| Timsirin n Wemnay
|  | | |
| |
| Timsirin s usaru
|  |
|
| |
|
|
 | | Tadbelt n temsirin |  |
|
|
|
|
Tamsirt γef Umyag
- Tazwart...

Attan temsirt tis kraded(3) i d-newwi γef umyag. Nessuddm itt-id seg temsirin iga yakan Umnay. Deg ti ayen ad-tafem d-amaynut d-imesli, d-taγect, akken ad-iḍfer yiwen asusru n wawalen. Amyag d-aṣentel γezzifen, hrawen. Tamsirt-a d-askan kan s ufella dacu-t umyag s umata. Amek a-t-yaru wumdan. Ma llan izgalen tzemrem a-d-tarum izen. Tanemmirt. Aḍris akken ma yella |
Isem akk d waddaden n yisem (wmv)
- Tazwart...
Ta d-tamsirt tis snat. Ssarameγ ad ilin wid ad yafen deg-s ayen ad lemden i wakken a sen tifsus tira s tutlayt nneγ akken iwata. Izmer ahat llan izeggalen. Ur ttkukrut ad iyi ten d-tinim. Tamsirt izrin, tin γef "ugemmay", sseγtiγ tt deqs tikwal. Imi ttilin izeggalen d-ikkan seg lqella n tmusni naγ seg tuccḍa. Ɣef aya a sen iniγ i wid iyi d-yuran: "tanemmirt seg ul". Tayeḍ: i wakken ad swezleγ tamsirt i wakken ur tettaẓay ara, ur d gireγ ara amawal n wawalen itraren deg usaru. A ten tafem da deg tama n wadda. Aḍris akken ma yella |
Agemmay (wmv)
- Tazwart...
Tamsirt s usaru: AGEMMAYSeg wass-a d asawen a d-ilint temsirin n tmaziγt tazwawt da deg wesmel nwen. Ta d-tamsirt tamenzut γef ugemmay amaziγ. Suddmeγ tt-id seg temsirt d-irra Umnay yakan deqs aya. Imi ur lliγ ara d aselmad n tmaziγt. Izmer ahat ad zeggleγ deg kra imeḍqan. Squccḍeγ-d cwiṭ n tmusni n walugen n tira n tutlayt nneγ imi lliγ deg tesdawit, ar Mas Remḍan Σeccab, diγen deg idlisen d-ittefγen imir nni, deg seggasen n 80(tameṭ tmerwin), war ma ttuγ adlis n idlisen, “Tajeṛṛumt n Tmaziγt” n Dda Lmulud. Aḍris akken ma yella |
11) AFYIR
- Tazwart...
Afyir d aferdis usefru. D azrar n wawalen. D azrar n tuntiqin (syllabe)
Tuntiqt d ayen yezmer bnadem ad int'eq γef tikelt. Tuntitiqt tebda γef: Ul n tuntiqt (noyau) a,u,i Imi n tuntiqt (l’attaque) Tamdelt n tuntiqt (acoda) Aḍris akken ma yella |
10) TIMEẒṚA [1] N WEMYAG
- Tazwart...
Taqbaylit temxallaf af
tutlayin nniḍen di tseftit ama di talγiwin n yemyagen ama deg
yemqimen i nseqdac. Timeẓṛa i nessen di teqbaylit mačči
dayen yesεan agdazal2 akk di tutlayin nessen. Di
teqbaylit, nseqdac imyagen i weglam [3] . Tikwal amyag
azal-is, d azal n tigawt [4] af tikkelt. Imi taqbaylit d
tagelmawt [5], timeẓṛa-s teddunt ilmend n wannect-a. Aḍris akken ma yella |
9) AMYAG
- Tazwart...
Di temsirt n wass-a, ad kecmeγ yiwen n weḥric amaynut di tjeṛṛumt taqbaylit. D waki i iγezzfen awk ger wiyaḍ : amyag1. Di tmeslayt taqbaylit, ugten Imyagen, ala nutni ma yella nezmer ad d-nini. Γur-sen azal meqqren deg usileγ2 n tefyirin. Aṭṭas n yesmilen i yesεa wemyag di teqbaylit, imyagen i nseqdac i wakken a neglem isem (neγ ameggay) ; wiyaḍ neţawi-ten-d ilmend a neglem tigawt. Imyagen inezmaren (wi ur temgarad ara tseftit ger yezri d wurmir, imyagen inammumen (wi temgarad tseftit nsen ger wurmir akk d yezri) Di teqbaylit, nezmer a d-nsileγ ayen iγ-yehwa n yemyagen s usenṭeḍ n kra n yews’ilen ar yemyagen. Sečč, Myečč kkan-d seg wemyag »Ečč». Nsilleγ-d neqqar »imyagen izelman3». A sent-nruḥ yiwet yiwet kan, a s-bduγ s yiwet n tbaduţ d tamecṭuḥt.
Aḍris akken ma yella |
8) IMERNA
- Tazwart...
