TAZWART*
Seg wawal ɣer tira
Sɣur Ferḥat Mhenni.

Di tmurt-nneɣ, am di kra n tmucuha, ur yettmettat yiḍ alamma yewwi yid-s yiwen d aɛwin.
Yefren-it d amaru.
Tafrara n tlelli n Lezzayer iɣerrem-aɣ umezruy s yixef n Lmulud Ferɛun; taṣebḥit n tugdut yesseḥweṣ-aɣ Lmulud Mɛemmri. Neɣ akken i s-neqqar akk : Dda Lmulud, amusnaw-nneɣ aneggaru.
Ma d Ferɛun nessen-it s wayen yura d wayen d-uran fell-as, dda Lmulud nessen-it s timmad-is, nessen iɣeblan-is, nettemlil-it idess; nessen tikli-s, ayen iḥemmel d wayen yessaram. Ur nessin ara urfan-is. Werǧin i t-nwala yerfa!
Nessen-it di Lezzayer, yessɣer-aɣ di tesdawit talemmast.
Nessen-it yettɛawan-aɣ, yesskanay-aɣ iberdan. Yuɣal-aɣ di zzman-nni yakan d taqacuct n wedrar, mi nbedd fell-as ad nwali lebɛed.
Dda Lmulud d amagday, iḥemmel tilelli, yessawal tidet d izerfan n wemdan; yessawal taqbaylit d tirrugza.
Ur zmireɣ ara ad ttuɣ ass-nni n tefsut n 1982 mi d-nemyufa di “La Sorbonne” anda d-tella yiwet temlilit ɣef “La Sociolinguistique au Maghreb” i d-yessewjed Louis Jean CALVET.
Snat tlawin tizzayriyin ɣrant-d ayen d-wwint yid-sent. Yiwet deg-sent tenna deg wawal-is:
-- Ass-a di tmurt-nneɣ kra n wid yettarun s tefransist ttneḥcamen s yiman-nsen, bɣan akk ad arun s taɛrabt.
Ssakdeɣ dda Lmulud ɣer tama-w tayeffust, walaɣ-t yettecmumuḥ. Wehmeɣ!
Nekk qrib kkireɣ seg wemkan-iw seg wurfan imeslayen am wigi, netta mačči kanur yerfi ara, maca, yerna-yas taḍsa!
Asmi tekfa weltma-tneɣ awal-is, ur yerfid ara afus-is akken a s-d-yerr . Ur ikennu ara ɣer wayen n dir.
Mi d-uɣaleɣ ɣer Lezzayer, neṭṭef-d yiwet tafegt ur neẓri. Alammi d-nemlal ɣer yemsulta n tlisa.
Di lweqt-nni, ulac tikkelt ara ffɣeɣ neɣ ara d-kecmeɣ mebla ma rran-iyi di rrif, a yi-qellben neɣ a yi-awin. Ɣran-iyi-d, wwin-iyi ɣer yiwet texxamt. Nnan-iyi-d: “ kkes akk ayen yellan di leǧyub-ik.” Werɛad ur fukeɣ ara alammi d-yeččur tawwurt dda Lmulud. Ssawlen-as-d ula d netta.
-- “Ha, aql-ak da…!?” I yi-d-yenna.
Dɣa lhan-d yid-s, ttun-iyi ciṭ. Llin-as tabalizt-is ufus, bdan a qqaren lekwaɣeḍ yellan deg-s.
Ufan adlis-is aneggaru “La traversée” d tebratin i s-d-yettwaceyyɛen. Akken walan ulac kra n “tract” ɣur-s, nnan-as:
-- D acu txeddem ɣur-k tebrat n Lmulud Mɛemmri?
-- D medden ara d-yettaṭṭafen ihi tibratin-iw?
-- D kečč i d Lmulud Mɛemmri!? Semmeḥ-aɣ di leɛnaya-k.
Rran-as-d lekwaɣeḍ-is, yeffeɣ-d.
