 | | Imagraden |  |
 |  |  | |
|
|
|
"FELFLA" : Tamεayt s teqbaylit sγur Σebdelḥamid Baḥfir Σebdelḥamid Baḥfir FELFLA (Tamεayt s teqbaylit)
|
TAZWART
Timucuha, neγ timεayin, ṭṭuqqtent deg timawit n Tmaziγt. Maca, yal tama n Tmazγa temmal-d tamεayt1-ines akken-nniṭen, yal wa yemmal-itt-id akken i tt-yessen.
Ger tamawin2-ayi nefren-d yiwet taddart ger tudrin iγef d-nerza, tudrin-ayi d tid n Leqbayel n Berğ bu Σririj, yecban akka Ilmayen, Ijjeεfer, Aεeccabu, Tawrirt, Izzexnin...atg. Ulayγer a tent-id-nsemmi yakk, ṭṭuqqtent tudrin.
Ad neṭṭef kan yiwet gar-asent, ad nfareṣ tagnit a d-nemmeslay akka fell-as, a d-nemmeslay cwiṭ γef taddart n Σeccabu n tγiwant n Teffreg, imi deg-s i d-nelqeṭ tamεayt-ayi i wumi semman da tamεayt n Felfla. Llan daγen wid i s-yessawalen Σeṣfur u Lehwa, wiyaṭ fkan-as isem-nniṭen.
Ayen ara d-nini γef taddart-ayi icuba ayen yellan deg tudrin i s-d-yezzin. Ulamma γas, yal taddart tettwassen s kra i tesεa, yella wayen ara tt-iferzen γef tid-nniṭen.
Amezruy n Σeccabu ulac win i t-yessnen akken ilaq, qqaren-d kan d adrum n at Maẓa i d imenza n taddart. Di tazwra-nsen llan ttidiren di taddart n Yizzexnin, ssyen ffγen-d kra seg-sen, ruḥen zedγen yiwen weḥriq i wumi qqaren Aεeccabu. Anamek n wawal Uεeccabu d agerbi neγ d taxxamt i d-yezgan berra i taddart, d tin ibedden s yesγaren neγ s uγalim3... Degmi zedγen din, rnan-d γur-sen imezdaγ-nniṭen, d ayen i d-yessawṭen a d-rnun ixxamen, armi meqqret teqqel d taddart.
Di tallit-nni n zik, asmi akken ttwazedγent tudrin n tmazγa, yeṭṭuqqet ccwal gar leεruc d yedrumen, d ayen i ten-yessawaṭen tikkwal ar ṭṭrad akk d umennuγ.
Imezdaγ Uεeccabu segmi ẓran iman-nsen deg drus yid-sen ur ṭṭuqqten ara deg waṭas , msefhamen ad gen nnuba, ad εassen taddart-nsen seg wid i ten-yettxatalen. Qqimen akken acḥal ur γfilen af tεessast; iεdawen-nsen, imi ten-walan bedden afus deg ufus kukran-ten, ur zmiren a ten-nnaγen.
Armi d yiwen wass, wissen amek, ffγen yergazen d tirni ar iḥerqan-nsen, ur ğğin ula d yiwen deg taddart d aεessas. Yekker-d yiwen wemγar yenna-yasent i tlawin ad ilint i lmendad n tadddart ssya d asawen, d nutenti ara iεassen; Yessuter deg-sent ad alint nnig yexxamen-nsent ad εassent ssyen wid ara ikecmen, ma yella wayen i ẓrant, ad-ceεlent tiqebbiṭin n lḥelfa akken ma llant, i wakken a tent-id-ẓren yergazen-nsent si lebεid.
Annect-a yakk ur yeffir γef wid i sen-d-yellan d icenga, ğğan-ten akken acḥal ur ten-id-εnin, εussen-ten agemmaṭ, asmi ten-id-ẓran γeflen dayen ttun iman-nsen, kecmen-asen-d γer taddart, sserγen-asen ixxamen, ddmen-asen akk ayen yellan din, rewlen. Irgazen mi ẓran timess tecεel, uzzlen ar taddart ma yella kra a t-id-xedmen. Akken i d-wwṭen ar wemṭiq ayen yellan yakk din ufan-t yeqqel d iγed. Kkren ddmen tiwaculin-nsen seg widak i d-ufan mazal ddren, guğğen ssyen. Yeqqim-d wemṭiq-nni ar tura ssawalen-as —Aεccabu Yexlan: — Ruḥen ğğan ixxamen-nsen, d iḥerqan-nsen rewlen si taddart i ten-d-yessekren, zegren agammaṭ, rsen af yiwen wedrar yellan d teẓgi, rẓan-t sbedden taddart- nniṭen, rnan semman-as Aεecabu af tmezwarut; Taddart-ayi d tin i nessen tura.
----------- Asnemmer --------------
Ad snemmreγ aṭas amidi-w 4 mass Maẓa Buεlam i yi-d-yemlan tamεayt-ayi, ur tettuγ ara daγen imeddukkal n tidukkla n Numidya, wid i yi-d-yefkan afus n tallalt-nwen yakk ay imeddukal.
