 | | |  |
 |  |  | |
|
|
|
Tafaska taγelnawt tis ssa(7) n tmedyazt tamaziγt Tafaska taγelnawt tis ssa(7) n tmedyazt tamaziγt ,seg 25 ar 27 meγres 2009 I lmend n tfaska-ya,imazwaren(imedyazen) i iran ad kkin ,ad aznen krad(3 ) yisefra s umedya uslig ,yessefk ad ilin uran s tira n tmaziγt tumrist ;tamirant (s tlatinit) s useqdec n wallal uselkim .War ma ttun daγen ad aznen tikkest n tlalit d tansa-nsen(isem d uṭṭun n usawal) send Amhad 26 deg furar 2009 ,
γer tansa-ya : Tiddukla Tadelsant Adrar n Fad cidex 3, BP105.Tergregt (06044)
Ait Smail ,Bejaia.
*- Imekki ilaq ad yili deg leεmer-is 18 yiseggasen d asawen.
*-Isefra n yimedyazen(imazwaren) ad ten-skazlen,ad ten -ssemlen inesγuma (Iselmaden n tmaziγt n tsedawit n Bgayet,aselway n tseqqamut d Mas: Kamal BOUAMARA.
G.T: I waṭas n yisalen γef usaduf agensan n umsizwer , ssiwelet-aγ-d γer wuṭṭun n tzeqqa n Tiddukla Tel/Fax:(034 )38 33 12.(034)38 31 60 nigh i wuṭṭun n uselway n Tiddukla:(0771) 72 16 43.E-Mail:acafdz@yahoo.fr .
Tafaska-ya d tajmilt i Dda Lmulud n at MΣEMMER. Ar sdat d tira . azzul adelsan s γur-i γur-wen (aselmad n tmaziγt). Tiddukla Tadelsant Adrar n Fad tessaram-awen afud igerrzen deg umennuγ-nwen. Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat
Sεid
- Tinin-is...Azul,
ula d nekk ṭṭfeγ amayel ilmend n yizen-agi, maca, ur uzineγ-ara tiririt i win d iyi-d-yuznen ayagi. Acuγer?
Nekk mi ara zegreγ isefra, ttḥulfuγ s yiman-iw am tmeṭṭut mi ara d-tarew llufan. Ihi liiγ refdeγ aεebuḍ, llant kra n tekta deg uqerru-w riγ ad tent-id-rreγ d asefru, akken d-yewweḍ umayel d-ibubben izen-a, walaγ-t kan, teγli-yi-d tadist, yewweḍ usefru-nni sani ara naweḍ ur d-ilul. Ulac fell-as, acku Rufiεa εalayhi lqalam.
D wagi i d asegzi iwaten i Rufiεa εalayhi lqalam a ddin qessam. Yak tegzam tura? Lemmer d mmi-s n Wemsed i d-yuran aya, akka ara d-yini:" Tekkupim-iyi la rispirasyu", uγalen deg-s zzafir d ccahir di sin ur ttalin, ur ttṣubbun.
Ẓriγ d lewqam i yellan deg wul n yemdanen yekkren i tawsa-agi, maca, mačči yessefk ad nessaked amek ssedduyen timsal-agi widak d aγ-yifen akken ur neṭṭafar ara iluggan n webrid n tmetti nejren wakraren n F.L.N.?
Di tmura yuẓen γer zdat fernen yal aseggas win neγ tin d-yewwin iman-is, ttaken-as arraz, daya.
Timzizzelt n tdayezt neγ tamedyazt, i tagi mačč d tamedyazt s timmad-is? D acu i d tamedyazt? D acu i d amedyaz? D acu n wadeg yesεa umeyyez deg-sen neγ γur-sen?
Ihi lemmer yedder Muḥya ad awe-yazen kraḍ isefra-s yakk likstridnisuns-is? Yakk ula d netta γur-s sennig 18 iseggasen? A nnger-im a taγeddiwt!!! Mi ara imeyyez wemdan, ad tafem tram ad t-jeggḥem(ad tevyulim) taẓuri ur tfaqem. Widak ara wen-yaznen isefra-nsen d widak ara iḥerṣen iman-nsen am widak-nni ideg weqεen yiẓẓan, ad ten-tafeḍ la sweḥwiḥen.
Lemmer d tasuqqilt, d tusnakt neγ dayen-nniḍen ad as-yaf wemdan tawwurt, maca, tamedyazt d tamedyazt ay uḥdiqen.
Fket-as arraz i mmi-s n Wemsed, s uqerru-w ar t-yuklal yerna d tidet, daya.
Tayeḍ, wehmeγ anwi iselmaden-agi yessawḍen zemren ad fernen widak izewren. Yak mačči d widak yettarun azul akka: " Azzul"? Tamawt: Ma teṭṭfem-iyi gar ifassen-nsen, γas kkset-iyi-d aglim-iw!
