmir-nni, yuγ lḥal yuddam cwiṭ webrid, tban-asen-d yiwet n teẓgi tameẓyant, tezga-d di tama ufella, nnig webrid. Tiẓgi-nni, tecbeḥ d ayen kan, imi ayendin isekla i yellan deg-s, meḥsub zgan-d γef yiwen lqedd, a s-tiniḍ ttwafersen s lmezber, γas myarrden di ccetla-nsen: seg isekla n tayda, γer wid n tasaft, γer isekla usefṣaf, γer wid n Kalitus, akk d wayen nniḍen . . . Ula seddaw webrid, tella yiwet n tγeggaṭ n isekla d yemγan, am wid ucekrid (aḥeccaḍ), wid umadaγ i d-yettaken tidekt, am yemγan n umezzir s rriḥa-ines tameεzuzt, akk d imeccuḥen n wedles . . . Si tγeggaṭ-nni d akessar, d yiwen uzaγar yecban tamrijt, yessa am ugertil, yettwadel s tizzegzewt n lemruj; tizzegzewt-nni, tettwarqem s tewreγ akk d tezweγ n ijeğğigen. Lḥaṣul, mačči d yiwet ccetla neγ n rrehṭ n yemγan a t-yeεqel wemdan; ideg yemma-s n waffar, n umerγun, n umendekrar, n Ciḥbuḍ, n twaktirt, n umagraman, n rrenğes... Azaγar-nni yennecraḥ s iferṭeṭṭa, urqimen n tferrawin, yettmerriḥen seg ujeğğig γer wayeḍ. Dγa anecreḥ-nni, yennerna s wesčewčew n yefrax icennun; yal yiwen s nneγma-s. A wi yufan ad yesεu anzaren annect ilemsa n teγrasin, i wakken a d-ijebbed war ceḥḥa si nnsim akk d rriḥa n yemγan, s waydeg d-igellu ubeḥri rqiqen, γas semmeḍ cwiṭ.

Bdan tikli deg webrid-nni, Tudert ur tumin allen-is, deg wayen tettwali, ur teḥṣi ma d tirga i tettargu neγ d tidet. Tewwet a d-tenṭeq, ur tezmir, tḥulfa i yiles-is yettel, am wakken teggugem, almi teεreḍ acḥal d tikkelt, d wamek tefsi tyersi-nni i ikeblen taγect-is. I wakken ad ttebbet iman-is, testeqsa Yidir :

_ D tidet yella wakal am wa deg wakal n temdint-nneγ ?!

Di tegnit ideg t-testeqsa, netta yuγ-it lḥal yeṭṭef-d adeg di lğennet, yewwi-yas-d wallaγ-is amzun netta d Adem, Tudert-nni yellan γer yidis-is d Ḥewwa, ma d adeg-nni ideg llan, iban-as-d amzun d tinna i d lğennet n Σaden !

Akken i yekker a tt-iweṣṣi, i wakken ad tεass iman-is seg useklu-nni n uḍeffu,  acku ma tečča, ad tili d sebba n tuγalin γer lehmum, i ten-yeggunin yal ass di temdint ideg zedγen.

Mi d-tenṭeq Tudert s taγect-nni-ines taḥnint, tuγal tbeddel-as tnila, i terga uxemmem n Yidir; tuγal-as teẓgi-nni akk d temrijt yellan deg uzaγar-nni amzun d “ddikur” n kra n tzeqqa tameqqrant n “upira”, yellan di kra n tmurt n Yurup. Iferṭeṭṭa-nni ireqmanen, yettmerriḥen, banen-as-d amzun d kra n terbaεt n iceṭṭaḥen n “bali”. Yal ṣṣut si leṣwat-nni n yegḍaḍ i wumi i isell, yettaweḍ-as-d γer imeẓẓuγen-is amzun d nneγma n kra n wallal uẓawan*. Mi d-yezdi yakk leṣwat-nni n yegḍaḍ yesčewčiwen, icuba-ten γer yemẓawanen n kra n urkastr, yellan s lmendad n Muẓzar neγ n Bithuven. Ma d ṣṣut n Tudert-nni i t-id-yesteqsan, iḥulfa-yas amzun d acewwiq n Ṭawes Σemruc, llah llah, neγ d acewwiq n Newwara*.  Almi tules testeqsa-t, i d-yedduqqes:

_ Amek a Tudert ? D acu i d-tenniḍ?

