 | | |  |
 |  |  | |
|
|
|
Kra seg welɣu d-yessufeɣ mass Ferḥat Mhenni Ɣef wakken t-id-yewwi weɣmis “Algerie -news” di teẓrigt-ines n wass n warim (letnayen) 16 Meɣres 2009, d akken teffeɣ-d teɣtast i tiwin (mandat d’amener) mgal mass Ferḥat Mhenni, s yisem-is d aselway umussu i tedsimant n tmurt n yeqbayliyen (MAK) sɣur unezzarfu n wexxam n teɣdemt n Tubiret. Aseqdec-agi n teɣdemt yella-d sɣur inesduba neɣ imḍebbren isudag (n tubiret). I wumi ur teɛǧib ara tikli i gan inelmaden n tesdawit Muḥend U Lḥaǧ At Wakli ass n 20 Yebrr 2008, tikli i yettunefken i imeɣnasen n MAK.
Mass Ferḥat Mhenni i yesteqsayen amek akka: Ur tenwawel ara teɣdemt alammi qrib aseggas ayagi, u alammi d-tewweḍ tefrent n tselwit n 09 Yebrir d-iteddun?! Si tama-nniḍen yesteqsay daɣen ɣef yeswan n waya: Ma rran a d-ssekren ccwal, neɣ ran a d-snulfun tafsut taberkant-nniḍen? Neɣ rran ad skerksen akken ad ččaren tisenduqin n lbuṭ anda-nniḍen berra i tmurt n yebayliyen? Am wakken daɣen i yesteqsay : Ma ran a t-gedlen akken ur d-ikeccem ara ɣer tmurt neɣ akken a t-rren d imenfi i lebda di berra n tmurt? Yenna daɣen: Ay akken yebɣu yili, ilaq ad ḥṣun akk yexṣimen-iw d akken ur ttaǧǧaɣ ara tigawt-inu i yidra n tedsimant n tmurt n yeqbayliyen, ur ttaǧǧaɣ ara daɣen tilelli-inu uxemmem akk d wawal. Ma di taɣult n tekta akk d umennuɣ aserti, win yebɣan a yi-d-iqerreɛ, a d-yas s tezdeg mačči s txidas d tkerkas, rregmat, tizzeɣzeɣt d tejɛal neɣ s tmenɣiwt. Tudert i wegdud aqbayli Tudert i tmurt n yeqbayliyen Tudert i tedsimant taẓiyant Tudert i MAK Lpari, ass n 16/03/03/2009 Ferḥat Mhenni Tamawt: Tagi d tasuqelt kan s lewhi i s-iga Bu ccfaya, wama alɣu unṣib d-yessufeɣ Ferḥat a t-tafem di www.makabylie.info Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat
ttir areqman
- Tinin-is...ad tidir tmurt n Leqbayel.Aqlaγ yid-k a Ferhat,ay izem n tizza muḥend
- Tinin-is...azul fell-awen/t iqerreḥ waya deg wulawen n Yeqbayliyen, taγdemt-nsen d tsertit-nsen tban imi mazal ssεan ixemmimmen yecban wigi, ad ṭṭfen Ferḥat ar lḥebs, i wakken ad buṭin fell-as, ad rnun a s-wwten afus, daγnetta ilaq ad nnebcen Leqbayel, ma nettwaqreḥ, aṭas ara iferḥen deg-sen, maca tikkelt-agi nezdi, ur zmiren ara a γ-sinfen i webrid yessufuγen ar tafat n tedsimant, ulac lbuṭ γef iγuraf yeẓẓaden i tiεurebt. kader
- Tinin-is...aqli yidek a mas ferhat. t ḥadar imanik, d kec kani nesεa d asirem i weγref aqvayli. tanmirt-ik tudert taγezfant i tmurt neγ g tmanit
kader Amidi
- Tinin-is...Tagi tban tusa-d sγur icenga n Bouteflika mi kifkif-nsen akkw.Leqbayel uγalen-asen d ddabex tturaren yes-s.