|
_____________________________________________________________
Tella yiwet teqcict deg yiwet taddart, d tin yettwassnen s zzin d tḥerci i s-d-yefka Rebbi, taqcict-ayi tcuba tajeğğigt tecbeḥ mačči d kra; udem-is, d win yettfeğğiğen am lefnar. S teḥnakin-is d tizeggaγin, taṭṭucin10 d tizerqaqin, d ucekkuḥ-is5 awraγ alammi d ammas, tessker-d tismin deg tjiratin. Tizzyiwin-is tid i tt-yessnen, lemmer ad afent ahat ur tettidir gar-asent, tezdeγ-itent tismin mi ara tbedd zzat-sent6, tettarra fell-asent tili s zzin d lqedd i s-d-yefka uxellaq. D ayen i tent- yeğğan deg uεewwiq, taggara nnant awal-nsent, msefhament fell-as akken ur tettili: Taqcict-ayi tucbiḥt d tin i wumi qqaren Felfla. Yiwen wass deg wussan unebdu, af tmeddit n wass, Felfla tessejba-d af ṭṭaq ad tebbuḥru; atenta εeddant kra n teqcicin ssyen, ssekrent zzhir s leεyaṭ d ccna. Akken kan i d-wwṭent zzat n tmezduγt-is, rnant ẓrant-tt-id af ṭṭaq, dγa yexreb-asent rray, yeεreq-asent ula d aqeṣṣer-nni i llant ttqeṣṣirent. Yal tikkelt mi ara tt-id-ẓrent akka i sent-tṭerru, amek ara s-xedment tura i Felfla-ayi i sent-yessxerben aẓeṭṭa? Ilaq a s-d-afent ttawil, ur bγint ara a tt-id-ẓrent din! Σeddant imiren ssyen, ssersent i waṭṭucen-nsent am wakken ur tt-ẓrint, fukkent abrid-nsent: Maεna ddγel d tismin yettban deg waṭṭucen-nsent, lemmer ad afent… Cwiṭ akka mmeslayent deg way gar-asent, nnant-as: - Taqcit-ayi tura, skud tella da gar-anteγ, nekkenti ulac fell-aγ tameslayt, ilaq-anteγ a tt-nekkes! Ilaq-anteγ... dγa din, yal ta deg-sent d acu tenna; 
Tizzyiwin-is, tid i-tt-yessnen d nnger i s-d-ssarament, lemmer ad afent ur tettidir Tekker-d yiwet tmeεlalt gar-asent, yiwet tbelεariwt yettwassnen s tḥila-s am settut tenna-yasent : --I lemmer a tt-nawi yid-nteγ ar lγaba, acu ara d-tinimt? Temmeslay-d tis-snat, tenna-d: --Ih s tidet, a tt-neğğ kan din a tt-ččen lewḥuc! Terna-d tis-tlata tenna-d: Akka ara s-nexdem, ad netthenni seg-s ! Akken i d-mmeslayent, akken i teṭra, kra n wussan kan wembeεd tadyant-nni, rrant ar γur-s εerṭent-tt-id iwakken ad teddu yid-sent ar lγaba a d-zedment isγaren, nnant-as: Azul a tucbiḥt, a tin yifen yakk tiqcicin, ur tuklaleṭ ara ad teqqimeṭ iman-im, yya ma tebγiṭ ad tekkseṭ af wul-im, ad tedduṭ yid-nteγ ad ires lxaṭer-im, ad teẓreṭ lγaba yessedhacen, amkan umerreḥ, n ccna akk d ccṭeḥ, ad-teẓreṭ igṭaṭ leεmer teẓriṭ, ad teẓreṭ ttjur d igenni amek i d-ttemlilin, tiεwinin n waman yettregrigen, lqaεa yessan d ijeğğigen, a wi m-yeḥkan a weltma Felfla, a wi m-yeḥkan, yettγiṭ win ur ten-yeẓran . Tekker Felfla s nniya-s teṭfer-itent truḥ, wwint-tt yid-sent ur teẓri d acu i tt-yettrajun, ttedu alammi i tt-ssawṭent ar lγaba-nni yessedhacen, d amṭiq ibeεden af taddart-is d wexxam imawlan-is, d amṭiq ur tessin leεmer t-teẓri, d ayen yestewḥacen, yeččuren d lewḥuc d ttjur akk d isennanen. Nutenti di tazwara dγa, msefhament fell-as, msefhament a s-rewlent, a tt-ğğent din iman-is; Mi d-wwṭent ar din, ṭeyyrent tiqeddacin7-nni-nsent akk d tqubac-nsent ar lqaεa, zgant-id deg yiwen ubeṭṭeḥṭaḥ, zzint-id d ameqyas εemrent urar; ta tcennu, ta tceṭṭeḥ, ta tekkat afus, ssyen γer-s qqlent ar turart-nniṭan, ur ğğint ijurebεen8 , tixxamin... taggara yakk mi qrib ad iεeddi wass fell-asent, mmektant-id imiren ajmaε n yesγaren. 
Tekker Felfla s nniya-s teṭfer-itent Akken kan i fukkent tazedmawt, zgant-id ddaw tayda ad qeyylent, nnant-as i Felfla: -- Ad negnemt cwiṭ ad nesteεfumt, ur nzemmer ara ad neddumt akka deg uzal qayli, d azγal fell-anteγ. Felfla tuγ rray-nsent, ula d nettat tella teεya cwiṭ, ur tuγ ara tannumi n tzedmawt, tessumet tizdemt-is am nutenti teṭṭes. Akken kan i tt-yeγder yiṭes, kkrent-id temcumin-nni n tmeddukal-ines, ddment-id tizedmiwin-nsent n yesγaren rewlent-as. Mi d-tuki Felfla tameddit n wass, iruḥ yedda lḥal fell-as, tnuda af tmeddukal-nni-ines ur tent-tufi, teγra yasent, ulac tin i s-d-yerran awal, ur tufi tin ara texdem, tekker teddem taqabact-is, tbubb tizdemt-is , teṭṭef abrid n wexxam iman-is. Abrid ar wexxam γezzif yernu mačči d win isehlen, εeyyu d naddam γlin-d fell-as, akesssar d usawen, tiγilt tettak-itt-id i tayeṭ tteddu kan teqqar mazal, tetqelleq melmi kan ara taweṭ axxam. Tedda, tedda.. teffeγ si tezbuyin-nni yuεren tekcem tid-nniṭen, terna tekcem tixnaqin yeččuren s isennanen, teγli, tekker, tedda af yeblaṭen, teεfes af isennanen, teqqel tγeṣṣeb deg tikli ulamma γas tecrew deg iṭarren, d ayen tekcem-itt-id tura tugdi, Tugad mi ara d-yeγli fell-as ṭṭlam ur tettawaṭ axxam. Tteddu tetteγlay, tteddu teṭṭallay9 ar deffir, tugad win ara tt-id-iṭefren: I lemmer ahat yella kra uγerṣiw11 i tt-id-yeṭṭafaren? Ma yeṭṭef-itt-id ...! Tedda akken acḥal alammi i tḥuss i kra i tt-yeṭṭfen deg uṭar iṭeyyer-itt akin, ur teẓri ma d ugur i tt-yewwten neγ ahat yella win i tt-id-idemmren, teṭṭal γer deffir, teṭṭal γer zzat, ulac win yellan, teṭṭal ar lqaεa ma yella kra , mlalent waṭṭucen-is d yiwet tjewwaqt d tawraγt yettirriqen, d arelluc am ddheb yemxalafen af wayen tessen, teddem-itt-id gar ifassen-is a tt-tẓer, teεjeb-as tjewwaqt-nni, temsuttel-itt-id di tceṭṭiṭ, tger-itt deg tezdemt-is, tenna-yas deg wul-is--I tecbeḥ ! Tajewwaqt-ayi d tin ara iεejben i gma, a s-tt-awiγ ad yurar yes-s. Tfukk abrid-is, skud tteddu simmal tettḥussu s εeyyu, skud tteddu tizdemt deg taẓayt trennu, tesmekta-d anzi-nni i d-yeqqaren:-Asγar i neqsen, taqeddact a tt-ixfif.- Tekkes cwiṭ seg yesγaren tṭeyyer-iten, terra tajewwaqt-nni ar wemṭiq-is. Terna tedda cwiṭ, tizdemt-is mazal la trennu deg taẓayt, terna tekkes cwiṭ tṭeyyer-iten. Akken rebεa neγ ma xemsa tikkal, yal tikkelt mi ara tṭeyyer cwiṭ seg yesγaren, tizdemt-is la trennu kan deg taẓayt, armi i ten-tfukk merra, tegra-d ala tjewwaqt deg tezdemt, tekker tessers-itt ar lqaεa teqqim ad testeεfu; Wissen ma d aqerruy-is i yerwin neγ d εeyyu i d-yeγlin fell-as, teṭṭallay deg tqeddact am wakken tettḥerrik, tejewwaqt-nni tettğellib daxel-is; cwiṭ akka tajewwaqt-nni teqqel teffeγ-d armi d berra teγli-d gar iṭarren-is: Yekcem-itt-id lxuf. Tekker ad terwel, tğelleb-d tjewwaqt-nni tbedd-as-d deg webrid, seg ibeddi-nni i tbedd akken, teqqel tettimγur, tettimγur, tettimγur... Armi s-tuγal d yiwen uwaγezniw annect n yilat12. 