_ Nniγ-ak, ma d tidet yella wadeg am wa deg wakal n temdint-nneγ ?

_ Tufiḍ-iyi-d ula d nekk, ttxemmimeγ deg wannect-a.

Kemmlen tikli, cwiṭ kan yessefk Rebbi tecceḍ Tudert -- mderkalen iḍarren-is, akken i truḥ ad taγ axebbiḍ, ad teglilez deg wakal, yuγ lḥal d akessar, alamma yerra-tt-id kan yeγẓer ara teḥbes -- akken i tt-iwala Yidir truḥ ad tedmummeγ d tiferkas, yeccelqef-itt, iger-as irebbi, irebbeε-itt-id γur-s. Mi tt-id-yufa ger ifassen-is, yekker ad yefk lebγi i wul-is, a tt-yessuden di tyendurt, ger wallen. Maca, yerra-yas algam i lebγi n wul-is, ixemmem i taggara, yuγal-it-id leεqel, iserreḥ-as. I wakken a s-yekkes adebdeb-nni, iluεa-tt s ukeεεeẓ :

_ Qrib teγliḍ a tanaddalt tuḥrict !

_ Ur εusseγ iman-iw, ttekleγ fell-ak !

_ Ur ttagad, skud yella yid-m gma-m, fiḥel ad tεasseḍ iman-im!

_ Ṭṭixxer-aγ tura si tigi n gma-m d baba-m.

Skud rennun ggaren isurifen deg ukessar-nni, skud tettaweḍ-iten-id nnesma n tesmeḍ akk d rriḥa umagraman seg yiwen yeγẓer, ideg sregrugen waman ger iγunam akk d inujal yesnin s tizwal yettaken anzi γer isekla-nni i tgen imasiḥen d lfal, di tmeγra n « newwal* ».

Mi wwḍen γer yeγẓer-nni, zegren i waman γef yiwen wesγar gan-t yemsebriden d tabriṭ i wezgar. Seg mi zegren, bernen γef tama tayeffust, bedden tardast neγ snat berra i terga n yeγẓer, ttwalin deg waman ttinẓiẓen-d seg yal igmir, am tmaẓẓagt-nni n tfunast yerwan lεedra. Kra isurifen γef wandi bedden, tella yiwet n tcercurt n waman i d-yeṭṭtreḍqen seg yiwen weẓru d azegzaw am nnila, di kra imukan tdel-it tizzegzewt n wadal. Tudert terra γer tcercurt-nni, tessared, teswa; tufa zeγlit (ḥman) cwiṭ waman, mačči am wid n terga-nni. Di tegnit ideg tṣeffeḍ udem-is s ufatas*, i d-tejbed seg weqrab-ines, tettwali deg Yidir ibedd, iberren yiwen ucelgiḍ deg ufus-is, tekker tluεa-t, akken a t-id-tessufeγ si tsusmi-nni ideg yeγreq:

_ Mačči d lewhayem a Yidir, amek i d-ṭṭreḍqen waman seg weẓru, yerna zeγlit? Ahat  d wigi i wumi qqaren aman yeddren ?

_ Wigi d aman iγef ttemcenqaren idurar.

_ Iiiih! Tesmektaḍ-iyi-d s tmacahut-nni, i d aγ-d-tettawi yemma, fell-as yeεfu Rebbi.

