Kles(Rijistri)
Tisuqliwin  
spacer
     

| | |

Talalit n yiwen wasaḍ

...

Isemma-yas "Talalit n yiwen wasaḍ". Zemreγ a d-iniγ, ur εniγ a-s-kkseγ azal i wayen yura Tahar Useddiq s tutlayt n Voltaire, dakken Muḥand At Yiγil irra-yas i Ḥmed Umerri ayla-s s s tenfalyin(expressions) yifren akken a d-irr s teqbaylit ayen yeḍran deg tallit nni. Mači d-tukksa n wazal i wayen yura Tahar Useddiq, wa dayen ibanen, maca irna-yas azal i wayen yura Dda Tahar (ad isgunfu deg talwit). Am akken yekcem ar wallaγ n Dda Ṭahar Useddiq yukr-as-d imeslayen nni d-issuqel netta ar tefṛansist.

Akken neẓra yakan, imyura izwawen yuran s tefṛansist d-asuqel i d-suqlen ayen illan deg qeṛṛa nsen s teqbaylit ar tefṛansist. Wid a-ten-id-suqlen d-tiririt a-ten-rren ar wansi d-kkan. Ihi Muḥand At Yiγil irra imeslayen n Ṭahar Useddiq ansi d-kkan.

Imi γriγ aḍris-a ur ḥulfaγ ara i iman-iw ilaq a-t-fakeγ s tγuri acku s tutlayt nneγ i yettwaru maca iwwi-yi deg jifeṛ-ines akken i yi-ttawint akken temεayin nni n yaya ma a d-ttawi γef wid n zik. Timεayin ! Imir nni neqqaṛ-as d-timεayin kan. Netta, timεayin nni d-amezruy nneγ.

Muḥand At Yiγil issemlal deg uḍris-a timawit(Oralité) akk d tsekla ittwarun. Da i d-tasarutt n tira s teqbaylit: tira ad teddu deg terga nni deg tedda timawit, tira ad teččaṛ ilem d teğğa timawit, tira ad tekcem anda i s-ittwargel ubrid i timawit.

Mači d-ajemmel kan i ujemmel, ur yelli d-acuffu uqenduṛ. Γert imeslayen-a,  tinim-d ma ur ken yewwi ara ar uxxam n Ḥmed Umerri d twacult-is ass mi isewweq i tikkelt tamezwarut:

...

Drus kan yejba-d baba-s, ineεkaf s tteεbiya n Iqeḍyan γef tayett-is. Anagar i t-yeẓra Ḥmed, yuzzel γur-s; yekkes-as lqeḍyan yerfed-it-id, syin bdan tikli. Mi ires uḍar γef umnar n tewwurt, iṭij yeγli yakan, tagut tessaγ-itt, at uxxam yettsamaren deg-sen, ferḥen mi ten-walan. Imsewqen uγen amḍiq deg ugnes, ad sgunfun. Yemma-s d wayetma-s n Ḥmed, ferḥen nezzeh mi ṭṭfen gar yifassen-nnsen tirzufin sway sen-id-yegla Ḥmed. Iḍ yemmed, ul n wat uxxam yessaγ deg-s lferḥ, ttun aγbel uzekka. Zzin-d i Ikanun iγef tersa teccuyt, ttrağun ad yeww yimensi, yebda-d baba-tsen tameslayt:

SeI-iyi-d a tameṭṭut, mmi-tneγ ass-a isefreḥ-iyi s lemεawna yi-d-iga. ula d nekk, ur ttuɣ

ara dacu d-temmal tjaddit : Sγiγ-d aqerruy n uzger. Ad ḍelbeγ Ṛebbi a γ-t-yesleḥ d

aqerruy γef uxxam.

Amin.

Ad iseεdel Ṛebbi rray-nneγ.

...

 

Naγ diγen ar zdat ass mi Ḥmed Umerri iqqim iheddeṛ akk Muḥand Aṛezqi:

Ulac lakul yifen tin n ddunit, tin d-irebban tugett deg-neγ. Anagar s wayen

tjerbe, ama deg tquranin ama deg terzaganin neγ deg tziḍanin, s wacu tzemre

γer taggara, ad tuγale d argaz. Aebber-inek kifkif-it d wagla-w.

Akukru yebda irekkeb med. Dacu-t tura umdan-a, talaba yelsa acu n tlaba,

yessen ad igerrez imeslayen. yexza ccian, yenna i yiman-is; aql-i da γef uxeddim

mačči γef ulmad neγ γef win ara s-d-iseknen amek ara yeddu. Netta, seg wasmi

yella, yiwen ur isawed a t-yenher anda yebγa. Dɣa imeslay-as, yessuli acemma

taγect-is:

A k-d-qqareγ, a gma, nekk ṣubbeγ-d ar da γef uxeddim ad rebeɣ ddunit-iw,

mačči d rray i uwağeγ, atezdam-iw ur zur ara akken ad stifeγ i tmeslayt. Ladγa

ur uγeγ tanumi ttxemmimeγ. emleγ axeddim s yiγallen-iw kan. Ayen nnien, γur

i, d tikerkas. A k-iniγ tidett aeq ebbi, ur k-fhimeγ ; tettmeslaye-iyi-d γef

yemdanen-nnien, nekk i yiman-iw mazal ur ufiγ ara leqrar. Sem-iyi, ad ruheγ ad

nadiγ γef umiq anda ara nseγ.

Yezdi-d lqedd-is med ad iru. Iger umeddakel-is yeṭṭef-it-id deg yiγil,

 

Win neγ tin ibγan ad-iγren aḍris akken ma yella ad irzu γef usmel n Uyamun, deg usabtar-a: http://ayamun.ifrance.com/Juillet2006.htm?2&weborama=-1&3&weborama=-1#Section2

 

Winna

Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


Hemmu - Tinin-is...
Winna - Tinin-is...

Copyright 2006 imyura.net