Sεid
- Tinin-is...Ihi lliγ refdeγ aεebbuḍ mačči liiγ refdeγ aεebuḍ
muḥend
- Tinin-is...azul fell-awen/t ad ssnemmreγ akk wid iqeddcen deg tiddukla tadelsant adrar n Fad, s umennuγ-nsen igerrzen, imi kan ssawḍen, ssgerwen-d imedyazen ad ssefrun s tmaziγt, ayagi akk d ayen yelhan. maca wissen tiliẓri n Ledzayer ma yella ad aten-id-tessken neγ uhu? acku uγen tannumi tteffren ayla-nneγ γef wegdud, ama a t-iwali, neγ a s-isell, imi ẓran isefra d amennuγ zemren a d-rren azref i tutlayt tmaziγt,
cwi kan ur zmiren ara ad ffren isefra n wigi i d-yettarun ar wesmel-a, a Dda Sεid, ma di Ledzayer aḥlil wahh...! ṭṭfen akk lexyuḍ yessexraben tutlayt-nneγ,
azul γef uselmad i d-yuran alγu-agi, ahat yezgel kan deg tira, imi i d-yura "azzul" mačči azul, "kraḍ yisefra" mačč kraḍ isefra, ssureft-iyi nekk γseγ kan ad tili yiwet n tira n tmaziγt mačči snat, qqaren a bu snat yiwet a k-truḥ, llan wid yeqqaren "εezul" d atihen neγ d acu-t. muḥend Sεid
- Tinin-is...Mi ara d-yaweḍ lawan n tadist, ur tezmir ara tmeṭṭut ad teğğ aqcic, taqcict neγ di sin...atg. deg uεebuḍ-is a dda Muḥ. Ihi ula d imedyazen akken. Sliγ-as i dda Σebdella Ḥaman mi d-yenna di brtv yella yettaru-ten isefra-s ula γef lkaγeḍ n tcekkart n ssiman asmi yella di lḥebs.
Yerna a gma llant tγawsiwin-nniḍen yessek fell-aγ daγen ad tent-nissin s yeqbayliyen, εni ad nuγal akk d imedyazen?
Tadayezt (tamedyazt) akken yenna Lewnis γef tizzugza: " Ma ur tt-id-tewwiḍ ara mi ara d-tlaleḍ, ur t-ttnuzu ara di leswaq". muḥend
- Tinin-is...azul fell-awen/t nessaram ad illin inefranen deg wid yellan d imedyazen d nutni i yellan ttḥulfun s temsal-agi, mačči s tsertit n lwali n Bgayet neγ s tin uselway n tγiwant Nat Smaεil ara d-yegren tuccar deg tγawsiwin am tigi, a Sεid a gma, anwa ur nḥemmel ara isefra yelhan a sen-isell, neγ a ten-iγer? neγ ur iḥemmel ara tamaziγt ad teddukel, ass-a yal yiwen anda i tt-yewwi, rran-tt tetteddu ar wukkuẓ n tamiwin, ahat imi ulac tasertit i tt-iḥemmlen, neγ ulac idrimen, ulac asegrew n imusnawen ara yemlen yiwen webrid atg...
tamawt: riγ ad ssutreγ deg uselmad-a n Bgayet, neγ deg win iran a d-yefk tikti-ines, anwa abrid deg iberdan-agi ara yessufγen tamaziγt ar yeswi n tdukli, ma iwellihen-a n imusnawen n tesnilsit wa akka, wayeḍ akke nniḍen, armi llan leqbayel tura mi ar ttmeslayen, qqaren lundi, mardi, acku ur ẓran ara anwa isem ara fernen deg yismawen-a n wussan, amedya: letnayen, ttlata, arim, aram, wanyur, wameγres, yanass, sinass, ma di Merruk nutni d ayen fran-tt waygar-asen qqaren: ayanass, asinass ssureft-iyi ma unfeγ i webrid muḥend WAR AWENNIT
- Tinin-is...azul fell-awen nek mi γriγ ayen i turiḍ agma Sεid d rrebi ruweγ!! anda tettedum akka, amzun mačči d atmaten ay nella. illaq ad nεeddi seg tikti-ya Bgayet niγ Tizi wezzu ad nini tamurt n Leqbayel xir nneγ. amek ẓerreγ ulac tiddukla iqeddcen i yidles d tutlayt n tmaziγt sumata am tin n udrar n Fad, a yelhan d asebγes mačči d taruẓi n yifadden. Tiddukla ya d tin iqeddcen s wallalen-is tsuddus tafaska-ya s lemεiwna n warraw-is mačči s lmendad n udabu ateḥḥan ama d xalidda ni niγ d butef xḍan i tmaziγt, wid iqeddcen akk d udabu ahat ur ten-tzerrem ara . tiddukla tadelsant adrar n fad ḥṣan amek gzan d akken "tutlayt war tira d useqdec leqrar-is d tamettant" ayen iεnan tira n tmaziγt ulac amawal atrar ara yizeddin akk awalen n tmaziγt llan kan illugan n tira i d-xedmen iselmaden n tmaziγt n tseddawit n Bgayet. Amennuγ nneγ γef tmaziγt ilaq-as tadukli. Afud igerrzen ayetma deg tmaziγt. sγur yiwen iḥemlen merra leqbayel akken bγun illin. ASMAΣLI . Sεid
- Tinin-is...Acuγer a gma asexleḍ? Anida d-nniγ tiddukla-agi tqeddec d udabu? Anida yakk d-uddreγ adau? Nniγ-d imedyazen d tmedyazin ur d asen-tessunefk ara temzizzelt, daya. Ula d tisita di tmurt n Swis ngum ad tent-id-ẓgen, ttarran-asent-d aẓawan yerna sεant akk nnaqus γef tmegraḍ-nsent. Mi slant i uẓawan-nni, yettawin-tent γer ddunnit-nniḍen, tettunt iman-nsen, ṭṭelliqent-d i imaẓẓagen-nsent, ttakent-d ayefki war cceḥḥa, ladγa tidak n Lagriyir. Lemmer d timzizzelt i d asen-tga kra n tiddukla, ur d-ttakent ara ula d ibeccan. Ma ur riγ ara nekk tagmat, ihi d acu ara d-iniγ? Ssneγ ula d nekk ad ssusmeγ lemmer d iyi-yeğğa wul-iw, maca, kker kečč ini-yas i wul-agi yugin tagmat ad yessusem!
