 | | |  |
 |  |  | |
|
|
|
Tajmilt i Muḥend u Yeḥya.(Sɣur: Ɛebdella Ḥaman, Wehran.)

Wagi d innaw i iga dda Σebdella Ḥaman γef Muḥya i yiεeggalen n tiddukla Numidya deg Wehran. Innaw γef yiwen n wemdan, mači kan d tanagit γef wemdan-nni, daγen yeskan-d amek i iẓer umeskar win γef i d-yettmeslay...Nezmer deg yeḍrisen yecban wagi, a nissin ameskar ugar γef win i γef i d-yemmeslay. Tasekla d awal...
A leǧwad la d-isellen, azul fell-awen!
Tinawt-agi wezzilen ɣef umaru d umedyaz, d unaẓur, d useklan, d usuqal ameqqran, aqerḍal iɛeddan si temɣer akin,wagi d gma di tsekla n teqbayli, d uḥuddu n tmaziɣt.
Di tazwara useggas 1986 ruḥeɣ ɣer Lpari, wwiɣ ssyagi uṭṭun n ttilifun-ines, win i d iyi-t-id-yefkan d mmi-s n taddart-is, d ameɣnas ameqqran deg webrid n tutlayt yakk d tsertit,seg yergazen imezwura i d iyi-iwellhen di tikta yakk d leryuy, wagi d Muḥemmed Benɛli, ahat d netta i iwellhen Muḥend u Yeḥya, i wumi qqaren « Muḥya », a ten-iwali Rebbi s tmalla (rreḥma) i sin yid-sen.
Muḥya, werǧin i t-ssneɣ qbel ara ruḥeɣ ɣer Fransa, mi wwḍeɣ ɣer Lpari mmeslayeɣ yid-s di ttilifun ɣas ur nemyussan, ssagteɣ yid-s awal ɣef wayen i uriɣ d wayen i ssefraɣ, d wayen i sfuktiɣ i teqbaylit i wakken ad tidir, u a tt-ssudreɣ s kra n wayen yellan deg iḥulfan-iw, d leḥmala-w, yakk d tayri n tyemmat imelken rruḥ-iw, izedɣen talemmast n wul-iw.
Mi d iyi-yesla di ttilifun, iwuǧeb-iyi-d s teḍsa, yenna-yi-d :
Wway !...wway !...Wway !....
I d-yules acḥal n tikkal.
Yenna-d: Ahat ufiɣ wi d nekk ara d msefhameɣ.
Imiren, yefka-yi-d tansa-ines anda yettili.
Dɣa, imiren i ṭṭfeɣ aṭaksi i d iyi-yewwin ɣur-s, ufiɣ-t di tḥanut, mi t-steqsaɣ ɣef Muḥend u Yeḥya, yenna-yi-d:
D nekk s timmad-iw, d kečč i d iyi-d-ihedren tura kan di ttilifun. Anṣuf yes-k!
Kecmeɣ ɣur-s, nekk ɣileɣ wissen d acu-t wergaz-agi?! Ɣileɣ a t-afeɣ di tzedɣa igerrzen; yelsa akustim yettwaxtaren, d bab n lqedd yakk d ṣṣifa ifazen, ziɣma netta d amdan am yemdanen merra. Zemreɣ a d-iniɣ netta d aneggaru akken i d iyi-d-yettban di ṣṣura yakk d llebsa.
Maca, yufrar aṭas di tikta yakk d tsekla, d isefra yakk d tsuqla, yakk d temseḍsa. Ɣileɣ di tazwara mačči d netta i d Muḥya. Yezdeɣ deg yiwet texxamt n tlata lmitrat ɣef tlata, yuqem-itt d taḥanut, deffir tḥanut-agi d cwiṭ ukulwar (agnir) n lmitra d wezgen di tehri, tlata di teɣzi; dinna abduz(V.C)yakk d teɛwint n waman i usired.