_ D ayen i yi-d-tufiḍ ttxemmimeγ. Lemmer ur ugadeγ ad ččḥent terwiḥin n wid yemmuten, i wuγur d-nusa ad nẓur, yili a m-d-iniγ ad neqqim kan da, ad nessezri ass-nneγ.

- Aha tura, zri ad tesweḍ, ma teffudeḍ, i wakken ad neddez iberdan-nneγ ssya, ngum ara γ-teqqleḍ d amedyaz.

Akken i t-id-tesmekta s tmedyezt, yekker a s-yerr s tefyar-agi, i d-yeγlin deg uqerruy-is:

Ssemdi-iyi-d uraw-im

I wakken ad sweγ wiyya-m

Sbuḥru-yi-d s tayri-m

Ma ulac a yi-yawi naddam

Ma meγleγ ddnub i yiri-m

A d-teqqel tuzzma fell-am

Yuγal yessusem, yewwet nneḥ. Yezri γer tcercurt-nni, yessared, yeswa. Ssyen ṭṭfen abrid, yernu d tasawent i ten-id-yemmugren. Yidir yemmekta-d tadyant-nni, “bibb-iyi neγ a k-bibbeγ”, meḥsub hḍer-iy-d neγ a k-n-heḍreγ, i wakken ad tifsus tsawent, iluεa Tudert yenna-yas:

_ Tura yekfa ukessar, d tasawent i γ-d-yeggunin. Dγa ma nerna-yas tasusmi, dayen a γ-kkiwen ifadden. Ihi, ttxil-m mmeslay-iyi-d cwiṭ, cedhaγ ṣṣut-im, a Tudert.

Awal i d-yenna Yidir, yewweḍ γer wul n Tudert. I wakken ad as-d-tesken belli tegza izen-ines, Tudert terra-yas-d s nnehta lqayen; deg-s texs a t-id-tesmekti s wussan n temẓi, deg-s daγen texs a t-testeqsi ma iḥemmel-itt,  annect i iḥemmel “Anẓar” tislit-is:

_ Iiiih a Yidir ! Mmektaγ-d ussan-nni, n temẓi i nessezri nekk yid-k. Wissen ma a d-uγalen, neγ ffrefren dayen ?! Ahat tecfiḍ γef wasmi nella d igerdan, nezga, nekk yid-k, akken i neddukul, i ntett, i nettmerriḥ, i netturar... Imir-nni, ẓid-it wussan, ur nesεi kra unezgum, iγef ara nxemmem. Ula deg wussan ugeffur, nteffeγ-d γer berra, nettnecraḥ, nettemyuṭṭtaf afus deg ufus, nceṭṭeḥ, ncennu tazlit-nni i wumi nessawal “Ḥemmu”. Γas ma s taεrabt taγerfant* i tt-id-ncennu, maca ziγ tekka-d seg yiwet n temyart tamaziγt, i wumi neqqar “Anẓar”. Wissen dγa ma tessneḍ tadyant n Anẓar, asmi iḥemmel yiwet n tlemẓit, yexs a tt-yaγ ?

_ Ih, ssneγ-tt. Anẓar d ayuc* n waman. Maca, amek i teḥṣiḍ d Anẓar i yeqqlen d Ḥemmu ?

--Welleh ma ttwallheγ γer wannect-a, almi γriγ tazmamt-nni n Leḥlu. Yernu cfiγ γef wamek i tt-id-yessuqel:

“Ya nnew, ṣebbi, ṣebbi  “Ay ageffur, γelli-d, γelli-d

Ma ttṣebbi-c εliyya                    Ur d-γelli fell-i

Ḥetta iji Ḥemmu xuya      Alamma yusa-d Ḥemmu gma

Iγeṭṭini b ẓẓerbiya                     A yi-d-idel s tẓerbit

Lemra teftel, teftel                   Tameṭṭut tfettel, tfettel

Rrajel, yakel, yakel ...”    Argaz, itett, itett ...”