ugaret X
- Tinin-is...Azul, d nekk a gma Sεid i d-yuran inzi γef tfaska n tmedyazt ,riγ kan ad k-d-iniγ : i tikelt tamezwarut segmi bdiγ tira n tmaziγt, id-uriγ azul s tussda n "z" ...ur ẓriγ ara i wacu ! ahat d tucda n wiyeḍ a Sεid id-iqqaren asekkil "z "deg wawal AZUL asusru-yis d ussid ! maca nekk γriγ-t deg tseddawit azul s yiwen n "z".d tidet cḍeγ deg tira n kra n wawalen maca d aγsab deg tira id-yewwin anecta , umma ilugan n tira banen kif kif-iten, surfem-iyi d amdan ay lliγ.Deg unazal id-nessuffeγ tucḍiwin n tira ttwaseγtant merra ,daγen nekk mačči d aselmad gar yiselmaden ara yekkin deg uskazal n yimedyazen,,,,, acku ur lliγ d amusnaw ,niγ d aselmad n tmaziγt deg tseddawit ,mačči d amedyaz ,nekk d aselmad deg uγerbaz amenzu n taddart -iw ,d ameltaγ deg tiddukla tadelsant Adrar n Fad .mazal-iyi d ameẓyan ! i tlufa am tihi , ssarameγ deg yimal ad iliγ d ameqqran niγ gar wid ara ad d-yefken aṭas i tmaziγt amma s tira niγ deg wannar n uselmed niγ ...... sγur gma-k deg tiddukla Adrar n Fad
Sεid
- Tinin-is...Azul a gma,
akken triḍ tiliḍ, amdan am kečč meqqer deg wul-iw yerna kečč d bu tmusni tameqqrant ay telliḍ. Tagi n tira yiwen uεekkaz i d aγ-yewwten akk, taqbaylit ur terkid ara si tama, si tayeḍ lemmer ad teẓreḍ agulen-iw amek ttilin si tegnit γer tayeḍ, ad tafeḍ ugaren-iyi ula d nekk ama di teγzi neγ di tehri. Mi d-nniγ akken usawen wagi yerran azul d azzul d reffu kan i yerfiγ imiren, uγaleγ ayen ufiγ kan zdat-i wwteγ yes-s, daya.
Tura war tuzzya d tunḍa ata wayen yellan deg wul-iw: Tiddukla-nwen ur ẓriγ ara yakk amek tetteddu yerna nekk mačči di tmurt i yeddreγ, ihi ur yelli i cukkeγ n wayen ndiri deg-wen, γas ulayγer tegzum ayen ur nelli. Riγ kan a d-iniγ timzizzelt n imedyazen d ayen ur nelhi ara yerna annect-a d tamuγli-w kan nekk. Ihi ssarameγ ad neqqim d atmaten. Sεid ugaretx
- Tinin-is...Azul, tanemmirt tameqqrant a gma Muḥend γef usebγes-inek i tiddukla- nneγ , awal-ik yiwzen,maca tiliẓri tilemt (zero) , ur nettraja ara sγur-s umma d kra (yella wayen da tt-iceγben ugar n waya!). Ayen iεnan tucḍiwin xedmeγ deg tira, d tidet ayen i tenniḍ d azgal kan umma addad amaruz iban "n y " , awal azul s yiwen n "z" ar taggara...d acu nekk γesbeγ i wakken ad ken-d-yawweḍ yinzi, ttuγ ad seγtiγ i yiman-iw tucḍiwin.
