Kles(Rijistri)
Tussna  
spacer
 

| | |

Isaac Newton (1642-1727)

newton.jpgD amussnak (mathématicien), d amusnagamaw (physicien) aglizi, Newton d yiwen seg wid iqqimen deg umezruy I lebda, acku tiliwa n tussna I d-yeǧǧa ur ttγarayent ara. Newton gar wid I d-isnulfan asiḍen (calcul), yufa-d tifeγt n tiddit n tafat (optique).Ɣef umussu (amimeḍ), Newton isnulfa-d kraḍ ilugan, seg tid I d-iffeγen alugen n uselmem anmeγrad (gravitation universelle).

Newton sir Isaac ilul ass n 25 dujember 1642 di temdint Woolsthorpe (tamurt n Legliz), mi zrin sin wagguren γef tmettant n baba-s. Yemma-s Hannah teǧǧa-t I jidda-s ad t-id-tessker.

Newton ikfa taγuri-ines tamezwarut di Trinity College n Grantham. Deg usseggwas 1661 ikcem γer tesdawit n Cambrige ikemmel taγuri armi d asseggwas 1665 ansa I d-iffeγ s turagt (licence), asseggwas-a I d-teḍra temsalt n tteteffaḥt is-d ildin allen γef ujebbud n tfekkiwin (attraction des corps).

Deg usseggwas 1667 Newton yuγal d imekki di tesdawit Cambridge. Deg usseggwas 1666 isnulfa-d asiḍen (calcul). Deg usseggwas 1669 yuγ amḍiq d aselmad n tusnakt di tesdawit n Cambridge.
Newton erra aṭas lmendad-is ar tiddit n tafat, deg usseggwas 1672 Newton yeɛreḍ ad d-yaf tifeγt n ini (couleur) n tafat, inna-d: “Tafat d asmlili n iẓenẓaren n ini”.

Deg usseggwas 1686 isnulfa-d tilḥi (dynamique) s lsas n kraḍ ilugan n umussu:

* Amenzay amenzu: Tafekka ur tettmimiḍ ara neγ amussu-ines ur ittbeddil ara (tazzla-ines), ma illa azal n tmernit n imsedda (somme véctorielle) n tezmert i tt-yeɛnan d ilem.

* Amenzay wis-sin : Lsas n tilḥi
Newton, iqqen timzizzelt (accéleration) n tfekka γer tezmert i tt-yeɛnan:
F=ma

F : tazmert (N)
m : tazsit n tfekka (kg)
a: timzizzelt m/s2

* Amenzay wis-kraḍ: Tigawt d tesdmert (action-réaction)
Ma illa tafekka 1 tedemmir takekka nniḍen 2 s tezmert f1,2, ihi, tafekka tis-snat tettara-d I tfekka 1 tazmert f2,1:
f1/2+f2/1=0

Newton iddem-d ilugan-a iseqdec-iten γer wid n Kepler, sway I d-yufa:
kra n tfekka illan di tallunt (espace) neγ deg umḍ’al, tettaγ-itt tazmert I wumi semman aselmem (gravité).
Yura daγen Philosophiae Naturalis Principia Mathematica deg usseggwas n 1687. Ilmend n wayen iqdec d wayen I d-ifka, isem-is yuγ aferdis (unité) n tezmert (N).


Mack A.U. d Yusef A.Y.

Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


Ulac win i d-yennan kra γef umagrad-a. Ilik(kem) d-amdan amenzu ara d-yinin kra fell-as.

Copyright 2006 imyura.net