Twalaḍ a Yidir amek i ibeddel kullec; Anẓar yeqqel d Ḥemmu, Yidir d Tudert yellan d igerdan, qqlen d ilmeẓyen . . .

Imeslayen i yesla seg yimi n Tudert, smektan-t-id s yiwet n tezlit, i icennu ucennay Ṣufyan:

“Asmi nella meẓẓiyit

  Akkenni i neddukul

  Tura mi meqqrit dayen

  Si mebεid i nettmuqul ».

Tudert, teḍra-yas am temγart tazemnit, meqqrit ccfawat-ines, ulac tadyant i tettu, neγ, i s-idergen seg wussan-nni n temẓi. Yidir, yuγal-it-id wul γef temẓi, kra n wayen i s-d-tettmacahu, izerri-d ger wallen-is, ad as-tiniḍ imiren kan i iḍerru sdat-s.

Tudert, s tumert* meqqren i tuγal s awal, mačči i wakken kan a s-teg lebγi i Yidir, i tt-id-yessutren akken ad as-d-temmacahu, maca, am wakken tufa lbenna deg wayen i d-tettmektay, ladγa imi yella γer yidis-is win ukud tezdi ussan-nni ziḍen n temẓi.  Tebda tesmektay-d Yidir:

_ Tecfiḍ γef wussan-nni n temẓi, asmi i neggan i sin deg iciwi n yemma. Nettat, a γ-teslufuy, a γ-tettani deg iqerray-nneγ, nekni ur neggan, alamma tewwi-yaγ-d tamacahut-nni n Belεejjuṭ, d wamek i s-ikellex i Tteryel.

Tecfiḍ γef turart akk d wemzelheḍ-nni n yal ass. Yernu ur nεeyyu. Wissen daγen ma tecfiḍ imi nteg urar, am wakken d tameγra-nneγ, nekk yid-k. Dγa ini bdunt tismin gar-ak akk d Mεemmer, mi ara k-yini mačči kan d kečč ara yettilin d isli, deg yal urar. Ass-a d nekk i d isli, ma tugiḍ ad aγeγ Tudert, ihi ad aγeγ Ferruğa. kečč, tezgiḍ-as-d lebda d ugur; ass a s-tiniḍ, kečč urar d aḍeggal, ass nniḍen, a t-terreḍ d aqeffaf, lḥaṣul yal tikkelt anwi udem i s-tettakeḍ a t-id-yawi. Γef taggara, asmi nnernant tismin gar-awen, tuγalem tettim-tt i tabbext, yal ass d amseččew.

Tudert teḍra-yas am tenfust-nni n “seg usennan γer tmellalt”. Nettat seg wussan n temẓi, tğelleb-d γer wussan n temγer. Wissen ma texs kan ad tẓer amek ara yili waddad n Yidir, mi ara t-tḥaz deg iḥulfan-ines, ladγa di temsalt yerzan tayri-ines, γer tama-s nettat, neγ texs kan, a s-ternu asmendeg i isufa n tismin ger Yidir d Mεemmer?

--Ḥqa, Wissen ma tesliḍ neγ ala ?

-- D acu yellan akka εni ?

_ Yexḍeb-iyi-d Mεemmer.

_ Amek, amek ? Yexḍeb-ikem-id Mεemmer ?!

_ Ih, yexḍeb-iyi-d Mεemmer.

_ Ma yexs Rebbi, ahat tqebleḍ, neγ tenniḍ-as, “eğğ-iyi ad xemmeγ kra n wussan, ssyen ad waliγ” ?!

_ Ur yelli i s-nniγ, εerḍeγ kan amek ara s-ssegzuγ belli takti-yagi n jjwağ, ur tt-id-gireγ deg uqerruy-iw, skud werεad kfiγ taγuri-inu. Rniγ, ssarmeγ-as ad yaf tin ara t-iwalmen. Ziγ netta, yezwar qbel yenna i baba, d wamek i d-isukk fell-i ccwer, yernu deg temsalt yerzan imal-inu nekkini.