Ayen iεnan tutlayt n tmaziγt: zemmreγ ak-d-iniγ a gma d akken tedda asurif d ameqqran ar sdat, ama deg tesnilest ama deg tsekla, ama d wid iqeddcen fell-as,maca ugur ass-a amek ẓerreγ ulac assaγ gar yimusnawen n tutlayt-a (mkul yiwen s wazal-is) , amek ulac amawal atrar ara yezdin akk awalen n tmaziγt (deg tira niγ deg useqdec) ar tura mazal neqqar anwa awal iwatan, ma yella d win n temnaḍt-a niγ n tinna ?md :taγda niγ tasḍart!..niγ amek ara naru awalen-a akka niγ mačči md: tiddukla niγ tidukkla !... nettu d akken yal tutlayt tesεa ittewlen i wakken ad nefren gar wanecta ,tesεa imusnawen-is ara ixeddmen deg wennar,niγ nettu tama tusnant n tutlayt . Amek tasertit n udabu-ya tella d ugur i tiddit n tmaziγt -nneγ γer sdat (ulac anammas n ulethi asnislan n tutlayt n tmaziγt) ,seg tama -nniḍen aγref -nneγ yebḍa d icriḥen, mkul yiwen iwani ijebbed ,hed yuγal d arumi n yidles ,wayeḍ d aεrab n yiles d yidles ,wayeḍ ur yiẓri menhu-t,wayeḍ d aqbali s zzux maca ur yesεi d acu ara d-yexdem ,....azgen deg-nneγ yuḍen s waṭan"beṭṭu gar watmaten (tasertit n twaγit) ....nettu acengu agaεmir. Yenna-d yiwen umusnaw n tmaziγt :snat n tlufa ay snernayen tutlayt : tira d useqdec n tutlayt ; 1tira mačči kan asemlil n yisekkilen, acku aya ilaq ad t-nεeddi ass-a,maca d ayen nniḍen maḍi :d tira n yal taγawsa izemmer i d-ifekker wallaγ n umdan,d tira n yal awal izemmren ad yili deg yal taγult ama deg tusnak ,amezruy, tasekla ,tiselkemt....atg . 2aseqdec n tutlayt neqsed yes-s: ad nzemmer ad nemmeslay tutlayt amek tebγu tili tegnit n taywalt ,amek tebγu tili taγult iγef nettmeslay.(aha-t mačči akka i d-yenna kedked maca anamek d wa ).mi ara naweḍ γer weswir-a, ur nesεi ara d acu nagged.ladγa wid yellan deg wennar n uselmed niγ isednawiyen. TAMAZIΓT tesra yimawlan-is,d adeg ad tili d tutlayt tussnant. tagi d tikti-yiw nekk ,ma cḍeγ surefem-iyi. gma-twen:ugaret
muḥend
- Tinin-is...azul tanemmirt ay Ugaret γef wayen tettgem deg tiddukla-ya, ilmend n tutlayt tamaziγt, yiwet tikkelt walaγ deg tiliẓri brtv, waqila deg yiwet tesgilt i d-yesawwaḍ Ḥmed Ğenadi, d yiwen uεeggal n tiddukla tadelsan adrar n Fad γef temlilit am ta, ilimẓi-nni imi akken yessen ad yutlay, ammer yettaf wemdan ur yessusum ara, am akken d-tenniḍ mačči kan s tira i tettnernay tutlayt tmaziγt, awal daγen yesεa azal-is, ad yexdeε Ṛebbi wid yebγan a γ-t-kksen deg 62 ar ass-a. muḥend muḥend
- Tinin-is...ssureft-iyi riγ ad aruγ "ilemẓi" mačči ilimẓi ugaretx
- Tinin-is...azul, Tanemmirt a gma Muḥend γef iwenniten-inek,riγ kan ad -k-steqsiγ ma yella kečč d aselmad n tmaziγt ,daγ ma yella teγriḍ deg tseddawit n Bgayet ,bγiγ kan izreγ ma yella d Muḥend ittuγ ssneγ niγ d wayeḍ , ma yella d kečč :tecfiḍ γef tedyant yedran niγ ala ? ussan n usileγ n yiselmaden,winna d nekk ,tanemmirt afud igerzzen a Muḥend a gma Bu ccfaya
- Tinin-is...Azul, Alγu Γef 16 h ( 4) n tmeddit-a * ( 12/02/09) a d-yili yiwen usarag s yezwel " idles amaziγ ( deg usayes agraγlan) di ddunit" ara tessermed yiwet temnadit tamarikant (isem-is Jan/Jane). Asarag-a a d-yili deg usideg n tiddukla Numidya n Wehran, i d-yezgan di 5 aγlad Montauban. * deffir temsirt n tmaziγt ara tessermed massa At Yeεla. Bu ccfaya ugaret
- Tinin-is...azul, d ayen yelhan maḍi a gma Bucfaya ,imi yella usarag γef yidles amaziγ ; yerna d yiwet tmarikanit ara t-yexdem, d anecta ay sefraḥen ,mazal yirgazen d tullas ixeddmen war zzux ,war asgenfu d wid yumnen d akken tamaziγt tesra-yaγ merra('imawlan-is) ass-a kter n yiḍelli.ar sdat a yi(ti)meγnasen nneγ. Tanemmirt i Tiddukla n Numidya imazal deg wansayen-is :leqdic γef tutlayt d yidles amaziγ ,afud igerrzen ayetma. Tanemmirt i Bucfaya γef yisali am wa. ugaret seg wedrar n fad muḥend
- Tinin-is...azul fell-awen/t mačči d nekk i d Muḥend Ittuγ, a gma Ugaret, amarezg-inek kečč, i d-yekkan deg tesdawit n Bgayet, yerna aql-ak tesselmadeḍ igurdan n taddart-ik s tmaziγt, ur ten-teggiḍ ara i limam n lğameε ad yaεrek allaγ-nsen, ssarameγ-awen tazmert d tebγest ay iselmaden i d-yettrebbin tisutwin ara yessidren tutlayt-nneγ,
