|
 | | |  |
 |  |  | |
|
|
| | Anda ara neg acuddu neɣ acerriḍ n tuqqna ? (sɣur Ṭaglal)
| | Anda ara neg acuddu neɣ acerriḍ n tuqqna:
Amqim udmawan usrid :
--Deg yezri--
Iḥemmel-iyi, iḥemmel-ik,iḥemmel-ikem, iḥemmel-it, iḥemmel-itt, iḥemmel-aɣ, iḥemmel-iken, iḥemmel-ikent, iḥemmel-iten, iḥemmel-itent. (« yi, k, kem, ten, tent, yaɣ, ken, kent,ten, tent » i ufeggag n wemyag yettfakan s teɣra: yenɣa-k)
--Deg yimal/yimmal— talɣa tamenzut :
A yi-iḥemmel, a k-iḥemmel, a kem-iḥemmel, a t-iḥemmel, a tt-iḥemmel, a ɣ-iḥemmel, a ken-iḥemmel, a kent-iḥemmel, a ten-iḥemmel, a tent-iḥemmel.
Talɣa tis-snat:
Ad iyi-iḥemmel, ad ak-iḥemmel, ad akem-iḥemmel, ad at-iḥemmel, ad att-iḥemmel, ad aɣ-iḥemmel, ad aken-iḥemmel, ad akent-iḥemmel, ad aten-iḥemmel, ad atent-iḥemmel.
Amqim udmawan arusrid : --Deg yezri--
Yenna-yi, yenna-yak, yenna-yam, yenna-yas, yenna-yaɣ, yenna-yawen, yenna-yawent/yakent, yenna-yasen, yenna-yasent. « iyi, ak, am, as, aɣ, awen, awent/akent, asen, asent» i ufeggag n wemyag yettfakan s tergalt : yesserem-ak.)
--Deg yimal/yimmal— talɣa tamenzut :
A yi-yini, a k-yini, a m-yini, a s-yini, a ɣ-yini, a wen-yini, a went/ kent-yini, a sen-yini, a sent-yini.
Talɣa tis-snat:
Ad iyi-yini, ad ak-yini, ad am-yini, ad as-yini, ad aɣ-yini, ad awen-yini, ad awent/ akent-yini, ad asen-yini, ad asent-yini.
Amqim udmawan s tenzeɣt :
Deg-i, deg-k, deg-m, deg-s, deg-neɣ, deg-wen, deg-went/kent, deg-sen, deg-sent.
Fell-i, fell-ak, fell-am, fell-as, fell-aneɣ, fell-awen, fell-awent/akent, fell-asen, fell-asent.
Amatar neɣ awṣil n wayla :
Tira-w/inu, tira-k/inek, tira-m/inem, tira-s/ines, tira-nneɣ, tira-nwen, tira-nwent/nkent, tira-isen, tira-nsent.
Amatar neɣ awṣil n wayla s tenzeɣt neɣ umernu:
Ddaw-i/aw/inu, ddaw-ak/inek, ddaw-am/inem, ddaw-as/ines, ddaw-atneɣ, ddaw-atwen, ddaw-atwent/atkent, ddaw-atsen, ddaw-atsent.
Amatar neɣ awṣil n wayla n yisem n timarewt :
Baba-k, baba-m, baba-s, baba-tneɣ, baba-twen, baba-twent/tkent, baba-tsen, baba-tsent.
Arbib ameskan:
Argaz-a/agi/… argaz-ihin/ihinna, argaz-nni.
Amedya: Aqcic-a/agi yeḥrec. Taqcict-a/agi tecbeḥ… Aggur-ihin yettfeǧǧiǧ. Yir nettat-nni tɣab.
Arbib ameskan d umatar neɣ d wewṣil n wayla :
Tameslayt-nni-inu, tameslayt-nni-inek, tameslayt-inem, tameslayt-nni-ines, tameslayt-nni-nneɣ, tameslayt-nni-nwent/nkent, tameslayt-nni-nsen, tameslayt-nni-nsent.
Tirga-nni-inu, awal-agi-inek, amezruy-ihin-ines.
Prés-nombre neɣ ahat tanzeɣt n wemḍan :
Wis-sin, wis-kraḍ, wis-kuẓ….wis-mraw…
Wis-2, wis-3, wis-4…wis-10….
Tamawin:
1) Amqim udmawan yesseḍfar-it wemyag: yečča-k. Awṣil n wayla yesseḍfar-it yisem: tamziɣt-nneɣ.