_ D acu i s-d-yenna baba-m ?

_ Yessefk a d-testeqsiḍ qbel γef wayen i s-yenna netta, ssyen steqsi-d γef tririt n baba ?

_ Aha kan, kif-kif... Akken qqaren: “Andi tewwteḍ aferḍas, a d-azzlen idammen-is”.

_ Yenna-yas: “Aql-i usiγ-n a d-ssutreγ afus n Tudert. Tura ma tefkiḍ-iyi-d amtawa-inek, i wakken ad iliγ d aḍeggal-inek, a k-εahdeγ, sdat Rebbi d yemdanen, ar tiliḍ am baba neγ ugar, ur k-yettxaṣṣa wacemma, alamma temmuteḍ neγ mmuteγ nekkini”. Ma d tiririt n baba, tban, attaya: “ Tamsalt am ta, d ayen yerzan imal n Tudert. Ihi, ẓwa kan ẓer-itt nettat. Tegra-d deg-i, ayen ara k-d-tini qebleγ-t”. Maca, d acu i k-yuγen akka, tbaneḍ-iyi-d amzun terfiḍ ?!

_ Ttγileγ terriḍ-as s yilaw : Tqebleḍ.

_ D awezγi ad teḍru temsalt am ta. Amek ad qebleγ jjwağ, war ma cawreγ-k ? Σni mačči deg wadeg n gma i telliḍ ?!  S ukaεεeẓ, i d as-d-tenna awal-agi aneggaru.

Ula d netta, yerra-yas-d s ukeεεeẓ:

_ A kem-iεuzz Rebbi a weltma !

_ Ttxil-k ma ur yi-d-tenniḍ, acimi i tkerheḍ Mεemmer ?

_ Welleh ma kerheγ-t, ma ḥemmleγ-t. D acu kan, netta yewwi-d abrid-nni n baba-s, yesselmed-it asgergeḍ, akk d tkerkas. Yernu, si zik iḥetteb iman-is, imi d mmi-s n wemεellem. Ilmend n waya i ugadeγ ansi kem-yettγurru, s wedrim akk d cci i yesεa. Ugar γef wannect-a, mačči d netta i kem-iwulmen.

 Yekker a s-yini, d nekkini, yuγal yessetḥa, yeffer awal-nni, yessebleε-it. Ireqqeε-itt-id s: Tamejjayt, iwulem-itt umejjay am nettat, neγ kra n uqemqum i tt-yecban.

Ffγen-d si tsawent-nni i ten-yeggunin, war ma ḥulfan-as, acku lethan-d d wawal. Kecmen s abrid ukerrus, ḍefren yiwen uεerraḍi, almi wwḍen γer yiwet n tiγilt, iwumi d-yezzi webrid γef tama tayeffust. Akken i jban, yemmuger-iten-id yiwen ccfer. Seddaw ccfer-nni, yettban-asen-d yiwen wasif, yettel am wezrem. Seg wasif-nni akin, llan kra idurar, yettaken anzi γer idurar n Aheggar, ladγa yiwen seg-sen yecba Asekrem, idurar-nni sεan lhiba, mačči d kra. Ma seg wasif-nni akka, llan kra n yeblaḍen meqqrit, annect annect ili-ten; yal yiwen anti talγa i yuγ; kra seg-sen, uγen talγa n yemnayen*, kra nniḍen, uγen talγa n yemsebriden, i ileḥḥun γef uḍar, refden timekḥal akk d kra n isufar, am leğhaz n teslit, ma d wiyaḍ, cuban lehwayec, am isredyan akk d yeγyal. 

Tudert tewhem deg wayen i twala, dγa testeqsa-t s lḥir :

_ Yidir, Yidir, wali deg yeblaḍen-ihin, tiniḍ-iyi-d s wacu i k-id-tesmektay tmuγli deg-sen ?!

