Kles(Rijistri)
Timenza  
  • NIKK TAMURT-A...!
  • AMENNUΓ N TMEṬṬUT TAQBAYLIT
  • A yemma ḥenna a nekk i tegreḍ di temda (asefru n at zik)
  • Asmi ara d-nawi tadsimant
  • Gma-s n Ğamal Benεuf tewwi-t tmettant
  • Tajmilt i dda Lmulud At Mεemmer (Numidya)
  • Wwet a Qasi wwet, ssuma yiwet!
  • Tikellax
  • Taqcict-nni !
  • Lweswas
  • Tabelluṭ uwaγzen
  • Kra isteqsiyen γef umecṭuḥ neγ tamecṭuḥt akk d tutlayin
  • Omaha Beach. Ass-a d wussan (PDF 772 KB)
  • Tisri n tayri « Dda Σebdella HAMAN » (sγur TANAṢLIT)
  • Tameṭṭut yeččan tamellalt n wezrem
  • Tezzem tsekkurt tafsut.
  • Zizi Belεid (Tullist sγur Malek Houd)
  • IMDUKKAL N TKELLAX
  • TAMDA N ṬMEΣ
  • Ass n 31.07.2009 (Ferḥat di München)
  • Nekk d allal atrar (sγur Malek Ḥud)
  • Ḥemmleγ
  • Iγyal n Lanjiri
  • Aberraḥ n tewkilin
  • Aḍu n tniri
  • AMEK ARA NETTU...
  • tabratt i umedyaz . mexluf Boughareb
  • Raison d'Etat neγ "Ẓwab" Uwannak
  • I KEČČ A LWENNAS
  • Si TIDAK NNA FA AR WASS UNEJMAA
  • TIMLILIT AKK D MUḤEND U YEḤYA
  • Asmekti n 20 yebrir deg iγil n Tala
  • Awal γef tmacahut « Tuεwijt iḍarren »
  • ABBUH!...
  • I MUḤEND U YEḤYA: Tuffγa isidiyen imaynuten n Sεid At Mεemmer
  • Tγileḍ a γ-tekseḍ ur neẓwiṛ
  • Ulac...
  • Ferḥat Mehenni γef tefranin
  • Kra seg welɣu d-yessufeɣ mass Ferḥat Mhenni
  • 8 Meγres/Ass agraγlan n tmeṭṭut.
  • TAJMILT I TMEṬṬUT (Islam Bessaci)
  • I s uḍar yeddan ḥafi,...(Sεid At Mεemmer)
  • Tazwart i yura Ferḥat i wedlis “Awal ɣef dda Lmulud”
  • Innan n yal ass si kraḍ tudrin n At Ɛebbas
  • Am tadla yečča yilef (Ǧamal at Udiε)
  • Kraḍ isefra* n tmedyazt/tamyarut Tanaṣlit
  • Rumpelstilzchen s teqbaylit. (Arezqi n Seεdi)
  • Diri-yi (D. Messaoudi)
  • Tafaska taγelnawt tis ssa(7) n tmedyazt tamaziγt
  • Inig (Ğamal at Udiε)
  • spacer
     

    | | |

    Kra isteqsiyen γef umecṭuḥ neγ tamecṭuḥt akk d tutlayin

     
    Yemma-s tettmeslay taṛumit…baba-s yettmeslay taqbaylit neγ yemma-s taqbaylit baba-s taṛumit. Aqcic dacu ad yettmeslay ? A tent-yettmeslay i snat ? Ma nra annect-a, agguren imezwura n tudert-is, d nutni i iwatan i welmad-agi, maca yezga-d wayagi ma yella llufan ur yesεi ara yakan uguren i d-yekkan seg lehlak deg ususru, neγ deg wenṭaq.
     
    Llufan ifehhem yemma-s ticki i s-tettmeslay, igezzu daγen baba-s ticki i s-d-yettmeslay. Ma γas, yemma-s tettmeslay-as-d tafransist, baba-s taqbaylit. Ihi tikkwal ad yettales i imeslayen n imawlan-is i sin, d taqbaylit neγ d taṛumit.