Mlalent waṭṭucen-is d yiwet tjewwaqt d tawraγt yettirriqen am ddheb Taqcict meskint teεreṭ a s-terwel terna teγli qrib i terriẓ deg uṭar. Awaγezniw-nni ibedd-as ar uqerruy-is, yexẓer-itt-id yenna-yas s yiwet n taγect yessawḥacen: -- Ha, ha, ha... D acu i kem-id-yewwin ar γur-i a tamcumt, ur teẓriṭ ara d acu i kem-yettqaraεen tura? a d nekkini i d waγzen! Imi d kemmi i d-yusan s ifassen d iṭarren akka γur-i ass-a, ihi ad teqqimeṭ yid-i a kem-aγeγ. Wahaha, haha... Taqcict meskint tefrawes, taṭṭef-itt-id tergagayt, taγect-nni tekcem-as ar iγessan, leεmer i teẓra lweḥc yecban wa.Tεedda a s-terwel yeṭṭef-itt deg ufus, yerna yenna-yas: --Anda ara trewleṭ, γur yemma-m? Dayi kan ara teqqimeṭ, tesliṭ neγ ala! Felfla teqqim ar lqaεa terra ifassen-is nnig uqerruy-is, terra-yas: --Sliγ, sliγ. Teqqel tebra i iγallen-is, ur tezmir ad tewwet, ur tezmir ad texbec terra-tt i lweεd n Rebbi, taṭṭucin-ines ḥemlent s imeṭṭawen terna tenna-yas: --Semmeḥ-iyi, d nekk i iγelṭen, ur nwiγ ara akka ara yi-teṭru, γileγ d tajewwaqt yettwaṭeyyren deg webrid, kkreγ jemεeγ-tt-id daya!.. Awaγezniw, akken i d-yesla i imeslayen-nni,yeẓra-tt tettru, iruḥ am wakken yuḥnan-d wul-is, tγaṭ-it teqcict. Yekker yenna-yas: --Ruḥ ad truḥeṭ tura berka-yaγ imeṭṭawen! Ruḥ, maεna γurem ad tettuṭ, ayen ara m-d-iniγ tura, mi ara tawwṭeṭ s axxam, ur tettu ini- yasen i imawlan-im ad εassen iman-nsen si twaγit i ten –yettrajun. Asmi ara tegrem abazin deg wexxam-nwen, ad tenneqlab fell-awen tegnawt, ad teẓrem ayen ur teẓrim leεmer, a d-γlin lefjuj d rrjuj13 , tameččimt, tiqqit; Dγa assen a d-rzuγ γur-wen a d-aseγ a kem-awiγ, ha ha ha....Yewwet s iṭarren-is ar lqaεa, Felfla tufa-d iman-is deg wemkan-nniṭen, tebεed fell-as 
Teqqel tettimγur, tettimγur, tettimγur... Armi s- tuγal d yiwen uwaγezniw annect n yilat. Mi, tewweṭ teqcict ar wexxam, temla-yas i yemma-s ayen i s-yeṭran deg webrid d wayen i s-yenna uwaγezniw. Yemma-s γas akken ur tumin-itt14 ara , tεuhed-itt, tenna-yas: --Ma d abazin kan i m-id-yezgan a yelli γas ssertiḥ iman-im, atan seg tura ur ikeccem taccuyt-nneγ, gen tura ma ad tegneṭ, tettuṭ ayen i m-yeṭran.-- Dγa, seg wassen, akken i yella lḥal, εuhden abazin ur yettili deg wexxam. Iseggasen ddan, at wexxam ttun tadyant , ttγilen iεedda wayen iεeddan. Yiwen wass deg wussan n ccetwa, tamγart teccihwa-d abazin, terẓa lεehd i s-tefka i yelli-s, tenna-yas: Ass-a, s yixef n yemma ar d abazin ara yilin! Tekker terra taccuyt. Felfla nettat si tama-s, mi teẓra annect-nni temmekta-d imeslayen-nni i s-d-yenna uwaγezniw, tugad, tezga-d teffer deg tqernit teqqim. Cwiṭ akka-yi kan d annect-nni i yeṭran. Berra i wexxam yeṭra uxeṣṣar; asigna, rrεud, lebraq, d tanekra n ddunit. Ma d tamγart telha-d d cceγl-is am wakken kra ur yeṭri, tseqqa-yasen deg terbuyt, tessawel i yat wexxam ad ččen. Akken kan i d-zzin i terbuyt wissen anwa i d-yesṭebṭben deg tewwurt. Yekker wemγar ad iẓer anwa akka, yufa-d amattar af yimi n tewwurt yessutur tin n Rebbi, yeqqel ar wexxam yessufeγ-as-d taqedduḥt ubazin yugi a tt-yeṭṭef fell-as, teffeγ-d γur-s temγart, rnan-d warraw-is , yerra-ten ula d nutni, yugi ad yeṭṭef fell-asen tuččit, tegra-d ala Felfla ur neffiγ ara γur-s, tenna-yas yemma-s: --Tegra-d nnuba-m tura a Felfla yelli, awi-yas kan cwiṭ ubazin ahat kemm a t-yeṭṭef fell-am, ur ttagad a kem-neqqen ar wemrar , ur yezmir yiwen a kemm-yessufeγ seg wexxam. Taqcict tuγ rray n yemma-s, teddem taqedduḥt-nni ubazin teffeγ-d γur-s. Akken tewweṭ zzat-s, amattar yecεel-d γur-s aṭṭucen-is, teεqel-it-id d awaγezniw-nni i s-d-yeffγen deg webrid i d-yeqqlen γur-s. Akken i t-id-teẓra, tbedd teqqur deg wemṭiq-is; Awaγezniw yeṭṭef-itt-id deg yiγil, yesseγreṣ amrar i tt-yeṭṭfen, iger-itt-id ddaw ṭṭabeq-is, yerwel yes-s. Yemma-s mi teẓra annect-nni, teddem s ucerγit, tettεeyyiṭ teqqar-as: -- Abbu...h ! Abbu...h ! A tawaγit yeṭran! Azzlet a yat wexxam, nettwaqqed deg yelli-tneγ-- Uzzlen wayetma-s, yuzzel baba-s, rnan ula d lğiran ur ufin later-is, am tin tessebleε lqaεa. Nudan fell-as deg berra, deg taddart, ssufγen-d aberraḥ fell-as, ur ğğin amkan ur nudan fell-as, Felfla ur tt-id-ufin. Tameddit n wass nnejmaεen-d axxam.Ttrun, jeddben, ur sen-d-yeqqim usirem a tt-id-afen. 