2) amqim udmawan ilelli neɣ imzureg ur s-nteg ara acuddu neɣ acerriḍ n tuqqna, amedya:
Nekk/nekkini, kečč/keččini, kemm/kemmini, nekkni, nekkenti, kunwi, kunemti, nutni, nutenti: Nekk ufiɣ, ufiɣ nekkni (mačči nekk-ufiɣ, neɣ ufiɣ-nekkini).
3) Amqim ameskan mačči am werbib ameskan, acku mačči d yiwen.
Ameskan ulac deg-s acuddu neɣ acerriḍ n tuqqna:
Wa/wagi/wagini… , wihin/wahin/wahinna/wihinna…
Ta/tagi/tagini…tihin/tahin/tihinna/tahinna….
Win, winna…
Tin, tinna
Wi/wigi/wigini…
Ti/tigi/tigini…
Wid…
Tid…
Amedya : Wagi d asmel, asmel d wa. Tagi d tidet, tidet d ta. Wagi yenna, winna yerwel ( dagi merra ulac acuddu)
Ssarameɣ ur zgileɣ ara kra !
Annar akka i yettwarwat, ma d tamaziɣt akken i k-yehwa aru-tt !
Ṭaglal |
|
|
|
|
| Isalen & tidmiwin |
Sγur
lhusin n yiqubab | Ahat akka i yessefk ad aruγ?
Azul a Ṭaglal !! Ssuref-iyi bγiγ kan ad iyi d-terred γef yiwet n tuttra tamecṭiṭuḥt ma tebγiḍ. Kečč s yimad-ik a Ṭaglal ur k-ččuren ara tiṭ widak i k-yeqqaren ur nettcuddu ara awsil ameqqran am win yecban " itent" neγ iwsilen-nniḍen ugar n tlata isekkilen ladγa yiwen am kamel Uzerrad ur d-yeqqar ara awal alamma yeffeẓ-it sebεa tikkal ? D acu tenniḍ kečč, ad ten-ncud neγ uhu ? tanemmirt!Amedya :" Nessen-itent" , ad icud neγ xaṭi ? Lemmer d nekk, ad ten-ncud akk neγ ad asen-nebru yakk !!!! Ulac xal-ik deg tsirt. |
|
|
Sγur
Winna | Azul fell-awen Ssurfet-iyi kan ttxilwat. Rriγ-d amagrad-agi, ğğiγ tawwurt i win i iran ad yesfeḍ timenna n wiyaḍ a tent-yesfeḍ. Ihi ahat kra n yiwen yesfeḍ tin n Ṭaglal akk d yiwet n Lḥusin. Tura, dayen tefra, regleγ tawwurt-nni. Tanemmirt a Ṭaglal γef temsirt-agi. Ma triḍ a d-rreγ isem nniḍen deg wemḍiq n Ṭaglal, ini-yi-d.
Ar tayeḍ |
|
|
Sγur
Sεid | A Winna,
akken cukkeγ d nekk i d ssebba n lhul-agi yakk. Ma ur zgileγ ara, snat tikkal d nekk i yettakan deg wadeg-nni-nniḍen war ma faqeγ ad yeḍru uxessar. Riγ ad waliγ d acu d-uran watmaten-nneγ, mačči d asfaḍ n wayen d-uran i d-iyi-yellan d iswi. Ihi ttxil-wet ssurfet-iyi! S. |
|
|
Sγur
ṬAGLAL | Azul fell-awen, Lemmer γas a d-tḍerru twaγit-agi n weṣfaḍ snat neγ kraḍ tikkal i yal ass, akken a d-tuγaleḍ a gma-tneγ Winna; i wagi teğğiḍ-aγ nejjem-ik! Ulac akk fell-as, iḍerru-d waya war ma yuki wemdan d yiman-is... ula d nekk wehmeγ ass-nni n lexmis: akken d-sserseγ tidmi tis-snat ufiγ-tt-id tufeg, uγaleγ ttnadiγ ma rriγ-tt deg wadeg-nniḍen! D ṬAGLAL ay d isem-iw, ur zmireγ ad bedleγ isem-iw, acku megdul fell-i alamma kan s wexxam n ccreε. Tanemmirt-nwen.
