Kles(Rijistri)
Timenza  
  • Tameγra n Leqbellec
  • NIKK TAMURT-A...!
  • AMENNUΓ N TMEṬṬUT TAQBAYLIT
  • A yemma ḥenna a nekk i tegreḍ di temda (asefru n at zik)
  • Asmi ara d-nawi tadsimant
  • Gma-s n Ğamal Benεuf tewwi-t tmettant
  • Tajmilt i dda Lmulud At Mεemmer (Numidya)
  • Wwet a Qasi wwet, ssuma yiwet!
  • Tikellax
  • Taqcict-nni !
  • Lweswas
  • Tabelluṭ uwaγzen
  • Kra isteqsiyen γef umecṭuḥ neγ tamecṭuḥt akk d tutlayin
  • Omaha Beach. Ass-a d wussan (PDF 772 KB)
  • Tisri n tayri « Dda Σebdella HAMAN » (sγur TANAṢLIT)
  • Tameṭṭut yeččan tamellalt n wezrem
  • Tezzem tsekkurt tafsut.
  • Zizi Belεid (Tullist sγur Malek Houd)
  • IMDUKKAL N TKELLAX
  • TAMDA N ṬMEΣ
  • Ass n 31.07.2009 (Ferḥat di München)
  • Nekk d allal atrar (sγur Malek Ḥud)
  • Ḥemmleγ
  • Iγyal n Lanjiri
  • Aberraḥ n tewkilin
  • Aḍu n tniri
  • AMEK ARA NETTU...
  • tabratt i umedyaz . mexluf Boughareb
  • Raison d'Etat neγ "Ẓwab" Uwannak
  • I KEČČ A LWENNAS
  • Si TIDAK NNA FA AR WASS UNEJMAA
  • TIMLILIT AKK D MUḤEND U YEḤYA
  • Asmekti n 20 yebrir deg iγil n Tala
  • Awal γef tmacahut « Tuεwijt iḍarren »
  • ABBUH!...
  • I MUḤEND U YEḤYA: Tuffγa isidiyen imaynuten n Sεid At Mεemmer
  • Tγileḍ a γ-tekseḍ ur neẓwiṛ
  • Ulac...
  • Ferḥat Mehenni γef tefranin
  • Kra seg welɣu d-yessufeɣ mass Ferḥat Mhenni
  • 8 Meγres/Ass agraγlan n tmeṭṭut.
  • TAJMILT I TMEṬṬUT (Islam Bessaci)
  • I s uḍar yeddan ḥafi,...(Sεid At Mεemmer)
  • Tazwart i yura Ferḥat i wedlis “Awal ɣef dda Lmulud”
  • Innan n yal ass si kraḍ tudrin n At Ɛebbas
  • Am tadla yečča yilef (Ǧamal at Udiε)
  • Kraḍ isefra* n tmedyazt/tamyarut Tanaṣlit
  • Rumpelstilzchen s teqbaylit. (Arezqi n Seεdi)
  • Diri-yi (D. Messaoudi)
  • Tafaska taγelnawt tis ssa(7) n tmedyazt tamaziγt
  • spacer
     

    | | |

    Tameṭṭut yeččan tamellalt n wezrem

    Yella yiwen di tallit taqbuṛt, imi tella tessawal akk ddunit, γur-s tameṭṭut-is d yelli-s. Yeğğa tameṭṭut-is s tadist.
    Yewwas, tṛuḥ tmeṭṭut-nni, nettat d yelli-s, ar tniri a d-zedment. Yeγli-d fell-asent yiḍ. Qqiment εewqent anda ara nsent. Ufant yiwet tseṭṭa iman-is di tniri. Ulint sufella-s ad nsent. Taseṭṭa-nni, kra n wanda yella uγerṣiw, tameddit ar tameddit, a d-myagaren γer dinna ad nsen ddaw-as, seg tweṭṭuft alemma d izem. Akk ttasen-d γer din. Tameṭṭut-nni teqqim γef ufurek; Yelli-s nnig-s. Taswiεt akka, usan-d iγerṣiwen-nni ; ṭṭsen ddaw tseṭṭa.