azul a Bu ccafaya γef isali-a i γ-id-tuzneḍ, tuklalem akk asnemmer At Tiddukla Numidya n Wehran, γef wayen i tettgem ilmend n yedles Amaziγ, d wagi i d leqdic igerrzen, imi ad yawweḍ ula ar Marikan, u d wigi daγen i d imeγnasen yessnen i leccqal yessalayen tutlayt, tanemmirt-nwen. muḥend ugaret
- Tinin-is...azul fell-awen Suref-iyi a gma Muhend ,cukeγ d aselmad n tmaziγt imi tettaru-d akken ilaq tamaziγt yerna s uqader n yilugan n tira. ittuγ anamek-is= lliγ.d gma am keč am netta. Tamnaḍt anda zedγeγ, les xawana ur ufin ara yiman- nsen ,mazal wid iqqaren "faqqu".tudert i tmaziγt d leqbayel. Aṭlas
- Tinin-is...Azul fell-awent a tiyessetmatin, azul fell-awen ay atmaten Ilmend n 14 deg Furar (ass agraγlan n tayri neγ n yemrayen/iεceqqaen) la went/wen-ttbudduγ tezdeg iḥulfan, talqayt n yefrayen d unecreḥ n yimanen. War ma ttuγ abuddu-inu i gma-tneγ Mmi-s n Wemsed d tmeddakelt-ines Massa Anuγmun Yir nettat, tudert γezzifen d ujuğğeg n wussan. Aṭlas si si Bulivi Afuḥan
- Tinin-is...Ansa i k-d-tekka akk akka, leḥdaqa-yagi, ay Aṭlas?! Afuḥan Aṭlas
- Tinin-is...Ur telli d leḥdaqa, ur telli d ayen-nniḍen; d ayen swayes felseγ (ttamneγ), daya. Ihi ad farṣeγ tagnit akken a s-iniγ gedha i temyarut Tanaṣlit seg Wehran, imi d tamyarut n tayri akk d iḥulfan iγef nettmeslay ass-a. Anṣuf s wedlis-ines "Akli n tayri" i d-yeffγen ussan-a. Aṭlas muḥend
- Tinin-is...azul nekk ay Ugaret d ameγnas kan iḥemmlen tamaziγt, ur ssεiγ ara arezg ad γreγ di tesdawit n Bgayet, neγ n Tizi Wezzu, ihi mačči d aselmad, nekk d anelmad yeṭṭafaren timsirin deg wesmel-a, tidak-nni i d-yettakk uselmad Mass Ṭaglal,
atan ur ken-yuγ wara ihi, imi mazal ur n-wwiḍen ara les xawana ar γur-wen, maca γur-wet iman-nwen fell-asen, nutni tteddun am tmess s ddaw walim! muḥend Σli n Dulun
- Tinin-is...Ula d nekk aql-i di trimistr wis-kraḍ di tseddawit " TAGLAL" a Muḥend.
muḥend
- Tinin-is...kečč daγen a Σli n Delun, ar Ṭaglal ila tlemdeḍ tira, nekk γilleγ mazal-ik ar Jeddi Yebrahim, neγ teṭṭfeḍ-tent i snat, ilugan n tira, d iḍerfan n tyerza, tasekkurt timellalin, mačči am Mmi-s n Wemsed yettamnen kan Sidi Valluntan. amuli ameggaz i wid ilulen deg ukkuz d mraw di furar, Sεid
- Tinin-is...Azul a dda Muḥ,
tezzuγreḍ-iyi-d am izimer aksas, terriḍ-iyi-d s ameslay imi d-temmeslayeḍ γef wemcum-nni. Ihi ata wayen: Uḥeqq jeddi-s amsed d wayen yessefsed ar yeṭṭenṭen ziγen uqerru-s. Acuγer? 1)- Yeffren yura-d tamsalt am tinna seddaw tsusant-agi n tawsa, acku ira d netta i d-yufan tikti-agi d amezwaru, ad yawi sakin arraz. Yettu ccuεara (idedyazen ah) d at iγezfanen ufus, zwaren-t yakan. Yessefk ad iẓer ufuḥan, timzizizzelt d "azzel a wa yeğğa-k wa" am ibeccan di tzuliγt(tazulixt) yerna ur yeẓri ara tikti-s tuγal-d ula γer teglizit, mačči s teqbaylit kan a mimmi. 2)- Yewwet-it wugur annect-is imi ira ad yawi arraz, maca, teḍra-yas akken d asen-teḍra i yessi-s n takna n yemma-s n M iγiγden ( tamacahut-nni n Aschenputtel d-rriγ si talmant γer tagi-nneγ) mi akken d-ssawḍent i M iγiγden izen-nni n ugellid ara iderrzen tameγra, a d-yenced akk lγaci qeccuc meccuc, a d-inadi mmi-s tameṭṭut i t-iwulmen. Dagi a dda Muḥ s warraw-iw ma d askeεrer, ar d tidet. Amek? Ira a d-yawi arraz si tama, si tayeḍ d netta i d aγ-d-yewwin s yimi-s izen n tuffγa n wedlis"Akli n tayri" n weltma-tneγ TANAṢLIT. Adlis-agi a dda Muḥ nekk γriγ-t yakan, mačči d ayen iγef ara d-yemmeslay wemdan kan akka s imeslayen-agi n menwala, d agerruj igerrujen a dda Muḥ. Ahat annect-a ad yeldi allen i widak yettaken arrazen? ----------------- Mmi-s n wemsed ul-is d tajnant n tayri a dda Muḥ, γas ahat ur d iyi-iḥemmel ara yerna ur fliseγ ara ayagi, maca, nekk ḥemmleγ-t, ḥemmleγ-t!!! Tanemmirt-is ilmend isali-s, tudert γezzifen i Tnaṣlit-nneγ!!! ------------------ Σli n Dulun a dda Muḥ ma ur d iyi-yewwit ara wugur, d aleqqaq i yella asmi d-yerwel i jeddi-s Yebrahim.