Taqcict tuγ rray n yemma-s, teddem taqedduḥt-nni ubazin teffeγ-d γur-s. Yiwen wass, mi d-kecmen watmaten n Felfla ar wexxam, ufan-d yemma-tsen theyya-d taduṭ, tger-d aẓeṭṭa, win ikecmen deg warraw-is ini yesteqsi-tt:-- I menhu i wumi tẓeṭṭeṭ abernus-ayi, a yemma? Ini terr-as: -- I umeḥruc deg warraw-iw, win ara d-yerren Felfla weltma-s ar wexxam!-- Yal wa deg-sen yeqqar-as: --Abernus-ayi eğğ-iyi-t-id i nekk a yemma, d nekk ara tt-id-yerren.- Tekker γur-sen tenna-yasen: --Dduklet akken tellam truḥem a d-tnadim fell-as, a wen- ẓṭeγ abernus abernus akken tellam.— Nnejmaεen akk akken llan, qqimen s adda, msefhamen af wayen i wumi zemren a t-xedmen. Yenṭeq umezwaru yenna: --Nekk d ḥessas ḥessas nnda, a wen-d-awiγ lexber anda ma yella! Yenṭeq wis-sin yenna: --Nekk, d win yekkaten lqaεa s udebbuz ad tefju ! Yenṭeq wis-tlata yenna: --Nekk d win yettğelliben i sebεa leṣwar ! Yenṭeq wis-rebεa yenna: --Nekk, d win i d-itekksen timellalin seddaw tsekkurt ur d-tettawi s lexber! Yenṭeq wis-xemsa yenna: --Nekk, d win iferrun leḥrir deg tzeggart! Taṣebḥit, zik lḥal, kkren ruḥen ad nadin af weltma-tsen anda ma tella a tt-id-awin. Seg wemṭiq ar wemṭiq, seg taddart ar taddart teddun steqsayen deg medden ma a d-afen win ara sen-d-yemlen anda yezdeγ uwaγezniw-nni i sen-yeddmen weltma-tsen Felfla. Nudan akken acḥal, zzin merra i tudrin armi d-mmugren yiwen wemγar yeẓran tidet, yemla-yasen-d anda ara tt-id-afen, akk d webrid ara ten-yessiwṭen: Uγen rray-is ruḥen. kecmen talemmast n lγaba teddun, ddan, ddan ssejban γef tiγilt, yemmuger-iten-id wedrar, rnan ddan, tban-asen-d tiγilt-nniṭen, yerna-d wedrar-nniṭen, ulin-t; rnan ddan, cerwen deg iṭarren, yenγa-ten εeyyu mazal-iten bedden teddun... Akken akken armi i d-ssejban γef yiwen wedrar mačči d menwala, d adrar ur nesεi lemtel-is d win yessewḥacen, yeččuren d izerman, d izmawen d wayen ur ssinen, zzin-as-d ẓẓrubat d isennanen. γef tecwawt n wedrar tbedd yiwet tmezduγt annect-ili-tt, tin i wumi zzin sebεa leṣwar; εeqlen-tt, d tinna i tamezduγt uwaγezniw. Ssawlen-as i ḥessas ḥessas nnda, win d-yettawin lexber anda ma yella, a sen-d-imel d acu yellan daxel tmezduγt, yenna-yasen: --Aql-iyi-n ẓerreγ deg uwaγezniw d weltma-tneγ Felfla deg yiwet texxamt, awaγzen-nni yessemttuttel acekkuḥ n Felfla deg iṭudan-is igen. Ssawlen-as i win yettğelliben i sebεa leṣwar a sen-d-yeg abrid. Yekker, iğelleb-asen i sebεa leṣwar-nni yeldi-yasen-d tiwwura, kecmen. Akken i kecmen ar texxamt anda tella Felfla, iger-d iman-is win iferrun leḥrir deg tzeggart yessaki-d weltma-s seg yiṭes, yefra-yas-d acekkuḥ-is seg iṭudan n uwaγezniw. Yerna-d γur-s win i d-itekksen timellalin seddaw tsekkurt ur d-tettawi s lexber, yeddem weltma-s, yesser-itt-id ar lqaεa, ur d-yuki uwaγezniw seg yiṭes-is; ddmen weltma-tsen rewlen yes-s, ğğan deffir-sen awaγezniw deg wemṭiq-is am tculliṭ igen. 
Kecmen talemmast n lγaba teddun Ddan akken acḥal alammi i ẓran iman-nsen beεden γef tmezduγt uwaγezniw, zgan imiren qqimen s adda ad steεfun; Steqsan ḥessas ḥessas nnda ma sen-d-yefk kra n lexber, yenna-yasen: --Atan yettnadi fell-as deg wexxam, ulac ayen yufa. Tura yeffeγ-d ar tefragt, yeγγar-as i Felfla s yisem-is..., yeqqel ar texxamt ad iẓer ma ur s-teffir ara deg wabεaṭ imeṭqan... Ṭṭallayeγ deg-s yeffeγ-d ssyen iteddu-d γur-neγ, iγeṣṣeb deg tikli, la yettazzal, ma ifukk-itt akka ur yettεeṭṭil a d-yili gar-aneγ ! Ssawlen-as i win yekkaten lqaεa s udebbuz ad tefju, nnan-as: --Γiwel, ma yella kra ara txedmeṭ, neγ ma ulac a d-neγli gar ifassen-is. Yekker yewwet s udebbuz-is tefji lqeεa, kecmen daxel-is, qqimen ttqaraεen deg-s melmi ara-d-yaweṭ; Akken kan i kecmen yenna-yasen ḥessas ḥessas nnda! --Atan yewweṭ-d, yeγṣeb deg tikli. Tura la itezzi nnig-neγ yettnadi anda ara d-yaf Felfla. Awaγezniw mi yettnadi fell-as, yemlal-d ljerra iṭarren iberraniyen i s-d-ikecmen s axxam, yeṭfer-iten weḥda, weḥda armi d amṭiq, iteddu yeqqar-as deg wul-is! --Dayen tura a ten-ṭṭfeγ, ur sεin anda ara rewlen?! Akken i d-yewweṭ ar din, teffeγ-as tirga mxalfa; ulac wi-d-yemmuger, yufa-d amṭiq d lxali. Inuda nnig webrid, inuda ddaw webrid, yexẓer akka yerna akka d yiwen-is, ulac wi s-d-ibanen. Yeqqel γer wexxam-is iḥar, ur yefhim acemma. Yenṭeq ḥessas ḥessas nnda yenna-yasen i wayetma-s, ixebber-iten s wayen yellan, kkren ffγen-d ssyen ruḥen. Tameddit n wass mi d-wwṭen s axxam , temmuger-iten yemma-tsen s weslewlew, tefreḥ mi s-d-qqlen warraw-is, terna tedda-d weltma-tsen. Tefka-yasen akk abernus abernus akken i ten-tεuhed, gan imiren yiwet tmeγra d tameqqrant andi d-εerṭen tijiratin, timeddukal d tid yakk i yefka lḥal, εemrent urar, ferḥent s tuγalin n Felfla gar-asent. Awaγezniw nettta si tama-s, ur yettu ara Felfla yellan d tameṭṭuyt-is, segmi d-teffeγ seg wexxam ar tura, netta d anadi fell-as ur d-yeğği amṭiq; Taggara yemmekta-d: I lemmer ahat truḥ ar imewlan-is ? Azekka-nni kan atan yerra ar γur-s ad iẓer ma s tidet din i tella. Akken i d-yewweṭ ar din, mmugrent-id wayetma-s n teqcict i xemsa yid-sen; wa s treggext, wa s tqabact wayeṭ s ugelzim, zzin fell-as a t-id-ssufγen, ulac; ibedd-asen din am tgejdit ur s-zmiren. Win ara yeṭṭef deg yiγil ini iṭeyyer-it-id akin, yerkeṭ-iten akk akken llan. Felfla mi tesla i leεyaṭ, tessejba af lecqaq n tewwurt ad tẓer ayen yellan; teεqel-it-id d nettan, d aweγezniw-nni i d-yeqqlen γur-s, anda ara terwel tura? Tekker ad terwel ur tufi anida, yezga-yas-d deg webrid. Teqqel tekcem, teffer deffir tewwurt, texmet am tin yemmuten. Awaγezniw-nni mi d-yeγṭel akk ayetma-s, yerra ar Felfla, yeqqen-as ifassen d iṭarren, yewwi-tt yid-s. 
