Kles(Rijistri)
Tullizin
 

| | |

Liẓ-avuntir n Dda Qiqi

Ixef amenzu: Liẓ-avuntir n Dda Qiqi

A tt-hduγ i wiyi:

A wid yenḥafen tayri

Ffuden aman-ines di tefsut

Ma tebγam ad tḥemmlem yid-iyi

Ur qqaret lḥal ifut

Γas farṣet tiγmert-ayi

Ara d-tettafem di Tafukt.

Ixef n wutṭṭun-a d wa: Meγres, d useγres, d win γur-s.

Agzul:

Aṭlas yeffeγ-d seg wexxam yezreb, iḥar ad yemlil tameddakelt-ines Ḥayat ( „tarwiḥt n terwiḥt-iw“, akka i s-isemma netta) d wukud yesεa ttiεad ass-a. Dda Qiqi di tannumi yezga yessaḥab tabeḥlust-is, itezzi itenneṭ am izirdiw  ger yemγaren-nni yettγimin di „ plaṣ d arm“ ; ass-a , atan yecṭatṭṭew, ṭennben cclaγem-is, a s-tiniṭ yesraḥ-d rriḥa n čečču. Di tegnit ideg yiwen yezreb, wayeṭ yestufa. Aṭlas a d-yaf Dda Qiqi, a t-id-yeεreṭ γer tmeγra ara teg tiddukla Numidya ilmend n lεid n tmeṭṭut; Dda Qiqi a sent-id-id yebdu seṭṭac, sbeεṭac... Taggara Aṭlas texdeε-it tmeddakelt-is, ur d-tusi ara, tameγra n Numidya tfut-it. Akken qqaren: “ Ur yečči seksu, ur inezzeh iṭebbalen“. A d-yeččar taqerruyt-is s tebyarin, ad iqirr γer wesgen-ines am waruy. Ma d Dda Qiqi a ziγen iruḥ yeḥṭer tameγra n Numidya.

Amek i t-id-qublen dinna? d acu i yeẓra? amek i yuγal s axxam-is, γer tmeṭṭut-is Nna Ququ?... D ayen  ara nẓer deg wuṭṭun i d-iteddun ( ma bγan at Numidya)...

 

Akken wwṭeγ γur-s, beddeγ deffir-s, ur yi-d-yeẓri ara, ufiγ-t yessawal-d asefru-ya:

„ Berka-k uẓu n tneqlin

A win ur nessin

Mi qqurent ad yekkaw yimi-k

Mačči am Si Muḥend i iḥemmlen tullas

Lexrif n kull ass

Iṭes-is ger tebbucin „

Akken i yekfa asefru-ya n Si Muḥend U Mḥend, akka i d-yenna netta. Kkreγ neğεeγ-t γer iberṭi, nniγ-as:

Εni meẓẓiyeṭ imi d-tessawaleṭ akka tiheddurin am tiyi?!

- Yerra-yi-d s uduqqes: Ah!... Ya ddin lmerk! Yerna-d deg wawal-is: D acu d-nniγ εni?!

- Rriγ iman-iw γucceγ (rfiγ) : Ma drus, tenniṭ-d kan  „tibbucin“ !

- Usiγ-d ad qeṣṣreγ cwiṭ d yemγaren-ayi n twaγit, ufiγ-ten-id ssawalen ala γef cemma d tneqlin. Ğğan akk dellaε-ihin a Rebbi barek! ( dayi iwehha s uṭad-is γer kra n teḥdayin εeddant zdat-neγ)...

Gezmeγ-as awal, axaṭer ma ğğiγ-t, a d-yader ayen yellan seddaw ubagus:

Nekk zerbeγ cwiṭ , ad kkreγ kan ad εeddiγ.

Seg mi i yi-d-yektal s tmuγli si tfednin alammi d tacebbubt uqerruy-iw, yenna-yi-d s wecmummeḥ:

Εni tella kra n tin i k-ijeyyḥen almi d-tcebbḥeṭ akka iman-ik am yesli?!