     

    Armi i izeggen yiḍ, tenna-yas teqcict-nni i yemma-s: “A yemma, bγiγ ad bezḍeγ.» Tenna-yas yemma-s: “susem, a yelli. Iγerṣiwen a-ten-in ddaw-tneγ. A γ-d-slen, a γ-ččen. » -Tenna-yas : « A yelli, beẓd-ed deg umeẓẓuγ-iw.»

    Tusa-d akken ad tebẓeḍ deg umeẓẓuγ n yemma-s. Teγli timiqit γef claγem n yizem. Yenna-yasen izem i iγersiwen-nni: «Uggaγ d ageffur ala yekkaten.» -Yenna-yas yilef: “A mass inu, erja ad ẓreγ.» Yeffeγ-d yilef, yenna-yas: «A-tt-a tga tegnawt am userfud-iw. » -Yenna-yas izem i wuccen: “Effeγ tura, keččini. A nẓer tikkerkas-agi n yilef.” Yeffeγ wuccen, yenna-yas: “A mass inu, teṣḥa, teṛwa.” –Yenna-yasen izem: “Ihi! Ẓer anwa yellan sufella tṣeṭṭa-yagi.” Tusa-d tweṭṭuft, tenna-yas:” Eṛju, a mass inu. D neck ara k-d-yawin isali.” Tuli tweṭṭuft ; armi tewweḍ γur-s, teqqes tameṭṭut-nni deg uḍar-is. Teṭṭf-itt tmeṭṭut, tenγa-tt.

    Erjan iγersiwen a d-tuγal tweṭṭuft-nni. Ur d-tuγal ara. Yenna-yasen wezrem: “D neck ara yalin. Ayen yella dinna, d neck a t-id-yesbanen.” Yuli. Armi yewweḍ, yeqqes tameṭṭut-nni. Teγli-d. Teqqim yelli-s. Azrem yers-ed, ur iwala ara taqcict-nni.

    Ezzin fell-as akk a tt-ččen. Teqqim tewtult, tenna-yasen: “Ma tugadem ṛebbi, fket-iyi ayen tufam deg uεeddis-is. Ternum-iyi adif n yeγsan-is, acku nekkini aqli uḍneγ, ur zmireγ ara ad ččeγ aksum.» -Nnan-as: “Yewqem.” –Fetken-tt. Ufan agrud deg tεeddist-is. Nnan-as i tewtult: «Aqlaγ nufa agrud deg-s.» -Tenna-yasen: “D win ay bγiγ . Leqqaq ur iy-yettḍurru ara.” Fkan-as-tt. Nnan-as: “A-t-aya. Ma d adif, ar nečč aksum; iγsan a ten-nḥiz ; a ten-nefk i wemkiraw ; a m-ten-iṛez. Tekkseḍ adif yella deg-sen.” –Tenna-yasen: “A ken-isnemmer ṛebbi!” Tejmaε akk adif-nni. Aqcic-nni, tettl-it i tbeḥnuqt.
    Armi d azekka-nni, ekkren iγerṣiwen-nni, ṛuḥen akk. Teqqim tewtult, tenna-yasen: “Ass-agi, neck ur zmireγ ara. Aqli uḍneγ. Ad ččeγ agrud-agi; Aṛṛa-yi. » Nutni ṛuḥen akk. Tawtult tenna-yas I teqcict: “Ṣubb-d.” –Tenna-yas teqcict: “Uggadeγ a yi-teččeḍ.” Tenna tewtult: “Ers-ed, a yelli. Ur ttaggad.”

    Ters-ed γur-s. Tenna-yas tewtult: «A-t-aya a yelli gma-m. Mazal-t yedder. A-t-a wadif n yemma-s. Ṛuḥ tura, a yelli. Tiγilt umi ara tḍilleḍ tamezwarut, ssečč-as kra seg wadif-agi, tiniḍ: “A win yeddren ar d ileḥḥu gma! –Tiγilt tis-snat umi ara tḍilleḍ, ssečč-as kra n wadif, tiniḍ: “A win yeddren ar d yaweḍ gma d anubi! –Tis-kraḍ, tesseččeḍ-as diγen kra n wadif, tiniḍ: A win yeddren ar d yaweḍ gma d argaz!”