Sεid
- Tinin-is... I L´ANCIEN!
Yes-k leεwanṣer feggḍen, sefḍen takewt γef tmurt. S yes-k aman yakk wwḍen, yal aẓar ngum yemmut. S yes-k iḍ d aγ-d-yessawḍen, d wass tbeddel-it tagut. S yes-k i nessen ayen-nniḍen, i nesla awal n tugdut.
Tenniḍ ifuḥ bu wurḍan, tutlayt-is rẓaget tḥuss. S yes-k s zzux nečča remḍan, yes-k nessared abernus. S yes-k i nergem iḍan, nergem agerfiw d uṭarus. Γur-sen nerfed-d iḍudan ilemmasen ur ten-nesrus.
I tecniḍ, i d aγ-tenniḍ, ngum akud a γ-ifat. Tsekreḍ-aγ-d yakk ma ur teẓriḍ, s yes-k i nwala tafat. Neḍfer abrid ideg telḥiḍ, amcum nezga nesserfa t. Amek ara nili lemmer ur telliḍ, lemmer ur d-tlule a dda Ferḥat?
Tili ad neḍfer lejfar n Xerrubi, a γ-yessentu issegni deg wallen. Ad neddu d watmaten Ṭwalibi, a γ-rren d iderγalen. Ad aγ-mlen abrid γer Rebbi, ad asen-nuγal d akraren. Ad nkerrez, ad njeddeb, ad nettbibbi, s iqerra ara nessuden iḍarren.
S yes-k i ẓidet tmeddurt, gar-aneγ asirem i yella. Fell-ak nγunza tatut, ccna-k neṭṭeḍ-it deg umula. D kečč i d asirem n tmurt, kečč a mmi-s n Illula. Azaglu udem-ik yettkukru-t, ay amaziγ imula.
Yid-k ulac ul ur necni, γef Gibara d Ḥasan Laγa. Yasin fell-ak ur yenni, ameγnas n ccna almi yebγa. Yes-k nerẓa jjağ i igenni, iswi nbeddel-as ssbiγa. A dda Ferḥat Mhenni, a Mandela n Tmazγa.
Sεid At Mεemmer
Tamazight
- Tinin-is...Azul fell-awen(t)
Tamsalt-agi d-yellan send n kra n wussan kan γef tefranin n tkerkas ur γ-tessewham ara , imi nennum timeckukal-agi si tama n adabu. Yal tikkelt mi ara sεun tafrant ilaq ad fersent abrid ara ten-yeṣṣiwḍen ar lebγi-nsen Wid mi zemren a ten-aγen s tedrimt neγ s wayen nniḍen, atan nzan ma d irgazen at nnif d tirugza ilaq a ten-rzen imi ẓran ur zmiren ara ten-aγen la s tedrim la s umkan. Ferḥat Imziγen d argaz ur nettnuz, ur nkennu i uzaglu, yessexreb-asen tirga i iramaγen yewwin tamurt di tkerkas d tejεal. Ala keč i γ-d-yettaran asirem s Timanit n tmurt n Leqbayel Aqel-aγ yid-k di timanit .
muḥend
- Tinin-is...ur sseḍḥan ur nneḥcamen wigi iwumi yeγli yiseγ, ur ssεa nnif wala tirugza, imi qeblen ddan d wid ara yewten ayetmaten-nsen, yerna adeg anda d-tetteffγent tektiwin mgal imeγnasen am Mass Ferḥat, neγ ayen akk yettḍurrun Leqbayel, i ttekk-d γef Tizi, a ma d aεkkaz a ma d cciεat, yiwen n Lyon
- Tinin-is...yugar ucerrig tafawet, mi ḥessben bab-is yemmut, seg wasmi i d-yuγal pukimun, ufan-d abrid ar γur-s, s lğameε, s weγmis n Amara Benyunes, s wexxam n Weld Σli Lhadi, ad yeḥzen Dda Lulud, d Luwnas Maṭub, i d-yettwalin dacu iḍerrun d tmetti-nni i d-ğğan a tt-nkemmel, n udabu nnzan akk amezwaru di ddim ar butef, wis-sin s tkerkas d ucebbeḥ n butef, wis-kraḍ seg yedles aεrab ar cciεat i imeddukal n butef,
s umussu n le mak mazal yella usirem, daγnetta daya i yuggaden, dγa bγan a t-ṭṭfen Ferḥat ar lḥebs,
ad yidir Ferḥat ad tidir tmurt n Yeqbayliyen ulac smaḥ ulac lbuṭ Tinna
- Tinin-is...Azul yefulkin!