muḥend
- Tinin-is...azul a Sεid yakk llan isuḍaf isedduyen tafaska-yagi, Mmi-s n Wemsed yesεa akud ad yettikki, am akken i t-id-uran watmaten-nneγ n tiddukla, acu kan ad yazen kraḍ isefra, tagi ahat mačči taγawsa meqqren, ẓran akk medden netta aqerruy-is yeččur d isefra, ihi d acu ara yuggad di Teglizit, annaγ tagi d tafaska taγelnawt, yernu d acu i d-yewin tamedyazt n Ccix Zubir, ar tin n Si Muḥend U Mḥend, ihi ma yeγs araz ad ibdu tazzla ngum 26 di furar, as-nessaram tabγest d yiseγ;
a Sεid a gma amek ur tḥemmleḍ ara Mmi-s n Wemsed i γ-id-yettawin isalan am wi, d tikkelt tamezwarut i ssliγ ziγ weltma-tneγ Tanaṣlit tsuffeγ-d adlis i wumi tsemma Akli n tayri, aql-i ḥareγ a t-id-aγeγ, wissen anda i t-znuzun, ziγen daya i tt-yeṭffen imi ur d-tban ara ar wesmel, ḥemmleγ aṭas ad γreγ iwenniten i d-tettazen, acku d tira igerrzen, iwenεen, i γ-id-yettaran asirem, ammer ilant aṭas am nettat. muḥend
Sεid
- Tinin-is...D ASQAMU UNNIG N TIMMUZΓA ara d-yessufγen adlis-a a dda Muḥ.
muḥend
- Tinin-is...tanemmirt a Sεid yunyu i d-iteddun, ad iliγ dinna di tmurt ad ḥufeγ fell-as, isya ar imir-nni, ad seqsiγ ar tsedlist n Tamazγa di Paris, γef wedlis-a i d-tura Tnaṣlit "Akli n tayri" tella daγen yiwet tesγunt n Timmuzγa, azwel n tullist"taqezzumt" i d-ssufγen HCA akk d Tiziri n Biljik, isali γef tesγunt-a yefka-yi-t-id, Mass Ḥmed aselmad i d-yettarun tikwal ar wesmel-a. muḥend muḥend
- Tinin-is...azul fell-awen/t tanemmirt ay Ugaret γef wayen i γ-id-tettawiḍ s leqdic-inek, nessaram a d-ternuḍ ugar n waya, imi kečč d aselmad deg uγerbaz, d aεeggal n tiddukla, tezgiḍ d ameγnas deg wennar, mačči ar zdat uselkim kan,
tamawt: llan wawalen i tesqedceḍ deg iwenniten-inek, amdya: iwani, tesra, kedked, tiselkemt, unazal, uskazal, ma tzemreḍ a yi-ten-id-tzegzuḍ, i wakken a ten-sseqdaceγ uma d nekk, agaεmir=ameqqran, uma=ula, sin wawalen-a seqdaceγ-ten yakkan, muḥend amerzu
- Tinin-is...Azul, S tumert tameqqrant a gma Muhend ara d-fkeγ imegdawalen n wawalen-a 1iwani=anda 2tesra= teḥwaj ,assar=besoin. 3gedged mačči kedked(d tuccḍa kan) = anamek-is exact;tagda=egal. 4tiselkemt=informatique. 5anazal =l'affichage. 6askazal niγ aktazal=evaluation. 7umma=ula. 8 tallast=ṭlam
amerzu
- Tinin-is...riγ ad aruγ (ad ak-d-kfeγ) Sεid
- Tinin-is...S ttawil-ik kan a dda Muḥ! Uḥeqq jeddi-s Amsed ma ulac ar d rfuγ fell-ak. Ttifxir akka nesserwat γas ulamma zdat uselkim kan neγ yifit ma yečča-yaγ yeγzer maḍi, ur d-nettarra ara yak agelzim s axxam? Anwa i yuksanen ad yeğğ ayla-s a dda Muḥ? Tikkwal steqsa-yaγ iman-iw ma d nekkni i d asen-yessegran aḍu γer zdeffir neγ d nutni i d aγ-yeğğan. Ur zmiren ad ẓren annect i d aγ-xuṣṣen di tmeddurt-nneγ. -------------------------- Mi ara d-ffkeγ tidmi-w deg wesmel, maca, ccḍeγ ahat, yettnecraḥ wul-iw aṭas mi ara d-yekker wayeḍ a d-yini a Sεid atan yewwet-ik wugur, tidet tella akka, tella akka. Anwa i yugin ad yelmed? -------------- "Ma γelṭeγ deg wayen ẓriγ, aql-i d lεebd ay yelliγ, ahat zegdeγ-as i lqis. Teẓriḍ seg-k d acu yurğaγ (netta yenna-d urğiγ)? Ur k-qaleγ, ur d iyi-ttqil! Bγiγ kan a k-steqsiγ: Amek i tga tidet? Mel-iyi"!!!
I yenna umedyaz.
