 | | |  |
 |  |  | |
|
|
|
Tamacahut n Faskan
- Tazwart...
Faskan, d amdan iḥemmlen talwit aṭas, d yiwen iγuccen ma ad isel i yemdanen ttemcečawen neγ ttemčaqlalen γef kra neγ kra. Yiwet tikkelt iga akka ad yefru sin, yečča-tt-id s tεekkazt. Dγa yennuγna ugar γef ayen yenneqraḥ. Yenna d yiman-is seg imir-nni ad yennejli γef taddart-nni ines. Dγa yeddem aεekkaz yeffeγ si taddart. Teẓra-t-id yiwet tjeğigt tamecṭuḥt, tenna-yas: anida tettedduḍ akka a Faskan. Yerra-yas: ad nnejliγ γef taddart-agi nneγ deg yegget wemceččaw gar yemdanen; a d-nadiγ anda ur ttnaγen ara medden ad zedγeγ dinna. Aḍris akken ma yella |
Ẓara akk d dadda Yennayer.
- Tazwart...

Yennayer ibedd iwsawen-ihin deg igenni, yeṭṭalay-d agessar, ar γur-s d ass yifen ussan: Timeqlin, γlin-asent wafriwen-nsent Aḍu yettsuḍ-d s tezmert-is, lgerra ugeffur tessebzeg akk ddunit, Ma d Mas Iṭij, yessules wudem-is, yebγa ad yeṭṭes ugeswaḥ. Aḍris akken ma yella |
Imedyazen n Breme
- Tazwart...
Γur yiwen n- wergaz aγyul,acḥal lesnin neṭṭa d aεebbi fellas, armi yeεya w aghyul, argaz amcum yevγa ad yazzu tahidurt is. Lameεna aγyul ma xas d aghyul , icummit ihi yerwel,yewi avrid is γer Breme.
“Zemreγ ad uγaleγ d amedyaz” is yenna. Armi yelḥa kra , yufad deg wevrid is yiwen n w –aydi, yessalhat am akken d win it s- nzef tazla. “acu ik yuγen , accimi it nehteḍ akka?” is yenna w aγyul. “ ah” yerrayass-id w aydi “ acku aqliyi uγaleγ d amγar ,ur zmireγ ad dduγ γer syada. Aseggad yevγa ayineγ, ihi armi zriγ qerriḥit ,ddiγ du dar-iw ! ameεna amek tevγid ad sewreγ tam3ict iw, nekki tura wesreγ!”
Aḍris akken ma yella |
"FELFLA" : Tamεayt s teqbaylit sγur Σebdelḥamid Baḥfir
- Tazwart...
TAZWART  Timucuha, neγ timεayin, ṭṭuqqtent deg timawit n Tmaziγt. Maca, yal tama n Tmazγa temmal-d tamεayt 1-ines akken-nniṭen, yal wa yemmal-itt-id akken i tt-yessen. Ger tamawin2-ayi nefren-d yiwet taddart ger tudrin iγef d-nerza, tudrin-ayi d tid n Leqbayel n Berğ bu Σririj, yecban akka Ilmayen, Ijjeεfer, Aεeccabu, Tawrirt, Izzexnin...atg. Ulayγer a tent-id-nsemmi yakk, ṭṭuqqtent tudrin. Ad neṭṭef kan yiwet gar-asent, ad nfareṣ tagnit a d-nemmeslay akka fell-as, a d-nemmeslay cwiṭ γef taddart n Σeccabu n tγiwant n Teffreg, imi deg-s i d-nelqeṭ tamεayt-ayi i wumi semman da tamεayt n Felfla. Llan daγen wid i s-yessawalen Σeṣfur u Lehwa, wiyaṭ fkan-as isem-nniṭen. Ayen ara d-nini γef taddart-ayi icuba ayen yellan deg tudrin i s-d-yezzin. Ulamma γas, yal taddart tettwassen s kra i tesεa, yella wayen ara tt-iferzen γef tid-nniṭen... Aḍris akken ma yella |
tamacahutt uyefki
- Tazwart...