|
|
|
Sγur
ṬAGLAL | Azul fell-awen I tura d Lḥusin neɣ d Lhusin i d isem-ik?! (ma d “Lḥusin » i d isem-ik, ttaru-t di tekwat-agi, ssyen err-it ɣer wadeg anda yessefk…) Aḍris turiḍ deg tedmi tis-snat igerrez nezzeh nezzh*! S waya tessekneḍ-d d akken fessus uqerruy-ik i welmad. Maca, i lemmer ur fessus ara amek ara t-treffdeḍ ɣef (ger) tuyat-ik ( “ay amdan igerrzen” akken t-yenna dɣa dda Sɛid At Mɛemmer”) !? “Awṣil” d awṣil ay akken yebɣu yili, wezzil neɣ ɣezzif (“amcic daymen d amcic” I yenna Sliman Cabbi) acuddu-nni yella yella. Wi k-yennan Kamal N At Ẓerrad ur iteg ara acuddu i wewṣil yellan s talɣa taɣezfant (tura)?! Zik d tidet yella ur t-iteqqen, acku ma nger tamawt i yeḍrisen i yura si taggara iseggasen n 1980 alamma d taggara iseggasen n 90 a t-naf ur yettcuddu ara iwṣilen-a d-nebder yakan, maca, ssyen ɣer da acuddu-nni nettaf-it yezga deg tira-s. Yessefk ad neḥṣu akk aya: tamaziɣt ur terkid, ur tesbik; tedda d wakud, yal tikkelt yettili-d deg-s ureqqeɛ. Yernu ar tura llant deg-s kra n temsal i wumi yessefk ureqqeɛ. Maca, mačči daɣen win kan yekkren a s-yini “ad kkreɣ ula d nekk ad reqqɛeɣ”! * Anagar kan di kra n wawalen ideg k-yewwet wugur: ncud=ncudd Tamawt: Ussan d-iteddun a d-uɣaleɣ ɣer kra ilugan ideg i ɣ-yekkat wugur. ṬAGLAL yuγal yemmal-d amek ara arun medden!!!!!!!.
|
|
|
Sγur
muhabdiki | azul laqent-aγ temsirin am tagi deg wesmel, i wakken a nelmed tira n tmaziγt, ayen akka i tenwiḍ a Ṭaglal a γ-t-id-tawiḍ d ayen ilhan, dγa nekk ttecḍeγ deg wawal "d ayen" tikkwal ttaruγ-t "dayen" iḍelli kan rran-d tamsirt-nni n tmaziγt di tiliẓri (b.r.t.v) maca tura i bdan agemmay, aselmad d Nur uld Amara, imi ara nettakk azul,
muḥend |
|
|
Sγur
Asemmiḍ | Azul, d afeččex tamsirt-agi a Ṭaglal, win i wumi εerqent deg tira, a d-yerzu γer wesmel IMYURA, a d-yemmekti amek ttwarun wawalen akken yessefk, ccwi imi yella wesmel-agi, a limmer ur yelli ur ẓriγ ara anda ara nγer taqbaylit!
|
|
|
Sγur
agrakal | Azul fell-awen, Tanemmirt a Ṭaglal γef temsirt-a. Neḥwaj (nekki d amenzu) aṭas timsirin n tira acku γas ma llan yidlisen n tira (tanemmirt i yimeskaren-nsen), tikwal tettafeḍ ilugan maci kif-kif seg yiwen udlis γer wayeḍ. Yerna, akken ay tenniḍ, mazal llant temsal deg tira n teqbaylit u tira tetteddu deg wakud. Ihi, imazzagen ilaq ad rnun timliliyin iwakken ad frun timsal-nni. |
|
|
Sγur
Nettu aya | Ttuγ ur n-seddaγ ara acuddu neγ acerriḍ n tuqqna yellan ger wemyag d tzelγa n tnila: yedda-d/ a d-yeddu, yusa-n/ a n-yas. Daγen ger wemqim udmawan d tzelγa n tnila ɣer wemyag: yura-tt-id/ a tt-id-yaru, yufa-ten-id/ a ten-in-yaf.... Ma terra tmara a d-nuγal γur-s, acku ahat ttuγ kra. Ṭaglal yewwet ṭaglal
|
|
|
Sγur
Imkerrern/Aseḥḥar | Azul, Yiwen,.. sin,.. kraḍ.. upp!.. attan tedmi n Lḥusin n Iqubab, i yessufeg walhin (uğenniw), rriɣ-tt-id! A tt-tafem deffir ta. Tanemmirt Ha!....ha!....ha!...
|
|
|
Sγur
lhusin n yiqubab | lhusin n yiqubab - Tinin-is... Ahat akka i yessefk ad aruγ?