A ḥeqq Sidi Mḥemmed ar yessewhem-iyi wemcum-ayi! Amek i yeεqel sεiγ „ arundivu „ d teqcict? Ad as-tiniṭ yekkat xeṭṭ rrmel!...

Yerna deg wawal-is, yenna:

Aḥeqq  Jeddi-k Amsed, d lxalat akk yessefsed, ma ilaq a s-tefkeṭ azal i tmeṭṭut. Eğğ-itt a k-terğu nettat, mačči d keččini i ilaqen a tt-trağuṭ. Ma ur tt-tessarexseṭ, ar d ak-tessirxes nettat.

S tidet kan, imeslayen-ayi n Dda Qiqi zgan-iyi-d γef wul-iw gedged. Akken i εerṭeγ a d-neṭqeγ, yegzem-iyi awal:

Tixerzennaṭ-ayi n tlawin, d nekk i sent-yessnen; εni drus i bbregεeγ seg-sent: acḥal n tṭelyanin i smermγeγ, yiwet deg-sen d Marcila m leεyun tizerqaqin, lewhi useggas d nekk yid-s neggan deg yiwet

„ lafiray“ ( agudi n ṭṭumubilat); acḥal daγen n trumiyin i sseglallzeγ di Lpari...

Kkreγ a s-iniγ: Γef waya i d-tegraṭ akka seddaw ṭṭula n wuzzal di Lḥasi, di teswiεt ideg tizziwin-inek ttṣerrifent di ddibiz! Imi kečč teṭra-yak am winna akken i s-yennan: “ Xeddmeγ γef uεebbuṭ-iw, d ukebbuṭ-iw, d ubebbuṭ-iw“! Iwakken a s-beddleγ awal, nniγ-as:

I ḥqa, a d-tεeddiṭ tameddit-a γer Numidya ?!

- Ah, d acu yellan akka εni?!

- Tella temlilit ilmend n lεid n tmeṭṭut.

- Ass-a d 8 meγres?

Kkreγ a s-iniγ: ass-a 9 di meγres. Ass-a i stufan lγaci, imi d lexmis.

Ikemmel deg wawal-is: Ay abbuh! Ay abbuh! Kra yellan s lεid-is, ula d tameṭṭut rnan-as tin-is! Nniγ-ak a winnat: tameṭṭut ur teḥwağ ara lεid; tameṭṭut ssečč-itt, ssew-itt, tesserwuṭ-as ayen tebγa... (ahat tfehmem acu yebγa a d-yini wawal-ayi, aneggaru!)

Akken i yi-iwala ssḥerṣeγ ad ruḥeγ, yenna-yi-d:

Sel kan i teqṣiṭ-ayi truḥeṭ.

Attan teqṣiṭ i wumi ara sleγ:

„ Tella yiwet tlemẓit ccbaḥa, lufa; akken kan i d-tessemṭi tbexsist-is.

Tilemẓit-nni γur-s ameddakel, tikkelt γer tayeṭ  ttemyukkasen lxiq, ttemlilin, ttqeṣṣiren, εeddlen „lamur“.Yiwwas yuli-yas taεrict-is. Teṭra-d teqṣiṭ-nni iγef d-tewwi yiwet si tcennayin-nneγ n zik:

„ Yeqqes-iyi wezrem

Yeğğa-yi ssem-is

Am wass-a ar d yendem

Ar d yendem wul-is“

„Unifi“, tuqqsa tettwaqqes, ssem yeğğa-yas-t, ma d nndama ur yendim ara; axaṭer d aberkan uqerruy mačči d azrem! Aqcic-nni yennjla, wissen anda i yeffer taqerruyt-is! Tilemẓit n twaγit tuf-d temtunt-is, teṭḥa-d s tadist.Terğa-t a d-iban ulac, „pa mwayan“. Almi qrib a d-terbu i d-iḥun Rebbi fell-as; tufa-d yiwen ubelgug, d abudali kan γef yiman-is, d nniya meskin... ur yessin ad ibecc deg wassan n waṭu! Meεni, yessen anda ara „t“-yessens deg wuṭan n waṭu!..