Deg yiwet n taddart,llant snat twaculin; yiwet terbeḥ, γur-sen tafunast.Ma d tis snat ; rrbeḥ nsen d taγaṭ.Tamuγli nsen ala ar taγaṭ nni ; win tt-id-yerran si tyessawt irfed-itt wayeḍ!At tfunast nni ttqejjimen deg-sen:ar slaḥ kan mačči d tayuga ay tesεam yili wissen amek!!!!
Acu kan tafunast nni tugi ad tarew!Ma d taγaṭ nni ,llah ibarek,rnan γur-s sin yiγiden d yen kan! Timaẓẓagin-is tezzuγur-itent deg lqaεa deg wakken ččurent d ayefki!
Aḍris akken ma yella |
Imeddaḥen n Tizi n Kulal
- Tazwart...
Zik yella weγyul n dda Qasi n Tubirett yesdeḥdiḥ γef yiman-is, yettεebbi-yas mraw ( 10 ) n tikkal deg ass ḥala ma yugi ad yeddem, d awezγi yella melmi s-yenna ay aqeṛṛuy-iw, εeggu ur t-yessin.Imiren ula ma yili dda Qasi ger yemdanen yettqadaṛ nezzeh, γas ma llan ttmeslayen γef temsal timeqṛanin, ulac tagnitt neγ taqsiṭ ideg ur d-yessekcam ara aγyul-is deg umeslay, ḥala yes-s i yettlejlij. Ass mi i tent-id-tenna tgecririt-is, γlin icekkaben-is, ur yezmir ara yakk i tuddma, ira a t-yezzenz neγ a t-yessufeγ seg axxam. Yenna-yas i temγart-is: M´ur s-d-tefki ara twenza-s win ar a t-yaγen ngum amenzu n yennayer, a t-awiγ metwal Beclul, a s-ḍelqeγ, ahat ad glun yes-s waεṛaben-nni n Seṭṭif yeznuzun taεeṭṭaṛt. Ur stufaγ ara ad ttruẓuγ aqeṛṛu-iw amek d wacu i s-ar a yedder umerdiḍ-inna yerna d tagrest m-smaḍiḥ i d-iteddun. Aγyul ageswaḥ γas akken γlin imeẓẓuγen-is, yesla-yas i bab-is dacu d as-yettheggi. Yenna-yas i wul-is, γas akka d aγyul i lliγ, yessefk ad afeγ ttawil amek ar a rrnuγ ussan i d-yegran di liser. Ala, ala tudert ger Lεelma d Lyacir di tlemmast n waεṛaben isemmamen ur d-rennuγ ara i uqeṛṛu-iw ( A win yeddan d win t-yifen ad yettεanad a t-yaweḍ, wamma win d-nemsawa, ulac wa ay refden wayeḍ)
Aḍris akken ma yella |
M-iγiγden
- Tazwart...
Assmi tuḍen massa Ufella, tameṭṭut umeṛkanti ameqqran n lεeṛc awaquṛ, akken kan twala iman-is tenteṛ, tetsawam-itt-id tmettant, tessawel i yiwet yelli-s tesεa, tesγam-itt-id γur-s γef yiri n wusu i deg tella teẓẓel, tenna-yas:
A yelli n tasa, ili-kem d taqcict yesεan anamek, ayen n dir akk xḍuy-as! Yakuc ad yili yid-m yal ass, ma d nekk a kem-id-ttwaliγ seg igenni, ad ttεassaγ fell-am. Akken tessuli ameslay, bernent wallen-is, teẓẓel-as i tmettant deg irebbi-s, taγawsa tewweḍ bab-is. Taqcict tessefqad aẓekka n yemma-s yal ass, tettru fell-as war cceḥḥa, teqqim daγen d tuḥdiqt tuγ-as awal. Mi d-tewweḍ tegrest yessa wedfel am tmeḥremt tacebḥant γef uẓekka n yemma-s, akken d-tezzi tefsut, iḍall-d kan yiṭij akka acemma γef tmurt, iderrez-as baba-s tameγra n rcil, yewwi-d tameṭṭut terna tegla-yas-d s snat terbibin.