    Tṛuḥ teqcict. Tiγilt tamezwarut, tenna akken i s-tweṣṣa. Yenna-yas gma-s: “Sser-iyi. Ad lḥuγ.» Tis-snat, tenna akken i s-tenna tewtult diγen. Yuγal weqcic-nni d anubi, a s-tiniḍ d bab n mraw iseggasen. Tis-kraḍ, tenna akken i s-tenna tewtult diγen. Yuγal d argaz. Armi wwḍen ar taddart, tzewj-as, tuγ-as yiwet tmeṭṭut.
    Yewwas, ṛuḥent ad zedment deg umadaγ, nettat akk d tmeṭṭut n gma-s. Taswiεt, nettat tufa timellalin n tsekkurt. Tameṭṭut n gma-s tufat timellalin n wezrem. Tessawel-as tmeṭṭut n gma-s, tenna-yas : « A talwest-iw, iyyaγ, ssečč-iyi rrebḥ-im ; a m-sseččeγ rrebḥ-iw. » -Tenna-yas : «Iyyaγ. » Tefka-yas timellalin n tsekkurt. Tayeḍ tefka-yas timellalin n wezrem. Taqcict-agi tečča yiwet tmellalt n wezrem. Tameṭṭut n gma-s tečča timellain-nni n tsekkurt. Usant-d s axxam.

    Taqcict-nni, tameγbunt, yeččan tamellalt n wezrem, ilul yiwen wezrem deg tεeddist-is. Zrin kra n sin wagguren, yuγal wezrem-nni meqqer deg tεeddist-is.

    Yewwas, tṛuḥ tmeṭṭut n gma-s, tenna-yas i wergaz-is : « Weltma-s a-tt-a s tadist!” –Yenna-yas netta: “Susem. Ur ttales ara I imeslayen-agi. Weltma i yi-d-yekksen seg imawen n iγersiwen, tṛebba-yi-d armi uγaleγ akka, ad texdem annect-agi! Susem fell-I, ur skiddib ara.” –Tenna-yas nettat: “Ṛuḥ γur-s, ini-as: “Iyyaγ, a weltma, ani-yi-d aqerru-iw. –tesmuzgteḍ, ar uεebbuḍ-is, ayen yellan: a s-tesleḍ s imezzuγen-ik.” Yuγ awal-is, iṛuḥ γur-s, yenna-yas: «Iyyaγ, a weltma, ani-yi-d aqerru-iw. Ččant-iyi tilkin.” Tusa-d, tmeγbunt, tenna-yas: «Iyyaγ, a gma.» Teqqim ar as-tettani. Isers aqerru-is deg irebbi-s, yesla I wezrem-nni yettawi yettarra deg uεeddis-is. Yusa-d ar tmeṭṭut-is. Yenna-yas: “D tidett. Ur teskaddbeḍ ara.” Yeqqim yewḥel amek ara yexdem.

    Yewwas, yenna-yas: “Iyyaγ, a weltma, a nṛuḥ a d-nezdem, neck yid-m.” –Tenna-yas: “Iyyaγ. Yewwi taqabact ṛuḥen.

    Armi d-wwḍen ar umadaγ, netta yeṭṭef taqabact, igezdem tabucict, yufa-tt teqqur. Yenna-yas i weltma-s: “Kemmini, ṛuḥ. Kcem ar umadaγ. Qellb-d isγaren. Nekkini, aqli ufiγ-d tabucict-agi teqqur, a tt-gezmeγ. Ur ttuγal ara γer da alemma ssawleγ-am-d.» -Tenna-yas : « Yewqem. » Nettat tṛuḥ. Netta yeṭṭef yiwen uεekkaz iεelleq-it ar tbucict-nni. Ar t-yetthuzzu waḍu. Ar yeṭebṭub uεekkaz-nni ar tbucict. Netta iṛuḥ-d s axxam.

    Nettat, tsell-ed i wεekkaz-nni yeṭebṭeb ar tbucict; tγil d gma-s mazal igezdem. Armi d-yeγli yiḍ, tanna deg ul-is :  « Gma-yagi ur yi-d-neqssawel ara ! Ur ḥṣiγ ayγef. Iḍ yeγli-d fell-aneγ; Netta mazal igezdem ! » Tenna deg ul-is: “Ad ṛuḥeγ, ad awḍeγ γur-s akken a nṛuḥ s axxam. Tura d tallest i d-yeγlin.