     

    Azul a yemma….bonjour papa…

     Kra ad ilemmed llufan zik tameslayt nniḍen kra ma a tt-yelmed akken ilaq. Akken i d-nnan imazzagen n wennar-agi, aseggas amenzu d win i iwulmen ad tesnameḍ i llufan timesliwt n tmeslayt tis snat. Acku imir-nni γur-s tazmert tameqqrant i uεaned akk d uḥulfu, agzay akk d tmesliwt. Imi llufan tufa-t-id yakan ihegga-t-id ugama-s akken ad yezmir ad yelmed, ad yefṛez zik amgared yellan gar snat tmeslayin-nni d wamek bnant. Kra ad yelmed zik tameslayt, kra ma a tt-yelmed akken iwata. Maca, s akken snat tmeslayin i s-d-yeddukklen, ad iεeṭṭel ahat akken a tent-yemmeslay. Ma d win ilemmden kan yiwet, a t-yizwir ahat ar welmad n yiwet-nni, maca a s-yili d iwezγi neγ a s-yaεer akken a d-yelmed yiwet nniḍen ticki i yessulli tamezwarut-nni. Ihi bu-yiwet ad yeqqim s yiwet, bu-snat a sent-yezmir i snat. "Bu-snat yiwet a s-tṛuḥ", ahat ur d-yezgi ara dagi.
     
    Ayen a s-d-tawi twacult-is i lṭufan γur-s azal meqqren. Lṭufan yuser tiṛekkizin γef ad yettekki akken ad yegmu. Wissen tura ma d tidet, yessefk a s-tili yiwet n tutlayt kan d tagejdant, anamek-is, d tinna s wayes ad yettxemmim, d tinna s wayes ad yettargu? Isteqsiyen-agi imir-a ur iyi-qennεent ara tririwin i ufiγ.  Nekk akken greγ tamawt, tazwara aqrur ad tent-yesdukkul tmeslayin i ilemmed, ad yargu yes-sent i snat, yezmer ad yesdukkel deg yiwet n tefyirt awal s yiwet n tmeslayt, awal s tayeḍ. Maca s immal ad yettimγur, ad yaf dakken llan wawalen ur gezzun ara akk yemdanen, maca llan wiiyeḍ gezzun-ten. Ad yuγal a ten-yesseqdac d wid kan i ten-ifehhmen. 
     


    Yezmer ma yella yettmeslay ugar s yiwet n tutlayt γef tayeḍ. Amedya ma yella yettidir deg yiwet n tmurt anda ttmeslayen yiwet seg tutlayin-nni i ilemmed, ad tuγal d tinna ad yufraren γef tayeḍ. Ma yella daγen, yiwet seg tutlayin-nni yeqqar yes-s idlisen, ass ma ad yebdu a d-yessefray isekkilen, tayeḍ ulac idlisen. Maca ticki i snat tutlayin-nni, gdant seg wallalen i lant, i sεant, ad mwatant, a s-ilint i llufan deg yiwen weswir. Tura ma yella llufan deg Turruft neγ deg Temrikt, ad issel aṭas tutlayt n tmurt-nni deg yettidir, ma yella imawlan-is, bγan a d-rren lmil yessefk ad gen ilugan amek ad ttmeslayen i mmi-tsen neγ yelli-tsen akken a s-fken deg wexxam ugar n tmeslayt-nni ur yettmeslay ara akken deg berra….Llan imawlan ticki ttnadin tameṭṭut a t-yettqaraεen deg wass, ticki xeddmen i sin deg wass, ttnadin tin yettmeslayen tutlayt i ran mmi-tsen ad yelmed. Llant aṭas n tegniziyin neγ timarikaniyin i yettafen axeddim-agi uqareε n yeqrar neγ n teqrar deg temdinin timeqqranin n Turruft, acku imawlan n warrac-agi neγ n teqcicin-agi, ran akken tarwa-nsen ad faṛsen tagnit-agi akken ad lemden tutlayt tagnizit.
     
    Wagi d aslaf kan i d-sselfeγ i usentel-agi.  Ssarameγ ad ilin wid a d-yefken tidmiwin-nsen, a γ-d-yalsen daγen tirmitin-nsen deg wayen yurzen ayagi. Tanemmirt-nwen.

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    arezqi n se3di - Tinin-is...
    winn n'da - Tinin-is...
    muḥend - Tinin-is...
    muḥend - Tinin-is...

    Copyright 2006 imyura.net