Azul a Ṭaglal !! Ssuref-iyi bγiγ kan ad iyi d-terred γef yiwet n tuttra tamecṭiṭuḥt ma tebγiḍ. Kečč s yimad-ik a Ṭaglal ur k-ččuren ara tiṭ widak i k-yeqqaren ur nettcuddu ara awsil ameqqran am win yecban " itent" neγ iwsilen-nniḍen ugar n tlata isekkilen ladγa yiwen am kamel Uzerrad ur d-yeqqar ara awal alamma yeffeẓ-it sebεa tikkal ? D acu tenniḍ kečč, ad ten-ncud neγ uhu ? tanemmirt!Amedya :" Nessen-itent" , ad icud neγ xaṭi ? Lemmer d nekk, ad ten-ncud akk neγ ad asen-nebru yakk !!!! Ulac xal-ik deg tsirt.
|
|
|
Sγur
ṬAGLAL | Azul a Lḥusin Tiririt γef tedmi-yagi-inek a tt-tafeḍ di tinin tis-snat n Ṭaglal, acku yuγ-itt lḥal tella γur-i yakan tedmi-nni-inek i yeγban. Ssya γer kra n wussan kan a d-uγaleγ s ulugen-nniḍen. Tanemmirt ay atmaten. ṬAGLAL |
|
|
Sγur
ce£ban | Azul Ṭaglal a gma, Γriγ amagra i d-turiḍ, d ayen yelhan, maca deg-s tuccḍiwin deg tira. Suref-iyi kan, mi stufaγ ad ak-tent-id-seγtiγ. Ur ay teεğib ara tenfalit-ik taneggarut "annar akka i yettwarwat, ma d tamaziγt akken...." Ur telli d tussnant. Γer sdat ad ak-in-aruγ. |
|
|
Sγur
muhabdiki | azul ayen i γ-id-terrniḍ yelha a Dda Caεban, Ṭaglal yewi-d tamsirt kečč rrnu-d tayeḍ, acimi akka i teffrem tamussni-nwen, teğğam-aγ nttemεebbar amek ara naru awal-a, neγ wa, ma a t-neqqen neγ a s-nebru, a wuffan deg wesmel-agi ad illint xersum snat temsirin i waggur, am tagi n Ṭaglal, wa cwiṭ wa cwiṭ tutlayt-nneγ ad tenerrni; ar tufat
muḥend |
|
|
Sγur
AZELLUM N WEMYAG | Azul fell-awen, Cfut atan deg kunwi i ran (i yebɣan) ad nelkem (ad nkemmel) deg iwellihen-a ! Ihi ɣurket/ɣurwet ad tnedmem!...
Ad neɛreḍ amek ara neɛnu kan ilugan ideg d aɣ-yekkat wugur. Ass-a d nnuba uzellum n wemyag s talɣa aswaɣ “s/ss”. Acimi d talɣa-yagi n weswaɣ i d-nefren ɣef snat-nniḍen “amyaɣ” d “attwaɣ”?! Acku d tagi i d talɣa ẓẓayen kra ɣef wid yettarun! Ɣas ṭṭuqten wid d-yemmeslayen ɣef waya, ɣas llant ass-a tjerrumin d iwfusen (manuels) n tmaziɣt i ɣ-d-yemmalen amek ara naru… Maca, uqan (ur ṭṭuqten) wid d-yessegzayen s talqayt, u s talɣa fessusen timsal-a. Ladɣa di temsalt-a uzellum n wemyag, s talɣa aswaɣ”; anagar kan Ḥamid Ḥamuma i ɣ-d-yemlan kra seg-s, deg “Awfus”-ines d-yessufeɣ di 1987 ( s tefransist). Awfus-a ur yelli d win yellan ɣef wudem ufus n yakk medden! Awer nili d ssebba di tuccḍa n yemdanen!
Ṭaglal
AZELLUM N WEMYAG, TALƔA ASWAƔ NEƔ ASSWAƔ* .
