
Seg uḥeggan n Wakli, ḥmed ḥamum yufa lbenna I tira. Asurif-is wis sin deg unnar n tira igla-d s tmacahut-a n umqerqer d temqerqert. Zik lkanun d aγerbaz n teqbaylit, timucuha d timsirin. ḥmed ḥamum I d-ilhan d tira n tmucuha, ahat imi d aselmad ; ibγa ad irnu γef temsirin I d-ittak I yinelmaden-is deg uγerbaz alemmas, tid I d-suddus deg tmucuha tiqburin. γef waya I issaram ad zzin yinelmaden d yiselmaden-nneγ γef wayen I d-yura akken I tezzin zik warrac γef lkanun ad slen i tmucuha γef yimi n yimγaren .
Tamacahut d yiwen wudem n tsekla taqbaylit taqburt I γ-d-iwwḍen s tezmert n timawt, issefk ad tedder i uzekka s tira. D wid I d-ittaken tazmert-nsen I tezmert n tira ara izmiren ad snernin taskla taqbaylit n uzekka. ḥmed ḥamum seg wigi . ayen illan d aqbur deg tsekla taqbaylit iḥwağ timerna, asemmed d usnerni .
Tamacahut-a akken I tella zik, drus n yiγersiwen I iruḥen ad d-rren tamqerqert iccḥen igurben , ḥmed ḥamum iceggeε-as leḍyur-niḍen I d-issenṭeq s wawal-is, s usefru-s. yal ṭṭir s wawal-is, yal ṭṭir s tikli-s, yal ṭṭir s wazal-is, yal ṭṭir s leεyub-is. Rnu γef wawal tugniwin, γer ccbaḥa n wawal timisirin n ddunit.
Mouloud Kourdache
Aselmad deg teγmert n tmaziγt
Tasdawit n Bgayet
Ameskar: ḥmed ḥamum
Azal: 50 idinaren .
Tadlist teffeγ-d i demma n bab-is .
33 isebtaren.
Tarusi usaḍuf: 2649-2005
ISBN: 9947-0-1012-0
Tukkist :
…..Zik, asmi heddren yiγersiwen, illa yiwen n umqerqer yuγ tifireεqest, ttidiren akken deg tma n tmda i d-izgan deg yiftisen.
Asmi tt-iwal tetteddu kan d idis, d talexxaxt ur txeddem ara lecγal, dγa ibra-yas. Iεawed izweğ yuγ tamqerqert. Xeddmen tibḥirin, zerεen lebqul, teẓẓun yal imγi, ttḥewwiḍen ttḥemmiren, zhan ferḥen, kra ur ten-ixuss. I ixeddem Rebbi i lmumnin, yal lxir yugar fell-asen: lbaṭaṭa, amiṭuc, aẓalim, ticcert, tajilbant, xizzu, akbal, ibawen…Neγ d isekla n lfakya: ḥeblemluk, tubrast, tineqlin, tijunan, amecmac, lluz, remman, aḍeffu, ttut, ttektunya, aberquq, ifires…Armi d yiwen n wass myezεafen, innuγ-itt. Tekker teččeḥ, tgureb γer yimawlan-is, teggul ur d-t-tuγal.
Zrin wussan, tbeddel tegnit γef umqerqer, izleg rray-is, ẓẓayit lecγal, rẓaget fell-as tmeddurt. I xemmem ixemmem, iẓra iḍlem, indem deg wayen ixdem, deg yiman-is ala itezzem, immuγben iḥzen.
Iwala-t umqerqer abeεli, inna-yas:
-ayγer akka tḥezneḍa εemmi abeqquli ?
-tabeqqulit truḥteğğa-yi.
-ad ak-tt-id-rreγ a εemmi, ur ttagad, γas ttkel fell-i !
Iruḥ s usqwerqwer akked uğelleb seg terṣift γer tayeḍ, seg temda γer tayeḍ almi iwweḍ, iqqumbeε sdat-s, inna-yas:
Azul fell-am a xalti lεali !
Yya-d ad nuγal γer εemmi
Dayen iεfa Rebbi
Ikfa lhemm dayenni.
Tenna-yas :
Ffeγ-iyi syagi ! ur k-ufiγ ar ddaw ẓẓerb tedduriḍ tili ? imi tγucceḍ ula d aman, seg lebεed I tettfaḥaḍ, iγunza-k ula d inisi !
Yuγal-d akken iman-is, inneḥcam .
Tusa-d tgarfa, γur-s tres-d tenna:
-ayγer tehhundaḍ a εemmi ?
-lalla-s n tullas truḥ teğğa-yi.
-ad ak-tt-id rreγ a εemmi …
aftis (i__en): tibḥirt n wasif.
aẓalim: lebṣel.
xizzu: ẓẓrudya.
adeffu : tteffaḥ.
abeqquli :(i__yen): win ixeddmen tibḥirin.
tehhundaḍ : tḥezneḍ .