Kra n wussan kan terba tmeṭṭut-is, (dayen tuγal d tameṭṭut, yekfa fell-as yisem n tlemẓit, akken qqaren: „ Tafruxt d tafruxt, ma turew d tayaẓiṭ“ ) netta , akken yeffeγ γer tejmeεt, kkren-d kra ikeccamen n lekluf, jebden-as tameẓẓuγt, ssxeṣren-as nniya-s; yuγal-d s axxam yeččeḥ. Akken t-twala tmeṭṭut-is yeẓẓembel, teεqel yella kra i yellan. Dγa, tluεa-t:

D acu i k-yuγen akka, ay argaz ?!

- Argaz-is: Nnan-iyi medden “ Γas akken i tjewğeṭ, tura terba-d tmeṭṭut-ik? Ihi, mačči inek wegrud-nni!

-Tameṭṭut: I kečč tumneṭ-ten?!

 Akken i t-twala yessusem kan, teslef-as i wudem-is, tenna-yas:

Wid-nni bγan kan ad bṭun ger-aneγ. Ma ur tumineṭ ara, hhah, nekk a k-d-mleγ, keččini ḥseb γef yiman-ik: “ Meγres, d useγres, d win γur-s “ . Acḥal akka, a lγiṭa?

 - Argaz: 3 wayyuren, a Σzuzu.

- Tameṭṭut: “ Yebrir, d ubendir, d uqeṣṣab-ik n deffir“ . Acḥal εaden a lγiṭa?

- Argaz: 6 wayyuren, a Εzuzu.

- Tameṭṭut: “ Mayyu, d win-inek, d win-inu“ . I tura, acḥal i uγalen a lγiṭa?

- Argaz: 9 wayyuren, a Εzuzu.

...

Ur t-ğğiγ ara ula a d-ifak tamacahut-ines. Axaṭer, ḥṣiγ yestufa-d i lehdur. Yerna teṭra-yas am“ yiẓẓan-nni ugertil akken i sen-txedmeṭ d aεewwiq! Ğğiγ-t din ṛuḥeγ s wezrab d uḥiri; γas ini-d s tuffγa n leεqel. Aḥlil, meεdur wul-iw meskin! Tedduγ cennuγ taγect-nni n At Meslayen, a t-yerḥem Rebbi:

„ Farida ( nekk, rriγ-tt Ḥayat) lluḥ ( n) lbabur

Yettcuqqun lebḥur

Lembat-ines di Skikda

Trebba tibbucin n ttjur

Mebḥal abakur

Leεqel-iw deg-sent i yella

Ar d teḥluṭ ncalleh... „

Akken i yella lḥal, ufiγ-d iman-iw zdat „ umarci Micli“, γur winna yeznuzun tijeğğigin. Uγeγ-d yiwet tjeğğigt d tazeggaγt (am idammen n wul-iw), d azamul n tayri, a s-tt-hduγ i Ḥayat, „tarwiḥt n terwiḥt-iw“. Ḥayat-ayi d tameddakelt-iw, drus-aya segmi tt-ssneγ, meεni nnumeγ-tt, ad as-tiniṭ akken i d-nlul nekk yid-s.Tikkwal ttenεetbareγ deg yiman-iw amek i tt-id-ṣeyydeγ! Γurwet ad tεuddem s sshala kan i tt-id-wwiγ, a ḥeqq jeddi Amsed ar s xirla n lmertat...Γas yella gar-aneγ yiwen wugur. Ugur-ayi d win n tmeslayt, imi nettat mačči kan ur tessin ara taqbaylit ( fiḥel ad terfum ah! Tamaziγt i bγiγ a d-iniγ.), tugi a tt-tissin. Ma d nekkini, tayri-w d taqbaylit, iḥulfan-is ala taqbaylit i ten-id-yessakayen, i ten-id—yeskikkiṭen. Ula d awal :  „ḥemmleγ-k „ , ala s teqbaylit i t-fehhmen, ala s teqbaylit i ssneγ a d-iniγ: „ ḥemmleγ-kem!... Maca, asirem-inu meqqer, a d-yas wass ideg ara tissin Ḥayat taqbaylit, a tt-telmed akken tt-lemdeγ deg tiddukla Numidya. Ad uγaleγ ad ttzuxxuγ yes-s. S waya ad semmdeγ snat tγawsiwin: leḥmala n tin yebγa wul-iw akk d leḥmala n tmeslayt n lejdud-iw.