*Akk imyagen ibeddun s snat tergalin zdat teɣri ("di talγa tamenzut n wemyag"*) , ad nettaru aswaɣ-nsen s snat « ss » : Xdem> ssexdem.Kcem>ssekcem. Rwel>sserwel.Ɣli>sseɣli, ndem>ssendem…. Amedya n wemyag „qdec“: --Anaḍ (aḥerfi ilaw): qdec>sseqdec, qedcet>ssqedcet,qedcemt>ssqedcemt. -- Anaḍ (ussid ilaw): qeddec>sseqdac,qeddcet>sseqdacet, qeddcemt>sseqdacemt. -- Anaḍ (ussid ibaw): ur qeddec>ur sseqdac, ur qeddcet>ur sseqdacet, ur qeddcemt>ur sseqdacemt. Izri ilaw: qedceɣ>ssqedceɣ, tqedceḍ>tessqedceḍ, yeqdec>yesseqdec, teqdec>tesseqdec, neqdec>nesseqdec,tqedcem>tessqedcem, tqedcemt>tessqedcemt, qedcen>ssqedcen, qedcent>ssqedcent. --Izri ibaw: ur qdiceɣ>ur ssqedceɣ, ur teqdiceḍ>ur tessqedceḍ, yeqdec>ur yesseqdec, ur neqdic>ur nesseqdec, ur teqdicem>ur tessqedcem, ur teqdicemt>ur tessqedcemt, ur qdicen>ur ssqedcen, ur qdicent>ur ssqedcent. --Urmir aḥerfi+ad n yimal neɣ yimmal1: Ad qedceɣ>ad ssqedceɣ, ad tessqedceḍ, ad yesseqdec, ad tesseqdec, ad nesseqdec, ad tessqedcem, ad tessqedcemt, ad ssqedcen, ad ssqedcent. --Urmir ussid ilaw: Sseqdaceɣ, tesseqdaceḍ, yesseqdac, nesseqdac, tesseqdacem, tesseqdacemt, sseqdacen, sseqdacent --Urmirt ussid ibaw 2: A s-nezwir kan “ur” i yal udem n tseftit akken yella deg yilaw: ur sseqdaceɣ…
**Akk imyagen ibeddun s yiwet tergalt zdat teɣri, ad nettaru aswaɣ-nsen s yiwet “s”: Ruḥ>sruḥ, ḥulfu>sḥulfu, mal>smal, sew>ssew, ru>sru, ger>sger… Amedya n wemyag „ruḥ“: --Anaḍ (aḥerfi ilaw): ruḥ>sruḥ, ruḥet>sruḥet, ruḥemt>sruḥemt. -- Anaḍ (ussid ilaw): ttruḥu>sruḥuy, ttruḥut>sruḥuyet, ruḥemt>sruḥuyemt -- Anaḍ (ussid ibaw): Ur sruḥuy, ur sruḥuyet, ur sruḥuyemt. Izri ilaw: Sruḥeɣ, tesruḥeḍ, yesruḥ, tesruḥ, nesruḥ, tesruḥem, tesruḥemt, sruḥen, sruḥent. --Izri ibaw: A s-nezwir kan “ur” i yal udem n tseftit akken yella deg yilaw: ur sruḥeɣ… --Urmir aḥerfi+ad n yimal neɣ yimmal 1: Ad sruḥeɣ, ad tesruḥeḍ, ad yesruḥ, ad tesruḥ, ad nesruḥ, ad tesruḥem, ad tesruḥemt, ad sruḥen, ad sruḥent. --Urmir ussid ilaw: Sruḥuyeɣ, tesruḥuyeḍ, yesruḥuy, tesruḥuy, nesruḥuy, tesruḥuyem, tesruḥuyemt, sruḥuyen, sruḥuyent. --Urmirt ussid ibaw: A s-nezwir kan “ur” i yal udem n tseftit akken yella deg yilaw: ur nesruḥuy…
***Akk imyagen ibeddun s teɣri (“a”, “u”, “i”, “e”) , ad nettaru aswaɣ-nsen s snat « ss » : -Ali>ssali, afeg>ssifeg… urar>ssurar, urug>ssureg… ifif>ssifef, ibrik>ssibrek…ečč>ssečč, els>ssels, ekk>ssek… ****Imyagen ibeddun s tergalt tussidt ma teḍfer-itt-id teɣri ilem “e”, ad nettaru aswaɣ-nsen s yiwet « s » : Ggal>sgill, dderɣel>sderɣel… Ad sgilleɣ, ad tesgilleḍ, ad yesgill, ad tesgill, ad nesgill, ad tesgillem, ad tesgillemt, ad sgillen, ad sgilent.
****Imyagen ibeddun s tergalt tussidt ma teḍfer-itt-id teɣri tagejdant (“a, u, i”), ad nettaru aswaɣ-nsen s snat « ss » : Qqel>ssuqel, ffeɣ>ssufeɣ, dder>ssider, gg(w)et>ssuget, kkes>ssukes… Ssuqleɣ, tessuqleḍ, yessuqel, tessuqel, nessuqel, tessuqlem, tessuqlemt, ssuqlen, ssuqlent.
1) Ma yettwakkes-d seg talɣa taḥerfit n wemyag « Mel » a t-naru s yiwen « m » : imal ; ma yettwakkes-d si talɣa tussidt n wemyag i d-nebder yakan “mmal” a t-naru s sin “mm: immal. Acku yal yiwen amek i t-yettaru tura! 2) “Ibaw d “ur “ i tzwara n tseftit, nezmer daɣen a s-nessegri “ara”: ur yeffir, neɣ ur yeffir ara. “UR” n teqbaylit d “Ul s tumẓabt, d “u” neɣ d “ud” s tcawit. “Ara” ulac-it akk neɣ drus-it di tantaliwin-nniḍen n tmaziɣt. Yella kan di tcawit s “c” neɣ “ca”: ud ẓriɣ-c/a .