_ Tesmektay-iyi-d s tmacahut-nni, n “umakur n teslatin”, neγ, “xeṭṭaf leεrayes”,, iγef d-ḥekkun; qqaren-d, ayen iγef ara isuḍ, a t-yerr d aẓru.

_ Welleh ar d tidet, ad as-tiniḍ amzun d tarceft*-nni n iqeffafen i d-yettawin tislit, i yeqqlen d iblaḍen-ihin.

_ I lemmer a d-yejbu fell-aneγ tura,  umakur-agi n teslatin ? kemm a kem-yaker, ma d nekk, a d-isuḍ fell-i, ad iyi-yerr d ablaḍ.

--Ttxil-k, ṭṭixxer-aγ akin si tedyanin-agi, γas ur ttamneγ yes-sent, maca welleh ar tesskecmeḍ-iyi tugdi.

_ Skud telliḍ yid-i, ur yelli ara tagadeḍ. Netta meqqar yettaker tislatin, iḥemmel ayen icebḥen, wamag wigi n tura, ttakren-tent akken a tent-rren d taklatin.

Tudert tewwet amek ara tbeddel asentel, dγa testeqsa Yidir :

_ Twalaḍ asif-ihin ?

_ Ih, walaγ-t, yecbeḥ aṭas !

_ Mačči γef ccbaḥa, xseγ a d-iniγ, yakk tiγermiwin timeqqranin yellan zik, ddrent γef yiri n waman...

Yegzem-as awal Yidir:

_ Ar ass-a, aṭas n temdinin di ddunit i yettwabnan γef yiri n waman, amedya n temdint-nneγ, yersen γef yiri n yill. Ula d iri n wasif-agi, ahat yella zik yettwazdeγ; lemmer a d-asen imuzzag n tansiyat*, ad nadin dagi, ahat a d-afen axxam  n jeddi-s n jeddi-s n jeddi-m  !

Tudert teḍsa aṭas γef umeslay-agi aneggaru i d-yenna Yidir.

Ssyen, kemmlen abrid-nsen, almi wwḍen sdat n tmeqbert. Ufan yeεmer dinna ssuq, d amalah n sselεa i yersen. Kullec yettnuz, bdu-d seg wučči d tissit, γer tzegza akk d lfakya, γer tmelsa akk d wusu d tduli, γer iεeqqaren n weshuski*, am rrwayeḥ, γer leqlul, γer iḍebsiyen, akk d tesfifin n ccna. Ugar γef waya, llan ula d imestujar i iqeddcen di yal tawuri*; seg-sen wid i d-yettḥellin aγrum-nsen, s usizdeg n iẓekwan, am weqlaε n leḥcic akk d wesway n ijeğğigen, wiyaḍ, ttawin-d icewwiqen n leḥzen, i wakken a d-ilqiqen wulawen iqesḥen, llan wid yettjewwiden aqran, d tamella γef yiman n imettanen, llan daγen wid yessemdayen urawen-nsen, d asuter seg sidi Rebbi, i wakken a d-iγiwel s ṣṣber i lmumnin – Dγa asuter-agi aneggaru, yettwaqbel-d, acku ala ṣṣber i γ-d-yegran nettawi-t d aεwin--. Di berra n tmeqbert, tekker-itt tḥaḥayt ger yemsenzan akk d imaγan, ma deg ugensu-ines, ters-d talwit; yal yiwen di tilist-ines, yeṭṭef aẓekka-s yeẓẓel. D acu kan, si tegnit γer tayeḍ, itekker wahruḥu ger lecyax, mi ara d-awḍen γer beṭṭu n yedrimen.

Yidir d Tudert segmi kecmen, i yennerna wewham-nsen. Ufan timeqbert-nni, tennerna s waṭas γef wakken i tt-ssnen, aya yezrin. Bdan ttnadin γef iẓekwan; d ayen i d tamdint tis-snat.