Aḍris akken ma yella |
Ḥmiṭuc d Duduc deg teẓgi n ṭlam
- Tazwart...
Ḥmiṭuc d Duduc deg teẓgi n ṭlam Tella yiwet n teẓgi n ṭlam s ddaw taddart n at Weεban, win a tt-ikecmen deg uzal qayli, ad teccirew yakk ṣṣura-s, ad iḥulfu s ucebbub-is yuli deg igenni seg rrebrab tessekcam s ulawen.
Dda Mira bu-yesγaren d tmeṭṭut-is Miγisa d warraw-nsen Ḥmiṭuc d Duduc zedγen deg tlemmast-is. Dda Mira yettarra-tt ḥala i unegzum n yesγaren, maca amzun ulac dacu yettsami deg-sen, seg wakken temcubbak akk teẓgi n ṭlam am akken yal afurek yellan deg-s yesni γer wayeḍ. Tawacult-agi n Dda Mira bu-yesγaren d taẓawalit almi d ayen, iεeggalen-is ur lḥiqen ara yakk iman-nsen, ula d aγrum aḥefrur ur teṛwin ara. Yiwen wass ger wussan, akken d-tewweḍ tmeddit , yeẓẓel dda Mira bu-yesγaren deg teγmeṛt , yeṭṭef aqeṛṛuy-is yettnezgum, yuγal yenna-yas i tmeṭṭut-is: Amek ar a nekkes tura laẓ i warrac-agi? Nukni s timmad-nneγ ata yeṭṭḍ-itt mmi-s, ur d-yegri kra n weεwin i s a nemmager ussan xerṣum a nessebded tigecrar-nneγ”.
Aḍris akken ma yella |
Mallul ... Awer ak-timlul
- Tazwart...
Yal taddart di tmurt-neγ tesaa amezruy-is. Yal yiwet d acu i wumi i d-cfan warraw-is. Iẓuran-nneγ ur as-knin ara i wakud-d i yaaddan, ur ddin ara am yiγden deg waḍu i d-yettsuḍun. Arğan kan aten-id-nessekfel, aten-nerfed, aten-nwali akken llan. Tirugza d yiseγ ttilin γer win-nneγ, yettağan allen-is llint mi d-yettsuḍu waḍu. Ur yettagwad ara iγden i d-yewwi yid-es a t-ismundel.
Ay-agi i d-iteddun, d yiwen n weḥric deg umezruy n yiwet n taddart deg tuddar n Iqbayliyen ... Aḍris akken ma yella |
Acu iγ-d-nnan ger yitran
- Tazwart...
Tamacahutt n Uhuskay Uḥric
Tamacahutt agi sawalen-tt-id at –zik i warraw nnsen i wakken ad issinen tiḥerci n uhuskay agi.
Aḍris akken ma yella |
Tamacahut n temqerqert sγur ḥmed ḥamum
- Tazwart...
Seg uḥeggan n Wakli, ḥmed ḥamum yufa lbenna I tira. Asurif-is wis sin deg unnar n tira igla-d s tmacahut-a n umqerqer d temqerqert. Zik lkanun d aγerbaz n teqbaylit, timucuha d timsirin. ḥmed ḥamum I d-ilhan d tira n tmucuha, ahat imi d aselmad ;
Aḍris akken ma yella |
Tamacahut n tgelda
- Tazwart...

Ta d-tukkist seg udlis i d-issufeγ Laḥlu Sebaa umi yefka azwel : " M sebεa watmaten" Ass mi isgi d-iger abrid n lḥiğ ger walen-is, usan-as-d warraw-is d-ugur ar wugur ara ten id-yiğ. Immekta-d ulac win yefles (yumen) am lbaz. Yetter deg lbaz akken a-s-d-yiğ arraw-is. Lbaz s tedfi is-d-inna : -kkes anezggum. Akken i tella taluft. Igla (iṛuḥ)ar lḥiğ. Ass mi d‘iqel, yufa-d kra yellan yugar fella-sen ama deg učči neg tezdeg. Mi yewweḍ ar umdakkel-is, lbaz, iggul fell-as, inna-yas : i keč umi issunefk tirrubḍa mačči i nek; idfa mači dkra. Tagi d-yiwwet n temεayt mallen-ag-tt-id imezwura nneg. Deg temεayin agi i yella webrid n tudert nneg, maca issunefk gef wemdan ad yissin awal s wazal-is, akken d-inna Ṭahar Djaout fell-as yaεfu yerḥem : “ awal am uftat n weksum, yella deg-s weksum, yella deg-s yiges, iges nni dagen yella deg-s wadif ” .