* “Aswaɣ neɣ asswaɣ” yal yiwen amek t-yettaru, nekk ccukeɣ d “aswaɣ” imi “amyaɣ” yettwaru kan s yiwet “m”.
TAMAWIN: Ur yessefk a s-nettbeddil talɣa i (yiwen) wemyag ilmend n wudmawen n tseftit, tikkal s yiwen “s”, tikkal s snat “ss”.
Ur yessefk ara a t-naru akka (ɣas akka i t-nesseqdac deg wawal):
Skecmeɣ Teskecmeḍ Yessekcem Tessekcem Nessekcem Teskecmem Teskecmemt Skecmen Skecment
Akka i yessefk (a t-naru) :
Sskecmeɣ Tesskecmeḍ Yessekcem Tessekcem Nessekcem Tesskecmem Tesskecmemt Sskecmen Sskecment Tamawt tagejdant: Yal mi ara nekker ad nessefti kra n wemyag, yessefk ad nettuγal γer talγa-ines tamenzut akken ad nẓer amek-it. Talγa tamenzut n wemyag d tin ara d-neddem seg wanaḍ ( amalay asuf), amedya: KREZ> SSEKREZ...
Ɛerḍet arut-d da ayen tegzam d wayen ur tegzim. Get iluɣma akken ad tessmersem (mres>ssemres) neɣ ad tessqedcem (qdec>sseqdec) imyagen anda llant yiwet “s” d snat”ss”.
Sɣur : Ṭaglal
|
|
|
Sγur
Ṭaglal | Azul i tikkelt-nniḍen, Anwa i izemren a d-imel amek ara nessefti imyagen-a: "DREG" ( acḥal n "s" ara s-nerr mi ara t-nessefti ?) " FUR" ( acḥal n "s" ara s-nerr mi ara t-nessefti ?) "DDEM" ( acḥal n "s" ara s-nerr mi ara t-nessefti ?) "QQIM" ( acḥal n "s" ara s-nerr mi ara t-nessefti ?) "NNEMMER" ( acḥal n "s" ara s-nerr mi ara t-nessefti ?) "IBRIK" ( acḥal n "s" ara s-nerr mi ara t-nessefti ?) TAMAWT: Γerṣum fernet yiwen kan umedya, tesseftim-t s tlaγa aswaγ. Aql-i ttrağuγ s tujjma meqqren akken a yi-d-temleḍ anda ccḍeγ, a gma-tneγ Muḥend U Ceεban.
Yessefk tura a yi-d-tessawalem anεam a ccix Ṭaglal (ha!...ha!...ha!...)!!
|
|
|
Sγur
Udrig | DREG
Ssdergeγ Tessdergeḍ Yessedreg Tessedreg Nessedreg Tessdergem Tessdergemt Ssdergen Ssdergent
Atan wamek uriγ "DREG", wissen ma yelha? |
|
|
Sγur
Yessetḥa! | Azul,
Kra n wagulen: Uriɣ “ggal” deg wadeg “ggall” (“ll” ad yessed). Yernu : “Ggall>sgill” d tasureft, ɣas aswaɣ-ines a t-nettaru s yiwet “s” am wakken t-id-nniɣ yakan, acku yebda s tergalt tussidt ( ɣas ma mačči d tiɣri ilem “e” i d- iḍefren targalt tussidt. Ttuɣ ur d-nniɣ ara aya: Imyagen ibeddun s tergalt tussidt, tetteɣlay-asen tussda-nni mi ara sen-nernu “aswaɣ” , amedya: “ddes> ssudes… anagar kan di kra n tsuraf am wemyag “ddu”>seddu.