Beddeγ zdat „ umarci Micli“ , γer tama n tulawin-nni yettrağun ma yella kra n wabεaṭ ara tent-yawin ad xedment (ttseyyiqent msakit); beddeγ tajeğğigt deg ufus-iw, ttrağuγ Ḥayat. Kkreγ a d-cnuγ taγect-nni n Mengellat „ Rğiγ i turğa teryel“ , maca, ufiγ-d iman-iw cennuγ taγect-nni n Ḥmiduc, a t-yerḥem Rebbi:

Ass n lḥedd lewhi n leṭnac ( nekk rriγ-t d lexmis)

Teffeγ-d m tmenṭac

Agwad Rebbi d lbumba

Wwteγ γef leεqel-iw iṭac

...

Aḥlil! Ay at leεraṭ temlek-iyi, tesderwec-iyi. Seg wakken tt-jjmeγ, ṭḥaγ-d ttxayaleγ-tt-id tusa-d: Telsa-d aserwal n „ Ğğin“, acḥal bhay γef tqummict-is! Tabagust ters γef tammast-is iweṣṣef deg-s uqerruy n wezger n „Bifalu“, d aramul-nni yesseεcaren tifunasin; armi i usmeγ deg wezger-nni, qqareγ: lemmer γas d nekk i yeṭṭfen amkan-is.Taqemjet d tamellalt terna-yasent-id ccbaḥa i tebbucin-is i iṭennben am tbakurin-nni yessemṭin bla lweqt. Tisebbaṭin sut igerzan εlayen, rqiqen, tteddu tettleγway yes-sen, akken i tettleγway i yettferfir yid-s wul-iw. Tamzurt-is d taberkant teγli-d γef tuyat-is, terna-yas-d lebha i temgerṭ-is. Tiḥennikin-is amzun d rreman-nni n Lalman. Ticenfirin-is amzun d ḥebb lemluk-nni n Larebεa n At Iraten, acḥal  ẓid-it i usuden! Kra deg-s ur ixuṣṣ, tzemreṭ ad tgalleṭ ar d as-tiniṭ d kra unaẓur i tt-id-iṣewwren s lqis... Wi yecqan γas  ṭṭbiεa-s  ṭeyyiqet amzun d tamcict, cwiṭ kan ad tcennef; γas iles-is qerriḥ d sasafinda, tikkwal ugar: d tisiqqest-nni n tγirdemt, ulac γur-s aḥezzeb, ma teqqes-ik-id s wawal a k-teğğ tetteḥrirriteṭ.

Ttxayaleγ-tt-id tewweṭ-d γur-i, greγ-as irebbi, ssudneγ-tt mexluli si tḥennikin; ammer weḥd-neγ i nella, yili jeγmeγ-tt si tqemmuct...

Ur uḥtameγ almi i yi-d-yesdekwel wawal ideg raḥent tismin. Tayi d yiwet si tseyyaqin-nni i s-yennan i tayeṭ:

„ Ana xeyytek“ ! Tid yesεan ẓẓher ttrağun-tent s ijeğğigen, mačči am nekkenti ur nufi ula d win ara γ-yawin a s-nerfed zzbel-is!

Akken kkreγ a s-rreγ ṣṣerf-is i tinna, mmektaγ-d alelluc-nni ( apurṭabl), “ ffurmiγ“  s lḥir uṭṭun-ayi: 075 ** ** ** . Akken teldi talelluct-is sliγ i weskeεkeε n teṭsa; tewwet-iyi lebrisma, amek teğğa-yi ttrağuγ, nettat tettaṭsa, ur txuṭ ara maṭi deg-i.

