 | | |  |
 |  |  | |
|
|
|
Kra isteqsiyen γef umecṭuḥ neγ tamecṭuḥt akk d tutlayin Yemma-s tettmeslay taṛumit…baba-s yettmeslay taqbaylit neγ yemma-s taqbaylit baba-s taṛumit. Aqcic dacu ad yettmeslay ? A tent-yettmeslay i snat ? Ma nra annect-a, agguren imezwura n tudert-is, d nutni i iwatan i welmad-agi, maca yezga-d wayagi ma yella llufan ur yesεi ara yakan uguren i d-yekkan seg lehlak deg ususru, neγ deg wenṭaq. Llufan ifehhem yemma-s ticki i s-tettmeslay, igezzu daγen baba-s ticki i s-d-yettmeslay. Ma γas, yemma-s tettmeslay-as-d tafransist, baba-s taqbaylit. Ihi tikkwal ad yettales i imeslayen n imawlan-is i sin, d taqbaylit neγ d taṛumit. Azul a yemma….bonjour papa… Kra ad ilemmed llufan zik tameslayt nniḍen kra ma a tt-yelmed akken ilaq. Akken i d-nnan imazzagen n wennar-agi, aseggas amenzu d win i iwulmen ad tesnameḍ i llufan timesliwt n tmeslayt tis snat. Acku imir-nni γur-s tazmert tameqqrant i uεaned akk d uḥulfu, agzay akk d tmesliwt. Imi llufan tufa-t-id yakan ihegga-t-id ugama-s akken ad yezmir ad yelmed, ad yefṛez zik amgared yellan gar snat tmeslayin-nni d wamek bnant. Kra ad yelmed zik tameslayt, kra ma a tt-yelmed akken iwata. Maca, s akken snat tmeslayin i s-d-yeddukklen, ad iεeṭṭel ahat akken a tent-yemmeslay. Ma d win ilemmden kan yiwet, a t-yizwir ahat ar welmad n yiwet-nni, maca a s-yili d iwezγi neγ a s-yaεer akken a d-yelmed yiwet nniḍen ticki i yessulli tamezwarut-nni. Ihi bu-yiwet ad yeqqim s yiwet, bu-snat a sent-yezmir i snat. "Bu-snat yiwet a s-tṛuḥ", ahat ur d-yezgi ara dagi. Ayen a s-d-tawi twacult-is i lṭufan γur-s azal meqqren. Lṭufan yuser tiṛekkizin γef ad yettekki akken ad yegmu. Wissen tura ma d tidet, yessefk a s-tili yiwet n tutlayt kan d tagejdant, anamek-is, d tinna s wayes ad yettxemmim, d tinna s wayes ad yettargu? Isteqsiyen-agi imir-a ur iyi-qennεent ara tririwin i ufiγ. Nekk akken greγ tamawt, tazwara aqrur ad tent-yesdukkul tmeslayin i ilemmed, ad yargu yes-sent i snat, yezmer ad yesdukkel deg yiwet n tefyirt awal s yiwet n tmeslayt, awal s tayeḍ. Maca s immal ad yettimγur, ad yaf dakken llan wawalen ur gezzun ara akk yemdanen, maca llan wiiyeḍ gezzun-ten. Ad yuγal a ten-yesseqdac d wid kan i ten-ifehhmen.
Yezmer ma yella yettmeslay ugar s yiwet n tutlayt γef tayeḍ. Amedya ma yella yettidir deg yiwet n tmurt anda ttmeslayen yiwet seg tutlayin-nni i ilemmed, ad tuγal d tinna ad yufraren γef tayeḍ. Ma yella daγen, yiwet seg tutlayin-nni yeqqar yes-s idlisen, ass ma ad yebdu a d-yessefray isekkilen, tayeḍ ulac idlisen. Maca ticki i snat tutlayin-nni, gdant seg wallalen i lant, i sεant, ad mwatant, a s-ilint i llufan deg yiwen weswir. Tura ma yella llufan deg Turruft neγ deg Temrikt, ad issel aṭas tutlayt n tmurt-nni deg yettidir, ma yella imawlan-is, bγan a d-rren lmil yessefk ad gen ilugan amek ad ttmeslayen i mmi-tsen neγ yelli-tsen akken a s-fken deg wexxam ugar n tmeslayt-nni ur yettmeslay ara akken deg berra….Llan imawlan ticki ttnadin tameṭṭut a t-yettqaraεen deg wass, ticki xeddmen i sin deg wass, ttnadin tin yettmeslayen tutlayt i ran mmi-tsen ad yelmed. Llant aṭas n tegniziyin neγ timarikaniyin i yettafen axeddim-agi uqareε n yeqrar neγ n teqrar deg temdinin timeqqranin n Turruft, acku imawlan n warrac-agi neγ n teqcicin-agi, ran akken tarwa-nsen ad faṛsen tagnit-agi akken ad lemden tutlayt tagnizit.
