|
|
|
Isem akk d waddaden n yisem (wmv)Tamsirt ɣef yisem akk d waddaden n yisem
Ta d-tamsirt tis snat. Ssarameγ ad ilin wid ad yafen deg-s ayen ad lemden i wakken a sen tifsus tira s tutlayt nneγ akken iwata. Izmer ahat llan izeggalen. Ur ttkukrut ad iyi ten d-tinim.
Tamsirt izrin, tin γef "ugemmay", sseγtiγ tt deqs tikwal. Imi ttilin izeggalen d-ikkan seg lqella n tmusni naγ seg tuccḍa. Ɣef aya a sen iniγ i wid iyi d-yuran: "tanemmirt seg ul".
Tayeḍ: i wakken ad swezleγ tamsirt i wakken ur tettaẓay ara, ur d gireγ ara amawal n wawalen itraren deg usaru. A ten tafem da deg tama n wadda.
Amawal:
amyag (imyagen): verbe
amedya (imedyaten): exemple
Aγersiw = animal
Addad = état
Addad amaruz = état d'annexion
Addad ilelli = état libre
Talγa = forme
Akmam = concret
Amadwan = abstrait
Amalay = masculin
Unti = féminin
Asget = pluriel
Tanzaγt: préposition
Tasureft: exception
Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat
soufiane
-
Tinin-is...hacene
-
Tinin-is...bonjour,
Je voudrais bien apprendre le kabyle, y a t-il un moyen pour cela?
merci
Akermud
-
Tinin-is...Tanemmirt γif temsirt d tuwid γef yisem illelli d umaruz, maca snaγseγ diyen ay-agi:
1) Acuγer i d-ttarud axam akk-a: axxam? Taxamt akk-a: Taxxamt? ihi ad t-naru s yiwen usekkil "x" kan.
2) Tidet ad tt-naru s yiwen usekkil "t" di tagara acku ulac sin deg usgut-ines (son pluriel) umi neqqar: Tidtin=les vérités ur idd "idettin" γas ma illa wawal-agi nniḍen: idetta=c'est vrai illa diγen: itedda=c'est vrai aussi. Ihi asekkil "t" aneggaru d win wunti=le féminin day.
3) Iqqan-nn a' naru taḍut ur idd taḍuṭ.
Afud ameqwran aqli yidwen si Lmeṛṛuk!
lherqan
-
Tinin-is...