FIFIST
- Tinin-is...azul fell-awen/t yal ass ttekcam-γ-d i usmel-agi, ẓerreγ acu i tettqerdicem dagi, walaγ d akken ayen iwweten leqbayel mačči d amaynut imi, wa ičča wa, yelha daγen wanecta i ddin leqbayel-agi wa ibγa ad yili sufell wayeḍ, wa iqqar d ibawen-iw ay tebban!, nekk ẓemmreγ ad d-fkeγ tikti-yiw γef taluft-a, ilaq tiberwaqin mačči kan gar leqbayel d waεraben; lamεna gar taddart akk tayeḍ, timanit-a d tamaynut. ruḥet iγrem ayen iwatan a leḥbab. Sεid
- Tinin-is...Ur tḥemmlem ara kan neγ ur tennumem ara yella anwa i d awen-yeqqaren hemma, mačči akka, daya. Mi ara uqmeγ kra, ma yella ffγeγ i webrid, ad iyi-d-yini yiwen aql-ak tettedduḍ γer lkaf, ad iyi-d-yessegzu amek, ad waliγ d tidet, γas a d-yini di ibawen-iw kan i yettewwam, ad as-iniγ d tidet, γur-k azref yerna ad t-ḥemmleγ akken ḥemmleγ tikta-s, mačči d tirac ara rnuγ ad as-tent-sbabbayeγ γef weεrur-is. Maca, ma yella walaγ ayen d-yeqqar ira kan a d-yini kra, am akka teqqareḍ, imiren zemreγ ad as-iniγ isγaren-ik d izegzawen, d acu kan ad as-d-ssegzuγ amek, mačči kan d tullya deg imi.
Yessefk-aγ lemmud n yidles umeslay, d ayen izaden, igerrzen nezzeh, s yes-s yal wa ad yelmed kra γer wayeḍ. ----------------- Nekk lemmer d iseγ i yettnadiγ neγ d ayen akka yakk swayes teččureḍ ul-ik d wallaγ-ik, Mi d-serseγ asefru deg wesmel, ad t-id-cebbḥeγ am teslit, ad ğğeγ akk allen ceṭṭḥent, ad kkeγ tawwurt, ur d-qqareγ la zzant wala rγant. Anwa ur s-neqqar ara wagi yekkat s dderz, t-telli tmurt? Anwa ur nreffed ara ccan-iw d asawen ma ur d as-yehwi ara? Maca, mačči d ayagi i yettnadiγ kan, γas ulamma ẓriγ yelha waya. Riγ a gma ad fkeγ kra si tafat ẓrant wallen-iw i tegmat, γas ulamma annect-a a d iyi-d-yawi aṭas n wuguren d icenga...atg. Twalaḍ tura! _____________ Ẓriγ ur d-ṭṭifeγ ara izem seg umeẓẓuγ di tmusni, maca, xerṣum d drus-agi ssneγ ad t-bḍuγ d tyessetmatin d watmaten, wala ulac akk. Imusnawen ur d-qqaren kra. -------------------- Ma ccḍeγ a gma d amdan ay yelliγ yerna ttnadiγ ad lemdeγ.
Sεid
- Tinin-is...i yettewwan mačči i yettewwam muḥend
- Tinin-is...azul ay Amerzu s leqdder d tegmat ara ken-snemmreγ, kečč akk d Ugaret, imi yi-d-tefkam anamek n wawalen γef i n-sseqsaγ, annaγ tamaziγt tesra ayen ara tt-yesnernin nekkni nesra a tt-nissin, d Ccix Muḥend Ulḥusin i s-yennan, a wi iddan d wi t-yiffen, a t-yettεanad a t-yaweḍ.
ttxilek ur reffu fell-i a Sεid, yakk teẓriḍ iminigen msakit yečča-ten lxiq, yal yiwen amek, wa lxedma n luzin s axxam tafat ur tt-yettwali, wa ira tamaziγt ad tennerni, tasa tamcumt tettmekti-d wid teğğa dihin, ma yezwar leεqel win yeccḍen a s-nessuref.
cwi kan llan wid isellen i nnda imi tekkat, ssakayen medden azuḥ, tili terwi γef nekkni yellan d niyyat, ammer mačči d wid am Mmi-s n Wemsed amek ara nefrez abrid yettawin ar jjiḥ, ssureft-iyi ma mačči akka muḥend Sεid
- Tinin-is..."Ad ak ggalleγ: Uḥeqq ayen iγef ur tebniḍ! Ad ak ggalleγ: Ar ayen εzizen ur teẓriḍ, siwa ma tekkseḍ targit-nni ideg teγliḍ. Ma yella tzewreḍ, ad teffγeḍ s ayen tebγiḍ. Ma yella tessneḍ, kull gma-k ad as-tiniḍ".
L. A. M.
Sεid
- Tinin-is...Ma yella tzewṛeḍ, ad tt-tefruḍ s ayen....
Yewwet-iyi wugur usawen.
muḥend
- Tinin-is...AZUL a Sεid: a yiṭij ḥader ad teγliḍ, ntteddu madam teliḍ
tebγiḍ iṭij di tili i ddunit-ik d asiwel deg yiṭij tebγid tili fell-ak tebγiḍ ad tbeddel ur teẓriḍ ara sani tettuγaḍeḍ ay Aqbayli nettuγaḍ a Leqbayel
L.A.M Sεid
- Tinin-is...Azul a dda Muḥ: Iḍul sanda ad nruḥ.
Tiγersi teḥwağ tafawet i la d-qqareγ, mačči d tafawet i yeḥwağen tiγersi. Ur ččiγ deg weksum-nneγ, ur γummeγ lğerḥ s yimi. Tidet ssneγ ad tt-hedreγ, ticerket nekk ur tt-ssineγ, gma-tneγ γas a d-yesteqsi.