Ismawen imawiyen n yemyagen-a yellan s talɣa tussidt uzellum ur tessden ara (deg yisem), imedyaten: Qqel>ssuqel>asuqel ( mačči assuqel). Ffeɣ>ssufeɣ>asufeɣ (mačči assufeɣ)… Ula dagi daɣen zegleɣ: “Cfut atan deg kunwi”( “d” deg wadeg n “deg”) ad yuɣal akka “Cfut d kunwi”. Ssurfet-iyi. Ṭaglal yuɣal wudem-is d azeggaɣ seg usetḥi!
|
|
|
Sγur
I WUDRIG | Tanemmirt ay ameddakel UDRIG. Igerrez yakk umedya d-tefkiḍ. Tazmilt-inek attan d 10/10 (ḥasan jiddan!). Ṭaglal |
|
|
Sγur
Awetniri | Azul; ula d nekk ihi a d-rnuγ a d-qqneγ tiγeṭṭen-inu. Atan yiwen umedya : "DREG" > ssedreg. (ss) Anaḍ aḥerfi ilaw : ssedreg, ssderget, ssdergemt. Anaḍ ussid ilaw: ssedrag, ssedraget, ssedragemt. Anaḍ ussid ibaw: A s-nernu kan “ur": ur ssedrag… Aql-i ttrağuγ tazmilt-iw! Awetniri
|
|
|
Sγur
Awlawal | Azul fell-awen Ay Awetniri, ay amcum! Ma tγileḍ anagar kan kečč i yessnen , a tzegleḍ!! Kečč, tefkiḍ-d yiwen umedya, nekk a k-agareγ. " FUR" > sfur. (“s”) Izri ilaw: sfureɣ, tesfureḍ, yesfur, tesfur, nesfur, tesfurem, tesfuremt, sfuren, sfuremt. Izri ibaw : a s-nernu kan “ur”: ur sfureɣ…. "DDEM" > ssudem.Acku yebda s tergalt tussidt, “e” d “u” deg uzellum-ines. Urmir aḥerfi+imal: Ad ssudmeɣ, ad tessudmeḍ, ad yessudem, ad nessudem, ad tessudmem ad tessudmemt, ad ssudmen, ad ssudment. "QQIM" >sɣim . Yebda s tergalt tussidt, maca, d tasureft (s”). Urmir ussid ilaw: Sɣamayeɣ, tesɣamayeḍ, yesɣamay, tesɣamay, nesɣamay, tesɣamayem, tesɣamayemt, sɣamayen, sɣamayent. Urmir ussid ibaw: a s-nernu kan ur : ur tesɣamayeḍ. "NNEMMER" >snemmer. Yebda s tergalt tussidt (s). Amaɣun ( participe). (Amaɣun d armeskil—invariable-, ur yettbeddil ara talɣa ilmend n wudmawen n tseftit. S wudem wis-kraḍ ara t-nessefti akk deg wudmawen.) Izri ilaw: (akk udmawen, seg nekk alamma d nutenti) yesnemmren. (nekk yesnemmren, kečč yesnemmren, kemm yesnemmren, netta yesnemmren, nettat yesnemmren, nekkni yesnemmren, nekkenti yesnemmren, kunwi yesnemmren, kunemti yesnemmren, nutni yesnemmren, nutenti yesnemmren. Ula d imqimen imeskanen: Wid yesnemmren, tid yesnemmren…) Izri ibaw : (akk udmawen, seg nekk alamma d nutenti) "ur nesnemmer".
Fhem iman-ik tura, ay anεam a ccix Ṭaglal ( "SGERREZ"-d tazmilt!)! Awlawal
|
|
|
Sγur
Ǧ.B | Azul i Ṭaglal d imeddukal-is, akk i wiyaḍ. "IBRIK" >ssibrek. ( “ss”) Ama un n wurmir a erfi+imal: Ara (ad) yessiberken. (akk udmawen n tseftit) Amaɣun n wurmir ussid ilaw: (akk udmawen n tseftit) Ara yessibriken. (akk udmawen n tseftit ) Amaɣun n wurmir ussid ilbaw: (akk udmawen n tseftit) Ur nessibrik. (akk udmawen n tseftit)
Tanemmirt Ǧ.B
|
|
|
Sγur
Dr. Musnaw | Muḥend Uceεban-agi ḥulfaγ yes-s d netta i d bu lmajistra-nni n tamziγt yessen Lḥusin n Yiqubab. Tikkwal ttwaliγ aḥulfu-w am wemrabeḍ-nni n 3ème iγef d-yewwi Muḥya awal, mi akken tt-yesdenden s Sidi Brahim, yuγal yessawal tidet. |
|
|
Sγur
Razik n Tmezrit (Bgayet) | Ayen akka i txeddmem iεeğb-iyi s waṭas, γurwat ad tḥebsem tira deg le site-a!! S tewriqin i d-ttarum akka, zemreγ ad wen-d-iniγ aṭas n wid ur nettaru ara uγalen ttarun ! Ad d-neffeγ meqqar seg timawit!! Dayen neεya deg wawal, nuḥdaj tira !!! |
