Kles(Rijistri)

Timenza  
  • Taɣenjayt n weɣrib sɣur Karim Akouche
  • Aseggas ameggaz
  • ASXERBUBEC-IW yeffeγ-d γer teẓrigin Lulu.com
  • Ṣut n tlawin
  • Ttxil-m a taqbaylit, nṭeq!
  • Zun akken
  • Imaziγen n Libya ur brin ara i ṭṭbel deg waman!
  • Awes-i tala (sγur Saγru Band)
  • Tajmilt i Muḥend u Yeḥya.(Sɣur: Ɛebdella Ḥaman, Wehran.)
  • Tawerγdemt n Lezzayer tessuffγ-d semm-is ar yeqbayliyen n Wehran
  • I kečč kan
  • Halloween neɣ tameɣra ulaxart
  • Tajmilt i Muḥya ass n 01.11.2011(azemz n talilit n Muḥya, amulli-s wis-61)
  • Yemma-s umusnaw-nneγ Kamal Uzerrad tewweḍ sanda ara naweḍ akk.
  • D acu-tt tlelli ay akli ?
  • Ccaw n tegrawla… Ilibiyen (Malek Houd)
  • Eğğemt abrid a tilawin!
  • Taskelmuḥyet
  • Tennam tuɣal-d talwit ɣer tmurt n Iqbayliyen?!
  • Irbiben n tegrawla
  • Imseγret n timunent n Libya s tmaziγt!
  • Anda-la-t Uqbayli-nni? (Crif Wanuɣi)
  • Sgunfu deg talwit a Nour Ould Amara
  • Arezqi Rabia
  • Nutni 9% wisen nekwni
  • Tazlitt taqbaylit
  • Bu ddkir iγerdayen n at Wemsed
  • Tis 54
  • Masin Ferkal ar yidis n Imaziγen n Libya
  • Farid Waras yemmut
  • Askuti, ungal n Ssaâid Saâdi
  • Kra isefra n Lunis at Mεemmer
  • Tamussnizmt
  • Abrid
  • Ayennat-nni d iyennatin-nni-nniḍen
  • Yuγal-ed 63
  • Muḥend Abdelkrim (Aumer U Lamara)
  • Mas At Cebbib d amedya
  • Zwaren, ewwḍen d imezwura u ad d-qqimen d imezwura
  • Maεtub, akk-in i uẓekka
  • Seg ass-mi iɣli Umeẓyan ar ass-a
  • Tanemmirt a Lwennas!
  • Tafaska Malek Bugermuh (Taẓrigt tis semmus)
  • Imedyazen am zik am tura
  • Di tfeswin taεrabin ar da: beṭṭu inɣa asirem
  • DSK neɣ ass-mi terεed ur tewwit!
  • “Dacu ara necc!”
  • Taɣdemt Umerri
  • Afus deg ufus (Mbarek Belqasem: www.tawalt.com)
  • Ilmend umulli wis-28 ɣef tmettant umedyaz, acennay ameqqran : Sliman Ɛazem
  • spacer
     