Aḍris akken ma yella |
Aεeqqa yessawalen
- Tazwart...
Sγur Ḥamid UBAΓA.... (Aselway n tdukkla Imedyazen)
Macahu! Ad yeg Ṛebbi ad tt-yesselhu ad tt-yeg amzun d asaru!
Yella yiwen yesεa sebεa warrac. Teddem tmeṭṭut-is tadist, yeḥdeṛ-d ad d-tarew. Heddṛen medden di tejmaεt, nnan-as: -Leflani ad yernu γur-s weqcic, yerna atmaten-is di sebεa usmen, ur t-bγin ara. Aḍris akken ma yella |
Tadyant ibuhalen
- Tazwart...
Tella yiwet teqcict γur-s izimer. Tettawi t yid-s. Yiwen wass tṛuḥ γer tala a d-agem. Tewwi izimer nni yid-s. Armi tewweḍ ar tala, teqim ad tečaṛ aman. Taswiɛt terḍa-d. Teqim ar tettḥellil deg izimer nni. Tenna yas: “γur k ad teḥkuḍ i wexxam nneγ !” Izimer nni ittḍa, nettat tettḥellil deg-s, teqaṛ as :”ttxil-k, ur qqaṛ ara i baba; ad k fkeγ tazlegt. “Netta akk-nni ittḍa. Nettat ar as teqqaṛ:”ttxil-k, susem! Ɣur-k ad teḥkuḍ ! Ad k fkeγ amendil. » Armi i s tessels akk iselsa ines, teqim nettat ala deg yiwet tqenduṛt. Netta akk-nni irennu ittḍa. Ar tettru. Tṛuḥ-d. Aḍris akken ma yella |
Tamacahutt n Bṛiṛuc
- Tazwart...
Bṛiṛuc d yiwen uqcic amecṭuḥ γur-s tizimert. Yiwen wass issufγ itt ad tt ikes. Imi yewweḍ ar iciqeṛ, ikkat-ed ugeffur, diγen d-asemmiḍ ittṛuẓu tuγmas. Inna yas Bṛiṛuc i tzimert ines: “a tizimert yyaγ, a nuγal ar wexxam, Bṛiṛuc inγa t usemmiḍ.” Tenna yas tzimert ines:”ur ttuγaleγ ara, werɛad ṛwiγ tayessawt.” Inna yas Bṛiṛuc: “yyaγ naγ a s d γṛeγ i wuccen.” Tenna yas tzimert: “γṛ as-d!”
Aḍris akken ma yella |
Yelli-s n tamẓa, tanfust s tmaziɣt n Awras
- Tazwart...
Azlaf n chawinet.com
Qqaṛen yya n zik hella qli n taǧalt γar-es tlata(kraḍ) n drari. Amečuk maẓuẓ i yiɛzizen fell as labas. Aytma-s ḥemzen s yis, xsen ad at weddṛen baca ad thennan s is. Ass deg wussan kkren nnan i yemmat sen belli umat sen maẓuẓ iqedd as ad yaf Lxedmet baca ad hen-ed iɛawen. Σla xaṭer sxuṣṣen labas.
Aḍris akken ma yella |
Tameṭṭut n uzeddam akk d warraw is.
- Tazwart...