Wagi d aslaf kan i d-sselfeγ i usentel-agi. Ssarameγ ad ilin wid a d-yefken tidmiwin-nsen, a γ-d-yalsen daγen tirmitin-nsen deg wayen yurzen ayagi. Tanemmirt-nwen. Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat
arezqi n se3di
- Tinin-is...azul, tanemmirt tageεmirt . atan ihi assa t kemzeḍ iyi d anna i s dewwi, aken iwata. qqaren" ALMAD DI TEMẒI AM TIRA ΓEF IẒRA; ALMAD DI TEMΓER AM TIRA ΓEF RMEL" i wid yettidiren di tmura medden, slemdet tarwa nwen tutlayt nwen ma tram a tt fkem udem igerzen.
winn n'da
- Tinin-is...tura im akka ar ad ett fγen "les dessins animés"s'tmaziγt,am pucci ed wiyaḍ,ilaq imawlan aḍ xeddmen icaduten am igi i tarwa n'sen.ḍ'allal igerzen n'zeh i welmad n'tutlayt iy- mezzianen.neγ an fren yiwen w-as ama ḍ 20di yevril,neγ di yenayer at neg d'as aγnaw n'tutlayt tamaziγt deg ayeg ar anesfrah tarwa neγ s les cd am iggi,neγ s'ungalen yuran s tamaziγt.am noel di tmura n'lγerb. muḥend
- Tinin-is...ⴰⵣⵓⵍ ⴼⴻⵍ-ⴰⵡⴻⵏ nra akk ad tali tmaγiγt, lebγi yella, ttawil ulac akken i s-yenna winna n zik! ammer tella tsertit ara tt-yessalin tili mačči akka ara d-teffeγ, imeγnasen nuḍḥen sskeflen-tt-id, ar taggara imecṭṭuhen ur ten-yewiḍ wara, di tmurt ass-a, γγran akk taεrabt d iγmisen yuran syes ila sen-isseččayen iḥeckulen i wakken a tt-ttun, qqaren: a bu snat yiwet a k-truḥ. Dda Crif yeqqar: ttaruγ deg meslayen yiwen ur yeddi d gma-s. wa yettaru s tfinaγ, wayeḍ s tlaṭinit, wa yettmeslay tafransist, wayeḍ s taεrabt wa d ddin i yebγa, wayeḍ d la laicité, dγa truḥ kan akken, nettwali ula d imeγnasen n tmaziγt ur ssawḍen ara a akken a tt-sslemden i dderya-nsen, iban ala dduwla i izermern i lecγal am wi, maca yelha usirem ay ayetmaten sureft-iyi mamačči akka. muḥend
muḥend
- Tinin-is...sureft-iyi, ccḍeγ deg tira: "mačči tamaγiγt" tamaziγt) ur yeddukkel ara "ma akked mačči"
ur ttεanadet ara wid i d-yettrebbin arraw-nsen i wiyiḍ, ur ttεanadet ara daγen, wid ur nesεa ara tasa γef wayla-nsen, tif-iten tyaẓidt win yewḍen ar mmi-s a t-id-tenqeb
a γur-wet daγen γef wučči aṭas n weksum izimer, akken i d-qqaren yettak-d aṭṭan n cholestérol= aṭṭan yesswaγayen idammen, awal-a wissen ma uffan-as-id imusnawen n tujjya isem s tmaziγt neγ mazal? | |  |  |  | |
|