Amacahu, tamacahutt-iw ad telhu, ad tiγzif am usaru.
Zik-nni di tallit taqburt, yella yiwen wemγar, yezdeγ yiwen uεecciw di leεzib deg ugemmaḍ akkin n tadart.Yettraju a d-yas wass-is ad t-tawi tmeṭṭant. leεmer yeffiγ deg wexxam, acku iεab ur yezmir ad yeddu . Usu-ines γer tama n tewwurt, tawwurt icudd-itt s useγwen i wakken a tt-id-yelli ma yella win i d-yerzan γur-s . Γriba tukyist, d tasa n tasa, tqeddec γef jedd-is acku imawlan-is ur sεin ukud.
Akken zgan wussan Γriba tettas-ed γer jedd-is tettawi-yas-d kra n seksu d weγrum u tqeddec fell-as alama d temeddit.
Mi ara taweḍ Γriba s-axxam n jedd-is ad tessawal s kra uḥiḥi:
"Ttxilek lli-yi-d tawwurt a baba inuba, a baba inuba"
Dγa a s-id-yerr jedd-is:
"sčenčen tizebgatin-im a yelli Γriba, a yelli Γriba"
Γriba ad thuz imeqyasen-is daγ jedd-is ad yelli tawwurt nni.
Γriba ad teεnu leqdic,ad tcerrew aguns, ad tsbuḥri usu, ad twelleh lqut i jedd-is wa s-tekkes lxiq s imeslayen. Aken alama d tameddit ad tuγal s axxam a d-tawi yid-es isalen n jedd-is i yimawlan-is. Amγar yefreḥ ass mi ar a d-tas.
Yiwen wass iwala uwaγzen tagṛuṭ-nni. yedda deffir-s xmat xmat armi t tessaweḍ γer ugerbi n jedd-is u yesla-yas mi tettḥiḥi:
"Ttxilek lli-yi-d tawwurt a baba inuba, a baba inuba"
Din γres yesla i wemγar yerra-yas-d
"sčenčen tizebgatin-im a yelli Γriba, a yelli Γriba"
Awaγzen yenna i yiman-is:
" Ah atan ihi ẓṛiγ, azekka a d-uγaleγ. Ad as-iniγ awalen-agi n teqṛuṛt, ad yelli wemγar tawwurt dγa a t-ččeγ!"
Azekkaw-nni yusa-d uwaγzen uqbel ad taweḍ teqcict γer uεecciw-nni n wemγar dγa yessawel s taγect tazurant:
"Ttxilek lli-yi-d tawwurt a baba inuba, a baba inuba"
“Rrez akkin ay amcum" i s-yenna wemγar, tenwiḍ ur k-εqileγ ara ! “
Awaγzen yeεṛeḍ kra n tikkal, maca amγar-nni iεeql-it-id. γer tagara yedda uwaγzen ar wemγar azemni ad yessuter γer-s tiḥerci.
Awaγzen:
" di leεzib deg ugemmaḍ akkin n tadart, yezdeγ yiwen wemγar d awessar. ur y-d-itelli ara tawwurt, acku yal tikkelt tfeḍḥ-iyi taγect-iw tazurant. Ini-yi amek ar ad suqleγ taγect-iw d tarqaqt, am taγect n yell-is Γriba?"
Amγar azemni yenna:
" dhen taγect-ik s tament. Lli aqemmuc-ik tfesreḍ iman-ik γer yiṭij, a d-asent tweḍfin ad kebrent deg ugerjum-ik. Maca ad iḍul wukud γef akken ad tuγal taγect-ik d tarqaqt"
Awaγzen yemser(yexdem) ayen i s-yenna wemγar azemni: yuγ-ed tament, yeḍla-tt i ugerjum-is u yefser iman-is γer yiṭij, imi-s yelli. Akken kan d iserdasen n tweḍfin i yeččuren ajaγuγ-is.
Ugar sin wussan yuγal uwaγzen ad ijerreb zzehr-is γur uεecciw-nni n wemγar:
"Ttxilek lli-yi-n tawwurt a baba inuba, a baba inuba!"
Maca tikkelt-agi daγen iεeql-it-id wemγar-nni.
„Rrez akkin ay amcum! i s-yenna wemγar,"ẓṛiγ d anwa i telliḍ"
Dγa yedda uwaγzen s axxam-is.
Yerna yeḍla tament, u yeḍleq iman-is aṭas n temratin γer yiṭij akken kan d iserdasen n tweḍfin i ikebren deg ugerjum-is. Ass wis kuz tuγal taγect d tarqaqt am tinna n tegṛuṭ nni.
Dγa yedda uwaγzen tikkelt tayeḍ γer wemγar u yetḥaḥi zzat wexxam-is:
"Ttxilek lli-yi-n tawwurt a baba inuba, a baba inuba!"
"sčenčen tizebgatin-im a yell-i Γriba, a yell-i Γriba"
i s-d-yerra wemγar,
Awaγzen γur-s yiwet n tezrart i yesčenčen . dγa telli- d tewwurt-nni. Awaγzen yekcem u yessebleε amγar akken ma yella, s weglim d ucebbub-is.
Dγa yelsa iceṭṭiḍen n wemγar-nni, yeqqim yettraju melmi ar a d-tas tegṛuṭ, i wakken ad yernu a tt-yečč nettat daγen.
Tusa-d. Maca akken kan i d-tewweḍ γer wemnar, twala idammen s ddaw n tewwurt-nni. Dγa tenna i yiman-is:" d acut wakka i yentan jedd-i"
Tezzem tawwurt s berra dγa tessawel am akken twulef tessawal:
"Ttxilek lli-yi-d tawwurt a baba inuba, a baba inuba"
Dγa yerra-ya-s-id uwaγzen s taγect-nni tarqaqt:
"Sčenčen tizebgatin-im a yelli Γriba, a yelli Γriba"
Tagṛuṭ tfaq belli mačči d jedd-is i s-d-yerran awal, dγa teğğa seksu d weγṛum-nni i d-tewwi γef wemnar, u tedda s tazzla a tt-ssiweḍ isalen γer tadart:
"Awaγzen yečča jedd-i" i tenna, imeṭṭi deg wallen-is
"Zemmeγ fell-as tawwurt maca d acu ar a nexdem tura?"
Bab-as n tegṛuṭ nni, yessawel-d deg tejmeεt.Yal tawacult tbezr-ed tazdemt n yesγaren, akk irgazen d ilemziyen n taddart ddan γer wexxam n wemγar-nni i yečča uwaγzen sekkren-as timmest. Awaγzen yexsa ad yeṛṛeẓ tawwurt-nni maca tawwurt teğhed. Akken ihi awaγzen-nni tečča-t timmest.
Aseggas i yeddan, temγi-d tbelluṭ anda yerγa uwaγzen-nni. Medden qqaren-as "Tabelluṭ uwaγzen" deg wass-nni medden skanayen-tt s uḍad i yal amsebrid.
Tamacahutt-iw asif asif, newwitt-id seddaw useqqif. Uḥric a tt-isif ma d wayeḍ a tt-yerr di rrif.
"Si Tefransist γer telmant, si telmant γer tagi nneγ. Ma γas aken tekkad idurar, d tamuγli kan ay dewwiγ."
Taos Amrouche : Die Zauberkugel , kabylisches Volksgut aus dem Französischen Original Text le graine magique c la decuverte Paris 1996 c für die Deutsche Ausgabe Verlag Donata Kinzelbach 1998 Mainz ISBN 3-927069-48-5 S.