Taguni-ines di teɛrict n wesɣar, din i yessewway učči-ines yakk d lqahwa, taguni-ines ɣef tcekkarin uxemmel yakk d lewseq; ticekkarin ta sennig ta, yesbabb-itent, almi uɣalent amzun d ameṭreḥ.
Aseḥmu n lqahwa d wučči sufella uricu n ttrisiti amecṭuḥ.
Taxbizt a tt-yebḍu ɣef tlata tiram s uyefki d cwiṭ ugisi (afermaǧ). Yedder meskin di tiẓiwelt yakk d lexṣaṣ.
Argaz ameqqran am netta di liḥala yettwaḥeqren ideg i t-in-ufiɣ.
Awal amezwaru yellan gar-i yid-s, ɣef leḥsab. Ɣur Imaziɣen n Sus yakk d Icelḥiyen, d Mẓab yakk d Ttwareg kif kif akken yella ɣur-sen s Tmaziɣt.
Ma yella ɣur-neɣ nekkni s Leqbayel yakk d Icawiyen, ulaḥedd leḥsab, nḥesseb kan s taɛrabt neqqar kan: yiwen, sin; Icawiyen qqaren : yiǧǧen, sen. Ma d awal « ḥseb » yekka-d si taɛrabt « ḥasaba».
Yenna-d Muḥya : Yella ɣur Ttwareg, qqaren « Miḍen » niɣ «kennet».
Yella di teqbaylit: « Iken, ssiken, akniwen »,yessuɣel ɣer yiwen wudem «Kennet» yellan ɣur Ttwareg.Tewwi-t Tlatint si Tmaziɣt «Compte».
«Miḍen » lmeɛna-s: Wi nniḍen, wi nniḍen…
Ikemmel yenna-d: Mi ara d-tiniḍ «Tadidest » lmeɛna-ines « adition
», rnu yid-s, rnu yid-s.. d tadidest= adition.
Mi ara d-tiniḍ : « Tasedrest » di Tlatint « soustraction », lmeɛna-s: Ssider seg-s, ssider seg-s… d tasedrest.
Mi ara d-tiniḍ: «tasmeɣrest», 6 ssemɣer-as 6 ad gent 36 (multiplication).Mi ara d-tiniḍ : «Tanebḍest »: bḍu 8 ɣef sin, ad tuɣal 4.
Ayen yellan di tutlayin-nniḍen, yella di Tmaziɣt, niɣ yezmer ad yili.
Nemmeslay aṭas ɣef wayen yerzan tisutwin iɛeddan deg umezruy, wid igan aṭas imenɣiyen mgal Ifniqen d Rruman, d Legrig, d yemnakcamen-nniḍen…
Ayɣef ur heggan ara i tutlayt-nsen ayen i ttheggin i umenɣi?!
Yenna-d Muḥya: Acku tudert-nsen tezri deg umenɣi ɣer wayeḍ, ur d-yeqqim wakud ideg ara xemmmen ɣef tira yakk d tsekla, am Iran d Legrig yakk d Rruman.
Nessuɣel ala s amenɣi, tudert n weɣref Amaziɣ truḥ yakk d imenɣan, mi nessufeɣ amnakcam a d-yuɣal wayeḍ.
Acku Tamazɣa yeṭṭuqet deg-s wayen ara ččen d wayen ara awin yemnakcamen seg uxeddim imawlan-is yesɛan iɣallen n wuzzal, ur nfeccel ur nɛeyyu.
Muḥend u Yeḥya, argaz-agi yufraren, yufafen sɣur useɣnaw (uxellaq), yellan d awaɣzen n tira yakk d tsekla, d isefra d tsuqla n tẓuri d umezgun ; werǧin imuqel s acebbeḥ n tfekka (agerbuz)-s yakk d imelsa-s .
Yedder d ameɣbun n ddunit am imegda (yecban) n tsekla i t-yezwaren di yal aɣref, n wayen i t-yerzan n lmuḥwiǧat n tudert.