Luεeγ-tt s ucennef: Amek?!

- D acu amek?!

- Anda telliṭ akka?!

- Aql-i, deg wexxam. I yi-d-terra Ḥayat s wezmummeg.

- I ttiεad-nni i nga?!

- Semmeḥ-iyi.Ttuγ ur ak-d-nniγ ara belli, ass-yi a yi-d-yas unexṭab ideg ttrağuγ seg wacḥal-aya.

- Amek, amek!!?

- Akken tesliṭ.

- I nekk, amek i m-d-baneγ?!

- Kečč d “ la ru d sukur“ , imi tebγiṭ ad tesleṭ i tqerḥanin!

- Ur nemsefham ara akka!

- Εni tεeqdeṭ fell-i akken a yi-d-tḥasbeṭ! Sel mliḥ a mmi-s n medden: Seg wass-a, ur ttεawad ara a yi-d-tessiwleṭ! Ur yi-d-ttlaεi ara ula d alaεi... axaṭer axṭib-iw d aqemqum, welleh ar k-yenfu seg Wehran!...

Temdel ttilifun-ines. Qqimeγ ur yi-tewwi ara lqaεa, ddunit berriket deg yeẓri-w. Wi ara sṭelmeγ?! Ur zmireγ ara a s-fkeγ lḥeqq i Dda Qiqi i ikerhen tulawin, axaṭer mačči kifkif-itent akk; ur zmireγ ara daγen a s-iniγ d netta i d yir ṣṣbuḥ, axaṭer d Ḥayat i yebγan akka mačči d ṣṣbuḥ.

 Mmektaγ-d iman-iw asmi lliγ d “ amreksi“, zziγ γer tmexluqt-nni n sgellin, fkiγ-as tajeğğigt-nni i s-d-wwiγ i Ḥayat, nniγ-as: Ass umenzu n mayyu aql-i a d-aseγ, a kem-awiγ ad tebbuḥruṭ deg Sidi Mḥemmed.

Taggara n tneggura ur mlaleγ Ḥayat, ur ḥṭireγ tameγra i tga Numidya. Ur ččiγ seksu, ur nezzheγ iṭebbalen. Ruḥeγ sčenčneγ-tt-id s tebyarin, uliγ s axxam cennuγ tinna n At Meslayen:

„ Nekk yid-m a Farida ar nefreq ( Ḥayat, i s-nniγ  nekkini)

Γerreb neγ cerreq

Wi yettun wayeṭ a d-yemmekti

Asmi i yi-tḥubbeṭ s leεceq

Fiḥel ma nenṭeq

Nqeṭṭu  lḥaja s timmi

Teğğiṭ affwad-iw yeḥreq

Γer daxel ifelleq

Wekkleγ-am baba Rebbi

Ar d teḥluṭ ncalleh...“

 

 

Attan tansa-w i tira :

Atlasnatwemsed@yahoo.fr

 

GM: TEKKI ΓEF TEQFILT NNI "ASABTER N SDAT" UGESSAR AKKEN AD TEΓREḌ AḤRIC WIS SIN

Aḥric wis sin ittwabeddel ass n 18/11/2006

 

Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


Susem - Tinin-is...
Ḥemmu - Tinin-is...
"Ḥimyar" d mmi-s n takna n yemma-s n Aṭlas - Tinin-is...
Newara - Tinin-is...
Ameslub-nni! - Tinin-is...
Muḥend U Remḍan Abdenbi. - Tinin-is...
Amcum-nni n Wehran - Tinin-is...
Tanaṣlit - Tinin-is...
Ğamal Benεuf - Tinin-is...
Tanaṣlit - Tinin-is...
Muḥend U Remḍan - Tinin-is...
Mmi-s n Wemsed. - Tinin-is...
Tanaslit - Tinin-is...
Amejjay - Tinin-is...
Ḥemmu - Tinin-is...
Atlasnatwemsed - Tinin-is...
Amejjay - Tinin-is...

Copyright 2006 imyura.net