Gan imiren yiwet tmeγra d tameqqrant Iseggasen εeddan, yal wa yelha d cceγl-is. Γas ma llan deg wexxam wid yettun Felfla, tamγart ur tezmir ad tettu yelli-s, mazal yerγa fell-as wul-is… Yiwen wass, tekker truḥ ar wemγar azemni, temla-yas tidet yellan; mi tfukk s tmeslayt, ihuzz aqerruy-is, wemγar-nni yenna-yas: --Sel-iyi-d mliḥ a tamγart a m-d-iniγ acu i wumi tzemreṭ ad txedmeṭ. A m-d-mleγ ddwa ma tuγeṭ rray-iw. Nadi af uqerruy n weγyul, teččeṭ imeẓẓaγen-is, ad ternuṭ kra n wussan a d-tennulfuṭ s tadist. Ssyen a d-ilal γur-m weqcic, semmi-yas Ḥmed Ddab, aqcic-ayi d amaεur, ad ireggem ad yekkat medden; ur wehhem ara deg-s, d ayen i d netta; Mi ara yimγur cwiṭ, a t-id-regmen ula d netta imeddukal-is, a s-mmeslayen af weltma-s. Assen, a d-yas γur-m a kem-id-yesteqsi; mi ara yissin tidet, ad yebγu a tt-id-yerr; ur t-ttağğa ara! Heyyi-yas ṣṣaε n temẓin ara yeεreṭ ad yeddem nnig tuyat-is, asmi ara yessiweṭ, teẓriṭ yezmer-as, meqqer imiren, eğğ-it ad iruḥ. Akken i teṭra, tamγart turew-d aqcic, tsemma-yas Ḥmed Ddab akken i s-d-yenna wemγar azemni, yerna-d af xemsa wayetma-s-nniṭen, netta d wis-setta. Mi meqqer cwiṭ, γas akken mazal-it d aqcic, yettban-d gar tizzyiwin-is d aterras s lqedd i s-d-yefka Rebbi. Imeddukal-is akken llan ttagaden-t. Yiwen wass deg mi yettmiγṭal akk d imeddukal-is, wissen anwa i t-id-iregmen s weltma-s; tin yennejlan, yeğğan axxam imawlan-is truḥ, ur yelli wergaz ara tt-id-yerren. Win i t-id-iregmen netta yeẓra d acu yexdem, yebγa a t-id-yessefṭeḥ gar medden, a d-yerr ttar af wayen i sen-yexdem. Akken i teṭra, Ḥmed Ddab yesla kan i wayen i s-d-nnan, yennejmaε axxam iγucc, ur sen d-yerni ula d ameslay. Yemma-s mi s-teldi tawwurt, tefjeε, teẓra udem n mmi-s werriγ, mačči akka i d netta, teεqel yella kra i t-yuγen. Tekker tessers-as-d imensi, teγra-yas-d ad yečč; ibedd-d γur-s yenna-yas: --Ass-a, a yi-temleṭ tidet i teffrem fell-i a yemma, a yi-d-temmeslayeṭ af Felfla i sεiγ d weltma ur ssineγ, a yi-d-tiniṭ anda i tella ad ruḥeγ a d-nadiγ fell-as, ma deg igenni a d-tres, ma ddaw tmurt a d-tali, ur d-ttaqqaleγ ara axxam alamma gliγ-d yes-s! Tekker temγart, tuγ rray n mmi-is, temla-yas tidet akken tella, temmeslay-yas af weltma-s ur yessin, d wamek i sen-tt-yekkes uwaγezniw seg wexxam. Amek i tt-id-rran wayetma-s, maεni ur teqqim ara aṭas gar-asen, atan yeqqel-d γur-s yewwi-tt, dγa deg wassen ur yelli lexber-is, ur tt-ẓrin. Tekker, tesken-as-d asaku n temẓin i s-theyya, tenna-yas: --Tura a mmi, atan tesliṭ i tidet. Ma tebγiṭ a d-terreṭ weltma-k ar wexxam, d ṣṣaε n temẓin i yellan d ccerṭ gar-aneγ, asmi ara t-id-tbibbeṭ sennig tuyat-ik, iban tzemreṭ i lhemm-ik, assen ruḥ ad truḥeṭ ad ttekleγ fell-ak; ma yella d tura ur tettu nekk d yemma-k, teḥṣiṭ ur ṣebbreγ fell-ak, qqim kan ttxilk a mmi mazal-ik d aleqqaq. Aqcic meskin ulamma γas s tezmert-is, jehden iγessan-is, yeεreṭ acḥal tikkwal a t-id-yeddem ur yizmir, taεekkemt ẓẓayet fell-as. Σeddan akken acḥal wussan, asaku-nni n temẓin mazal-it deg wemṭiq-is, yal ass yettaεraṭ a t-id-yeddem, maεni ur s-yezmir ara. Tikkelt a t-id-yeddem ur yessawaṭ a t-yessali d asawen; tikkelt a s-d-yeγli ar lqaεa, tikkelt ulac akk...Yemεerbab15 akken yid-s acḥal, alammi d yiwen wass yessaweṭ axi, ibubb-it-id nnig tuyat-is. Dγa, yenna-yas : --Tura dayen, ur telli sebba ara yi-yeṭṭfen deg wexxam. Yessawel-asen i yat wexxam akk akken llan, yeddem-asen asaku-nni n temẓin i tikkelt tis-snat, akken a t-ẓren; Yessuli-t-id d asawen, iṭeyyer-asen-t-id s agens, yenna-yasen imiren: --Tura yewweṭ-d wass ara ruḥeγ, imi ayen i tcerṭem fell-i dayen xedmeγ-t ! Tamγart temmekta-d ayen i s-yenna wemγar azemni, d lεehd i tefka i mmi-s, teqqim s adda gar warraw-is, tesγam-d Ḥmed Ddab yid-sen tenna-yasen : -- Mlet-as abrid ad iruḥ, a t-yessiweṭ Rebbi ar wayen i yessarem. Azekka zik lḥal, yeffeγ-d Ḥmed Ddab seg wexxam yeṭfer abrid i s-d-mlan wayetma-s, iruḥ. Abrid akken i s-d-nnan i t-yufa, d win yuεren mačči d cwiṭ: Iεedda af wacḥal tudrin, yezger isaffen d tγaltin, yedda deg usemmiṭ d wezγal, yedda akken acḥal wussan, alammi i t-id-yemmuger agemmaṭ yiwen wedrar ur nelli am wid-nniṭen. Γef tecwawt n wedrar-nni, tban-d am tafat yiwet tmezduγt d tameqqrant, d aγrem yulin s weblaṭ azegzaw, d win umi zzin sebεa leṣwar, yal ṣṣur s tewwurt-is, d ayen ur nqebbel leεqel. Di ccaw iγil d iṭij i s-yerwin aqerruy-is, yeqqel am win yukin, yeεqel d tamezduγt-nni i t-id yewwin. 