Zwaren deg uẓekka n yemma-s n Tudert, γer win n baba-s n Yidir, qqlen γer iẓekwan n wid ssnen, am Bba Belgasem, Ḥmed aselmad, Dda Meqqran; yal yiwen bedden γur-s tallit.

Mi kkren a d-ffγen, ufan-d yiwen uεessas yeqqim γef ukersi, sdat n tewwurt n texxamt i s-bnan, akken ad yeddari γef usemmiḍ n tegrest akk d wezγal unebdu. Mi d-wwḍen γur-s, iluεa-d Yidir:

_ Deg leεnaya-k, efk-iyi-d agarru, ma tesεiḍ.

Di tegnit ideg yesferfed i wakken a d-yejbed agarru, ara yefk i winna, Tudert am tin ara d-yemmektin kra, testeqsa Yidir s wewham:

_ Segmi d-neffeγ, ur k-ẓriγ tjebdeḍ-d agarru, εni teṭṭaxxreγ-as i ddexxan ?

_ Aṭas i sbuxxreγ γer lqahwa n tnezzakt, tin γer-s, tebra ma mmektaγ-t-id segmi d-neffeγ, almi d tura. A wi yufan yal ass akka !

Akken i yessaγ agarru i s-yefka Yidir, ssyen iluεa-t-id:

_ Suref-iyi kan ! Ideg yessefk ad iliγ d amedya i yemdanen, i wakken ur tessen ddexxan dagi, xerṣum d leqder i wigi yeẓẓlen akka. Maca ma gezmeγ ddexxan, rniγ cemma, γas ini-d ad ḍsen fell-i lmeyytin-agi.

Skud d netta i d-ijebden ixef n wawal, Yidir ifureṣ tagnit i wakken a t-yesteqsi γef tedyant n ssuq i iεemren sdat n tmeqbert :

_ Muqel,  γef wakken ssneγ nekkini, win yemmuten tekfa fell-as tuččit d tissit, tekfa fell-as tmelsa akk d ucebbeḥ. 

Yegzem-as awal uεessas-nni :

_ I tura εni tufiḍ-d dagi lmeyytin tetten, tessen, ttlusun, ttcebbiḥen ?! Mazal kan a d-tiniḍ, tgen timeγriwin, jewwğen, berrun. 

_ Maca, atan yeεmer ssuq, γef yimi n tewwurt, yernu kullec yella. Walaγ kra n tγawsiwin dagi, ulac-itent ula di ssuq n temdint. A s-tiniḍ, usant-d si tmura tijenṭaḍ, srid γer da. 

_ Dagi a mmi, d tamettant i d-yettaken afud i tudert.  Dagi, mačči kan d taneẓẓut i yellan, kullec yella : Jjwağ, berru, tasertit, ccreε, tuzzma, tigin d tukksa iḥeckulen, zzhu, imeṭṭi... Lḥaṣul, yexleḍ uxaluḍ; yal yiwen amek i tt-yundi.

Lγaci-nneγ, yeṭṭafar lγaci. Teḍra-yasen am warẓeẓẓen, ttruḥun d aglaf.

_ Timeqbert-agi, tella si zik ?

_ Anagar kan kra n iẓekwan yellan di tγaltin-ihin, wamag adeg-agi, zik-is yella d aγeggad n yirden d temẓin, akk d ddalya n tẓurin.

Yidir yewhem deg iẓekwan i d as-d-yesken. Iẓekwan-nni, banen-as-d am texlijin yettwabḍan d iderman, dγa, yesteqsa γef sebba n wayen :

_ Acimi yal timeqbert tettwaḥweṣ weḥd-s ?

_ Tzemreḍ a d-tiniḍ, yal timeqbert d lemri, ideg ara twaliḍ taγerma n wid imeṭṭlen deg-s, acku ta d ayla n wudayen, ta d ayla n imasiḥen, ta d ayla n yemrabḍen, ta d ayla n yeγriben, ta d ayla n iheggaren*.

Yidir, segmi yesla i yisem n tγerma, yemmekta-d timeqbert n At Yezgen, di Tγerdayt, ideg γef yal aẓekka ters teqbuct neγ tkufit n wakal, neγ n ufexxar. S umata, d igiman n tγawsiwin yesεan azal adelsan i yellan din. Lhiba-nni n tmeqbert, n At Yezgen, teqqim tewcem deg wallaγ n Yidir.

Ssyen yerna yesteqsa aεessas-nni γef kra iẓekwan, zgan-d di ccfer ufella, yezzi-yasen-d weγrab :

_ Wi ten-ilan iẓekwan-ihin, yellan di ccfer ?

_ Wid-nni, tadyant-nsen meqqret. Yal yiwen amek tt-id-yettawi.

Llan wid d-yeqqaren,  “ llan d iflisen*, usan-d akken ad akren, maca glan-d s yiwen waṭṭan d amaεur, ahat d ttifis neγ wissen d acu-t ? Aṭṭan-nni, yetteγẓaẓ deg-sen, almi i ten-yesqundel dagi.”  Deg iseggasen-agi yezrin, yeffeγ-d wawal belli yettwamṭel yid-sen  yiwen ugerruj n wureγ annect ili-t. Kkren wid-nni yeqqaren, “ur d-yettlal wawal d agujil”,  fetken iẓekwan-ihin, ttεuddun a d-sskeflen agerruj-nni. Di taggara, almi teḍra twaγit, i d-ndekwalen imassayen n tγiwant, kkren zzin-as-d s weγrab-ihin, ideg tettwaliḍ.

Yidir yessusem, yebda yettxemmim γef iẓekwan-nni, imi tugi ad as-tekcem s aqerruy tedyant n yeflisen i yesqundel waṭṭan, acku d acu ara ten-id-yawin si temdint γer tiγilt am ta ? Tadyant-agi, tesmekta-t-id s tedyant-nni yeḍran d ubabat Dufukuld yettwanγan di sseḥra. Mazal-it yettxemmim, almi t-id-tesduqqes Tudert s westeqsi i s-tefka i uεessas-nni :

_  Γef waydeg i tettεassaḍ deg leεnaya-k ?!

_ Γef lmeyytin.

_ Σni tugadem ad mseččawen deg waygar-asen ?!

_ Zik nettagad seg-sen, wamag tura nettagad fell-asen, i lemmer ansi ten-id-ssekfalen, a ten-ẓẓden d akurdas*, ssyen a ten-ssenzen .  Welleh ar ifuk laman a yelli !

Tudert, akken i tesla i wawal-agi “ ifukk laman”, temmekta-d anezgum-nni n tuγalin i ten-yeggunin, dγa testeqsa aεessas-nni :

_ Wissen ma tella rrekba γer temdint neγ ulac ?

_ Ur ttagad, γas ma ulac a tt-nerr tella.

Yeffeγ-d yid-sen γer berra, rğan kan cwiṭ, ataya yezri-d yiwen s tkerrust, yessen-it uεessas-nni, yesseḥbes-it-id, iweṣṣa-t akken ad yeglu yes-sen γer temdint. Yewwi-ten-id yid-s almi d tamdint, rsen. Yidir isuεef Tudert almi qrib d tawwurt n wexxam, ssyen yebren-d.

Msebḍan, yal yiwen deg-sen ahat yettmami-d ad as-d-yales i wass-nni ssezrin akken di sin, xerṣum ula di targit.

Tamawt: Aḍris-agi yettwakkes-d seg isebtar: 163 almi 182.

 

Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


Σebdella Ḥaman - Tinin-is...

Copyright 2006 imyura.net