Maca, ma čči d ameɣbun n wekti yakk d tussna, d wesnulfu di yal aɣul n tsekla, yakk d tsuqla.
Ufiɣ-t netta d Benmuḥemmed msawan di tikta.
Yiwen wass steqsaɣ yal yiwen weḥd-s, nniɣ-as i Benmuḥemmed : Kečč lḥerfa-k d leḥsabat (comptabilité), d acu i d-yewwin s ixef-ik isefra ?
Yenna-yi-d : Isefra yakk d leḥsab kif kif-nsen, deg yiwen waɣul i rsen, yal yiwen iteddu akken i iteddu wayeḍ.
Muḥya daɣen mi t-steqsaɣ, nniɣ-as: D acu i k-yewwin s anadi isefra yakk d tsekla d umezgun, d ayen yemgerraden ɣef tussna n tmiṭṭan (les maths) i teɣriḍ almi tewwiḍ « dduktura » ?
Yenna-yi-d:Leḥsab yakk d «les maths», yakk d isefra yiwen webrid deg unadi i ten-yesduklen.
Ma yella uɣaleɣ ɣer teṣleṭ d nnetqada d wayen i d-yeǧǧa, mačči d cwiṭ ara d-iniɣ ɣef yal aḍris, yessefk fell-as idlisen.
Di lawan-is, yugar imaruten deg wayen yerzan tutlayt tayemmat, yakk d tsuqla i d as-iga.
Maca, teẓmek-it tudert deg wayen yeḥwaǧ.
Yiwen wass yeffeɣ a d-yeqḍu i tḥanut-is, nekk ddiɣ yid-s, yelsa imelsa umenɣi (tenue de combat)d taqdimt, s usebbaḍ n lɛeṣker, agudaṣ n zik-nni i wumi uqmen imeṣmaren n nnḥas di lḥafer, la yesqerbub.
Tinelwa (lexyuḍ) n weqfal usebbaḍ ulaḥedd, tilset-nni taɣezfant di tlemmast usebbaḍ la tettengugu, tettelwiwiḍ ɣer zdat yakk d deffir; takaṣkiṭ ɣef yixef-is, tamart ur tseṭṭel, aṣantim d wezgen di teɣzi-s,«akacni» iɣumm amgerḍ seg usemmiḍ…
Zdat-s takerrust n «la poussette » la tt-yettdeggir, lemmer d abeɛḍ-nniḍen i lliɣ yalfi ad ssetḥiɣ ad dduɣ yid-s, maca, nekk ttakeɣ azal i rray yakk d tussna, mačči i wayen i d-yettbanen d imelsa sufella, niɣ lmizirya n ddunit ma terna.
Nuder s amiṭru, nekk xellṣeɣ ma d netta ala, ineggez i ẓẓerb n wuzzal yekcem s amiṭru, yelḥa yes-neɣ, atta tekcem-d tmeḥdit n yemsebriden tessuter-aɣ-d itikiyen, nekk fkiɣ-as atiki, ma d netta la yettnadi leǧyub-is amzun yeɛreq-as ur t-yufi, dɣa tenna-yas: awi-d nnekwa-k!
Yefka-yas nnekwa,tura isem-is yakk d tansa-ines.
Mi d as-d-tuzen tabrat akken ad iruḥ ad ixelleṣ, iwuǧeb-itt s tebrat, yenna-yas « Muḥend u Yeḥya yemmut »!
Mi nekcem s alzuz (ssuq) yuɣ-d kra n tteffaḥin, tifiras, d cwiṭ ugisi (afermaǧ), d kra n tebyirin, d kra n teqreɛtin n wuzzi (ccrab) d wayen nniḍen… Sikin nuɣal-d ɣer tḥanut-is.
Ččiɣ imekli yid-s, dɣa nebda awal ɣef isefra, yenna-yi-d: ɣur-i kra n tneqqisin i d-ssuqleɣ sɣur «Lafontaine», dɣa yeɣra-yi-d « agarfiw d ubareɣ », ufiɣ-t yelha aṭas usuqel-ines.
