Amud isefra swayes yerra umedyaz Sεid At Mεemmer tajmilt i unaẓur aqbayli ameqqran Ğamal Benεuf yeffeγ-d ussan yezrin γer teẓrigin Lulu.com.

Atan wayen nnan yakan fell-as Ṣunya Lewnis, Σemmar Ameẓyan, iγmisen Siwel yakk d DDK:
1)-
Refdeɣ-d adlis ad ɣreɣ yunag yixf-iw ɣef yifer usefru ɣer tezlit n Lewnis "Akka a mmi ara tuɣaleḍ d aqerru".
Ih ! Akka i tella ! Win yettarun yeqqar, yettwali wid t-izwaren acu nnan d wacu gan; ilemmed ɣer-sen igemmer-d ayen ilhan. Yettmeslay bab-is d mmi-s, yettleqqim wawal yugaren awal. Yiwen "a baba, mel-iyi ddunit !", wayeḍ "a mmi, ddunit ur telli d targit ! ". Awal yemmalen abrid yeḥawaǧ asef......ru, ahat akka i d-yella deg yixf n umedyaz mi yeddem imru s asxerbubec.
Ababat, mači kan d winna iseg d-nefruri; wid merra ineǧǧren iberdan yessufuɣen d ibabaten. Ula d adlis yezmer ad yili d ababat ! Akka i yi-d-yenna usefru i nekk yekkren i usxerbubec-a ad t-ɣreɣ. Asefru amenzu "A baba" yuzga-d am teɣri neɣ am tleggit (tiqenṭert) ger wiḍ n yiḍelli d wid uzekka. Mi yuɣal mmi-s ɣer bab-as ad s-yerr tajmilt amzun akken d timenna i s-yenna izmer ad iqabel azekka, ad imel ula d netta abrid i tarwa. Acku, xas netta yewwi-d abrid amxalef, ur yeffiɣ ara si ṣwab.
D tidet, adlis llan deg-s yisefra nniḍen, maca, sugteɣ-d akka awal ɣef usefru amezwaru ɣef snat n tɣawsiwin :
Tamezwarut, iban-iyi-d usefru-ya am umenzu-nni n tɛebbuḍt qqarent tyemmatin, d netta i itellin abrid i wayetma-s. Yendeh usefru-ya s teqbaylit, ula d wid ara t-id-iḍefren akken. Sɛan akk medden ilsawen, i nekni, w'ara ɣ-tt-yekksen ad nsiwel s tutlayt-nneɣ ? Idda umedyaz i yimru-s di lebɣi, isendeh-it s teqbaylit, imi, lɛib ur yelli di tmenna neɣ di tira, di tsusmi i yella.
Tis snat, ngum ad d-yendeh usefru, yeẓẓa aẓar-is di tmusni n yimenza. Acku, tamusni, ur telli kan di tussniwin nettaf ɣer leǧnas akken ɣilen aṭas n yemdanen. Tamusni tezwar seg wat wexxam. M'ur yessin yiwen ayen yellan di tacult-is akken s-yehwu yissin, "xusen tteɛṭac i ɛecrin" akken yenna Muḥya iɣasan-is di talwit ! Tamusni nettawi seg wanida d-nekkar tettasgi-d d aɛwin i s nettaqabal ussan.
Isefra d-yessemden tameqqunt n yizeǧǧigen i wimi yeqqar umedyaz "Asxerbubec-iw" rnan-d deg wayen d-yenǧer usefru-s amezwaru. Nedhen-d merra s teqbaylit, gemren-d si tmusni n teqbaylit rnan-d si tid n leǧnas. Akken daɣen xedmen wid d-yezwaren amedyaz s aḥric n tmedyazt d tsekla sumata. Am netta am yiminigen yekkes-it-id uɣrum i tmurt, dɣa teḍra yid-s am wakken qqaren wat zik-nneɣ "ffeɣ ad timɣureḍ !". Ilqeḍ-d si tudert kra yufa, yesni-t-id d isefra, yemmed wammud, yekmel udlis, tecreḥ tsekla n teqbaylit.
Tanemmirt i umedyaz
LOUNIS Sonia
Doctorante, linguistique
Département de Langue et Culture Amazighes
Ecole Pratique des Hautes Etudes-Paris
Langage, Langues et Cultures d'Afrique Noire
2)-
Seg wesxerbubec γer…tmedyazt
Awal γef umud isefra n Sεid At Mεemmer
“Eḍs ay imeṭṭi ageswaḥ
A s-neččar tiṭ i wurrif”
...