    Tusa-d. Armi d-tewweḍ, tufa-d d aεekkaz ay sṭebṭuben; gma-s ulac-it din. Teḥsa ikellx-as. Teffeγ-d seg umadaγ, ar tettru. Twala tafat deg yiwen uεecciw iman-is deg lexla. Tṛuḥ γur-s, tenna deg ul-is: «Yak, nekkini, tamettat ad mmteγ. Ad ṛuḥeγ ar tafat-inni; Ayen ufiγ din a y-yečč, d tteriel neγ d awaγzen.»

    Tṛuḥ armi tewweḍ, tufa yiwen wergaz deg-s, deg uεecciw-nni. Tekcem γur-s. Yenna-yas: “Acu tettiliḍ, a tameṭṭut-agi ?” –Tenna-yas: “A mass inu d amdan am kečč am neck.” –Yenna-yas: “Iyyaγ, ad teqqimeḍ yid-i. Ayen yellan, a t-nečč neck yid-m. “Teqqim. Azekka-nni, yenna-yas: “Ur tesεiḍ yiwen ? » -Tenna-yas : « A mass inu, ur liγ ula d yiwen. Aqli ala iman-iw.” –Yenna-yas: “Ihi! Ma ur tliḍ ula yiwen, a kem-aγeγ.» -Tenna-yas : « Yewqem. » Yuγ-itt. Tenna-yas: “Maca azrem a-t-ay deg uεeddis-iw.» Yenna-yas : « A nḍebber amek a t-id-nessufeγ.» -Tenna-yas: “Awi-d ukkan a t-id-tessuffγeḍ!”

    Iṛuḥ wergaz-nni ar yiwen wemγar amusnaw. Yenna-yas: “A baba amγar, γur-i tameṭṭut. Yella wezrem deg uεebbuḍ-is. Tura, amek ara xedmeγ ?» -Yenna-yas wemγar-nni : « Ṛuḥ, a mmi, efk-as aksum i imellḥen ad tečč; ur s ttakk ara aman, kuẓ(4) wussan. Tεellqeḍ-tt ar ujeggu alemmas deg iḍarren-is ; terreḍ aqerru-is γef gessar. Teččareḍ tabeqsit d aman; slaεbiḍ deg-s s ufus-ik. Netta a d-yeffeγ. Keččini, enγ-it.»

    Iṛuḥ-d s aεecciw-is. Yefka-yas, i tmeṭṭut-is, aksum i imellḥen. Tečča. Ur as-yettakk ara aman, yeğğa-tt akken i ffad. Armi d ass n wis-kuẓ, iεellq-itt seg iḍarren-is ar ujeggu alemmas. Yeṭṭef tabeqsit, yeččuṛ-itt d aman, yetturar deg-s s ufus-is. Taswiεt yessuffγ-ed wezrem-nni aqerru-is seg uqemmuc n tmeṭṭut. Armi d iwala argaz, yuγal; Ar ixeddem akken, yetteffγ-ed yettuγal; Netta yemmut i ffad. Kraḍ iberdan neγ kuẓ, netta yetteffγ-ed yettuγal. Yiwen webrid, yebra-d i iman-is, yeγli-d ar waman akken ad isew. Yekker wergaz-nni, yeṭṭef tafrut, igezm-as aqerru-is, yenγa-t; Ijebd-it-id, a d-asen ahat semmuset tmerwin(50) iγallen. Isers-ed tameṭṭut-is, yeqqim yettlawi deg-s armi tejji.