Ula d nekk deg useggas n 1957 di lḥebs ssuqleɣ-d taneqqist-agi s timmad-is, ɣriɣ-as-tt-id, imiren nniɣ-as: Tasuqla-inek tif tasuqla-inu.
Yenna-yi-d netta: Ala, tif-itt tsuqla-inek.
Ma d nekk di tmuɣli-w, yif-iyi tasuqelt; netta di tmuɣli-s ifeɣ-t nekkini deg usuqel.
Ulaḥedd wis-tlata imiren akken a d-yefk rray-is anta tasuqelt ay axir, a d-yesbin timenyifit gar-aneɣ.
Mi d as-nniɣ ma ad tuɣaleḍ ɣer tmurt, attan teḥwaǧ imegda-inek ?
Yenna-yi-d : Win ara d iyi-iḍemnen axeddim n settin alef i waggur, ad uɣaleɣ ɣer tmurt.
Di Lpari, netta yezga yetturar timezgunin i d-yettaru.
Asmi d-uɣaleɣ ɣer Wehran, neqqim nettemyaru nekk yid-s,imiren yuɛer lḥal, nekk giɣ-as isem «Muḥend u Ceɛban»,netta daɣen iga-yi isem «Muḥend u Ceɛban».
Yuzen-iyi-d si Lpari kra n tmezgunin di tkasiḍin, ur cfiɣ ara fell-asent.
Seg wassen almi d ass ideg tfuk tudert n wergaz-agi amusnaw,amassan yeččuren d tazemna yakk d tsekla.
Asmi yerḥel si ddunit, wwin-d tafekka-ines ɣer tmurt n Leqbayel anda ara yettwanṭel, yewweḍ-iyi-d lexbar-is di rradyu.
Ussan-nni ur zmireɣ ad ruḥeɣ acku yuli-yi usiti n wehni yakk d iẓuran almi tewweḍ tmeqqrant 20, tameẓyant 10, ugadeɣ ɣef yiman-iw ad qqimeɣ ger iberdan ur d-ttuɣaleɣ.
Muḥend u Yeḥya a fell-as tamalla (rreḥma) n Rebbi, netta daɣen d llsas,d asalas alemmas, aṭas icuddent tikta-s s asudder n tutlayt.
D acu kan di tiggwti n tira-s yakk d lhedra-s, yakk d tmezgunin yettaru, werǧin yessaf tutlayt si tfawtin uberrani ineṭḍen deg-s yakk d tjenṭaḍ yettwaṭṭfen ɣur-s, ayagi mačči d lqella n tmusni ɣur-s, maca, iḥemmel ad yessishel i wakken a t-gzin yemdanen.
Yeǧǧa-yaɣ Muḥend u Yeḥya, yerḥel si ddunit-a, d amuddur deg wulawen ulamma iɣab ɣef wallen, yedder s wayen i d-yeǧǧa. Nettraǧu wid i t-iḥemmlen ad nadin a d-ssiẓergen ayen d-yessuqel d wayen i d-yesnulfa.
Imegda-s drus, mi ara ɣ-t-id-tefk tzemra n Yillu (Rebbi), a t-iwali Rebbi s tmalla (rreḥma) n dima.
Nessaram ɣer wemteddu ad nwali am netta,imaruten,imedyazen,iseklanen, inaẓurend, igan n Muḥya yexḍan zzux d ttnefxa, iṣebren i ẓẓmek n ddunit yeččuren d tamḥeqranit d wezhaḍ d wesnaref n yemdanen i wiyaḍ.
Tanemmirt imi d iyi-teslam, d wazul ameqqran akken tellam.
D wagi i d awal i d-yenna dda ɛebdella Ḥaman ɣef Muḥya, di tafilt tagnennayt (table ronde) i tga tiddukla Numidya n Wehran, d tajmilt i Muḥya d Kateb Yasin.