|
|
Sγur
Ṭaglal | Azul Tanemmirt a gma-tneγ Raẓiq, ayen d-tenniḍ d ayen i γ-d-yernan afud i tezmert s wayes ara nemmager tameddit. S wazulen-nneγ . Ṭaglal |
|
|
Sγur |bettahar | | | aqel agh nettaru tamazight akken itt-id-nessentaq, yal yiwen amek yettaru. ula d inelmaden n yiwen ugherbaz ur tegda ara tirit nsen. isekkilen igrigulatiniyen " γ ε č ḍ ğ ḥ ṛ ṣ ṭ ẓ " ur ten nettaf ara deg u clavier ay atmaten!! tagi d yiwet tis snat maççi d acerrid' negh ajerrid' n tuqqna ay yelaqen anda ar a mlilent snat tighra. yhemmel ik, yufa'k. rnu ar waya ur nez'ra ara wigi yetteddun s tuqqna n wallen d acu z'erren. tikkelt d "I "ay d aws'il udemawan n "netta" am deg "ihemmel" tikkwal d "y" am deg "yufa". deg tidett maççi ala tigi. simal nbeghu ad d-naz' ar zdat, nettaf-ed wid ay aghj yettarran ar deffir seg wakken ulac ghur sen ula d assagh akk d tmazight. s tegmatt, ssuturegh deg watmaten ad zellin tamughli ar wid yettarun akken n id'en i wakken ad z'ren tawghit deg nella. ger wigi llan Bahbouh lehsene, hassene sahki, hocine cherradi... |
|
|
Sγur
Ṭaglal | Azul i bettahar ( seg wakken ur gziɣ ara ma „Beṭṭaher „ neɣ amek, wissen?) S tin n leqder kan, wamag ur d-tefkiḍ kra n westeqsi akken ad ak-n-rreɣ! Azul i imeddukal i d-tbedreḍ akken llan. Kra seg-sen d imeddukal-inu, kra seg-sen ssneɣ-ten daɣen, ɣas am acemma kan. Ḥasan Saḥqi ssneɣ-t, di Sṭif i yettili, nella nettemyaru; nettemlil daɣen tikkal, timlilit taneggarut ideg d-nemlal d tin n Bgayet di 1999, yella yid-neɣ umeddakel-nneɣ Leḥsen Beḥbuḥ d Ḥmed Nekkar. Ḥusin Cerradi neɣ Acerrad tikkelt taneggarut ideg nemlal tella-d di Dzayer tamaneɣt, Aseggas 1993; ẓriɣ amek yettaru segmi yebda iḍrisen-ines deg weɣmis “Alger-rep”. Llan wiyaḍ ur d-beddren ara yemdanen, akka am dda Yidir At Ɛemran ( fell-as tamella n Yakuc). Yella daγen Ḥmed Nemmar… Win ḥemmleɣ akk seg wigi d gma-tneɣ Leḥsen Beḥbuḥ, imi d-nemyezg akken yessefk nekk yid-s. Yelha kan ma greɣ-d tamawt-agi ( i yi-d-yettbanen s wazal-ines meqqren): Kra n win ur d-neṭṭif ula d yiwet, kra n win ur negzi ateftuf, a t-tafeḍ yesmeɛriq, ay acadaɣ, ay amadaɣ!.. Yewweḍ-d wass ideg yal yiwen, yessefk-as ad yefren abrid i t-iwulmen, war timeckukal.. A d-yini ad aruɣ am WAGI neɣ am WAYAḌ, ur nkell ara nettmal akin d wakka, war ma neṭṭef-d ula d yiwet! Ass-a, wigi yeqqaren seṭṭac sbeɛṭac, ur zmiren ad arun am Beḥbuḥ, neɣ am Saḥqi, neɣ am Cerradi, neɣ am At Ɛemran, neɣ am Ssaɛid Ḥennuẓ, neɣ am Harun, neɣ am Bulifa… Ula d tira-nsen, ur ceffun ara fell-as, deg yiwen ucerriḍ ad arun awal akka, seddaw-as a t-arun akken-nniḍen!! Ṭaglal
|
|
|
Sγur
Tiγri!.. | Azul, Tiɣri!.. Ulac tarrayt, ulac kra n ttawil-nniḍen i welmad n tira, i yugaren asemres n tira (aseqdec n tira). Ihi, arut war akukru deg wezgal, arut war aḥezzeb; ayen-nniḍen a d-yas cwiṭ cwiṭ… Ṭaglal yekkat ṭaglal
|
|
|
Tekki da akken a d-tiniḍ kra neγ kra. |
|
| |  |  |  | |
|
|