D aγrem yulin s weblaṭ azegzaw Abrid i yessalayen ar tmezduγt-nni ula d netta yewεer, γas akken yeεya, yerna yuli tasawent, imi yewweṭ ar tecwawt n wedrar mmugren-t-id sebεa leṣwar-nni i s d-yezzin i weγrem, yal ṣṣur s tewwurt, yal tawwurt teqfel s tsarut. Yewwet-itent s uṭar-is yessufeg-itent akk akken llant, ta deffir ta, yekcem. Awaγezniw, imi d-yesla i zzhir, yeffeγ-d ad iẓer anwa akka i s-d-ikecmen ar wexxam. Yemmuger-it-id yiwen wergaz ur yessin s treggext deg ufus. Yessufeγ-d accaren-is, yemger-d γur-s a t-id-yeṭṭef, yezgel tiyiti. Ḥmed, netta yezzi-yas-d s tmendeffirt; yeṭṭef-it deg uqerruy, iger-d iγil-is deg temgreṭ-is, yexneq-it; ur s d-iserreḥ alammi dayen ffγen-d waṭṭucen-is. Yeεreṭ uwaγezniw amek ara d-yerr tiyiti, neγ xerṣum ad isellek iman-is, ulamek. Yessegra-yas Ḥmed imaren yiwet tiyiti s treggext ar uqerruy yeğğa-t yetteglilliz deg ugenes. Felfla tejba-d af ṭṭaq ad tẓer d acu yeṭran, anwa akka i d-yusan yesker leεyaṭ, yerra-yas Ḥmed yenna-yas: --D nekk, d gma-m Ḥmed i d-yusan γur-m, ur ttagad, awaγezniw i kem-iḥeqren atan tura ddaw iṭrren-iw, ass-a ad ixelleṣ deg wayen yexdem deg-neγ... Teffeγ-d Felfla γur-s, tger-as iγallen; tessuden gma-s ur tessin, i d-yusan alammi d γur-s i wakken a tt-isellek seg ifassen n uwaγezniw. Cwiṭ akka kecmen s axxam qqimen. Mi yessertaḥ Ḥmed, yečča yeswa, testeqsa-t af wamek i llan yakk wayetma-s i teğğa, d yemma-s i teccihwa. Wwin-d awal af wayen i sen-yeṭran d wayen tesεedda, af uwaγezniw d wayen akk yexdem deg-sen. Σawzen16 akken alammi qrib a d-yali wass. Azekka-nni zik lḥal yekker Ḥmed ar uwaγezniw yenγa-t, ddmen akk ayen yesεan azal d wayen i sen-ilaqen i webrid, ssekren timess i weγrem, ffγen ssyen. Mẓuγaren afus deg ufus, ṭṭfen abrid n tuγalin ar wexxam n imawlan i ten-yettqaraεen; Ruḥen ğğan deffir-sen awaγezniw d tmezduγt-is tečča-ten tmess. Akin agemmaṭ yettban-asen-d uεeğğağu-nni17 yulin ar igenni, yessenger akk ayen yellan; yegra-d ala wesmekti i yexdem deg-sen uwaγezniw, tegra-d temεayt n Felfla. Amawal 1) Tamɛayt: tamacahut/ tanfust. 2) “Tamawin” d asget n tama/ tamnaṭ/ lğiha. 3) Aγalim: aγanim. 4) Amidi-w: ameddakel-iw. 5) Acekkuḥ: amzur/ acebbub. 6) Zzat-sent: zdat-sent. 7) Tiqeddacin: Tiqeffacin/ tiqfacin(d asget n teqfact). 8) Ijurebɛen: d turart (yecban ileqqafen). 9 ) Teṭṭallay: tettwali/ tettmuqul/ tẓerr. 10) Taṭṭucin: allen. 11) Aγerṣiw: lweḥc/ lḥiwan amaɛur. 12) Annect n yilat : ( ilat: d “Gulyaṭ- Goliath » lmeɛna-s: meqqer, γezzif nezzeh). 13) Lefjuj d rrjuj: lebraq d rrɛud. 14) ur tumin-itt: ur tt-tumin. 15) Yemɛerbab: yemɛebbar/yemɛafar/yeɛreḍ ad yeγ kra ur s-yezmir. 16) Ɛawzen: ɛeẓẓren/ Ssehhren. 17 Aɛeğğağu: aḥeğğağu/ ajajiḥ. Tamawt: imesli “ḍ” yettwasawal d “ṭ”, “aḍar” d “aṭar”. “g” n werbib ameskan yettwasawal d “y” “agi” d “ayi, daγen amqim ameskan “ wagi, tagi, wigi, tigi” ttwasawalen d “ wayi, tayi, wiyi, tiyi”. Amawal d tamawt sγur Ğamal Benɛuf. Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat
anarchissimo
- Tinin-is...tanemirt a l'ḥamid f'tmacahut agi idewiḍ, athan teṛzef am ussaru. idles yes3a ruh , ruhis d'asmekṭi, timicuhut ts'tallat umekti. azal wi tarun na& iqaren timucuha iṛlev win usegman, tamacahut n'temzi ats'ḥuz timṛurṭ.
B.Ğ
- Tinin-is...Azul fell-awen (-t) Tanemmirt i Ḥamid Baḥfir i d-yerzan s tunṭict-a timgerrezt. s tidet d ayen d-irennun acrah i wul, ladγa s isunaγ ( ttṣawer)-agi turqimini ( awaγzen-nni bu tuglacin d Winna i d mmi-s n Wemsed!). Ayen i yettkren awellih ugar d tazwart-nni ideg d-isedda amezruy n Aεeccabu. Ssarameγ a d-εanden γur-s wiyaḍ, a γ-d-awin xerṣum cwiṭ seg waṭas yeffren di temnaḍin-agi n Lberğ. Akken i t-yenna akken umeskar n tezwart "iḍ d wass" i Σmer Mezdad: Fell-ak ad tifsus tεekkemt, fell-aγ ad tifrir tagut. GT: Ḥamid d ameγnas aqbur n tmaziγt, yettwassen dγa deg Wehran. B.Ğ lufriṭ a waaaεli
- Tinin-is...<div> <br /><b><a href="http://www.dailymotion.com/video/x42eyt_ali-d-waali-les-frit_politics">Ali d Waali : les frit'</a></b><br /><i>envoyé par <a href="http://www.dailymotion.com/ziri95">ziri95</a></i></div> lufriṭ a waaaεli
- Tinin-is...http://www.dailymotion.com/video/x42eyt_ali-d-waali-les-frit_politics
Ḥlima n tala
- Tinin-is...Azul Tanemmirt s tussda i umeskar, d tasekla lqayen. Yiwet n tamawt kan: "...yeṭṭuqqet ccwal gar leεruc d yedrumen...", asget n wedrum = "iderma". Slupri-nni
- Tinin-is...Azul Ans'uf s yes-k a dda H'amid. I wacu akkayini i teqqimet' akka alamma d tura d wamek d-terzit'?! I lacek-it si xirla-aya seg ttrag'ugh a ddigurdi. Ur tettset'h'it' ara a yi-teg'g'et' weh'd-i ger it ( at) Tiji akk d Lbeğaya! Meεna atan a k-wes's'igh: llan kra n imexluqen akkayini fih'el ad th'ekkret' zeg(deg)-sen! Amek ur tesser'h'at' ara it'-nni di "TRO", imi teqqaret' akken-nni " Aaaaa sidi Bu tcacit, ulac-it" nekk, txus's'-iyi tmet't'ut; afe-iyi-d yiwet temγart akkayini ara yesεun 50 iseggasen; ma ulac snat ad ilint 25, 25 i yal yiwet. A zigh ur tessinet' ara les'lah'-ik a bandi!! A yi-yekkes Rebbi ar almi sseth'agh si twacult-inek i yellan din ass-nni! I h'qa i wacu ur tellit' ara di llem n wid i yi-yugin a lbit'?! Aql-i a d-uγaleγ γer temεayt-ayi ass-nnid'en, i lack-it sεiγ lweεd tura d Lh'ağa Baxta n "Siti Liskur"! Ar lmerra (tikkelt)-nnit'en ihi Mmi-s n Wemsed Tamawt: Cfu d nekk i k-d-yezwaren γer dayini. "Salupri" mac'c'i slupri; ttxemmimeγ γef...