    Azrem-nni, teṭṭef-it tmeṭṭut, tfetk-it, tuqm-as tisent i waken ur yettraḥ ara. Tejmeε-it deg yiwet teylut, tuqm-itt deg usenduq.
    A d-yaz azal useggas, teğğa-d aqcic d wergaz-nni. Teqqim tettṛebbi deg mmi-s armi d ass mi meqqer; a d-yas sḍis neṣ sa iseggasen deg usemmud-is. Yewwas, tenna-yas i mmi-s: “A mmi, ticki i d-yusa baba-k, tiniḍ-as: “A baba, eğğ-aγ a nerzef ar xwali. –Netta a k-yini: xwali-k d amadaγ, neγ ansi k-d-kkan xwali-k ? –Imir d neck ara s-yinin.” –Yenna-yas: “Yewqem, a yemma.” Armi d-yusa baba-s, yenna-yas: “A baba, eğğ-aγ a nerzef ar xwali, nekk akk d yemma.» -Yenna-yas netta: “Anda tliḍ xwali-k? Xwali-k deg umadaγ, a neγ ansi i k-d-kkan ?” Tenṭeq-d nettat, tenna-yas: “LLan.” –Yenna-yas: “Ihi, imi llan, ṛuḥet.”

    Azekka-nni, tuqem tarzeft. Tewwi taylut deg yella wezrem. Terna tarzeft. Tṛuḥ, nettat d mmi-s. Armi d wwḍen s axxam n gma-s, tenna-yas i mmi-s: “Ticki d iḍ, a mmi, tiniḍ-iyi-d: A yemma, awi-aγ-d tamacahutt. –Nekk a k-iniγ: Ur ssineγ ara. –Keččini, ttru.” –Yenna-yas: “Yewqem, a yemma.”

    Teqqim deg wexxam, nettat akk d tmeṭṭut n gma-s. Nutni ur tt-εqilen ara. Armi d iḍ, ččan imensi. Armi ččan, yenna-yas mmi-s: “A yemma, awi-yaγ-d tamacahutt.» -Tenna-yas nettat: “Ur ssineγ ara.» Netta yettru. Tenna-yas tmeṭṭut-nni n gma-s: “Awi-yas-d tamacahutt ma tessneḍ.” –Tenna-yas nettat: “D neck ay d tamacahutt seg iḍarren alemma d aqerru.” –Tenna-yas: “Awi-aγ-d tamacahutt-agi inem.»

    Tekker, tawi-d taylut-nni deg yella wezrem, tsers-itt-id γef yidis-is. Ar d-tjebbed deg wezrem-nni. Tebda tettmeslay, ar d-tjebbed deg wezrem-nni i teylut, ar as-teqqar: “A mmi, ay yeḍran d yemma-k.” Nettat teqqar-as i mmi-s akk-agi, tjebbed-d deg wezrem-nni. Teḥka-yasen-d ayen yezrin fell-as deg wass-nni deg ččan iγersiwen yemma-s armi d ass-nni; Tuls-as-d akk. Ur tfukk ara ameslay armi telli tmurt, tebleε tmeṭṭut n gma-s. Yusa-d gma-s akken ad yebleγ diγen netta. Teṭṭf-it-id weltma-s, tenna-yas : « Abrid-a d wis-sin i k-id-sellkeγ seg tmettant. Ass amezwaru, ekkseγ-k-id deg imi n iγersiwen; Ass-agi, sellkeγ-k-id seg tuzzre ddaw tmurt.” Imir yessutr-as a s-tessuref, yenna-yas: “A weltma, nekk ur ḍlimeγ ara. D tameṭṭut-iw i y-yennan: Weltma-k s uεebbuḍ. –Nekk usiγ-d a yi-d-taniḍ aqerru-iw; sliγ-as i wezrem-agi yettali yettader deg uεeddis-im. Nekk γileγ dγa s tidett. Nettat tenna-yi: «Enγ-itt. –Nekkini, ur iyi-yefki ara wul-iw a kem-nγeγ. Ewwiγ-kem ar umadaγ, eğğiγ-kem. Tura, tanemmirt i ṛebbi imi nemyaggar nedder. »

    Tuγal s axxam-is nettat d mmi-s. Teqqim akk d wergaz-is. Gma-s iεawed tameṭṭut nniḍen. Qqimen netta d weltma-s, netta yettas-ed γur-s, nettat akken diγ

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    Sεid - Tinin-is...
    Sεid - Tinin-is...
    Sεid - Tinin-is...
    arezqi n se3di - Tinin-is...

    Copyright 2006 imyura.net