IMERNA
Tabaduţ Amernu d awal armeskil. Irennu γer wemag neγ γer yisem neγ γer umernu nnid’en i wakken d ibeddel kra deg uamek nsen md. :
Lh’iγ at’as At’as n warrac Kkr-ed cwit’ zik Aḍris akken ma yella |
7) IMQIMEN
- Tazwart...
Tazwart Xseγ ad rnuγ awal af yemqimen i nseqdac di teqbaylit. Deg wayen yerzan ar temsalt-a n yemqimen, yella wawal aṭas u azwel γezzif. Ayen walaγ awk deg yedlisen yeţwarun af tjeṛṛumt n teqbaylit, yal ameskar amek i isuddes imqimen. Dda lmulud, isileγ-ed yiwen n yixef isedda-n deg-s imqimen akk d yewṣilen, Naït-zerrad, neţţa, iga-yasen i yal yiwen ixf weḥdes. Ixf n yewṣilen meslayeγ-ed fella-s, yeggra-yin a n-awiγ awal af yemqimen. Deg wayen ad yeddun, a tt-afem kra n izegzal (abréviations) am: sf.=asuf, gt.= asget, nt.=unti, m.=amalay akk d g.m.= ger tamawt. Aḍris akken ma yella |
6) IWṢILEN
- Tazwart...
IwṢilen n yisem akk d wemyag:Amqim udmawan yezmer ad yili yent'e d akk d yisem s tjerri ḍt n tuqqna, neγ w eḥdes di tefyirt. Imqimen udamwanen am: Nek , kečč, netta(t), kunwi, nutenti... Wiki ad uγaleγ ar γur-sen di temsirin d-iteddun ar zdat. Tura ad εr ḍeγ ad meslayeγ af yew Ṣilen. Kra n imedyatenAḍris akken ma yella |
5) ASGET// imḍanen
- Tazwart...
anelmad--inelmaden. acruf--icerfan. taqcict--tiqcicin.
Yettili-d Usileγ n wesget : 1.s tehrayt n-rennu « en », « an », neγ « in » di tagara n yisem M.d. aḍebbal -- iḍebbalen. ilef -- ilfan . taxxamt -- tixxamin . Aḍris akken ma yella |
4) TIWSATIN N YISEM
- Tazwart...
Imedyaten: anelmad -- tanelmadt. axxam -- taxxamt. azemmur -- tazemmurt.
ALUGEN Isem yesεa snat (2) n tewsatin: amalay : uccen, afrux unti : tuccent, tafruxt.
Imesli aneggaru n umalay yezmer ad yili : a) d targalt (menwala deg-sent): afus, ad’ar; b) neγ d tiγri (menwala deg-sent) : ameksa, az’ru, isli. Aḍris akken ma yella |
3) TAMSERTIT
- Tazwart...
Tamsertit Nsuddem-iţ-id(dérivé) seg wemyag Sserti(assimiler) Imi i d-niwi awal af waddad amaruz, xseγ ass-a a t-id-sḍefreγ s temsirt af temsertit. Imi sin-aki ţemseḍfaren acku ma nger addad amruz i yisem, teţban-ed temsertit ger tzelγa d yisem.
Tamsertit teţţili (deg ususru kan) s waṭ̣̣as :
-m ad ilin tenzeγt (prèp.)akk d yisem mseḍfaren wa s deffir wa - m ad ilin wemqim amassaγ akk d wemyag mseḍfaren. Aḍris akken ma yella |
2) ISEM - ADDADEN N YISEM
- Tazwart...
Ass-a ad εerd'eγ ad kecmeγ deg weh'ric n yisem, imi d neţţa i yuγen adeg meqqren di tjerr'umt taqbaylit. Ad bduγ s yisem akk d waddaden-is. Seddaγ-d di tagara, imedyaten γef wayen i d-uran sin imesnalwen dda Lmulud akk d Mass N.Zerrad af weh'ric-a n waddad amaruz. Ur mgaraden-t at'as tmuγliwin nsen af wezwel-a. Acu kan, nezmer a d-nini d akken N.Zerrad yiwi-d ilugan d imaynuten (mačči d asnulfu maca d tanfalit) af wayen i d-yenna dda Lmulud. Aḍris akken ma yella |
1) AGEMMAY
- Tazwart...
Xseγ(bγiγ) ad bduγ s ugemmay nneγ acku di tmaziγt, llan aṭ̣̣as n isekkilen i yemxalafen af tutlayin nnid'en. Ama di tira ama deg ususru.̣ I wesmekti kan, uddu aki i nseqdac i tira, d dda Lmulud i t-id-ibeddren. D neţţa i s d-yesbedden tigejda timenza. Isekkilen igrigiyen i nseqdac daγen d tikti n dda lmulud. Uffayen daγen. Seddaγ-d tafelwit anda yella wegzul n yawk isekkilen i nseqdac di tira s tamaziγt, ufiγ-t deg yiwen n wedlis i yura dda Lmulud "tajerrumt n tmaziγt".̣ Gret tamawat d akken anγiyen (gw, kw) neεred' amek ur t-ed-nsedday ara di temsirt. Aṭ̣̣as deg yemyura n tutlayt-a, teksen-ten. ̣ Aḍris akken ma yella |
Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat | |
|
|
|