Wehran ass n 04/11/2011
Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat
winna
- Tinin-is...D tidet dγa Muḥya yezdeγ deg texxamt n 3 lmitrat, yerna dinna i d taḥanut-is, dinna d iḍes-is, dinna i d učči-s? D tidet dγa Muḥya iqeṭṭu-d deg tkerrust imecṭaḥ (la poussette) i tḥanut-is? Nekk s timmad-iw, ur ssineγ ara Muḥya, amdan, ssneγ-t akken t-ssnen aṭas medden, s tceqqufin-is i d-yettarra deg tkasiḍin. Ur ẓerreγ ara aṭas n wazal deg tmussni n tudert n wemdan. Tcaḍ-iyi tmussni n twuri-s. Imdanen umi ḥemmleγ tawuri, ur ḥemmleγ ara a ten-issineγ yakk s timmad-nsen acku ẓriγ amdan d amdan kan, yal yiwen yesεa tizelgiwin-is, ttaggadeγ ad uγaleγ a ten-γacceγ, a y-uγalen d icenga deg tama, deg tektiwin d imdukkal, deg tektiwin d atmaten maḍi.
wissen!? Sεid At Mεemmer
- Tinin-is...http://www.youtube.com/watch?v=nSTrI3KBMSg
Nekkin
- Tinin-is...Tagi neqqar-as ɣur-neɣ : Tra ad as-tegg taẓult, tsedderɣel-tt... YIR NETTAT
- Tinin-is...Ur umineγ ara ayen akka d-yenna dda Σbella...D tidett Muḥya mačči d ameṛkanti maεna ur yelli ara d "wer tamezduγt"SDF...Kra n"l'honneteé intellectuelle" kamim..... Muhya
- Tinin-is...Ma yella tkemmel akkagi γas ṭṭef imi-k nniγ-ak!
Ğğak, ameddakel n Mesyu Nuγmun
- Tinin-is...Admiṭu yella di sat ipuk la, γur-d 12 iseggasen di madam la Fγuns ahat yezmer ad yečč aγrum d ufermaj, mi ur yeggan ara γef tcekkarin paγsuku d ticekkarin-nni i yeγlayen γef umetreḥ n 1 plaṣ, nis pa mi z anmi?!! Muḥ n Muḥ akken d-ibeyyen dadda-twen Σebḍelliṭ: Yella dun la mim sitiyasyu d Yir netta asmi tella d tablut (tajḍit) di Lpaγi. Apγi 15 un d mariyaj tuγal d abermil: tiḥennikin-is uffent (cuffent i teqqarem kunwi s lagrund), tidmarin-is uγalent d limṭrayat, seddaw weεrur-is yuγal d adrar n εarafat................ Lemmer ad yernu cwiṭ kan a wen-d-yini Σebḍellit belli Muḥya yella yettlusu aserwal bla akalṣun!
War isem
- Tinin-is...Ayen akk d-yenna tullseḍ-as-d yakk d wayen d-tesnulfaḍ a lhemm, siryan di tu, d acu izaden akk yerna fell-as i tt-yebna wuccen d aya: "Ma d nekk di tmuɣli-w, yif-iyi tasuqelt; netta di tmuɣli-s ifeɣ-t nekkini deg usuqel." :-) I ssalima-yagi, d acu n yisem ad as-tefkeḍ? Tuγaleḍ d amcic, tesraḥeḍ kan tacriḥt, teffγeḍ-d. Σni ur tezli ara nna Messeεd di lεid-agi yezrin? Ihi nniγ-ak, uḥeqq jeddi-k Amsed ar almi d tura, i faqeγ anta i d Yir Nettatun. Yerna steqsaγ-tt nettat s timmad-is di Lpaγi yiwen wass, tenna-yi-d xaṭi. Zdi-t deg Facebook | |  |  |  | |
|