Bu ccfaya
- Tinin-is...Azul fell-awen Tameddit-a n Wemhad/Lexmis 19 Furar 2009 a d-tili yiwet termist (réception) i yiseɣ n terbaɛt umezgun “Tigawt d wawal” ilmend n warraz n “tiririt s asyes tamyifit/ prix de la meilleure mise en scéne” s tmezgunt-ines “Bu tcacit ulac-it”. Awal a d-yili ɣef uttekki-ines deg teẓrigt tis-tam/8 n wussan umezgun amaziɣ, yeḍran deg Tizi-Wezzu… Timlilit-a a d-teḍru zdat n ddeqs inebgawen. Asideg n tiddukla Numidya n Wehran: 5, aɣlad Montauban. Anṣuf yes-wen/t Bu ccfaya
ugaret
- Tinin-is...Azul, Riγ ka ad ken-d-iniγ a dda Sεid d dda Muḥend ,war ma ttuγ Σli n Dulun, tazwara a dda Muḥend amerzu d nekk mačči d sin yimdanen .Lliγ mazal feqεeγ (urfeγ) f yiman-iw. tis snat: aḥeq Yellu ameqqran d at wulawen imellalen ar lemdeγ aṭas n tγawsiwin s γur-wen ladγa idles n yimesli d thuska n tenfalit s Teqbaylit ."taqbaylit d awal send ad ttili d tira" d tidet ḥemleγ ad γreγ yiwenniten- nwen d yiwellihen-nwen γef ddunit d tegmat d tumast ; mačči d amedyaz ay lliγ, maca ssujdeγ-awen-d yiwen usefru d assefk ma ulac aγilif irij yerγan Mazal tettkellix-aγ tγimit i tili Nettu imsisen yettalsen imi Assirem n tnukkri d tafat i tlelli! Tafat n tlelli d tamaziγt ad ttili! Ad ttili, adabu n wass-a ad yeγli!! Arrac n uzekka d ilel n tmusni Tanemmirt .
Sεid
- Tinin-is...Ugaret, azul! Ma tlemdeḍ γur-i acemma, nekk lemdeγ γur-k aṭas. Tadayezt-ik(asefru-k) daγen s wazal-is, γas ulamma la teqqareḍ mačči d amedyaz ay telliḍ. S wallen unaẓur i d-tenniḍ ayen, acku tessneḍ iman-ik, teẓriḍ tzemreḍ i wayen yugaren aya. Acu ad ak-iniγ tura?
" Γas ma nettnaγ, seg umennuγ a d-yekk nnfeε. Aẓar-nneγ deg wul yebded, iṣeḥḥa".
L. A. M.
muḥend
- Tinin-is...azul a d-sseftiγ amyag-a "ẓer"sseγti-t-id a Sεid, ẓer ma ur t-zgileγ ara ẓriγ teẓriḍ yeẓra teẓra neẓra teẓram teẓramt ẓran ẓrant imezwura ğğan-aγ-id tutlayt s wawal kan, tura tesra tira, am akken i d-yenna Ugaret, ihi d arraw-is ara tt-iseddun, ur tt-nettkal ara γef wiyaḍ, tesεa imusnawen n tesnilsit i tt-iwennεen sskecmen-tt ar tira, s ilugan i tt-iwelmen, ma d nekkni s imaynuten-agi deg tira, ilaq ad neḍfer kan widak yessnen deg webrid-a n useggem n tira, γas yella wacu d-nnan ad tarum akka neγ akka, armi d abaγur tutlayt-nneγ, win yeγsen tamaziγt ad tennerni, acimi ara yerfu. muḥend muḥend
- Tinin-is...ssureft-iyi ssḥiγ "i" riγ ad aruγ"d abaγur i tutlayt-nneγ"
ugaret
- Tinin-is...Azul, Ilmend n wass agraγlan n tutlayt tayemmat ,ssarameγ -awen afud igerrzen i kra wid iqeddcen umma s ḍrus γef tmaziγt .Tudert i tmaziγt d warraw-is merra anda bγun ilin. A dda Muḥend assefti-inek i umyag "ẓer" γer yizri yewqem maca ur yelli ara s tenmaẓla kan . 1Udem amezwaru (win yettmeslayen): nekk ẓriγ,nekkni neẓra ,nekkenti neẓra. 2Udem wiss sin(i win nettmeslay): kečč teẓriḍ,kem teẓriḍ,kunwi teẓram ,kunemti teẓramt. 3Udem wiss kraḍ: (win iγef nettmeslay): netta yeẓra,nettat teẓra,nutni ẓran, nutenti ẓrant. A dda Sεid ur fqiεeγ ara fell-ak maṭṭi ,amek ur nnuγeγ ara yid-k. A dda Muḥend izemmer ahat,tettuḍ -iyi ,tenniḍ a Sεid, ula d ugaret ira ad yili d anelmad n usmel-a.
Ssarameγ ad ttasem ussan n tfaska n tmedyazt; s tumert tagaεmirt ara tilim gar- aneγ ,acku tuklalem nezzeh ad ken-yessen yiwen. ad iliγ tura deg texxamt umeslay.
muḥend
- Tinin-is...azul fell-wen/t aql-aγ akk deg wesmel-a, ama d aselmad neγ d anelmad, win yessnen kra a t-id-yessken i wayeḍ a t-yelmed, tanemmirt ay Ugaret imi γ-id-tessnubegteḍ, ammer deg leqrib iliγ s tmendit ara n-aseγ ar At Smaεil, maca yebεed wanda d-neṭṭili, muḥend Sεid
- Tinin-is...Tanemmirt ilmend n tinnuga-k ay ugaret a gma! Ula d nekk am dda Muḥ, mačči di tmurt-nneγ i zedγeγ.
| |  |  |  | |
|