Sεid At Mεemmer tafellaḥt-is d tamedyazt. Segmi ara d-ikker, netta d asedyez, acku am akken ala deg-s i yettaf abrid-is...Tikkelt-a yessuffeγ-d amud isefra iwumi isemma Asxerbubec-iw γer teẓrigin lulu.com di tmurt n Lalman.
Amud-agi yura-yas tazwart umusnaw ameqqran Salem Chaker i d-yewwin awal γef tmaziγt s umata d webrid i d-tuγ segmi i yebda unaḍeḥ fell-as ar ass-a. Ass-a, yewwi-d lhal d tira i d ixef-is. Akken yenna Salem Chaker deg wawal-is :
« seg ucrured γer tikli, seg usxerbubec γer usxerbec, seg usxerbec γer tira. Si tira γer tilawt. Wa d tamacahut i d-yeṭṭef, wa d taγect i yerfed, wa d asefru i d-yemsel, wa d ungal i d-issuffeγ, wa d tullizin i d-yura… Awal i sen-yeččuren ul ssurgent-id… » (aseb. 1). Akka i teḍra d Sεid At Mεemmer : di tmedyazt i d-yessurug ayen i s-yeččuren ul. Akken yeččur wul-is i yeččur umud-is d isefra.
« Asxerbubec-iw » deg-s tlata yeḥricen. Aḥric amezwaru ddan-d deg-s xemseṭṭac isefra : kra deg-sen, am A baba, ttwassnen imi ten-yessekles di tesfifin, wiyaḍ d imaynuten. Deg uḥric wis-sin a naf yiwen asefru aγezzfan, Imetti n bab idurar, d ungal yura Akli Kebaïli i d-yerra S. At Mεemmer d asefru. Ma d aḥric aneggaru d isefra i d-issuqel γer teqbaylit si tutlayin-nniḍen : d amedya, tilelli d tasuqqilt n usefru « La liberté » n Paul Eluard, akken llan daγen isefra yettwarun s talmant (tameslayt n tmurt anda yettidir umedyaz-agi) i d-yerra γer teqbaylit.
Isental γef d-ttawin isefra n SAM, mačči d yiwen : A baba d adiwenni deg baba-s yettweṣṣi di mmi-s γef temsal n ddunit. Yufrar deg weḍris-a d akken tamedyazt n Lewnis tettazzal di tin n Sεid At Mεemmer, tesway tiregwa-ines…
Lemmer ad tettuḍ iḍelli,
mi ara teqqimeḍ i tili,
amzun tkecmeḍ times.
Γer zdat ḍegger tamuγli,
wali tilelli,
γef wallen-ik tagut kkes!
Ttu tin n Σli d Weεli!
Seg igenni a d-teγli,
tektabt a k-tessefriwes.
Deg yeḍrisen-nniḍen, amedyaz iḥettec irennu, yesteqsay awal γef ccbaḥa d tmettant, γef tikli n Leqbayel, d wassaγ sεan d tutlayin nniḍen, ayen tent-iğğan tettun tin-nsen (d tamuγli n umeskar). γer SAM tamedyazt d tagnit a d-yesmir ayen t-iqerrḥen : amedya deg usefru imuḥyaten n tṛumit… Yella win ur nqebbel ara kra n tektiwin (tekta?) yellan deg usefru-agi, axater llant tmuγliwin-nniḍen am tin yecban : azal n wemdan d ayen d-irna i talsa akken tebγu tmeslayt yessexdam...
Acu kan tamedyazt, uqbel ad tili d ayen-nniḍen, ilaq ad tili d aseqdec n wawal. SAM iberren deg-s, iwezzen-it, isrusu-t, iwezzen-it, isrusu-t…akken a s-d-yaf talγa i s-iwulmen.
SAM, isefra-ines isemma-yasen « asxerbubec-iw » acku amedyaz werğin yefriḥ; yeḥṣa ilaq yal tikkelt ad d-yaf iberdan-nniḍen, talγiwin-nniḍen…Tamedyazt d anadi yal ass di tmeslayt n yal ass akken asxerbubec ad yuγal d…tamedyazt.
Amar Ameziane
3)-
http://www.depechedekabylie.com/cuture/103203-un-remede-contre-la-morosite.html
4)-
http://www.siwel.info/Asxerbubec-iw-nouvelle-oeuvre-poetique-de-Sεid-At-Mεemmer_a2706.html
5)-
http://www.depechedekabylie.com/ddk-tamazight/103270-asxerbubec-iw.html
Yettnuzu dagi:
http://www.lulu.com/product/paperback/asxerbubec-iw/18737434