Illa uzeddam γur-s sin warraw is, d-imeẓyanen, akk d tmeṭṭut is. Tameṭṭut is tehuski aṭas, d-tasekkurt i d ifka Ṛebbi deg-s. Iṛuḥ iznuzu isγaṛen, ittawi-d ayen tetten warraw is d tmeṭṭut is. Armi d yiwen wass, tenna yas tmeṭṭut is: “ ay argaz, kečini la txeddmed fell-aneγ deg kraḍ(3) yid neγ, nek d warraw ik. Tura ur aγ d-ttqaddiḍ ara. Tura, iyyaγ, sebγ iyi, err iyi d-taberkant am taklit; ad ttedduγ ula d nek yid-k, ad znuzuγ taγeddiwt i waken ar a d-nettawi snat(2) tqaṛkucin i warraw nneγ; ma ulac, keč iman ik ur illi ara wayen ar a d-xedmeḍ. Aḍris akken ma yella |
Tamacahutt n Umellan s tmahaɣt
- Tazwart...
Awetay yen, ass nha amaḍal n Aheggar, deγ akal yen gennan-as Kel Ukal, sensan full nneγ Kel Uhaṭ, illa deγ d ameẓẓaγ n Isqamaṛen, abaraḍ yen isem nit Amellan ila tamidit nit deγ Kel Uhaṭ, tameṭ teddiwet. Ahel yen ibukk ad-issikel ales n tameṭ taṛeγ. Illeγet amidi nit yen, inna-has : « Ku temmuseḍ amidi hin hullan, eg tayti i ihan-in, tameṭ taṛeγ ur tt fliseγ.»
Aḍris akken ma yella |
Tamacahut n Geṭṭuc
- Tazwart...
Lemmer neẓwer am Geṭṭuc tilaq idles-nneγ amaziγ ur ireq ara yal ass d nekni nrebbex iγallen !
Tamacahut n Geṭṭuc
Amacahu! Ad telhu!
Yella yiwen wergaz yezdeγ netta d 7 warraw-is berra i taddart. Yiwen wass deg wussan yekcem γer taddart. Mi yewweḍ γer yixf n taddart, yesla i tteryel ttett at taddart yiwen yiwen. Argaz yebren s tizzli γer warraw-is, yenna-yasen: "A tarwa, attan tteryel ttett at taddart yiwen yiwen. Attan ad tessenger taddart. Ahat tezmer ad tuγal γur-neγ. Ekkert fell-awen a nerwel".
Aḍris akken ma yella |
Brahim Zellal : Mḥend Uccen
- Tazwart...
Brahim Zellal : Mḥend Uccen
(Le Roman de Chacal)
Adlis s teqbaylit d tsuqelt s tefransist yura Brahim Zellal
sγuṛ Amor REKIS
Uxeldun yennad d akken : « Imaziγen ḥekkun aṭas tmucuha limer ad asen yeqqim yiwen aten yaru ad yeččar geddac n yedlisen ».
Yiwen dγa seg yimaziγen yeqqim asen i kra yesufγed adlis s teqbaylit yesedda-yas tasuqelt s tefransist .Mḥend Uccen neγ ‘’Le Roman de Chacal ’’ amek is isemma, d adlis n tmucuha i-d yelqeḍ netta d mmi-s seg 1920 ar 1942 di tmiwa n At Σisi , Tizi Hibel, At Yanni d Iwaḍiyen. Aḍris akken ma yella |
Aderrab akk d ugellid ijenniwen
- Tazwart...
Zik nni yella yiwen uderrab, iznuz tirgin, ittawi-d ayen tettett tmeṭut-is akk d mmi-s.Yiwen ubrid gummant a-s-nzent tergin. Ur yufa ra wa ar a-yaγen.Qimen i laẓ. Tekkr-ed tmeṭut-is tenna yas : « eddu ar tlematin ad-susiḍ tuga, a-d-tawiḍ dacu a-nečč ! Aqlaγ inγa-yaγ laẓ. “ Iruḥ, yewwi amger. Armi yewweḍ ar telmatt isla i temqerqurt tettettru. Yuẓa γur-s, yufa-tt deg imi n uzrem. Yenna yas uderrab deg ul-is: “yak qaren-aγ, win d imenεen yiwen seg imi n uzrem, a-t-id-isaḥ ugerruj.” Yewwet azrem nni s umger igzm-as aqerru-is. Aḍris akken ma yella |
Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat Zdi-t deg Facebook | |  |  |  | |
|