Seg usmekti n tmettant ar wayeḍ. Yal ass llan wid ittmettaten deg umaḍal. Mmuten dayen. I ten-id-ismektayen anagar imawlan-nsen.
Maca wid d-nesmektay nekni, tamezwarut, ur mmuten ara, iman-nsen(âme) zgan zdat-neγ, zgan deg yal tama n Tmurt, deg yal allaγ n Uzwaw; tis snat, d timenγiwt i ten-nγan. Nγan-ten, γilen ad nγen amennuγ-nsen, γilen ad nγen tiktiwin-nsen, γilen ad rẓen afud n umennuγ, γilen a γ-rẓen nekni. Asteqsi tura: adṛa wwḍen ar yiswi-nsen ?
Llan yirgazen, llant tlawin, ur d-ttlalen ara yal ass am nutni, am nutenti. Ass mi Ṛṛuman nγan Yugerten, ur d-lulen ara azekka-nni aṭas am Yugerten. Ikker-d Yuba, maca ur yelli ara am Yugerten…Kkren wiyaḍ irefden amennuγ maca ur llin ara am Yugerten.
Ihi akka. S tmenγiwt n Lwennas, acengu iwweḍ ar yiwen n yiswi. Ur d-ttlalen ara yal ass yirgazen am Meɛtub. Γas iman n Lwennas zgan deg yal allaγ, deg yal tasga, maca Lwennas, netta, nγan-t. Tiktiwin n Lwennas llant, maca anda yella akken ad isdukkel tirni, akken ad ifek tidmi-s γef ayen iḍerrun ass-a ? Anda yella ? Nγan-t.
Nessedhay imanen-nneγ cwiṭ, ma γas tella tidet deg-s, s wawal-nni neqqaṛ “yella yiwen γas immut mazal-it illa…” Ma nḍegger tiẓri n tusnakt(maths) γef awal-agi, a naf, issefk a t-neddem s lemḥadra. Acku a mer a γ-nγen akken ma nella, aḍra d tidet mazal a nili ?
Ihi, seg usmekti ar wayeḍ, d abrid, d tidet; maca ahat llan iberdan nniḍen ? Win n ttaṛ ar wayeḍ d yiwen seg-sen. Ttaṛ-nni a ten-iğen ad ndemmen seg wayen xedmen. Ttar -nni a ten-iğen ur γ-neqqen ara ticki i sen-d-tessulef tekti seg tafrara ar tmeddit.
Anwa inγan Lwennas ? I t-inγan d acengu n wegdud aqbayli, d acengu n umennuγ nerfed i usider n tnettit, n tutlayt, n ugdud…
Amek a d-nerr ttaṛ akken ad ndemen, akken ur neqqen ara wiyaḍ ? D wa i d-asseqsi umi issefk ad naf tiririt iwulmen.
Asuter n timanit i tmurt-nneγ d yiwen ubrid nniḍen, d ttaṛ, d ferru, d tifrat.
Winna
Asseγti: Wina Youl