- Tinin-is...Ǧ.B
- Tinin-is...Azul,
Taẓrigt tis-sḍis (6) n tfaska n tmedyazt tamaziɣt Mulud At Mɛemmer, i tessudus tiddukla tadelsant « Adrar n Fad » --At Smɛil—Bgayet, a d-tili ussan : si 19 ar 21 di Meɣres 2OO8. Timedyazin d imedyazen i iran ad tekkin (t) ad aznen (t) kraḍ (3) isefra (sin imedyaten i yal asefru), d wumlan-nsen: tansa, uṭṭun n tilifun-nsen, ngum ass n 15 Furar 2008 ɣer tansa-yagi: Association culturelle Adrar n Fad cidex 03 Bp 105 Ait Smail 06631—Béjaia. I wugar n wumlan, ssiwlet neɣ aznet ɣer tansiwin-agi: 034 38 31 60, amafus: 078 68 75 75, amayel: acafdz@yahoo.fr Tanemmirt
Ǧ.B
Awetniri
- Tinin-is...Azul « www.poetasdelmundo.com » d asmel yerzan imedyazen umaḍal, ideg llan ula d imedyazen n tmaziɣt ( ar tura llan kan kraḍ i yessersen din tamedyazt-nsen: Ɛli Xeddawi, Ɛumar Derwic d Ḥsen Merric). Timedyazin d imedyazen i iran ad ssersen din tamedyazt-nsen, ad rzun ihi ɣer din. Tamawt: Akken ad yifsus fell-awen unekcum, tekkit ɣef tqeffalt ( yellan usawen) “Africa”, ssyen nadit ɣef “Amaziga”.
Tanemmirt
Awetniri
Awlawal
- Tinin-is...Azul Atan yella daɣen yiwen wesmel n yiwen wemyaru Amerruki: ” www.akunad.com “.
Awlawal
Mmi-s n Wemsed
- Tinin-is...Azul fell-awen
A d-yeffeɣ uberraḥ, ad yebdu aberreḥ-ines : Ay at wesmel !.. Ay iqeddacen !.. A wid d-irezzun ɣer da !... Ad tili di tedmi-nwen..;atan a d-yili yiwen weskasi meqqren tameddit-a, gar wemyaru, amedyaz ameqqran War isem akk d uqerruy-nni n texsayt mmi-s n Wemsed, ḥaca-kum ! Ad yezri deg webrid-is, ad yettberriḥ… Ass n weskasi : A d-iban Winna yeqqim, yettwenniɛ takrabaṭ-is, ad yessneḥneḥ tikkelt neɣ snat, ad yebdu awal s teqbaylit : Azul fell-awent ( yiwet di tzeqqa : nekkni neqqar « kent » mačči « went » !), ad ikemmel awal-is : Iḍ-a ad ḥlun ideddicen-nneɣ, ad nuɣal nettleɣwi. Iḍ-a d iḍ ara d-yeqqimen deg umezruy n Imaziren d tmazirin ( yiwet di tzeqqa : ayɣef ur d-yezwar ara deg « tmazirin » ?!) ; iḍ-a ayen yellan deg teccuyt a t-id-yessali uɣenǧa... Fiḥel ma zziɣ nnḍeɣ, asakasi n yiḍ a d-yili gar wemyaru, amedyaz ameqqran War isem ( dagi akk imeddukal n War isem ad ceqqren, ad ttsuɣun : ttaḥya War isem ! Wwiy !) ad ikemmel awal-is Winna : ...akk d mmi-s n Wemsed, aqerruy n texsayt ḥaca-kum ( dagi ala Ẓikuṭ ara d-ineṭqen : mmiɛɛew=azul) . Winna ad yerfed ajeǧǧig, ad iwehhi yes-s ɣer tama ideg yella War isem, a d-yini : Wagi i la tettwalim akka di tesga am yesli ( imeddukal n War isem : wway !), wagi i yelsan akka akustim n alpaga, takrabṭ, d nnwaḍer rrayben!), la tettwalim nessers-as-d yal lxir zdat-s( imeddukal n War isem : wway !) dagi a d-tban yiwet ṭṭabla fell-as lbanan, tteffaḥ, afarmaj, rrikar, aksum… Winna ad iwehhi s ufus-nniḍen yeddmen afḍis ɣer tama n n mmi-s n Wesed, a d-yini : Wagi yeqqimen akka di teɣmert-agi i ṭṭlam, i yelsan iceṭṭiḍen uqrisen, afuḥan-agi, d mmi-s n Wemsed ( ala Ẓikuṭ ara d-ineṭqen : mmiɛɛewwwwwwwww ! ) Mmi-s n Wemsed ad yesteqsi Ẓikuṭ : D acu i k-yuɣen akka ?! Ẓikuṭ : nndeh-as i Amnay ! -D acu i k-yexdem ?! -Yeɣmez-iyi-d, yerna yenna-yi-d « ay Abidi » ! - Anef-as kan a lbiṭ, anef. A d-yas wass ad yuɣal ad ak-d-yesqizzib ; ar wasmi ara d-tawiḍ « rrifiji bulitik » ad teẓreḍ imiren amek ara k-yettcekkir. Winna, a d-isuɣ : Zemmem, qemmem, ẓekrem !! Mmi-s n Wemsed : Ur iyi-d-qqar ara « ẓekrem » ! Winna : Nniɣa-ak « asuḍuf nnig medden akk, War isem nnig usaḍuf. Ad ikemmel awal-is : Akud ata wamek ara t-bḍuɣ : War isem ɣur-s azgen n ssaɣa i yal anekcum, ma d mmi-s n Wemsed ɣur-s azgen n ddqiq i yal anekcum ( imeddukal n War isem : Winna ! Winna ! Winna !..) ad ikemmel deg wawal-is : Asentel n temlilit-a ad yili d wa : « Tebbeḥbeḥ taɣect-is deg imeṭṭi fell-awen » ; awal amenzu inek a War isem. War isem : hihihi, byan sur ad tebbeḥbeḥ, acku tettmeslay s teqbaylit, yessefk ad temmeslay s Tefransist… A s-yegzem awal mmi-s n Wemsed: A tebbeḥbeḥ seg isuɣan fell-awen a wid yettmeslayen s trumit. War isem ad yuɣal d azeggaɣ am tfelfelt, ad iciwer imeddukal-is : Yesseḥṣel-aɣ, amek ara nexdem ?! A s-d-terr Tninna : lu kabil si puɣ ccanṭi… Newwara : si pa puɣ paɣli.. Ḥlima n tala : Ni puɣ ikɣi ! -Mmi-s n Wemsed : ula d ccna-nni ihi rnut-t, cnut s tefransist… - Taninna : Ulac adeg, ur nezmir ara, ur d-nettban ara zdat Brasans d wiyaḍ… - Winna: Ihi ad nḥebset askasi-yagi, ar tikkelt-nniḍen! -Nna Merttif: Tura si lmuma di brav... -Anegmar: Akken i t-yenna akken gma-tneγ Lewnawsi : Ju swi lamuγu du bun ṭṭabl... -Mmi-s n Wemsed: Σni nusa-d γer dagi ad nečč!!!! -Σemmur Rkis: Yesseḥṣel-aγ! -Arezqi Lbacir: Ahat d Yir nettat kan ara s-izemren.. -Yir nettat: Tura a s-fkeγ tijεelt (kuripsyu), ad yessusem... -Wejṭuṭi: Awwah, a yuεer wagi!... -Yir nettat i imeddukal-is: slet, tmuqlem kan! A s-tessiwel i Mmi-s n Wemsed: I lemmer a k-n-fkeγ an (un) bizzi, d acu ara tiniḍ?! -Mmi-s n Wemsed: "dunun, dunun; Kemm efk-iyi-d an (1) bizzi, nekk a m-n-rreγ an (1) bibi... -Tamaziγt: Binifik, ddimugrafik, kabili Mmi-s n Wemsed: Ihi tqebleḍ "mmaḥ" s wweγ"! -Ayirat: Yyaw tura ad neččet!
Yettkemmil….
anarchissimo
- Tinin-is...(Kkseγ tidmi n "anarchissimo" acku s tefṛansist i tt-id-yura. Maca ayen yellan deg-s, s tewzel, yebγa a d-yini cwiṭ kan i imelliḥen deg wesqecmeε; awal i d-yettilin γef imagraden ur ifetti ara ma yella yettuqet ukkellex akk d tira n tebṛatin ur nuriz ara ar umagrad. Ssurf-iyi ay "anarchissimo", maca asmel-agi s teqbaylit, win yebγan a γ-d-yezzmen, yaru s ta-nneγ akken yebγu yaru-tt. winna) anarchissimo
- Tinin-is...surf'tiyi imi ḍ iles arumi iwen di vren ayen i d ira wuliw; tenmerit ikeč a WINNA imi driḍ tγriw aken itela. afus deg fus , ayen zayen aḍ yifsus. Buberrak
- Tinin-is...Azul a tiyessetmatin, azul ay atmaten. Acḥal i ttnecraḥeγ mi ara kent/ken-id-afeγ tennecraḥemt/tennecraḥem kunwi/kunemti. Telha tegmat, telha tayri, telha ttrebga akk d tannant, ula d imeslayen ẓiden lhan! Tudert i tmaziγt, tudert i tlelli n wawal, tudert i tugdut... Acḥḥḥḥal lhan inumak-agi!! Hahahahahahaha!............ yelha "lpuvwar assassan! lhan iğadarmiyen! a ziγ d nekk kan ay d yir amdan " Mmi-s n Wemsed, a t-yexzu waεrab, yenεel-it"! "D ayen yesteεfa wemcum" Buberrak Lu grun pidi
- Tinin-is...Llan aṭas n yemdanen, uḥdiqen, imegziyen, uẓwiren... ad ibarek Rebbi deg-sen! Maca, yelha ma tegrem tamawt i waya: I yeḍran, d wayen ara yeḍrun yid-neγ; nutni werğin " i d-ssuflin" i d-fken xerṣum ("mim pa") yiwen (an=un) "jjanti" awriḍ akka amecṭuḥ deg wudem n iğadarmiyen! Maca, ttaken-d Yiwen (an/un) "gru/gros) awriḍ (maccan) yugaren "abumbbiḍ-nni n Ugerwiz Lmucerrek n Lpakistan, deg wudem n mmi-s n Wemsed, acku ur yeḥdiq ara! Ihi (ssik)iğadarmiyen ur ttberriḥen ara, ur d-qqaren ara lεib s ṭṭul ugerjum-nsen (deg izenqan n Tizi-Wezzu, Bgayet, Tubiret, Bumerdas, Ṣṭif...) di Tefsut taberkant! "Ttxilwet ğğet-iyi diri-yi awi-d kan ad telhum kunwi a wid yettruẓun seg wul imi ugiγ ad iyi-tenγem imi ur cbiγ anbac tissent I wakken yes-i ar d trebḥem diri-iyi" Γur-wen d at lbaṭel axir .... aqelmun n ṣṣber nerra-t nuki-d ṣṣbeḥ tbeddel war laṣel tthuzzun tuyat ... Ttγilem a ( s leqder meqqren, ssuref-iyi γef yir awal-agi ara a m-d-iniγ) nna Ḥlima n tala, γas les-d "liga"-inem, tegreḍ-iyi aḍad alamma ddan-d yiẓẓan-iw, (akken txeddmeḍ i tyuẓaḍ-inem), teẓreḍ melmi ara d-arweγ"! Riγ (bγiγ) ad tennam tjeḥniṭ-iw, xerṣum asmi ara yi-ixedmen "du la hunt" (lεib) iğadarmiyen, a yi-yeεğeb lḥal! " ssuγ-d a Lwennas seg uẓekka ala keččini i γ-tt-iteqqden" "mmi-s n Wesed a t-yexdeε Rebbi"
"Mennaγ a wi d-yeddmen ssif a tt-id-yebdu si rrif a tt-yeğğ tqeddeḥ irkelli semmḥet-iyi ma ulac aγilif nekk dayen yečča-yi lḥif deg wayen iεeddan fell-i" a k-yerḥem, iweṣṣeε-itt fell-ak a dda Sliman Σazem ( yak(niγ) d atmaten-inek i k-yenfan di 1967 si Lanğiri, nnan fell-ak d " aḥerki"; yak d atmaten-inek i d sebba alammi i k-yenfa Pumpidu di 1974, si Fransa γer Laswis) Lu grun pidi
Aktalzγal
- Tinin-is...La d-ttnulfun yeblogen d yesmal s teqbaylit, dayen ilhan, atent-a 3 n tansiwin : http://www.apulee.com/spip.php?page=tamenzut
http://djerdjer.blogspot.com/
http://yiwenuyirat.blogspot.com/γ Aktalzγal
- Tinin-is...Icceḍ ufus-iw http://yiwenuyirat.blogspot.com/ | |  |  |  | |
|