Rniɣ ahat ssaɛa neɣ ssaɛa d wezgen d wamek i yi-d-serrḥen nnuba-w. Ttuɣ akk dda Lmulud-nni, tedduɣ a d-ffɣeɣ si tewwurt tameqqrant n “l aéroport” armi t-id-ufiɣ zdat-i. Yettraǧu-yi!.
Nniɣ-as:
-- Ur tesɛiḍ ara win ara k-yawin? Atta tkerrust-iw da.
Ferḥeɣ d ayen kan! Fehmeɣ belli mačči d takerrust i t-yeṭṭfen a yi-iraǧi. D aɣbel-iw i yuḍen. Yebɣa ad iẓer ma d nekk wwin-iyi neɣ ala i wakken ad yessiweḍ lexbar.
-- I kečč a dda Lmu? Ur ttseḍḥin ur ttneḥcamen!
-- Akken i s-yenna win: ma tečča tečča , ma ur yelli d tiqecmeɛt. Akka i bɣan a tt-id-awin yid-neɣ.
D wa i d dda Lmulud! Tirrugza, tamusni, tamaziɣt.
Tamaziɣt yerfed-itt akken yerfd Waṭlas ddunit ɣef tuyat-is. Yuɣ lḥal “ ula d Aṭlas di tmurt-nneɣ i yessers taɛkemt-is” akken s-yenna Kateb Yasin. Ma nger tamawt ɣer taẓayt n Tmaziɣt d usirem-is, a ɣ-d-tban d ddunit yeddem dda Lmulud nnuba-ines. Yura fell-as s tefransist, yes-s ; iga-yas llsas: agemmay alatini, leqraya, tajerrumt, , amawal atrar d wayen akk d-yesqucceḍ neɣ i d-yezdem ɣer yemɣaren-nneɣ. Ammer mačči d netta, amek ara nissin ass-a isefra n Yusef U Lefqi d Yusef U Qasi? Wi ara d-yessmenɛen Ahellil n Tgurarin? Amek ara nissin akken ilaq awal n Si Muḥend U Mḥend neɣ Ccix Muḥend U Lḥusin?
Dda Lmulud yuki s wayen ineqqen idelsan d tutlayin – La mort absurde des Aztèques. Yuki s wayen i ten-yessimɣuren: TIRA!
D netta i yessawḍen ad yernu tira i wawal-nneɣ. Yessken-aɣ-d amek ara nemmet ma nkemmel awal s wawal, amek ara nedder ma nesseḍfer-as tira.
Abeɛda ma tigi bdant ɣef llsas, ayen d-ǧǧan imezwura. Ayen ara d-nernu d areṣṣi n wayen ɣef i nebda.
Yennuɣ ula d imeddukal-is isnimazɣayen ( berbèrologues) iberraniyen yettwalin awal-nneɣ d win yemmuten, i ilaqen a t-rren deg usenduq n temrayt ara ttwalin wid iḥemmlen aqdim am tizumag (pyramides) n Maṣer d yefran n Ṭasili n Ajjer.
Dda Lmulud yessaram tudert ur nfennu i tmaziɣt. Iga-yas rruḥ.
Nnuba-nneɣ a tt-nessimɣer, a tt-nessali deg igenni am ssenǧaq yekkat waḍu d ubeḥri ger yessetma-s: Tutlayin akk n ddunit. Ad tettwaqader am nettat am tiyaḍ.
Ɣas ma iḍrisen seg imenza ɣef dda Lmulud s talɣa tamaziɣt, yes-sen ara nessali tasekla-nneɣ, ad nessali tanfalit tamaziɣt s tira.
Iɛeẓẓugen, ass n 10 Yebrir 1990
Ferḥat Mhenni.
* Tagi d tazwart i yura Ferḥat i wedlis “Awal ɣef dda Lmulud” i d-yeffeɣen ɣur teẓrigin “ Asalu” aseggas 1991.
Tamawt: A ɣ-yessuref Ferḥat imi s-nbeddel kra di tira (si tira n yimir-nni ɣer tin n wass-a).
Ǧamal. B