Aql-aγ yid-k a win si tbed tmurt n leqbayel anda teddiḌ ad neddu a FERḤAT ay aγeddu, ur nettarraz ur nkenu zdat udabu ur nettdumu. Ma d wid ixedεen tamurt n leqbayel nzan s ulac yuγ-iten win ur necbi irgazen, lqed n yini, ad sen-iniγ d yir kunwi ad ken-yessenger yakuc zariΣa nnwen awer temγi di leεnaya n at Rebbi akken qqarent temγarin ay imrabḍen a wid i icemten yettcemiten taqbaylit a yaraw n leḥram ............. maca wicqa skud mazal tarwa n leḥal ad tidir teqbaylit d wegdud-is amenuγ mazal ad i kemmel ayyuz A YUCBIḤ nneγ A Ferhat a bu lhiba d tissas d wid akk iteddun γef tidet mačči γef uεebbuḍ.
ulac smeḤ ulac lbuṭ TIMANIT I TMURT N LEQBAYEL
arezqi n se3di
- Tinin-is...Ikečč a mass Mhenni,
“Irgazen s yergazen” Atan a mass Ferḥat, dagi ak fkeγ iles-iw, assa d uzekka sawled ak fkeγ tazmert-iw. Zriγ ur sεiγ tizmert n yeεdawen n tudert( IΣSEKRIYEN N LΣAR) maca iγallen-iw sebleγten I Tmazγa I teqbaylit, I tudert n yal aqbayli y sεan tinzert.
Kečč a mass Ferhat d argaz n bu tinzert an rnu isem-ik γer yizmawen n tmurt leqbayel, maca nexsa at iliḍ yidneγ ur ttamen iḍan d wid id I-tehnunuzen γerk, seqwu iman-ik s watmaten d teystmatin nat tissas.
Qim di talwit, tudert I yal aqbayli/t bu tinzert, tudert iw umussu n timanit I tmurt leqbayel.
Ps: Ma d imcumen agi n tubiret , iḍan agi n udabu amesbatli yewwid ad bedren(INEΓMASEN NEY WID YEẒRAN) ismawen nsen; isem n unezzarfu agi yewwid at yissin yal yiwen deg neγ. i wakken an cfu.
ALMAS
- Tinin-is...ihi tura γer wayagi id niweḍ nekwni s'leqbail,ma azeka yekker trab wiḍ ar ayedun ḍ'uḍabu iwaken aḍenγen atmaten n'sen banend assagi s'wudem n'sen ucmit yeccuren ḍ elxedea. asiniγ i mas ferhat l'qvail n'saḥ atnad yidek
Uzzu
- Tinin-is...εni ur neẓra ara anwa i d-irebban vuteflaq annaγ d mmi-s n vuymedren, i s-yennan "aεlakul lḥal leqbayel-hadu aεelakul lḥal huma elεuṣṣuriyin, aεlakul lḥal huma stiεmar ddaxilya aεlakul lḥal..." ma nettu winna, ad nernu ad nettu wagi, ihi ur nesεi ara nnif, win yeddan a lbuṭ, iεemmed a d-yessγim i tegmat,
ulac smaḥ ulac lvuṭ ur nettruẓ, ur nkennu Zdi-t deg Facebook | |  |  |  | |
|