    | | |

    Asmekti n 20 yebrir deg iγil n Tala

    Asmekti n 20 yebrir yuγal d ansay deg tudrin. Zik, anagar deg tesdawiyin, d kra n iγerbazen nniḍen, i deg yettili kra usarag neγ n ccna neγ n umezgun.
    Taddart n Iγil n Tala d yiwet seg tudrin ur yeğğin ara ansayen n tmurt ad ttwattun. Tiddukla ASSIREM γas akka i d-tlul maca seg tlalit ar tikli, ur tmured, ur tgin deg dduḥ. Ahil ines i wesmekti n Tefsutin n imaziγen, tifsutin deg mmuten yeqbayliyen akk d teqbayliyin, tifsutin deg ttwawten yeqbayliyen akk d teqbayliyin, mači d ahil aweεni. Amezgun, d taceqquft n Ğamal Benεuf, «Tamurt uεekki». D taceqquft, umi meqqer weswir, ur k-teskikkiḍ ara akken a k-tesseḍs, maca akken a k-taf abrid a k-teskuṭṭef. Ilemẓiyen n tefsut taberkant, ayen uγur ssawḍen, ur tessaweḍ ara ar γur-s kra n tsuta nniḍen uqbel deg webrid n tmmuzγa akk d tlelli. Maca wid i yettṛebbi yedles zeddigen, ad ssermimden idurar azekka. Assirem-iw ahat yezger tilas, maca yusa-d seg wul deg wayen ẓriγ ar ilemẓiyen n tmurt.
    Asarag, neγ isaragen, yiwen γef umezruy, anda win i t-id-igan, Ḥafiḍ Iεezzugen, ur yeğği tiγmert deg umezruy n tmurt d wegdud-is, ur yeffiẓ ameslay, ur inuda ad yezzuzen kra n tama ; wayeḍ yewwi-t-id Arezqi Lucic γef uselmed n tmaziγt, d uguren i d-tettemlil. Dγa tzemrem a d-teslem i kra deg-s deg usaru a d-rreγ dagi deg wesmel.
    Timzikkent d tin deg yezmer wemdan a d-yemmekti ayen yeḍran, ama s ttawil n isabtaren n yeγmisen, neγ s wayen i d-ugmen seg wanda nniḍen uran-t-id. Wid yemmuten deg 2001, ar tama-nsen wid yettwaṭṭfen deg 1980…
    Idlisen s tmaziγt i d-fesren am iniγman, smektayen-d dakken ayen γef ddan wid yeddan, ayen γef mmuten wid yemmuten, yedder ad yidir. Taqbaylit tella ad tili. Lεimec yedda γef tudrin akken ad iqenneε imezdaγ n tmurt dakken mači s taεrabt i yessefk ad qablen aṛumi maca s tmeslayt-nsen ilan tira-s am tiyaḍ. Drus n wid yumnen imir-nni, acku deg tallit-nni Messali meqqret cciεa-s. Ass-agi idlisen i d-ifesren deg tzeqqa n uγerbaz n Iγil n Tala, ahat kra n twinas, uran s teqbaylit, ma γas ayen yettwarun γef leḥyuḍ tugar-it tefransist, yeskan-ed dakken Lεimec yezmer ad igen deg talwit, tudrin d tirni yewwḍ-itent yizen.
    Ayen akk d-yeḍran deg wesmekti-yagi d azgen, tarbaεt n ccna n teqcicin d warrac n uγerbaz n yiγil n Tala d azgen. D targit i yeffγen neγ d targit kan ur neẓri ma ad teffeγ, ur neẓri ma d assedhu kan i γ-tessedhay akken a nettu tidett i γ-yeggunin. Imi sliγ i terbaεt-nni n teqcicin d warrac cennun, ttuγ dakken d Butefliqa i d aselway, ttuγ dakken d taεrabt i qqaren warrac di lakkul, ttuγ dakken Ifri ibennu lğameε deg Iγzer ameqqran ideg ad yebnu ayen a d-yawin tabaγurt i ilemẓiyen n tmurt, i wid yecban wid yeẓẓlen deg wefrag n tγiwant n Wawzellagen, ttuγ dakken mači d iqbayliyen i yettnadin a d-rren ttaṛ maca d iğaddarmiyen i yettnadin ad kksen fell-asen tacmatt-nni i sen-ḍlan ilemẓiyen n tefsut taberkant armi ḥejben deg yexxamen am yir tilawin, ttuγ dakken llan wid i ttkellixen ar ass-a s webrid n tneslemt akken a ten-awin deg webrid n taεṛabt, ttuγ, ttuγ, ttuγ...imi sliγ i tfeṛṛağ d ifeṛṛağ n Yiγil n Tala cennun,ttuγ…
    Ayen swayes i i ifukk wesmekti-yagi n tefsutin imaziγen, ayen s yefra lejmaε, d ccna, d ccḍeḥ, Leḥlu Sbaε yesseḥma cwiṭ agnes, Azwaw n Yiγil, yesker aγebbar deg waluḍ, ilmeẓyen n tmurt ssnen i ccḍeḥ akken ssnen i umennuγ, ssnen i taḍsa akken ssnen i wurfan. Buxezzar Lmadani yenna-yi-d dakken nḥemmel a nezger i wasif ticki yettawi ṭṭjur akken i s-yenna yakan Lewnis, maca nekk a s-iniγ, ticki ur yettawi yara ṭṭjur wasif, γas ma nefka i yiman-nneγ akud akken a nessali imezgaren ad idumen, akken ticki ad yuγal ad yettawi isekla, a ten-id-naf imezgaren-nni, neγ tiqenṭyar nni akken a nezger deg talwit, akken a nzegger deg talwit.

    Akken i d-nniγ yakan, a d-rreγ cwiṭ usaru ar yidis n weḍris-agi, maca ahat BRTV a d-tessken ugar.

    winna

     

     

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    sufu - Tinin-is...

    Zdi-t deg Facebook
    Copyright 2006 imyura.net