 | | |  |
 |  |  | |
|
|
|
YENNAYER NWEN D AMEGGAZ ! Aγref aqbayli, iγerfan imaziγen, azul ! Assa d yennayer, d tawwurt n useggas-nneγ amaynut i ssarameγ d amerbuḥ, d win ara d-yeglun i yal yiwet, i yal yiwen, s tezmert, tayri, tadrimt. I nekni s yeqbayliyen yakk d Imaziγen, a γ-id-yernu tadukli deg webrid n tlelli. Yal yiwen yeẓra, d tarbaεt i ireffden ajgu. Yal yiwen yessen d acu i s-d-yeqqimen a t-yexdem. Twalam-d akk aεbaṛ n timanit yeffeγ. Tuγalin γer deffir ulac. I d-yeggran d tikli γer zdat. Nekni i iteddun d talwit, ur nuggad ur nettaggad, amennuγ γef tlelli iteffeγ. Xas, adabu azzayri d win i yegguman ad yeεyu si lbaṭel i ixeddem deg-neγ. a s-neqqim d tiẓẓit di taγect. Nceyyeε-as tabṛatt, ass n 5 di yunyu 2008 i deg nessuter azref n weγref aqbayli d tmurt n yeqbayliyen i timanit. Ar assa, tewwet fell-as tsekkurt. Yessemεuẓẓug i tutlayt n talwit, yettγunzu taqbaylit d wayen i d-yekkan seg Yeqbayliyen. Ur ttagadet, ad d-yas wass, ad yemlil d kra d abaxix i yesserwet deg-neγ. Ussan-a yemmekta-yaγ-d, di nnefε-is. Atan a γ-id-yessawal γer tfernin timselwayin. Nekni ur itettun ara wid yeγlin γef tlelli-nneγ, at idammen yuzzlen γef yiseγ-nneγ, ad d-nger tiγri n tegmatt id d-yellan di tefsut taberkant, tiγri s wayes id yeqqar yal yiwen : ULAC LBUṬ ULAC ! Tiγri-nneγ tis-snat si tura : Ass n 20 di yebrir i d-iteddun, ad d-neffeγ akken ma nella γer iberdan s tdukli i wakken ad d-nsuγ am yiwen wemdan: TIMANIT I TMURT N YEQBAYLIYEN Akken tebγuḍ tiγzifeḍ ay iḍ, ulaqrar ad d-yali wass. Xas γezzif webrid i γ-yeggunin, yugar-it usirem i γ-izedγen. Am wassa, tamurt n yeqbayliyen ad d-teqqel ger ifassen n tarwa-s. Ad yidir weγref aqbayli, ad idiren iγerfan imaziγen YENNAYER-NWEN D AMEGGAZ ! Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat
Lu grun Rrivulisyunir
- Tinin-is...Azul fell-awen Ha!...ha!...ha!... Amzun irad win yettarun, akken a d-yezwir γer wawal yiwen ilelli, umulal, irefden axemmem ilelli... i yi-yecban γer tira, ddaw weḍris-a! Nekk, d MMI-S N WEMSED, uzmir deg Leqbayel, γer wid yessnen azal-iw! Aseggas ameggas a dda Ferḥat. Aql-i yid-k alamma d taggara (jusk a la fan du mi jur). Meεna γurk a yi-tettuḍ imiren! Ilaq ad qqleγ d lmir n taddart-iw (lberğ) axaṭer tennumem tettum-aγ.... Ulac lbuṭ, ulac!... Ulac tagmat ( isem-is "SULIDARITI" d Γezza! Win ur γ-nessin ur t-nettissin. Ulac ssmaḥ, ulac... d wid i γ-ineqqen, i γ-itekksen awal!... Tagrawla tettkemmil (rrivulisyu cuntini) jusk u bu! Taggara, a k-iniγ: a d nekk i d lbiṭ-nni iγef testeqsaḍ tikkelt-nni mass Benεuf. Ḥemmleγ kan ad qeṣṣreγ, daya, wama εni kerheγ-k a dda FERḤAT. A d nekk kan akk d wid akk i yi-yecban ara tafeḍ, i yettḥaddan γef takti n tedsimant deg wennar, deg iberdan...mačči d leqbelleč-nni at iεebbaḍ, at tekrabaḍin i yettarran iman-nsen zun ḥemmlen-k! Gelwar a nu martir ( iseγ i imeγrasen-nneγ), viv la kabili uni i uṭunum ( tudert i tmurt n Leqbayel tadsimant, yedduklen) . Buddeγ-ak tazmert d tebγest i kečč ( a dda Ferḥat) d tawacult-inek (Mhenni) akk. Ur ttfakkaγ rira-w war ma mmektaγ-d : Harun, Muḥya, dda Lmulud, Muḥend Aεrab besseεεud d Bennay Weεli... G.M: Mačči d tira n tefransist i ur ssineγ, yessefk akk a tt-nettarut akka, akken i xeddmen nutni i tmeslayt-nneγ, a sen-nettnerr. Lu grun Rrivulisyunir Aqeddec
- Tinin-is...Ira a d-yini "tira-w" mačči "rira-w". Ssurfet-as. Aqeddec almas
- Tinin-is...NEK, si tamaw vγiγ awen sirmaγi yal amziγ asgas amegaz, ar aγid yawin tadukli ed lefhama aγ id yernu tazmert ed seaya tanmirt n wen i le site agi enaγ dayen icevhen massi ed kra awen yesaγezef rebbi di tudert smail
- Tinin-is...azul, aseggas ameggaz i yimaziγen anda ma llan, wwisen ma deg Tigduda n FERḤAT ma ad yili YENNAYER neγ ad yuγal s Campany d cḍeh.....d tamuγli-w. almas
- Tinin-is...NEK, si tamaw vγiγ awen sirmaγi yal amziγ asgas amegaz, ar aγid yawin tadukli ed lefhama aγ id yernu tazmert ed seaya tanmirt n wen i le site agi enaγ dayen icevhen massi ed kra awen yesaγezef rebbi di tudert Meẓyan
- Tinin-is...Azul, tenemmirt i tin neγ win i d-yerran asaru-yagi ideg i d-yemmeslay Ferḥat Mhenni, wissen dγa ma yesfuttuc kra deg uselkim ? I wakken ad aγ-d-yini xerṣum "AZUL", neγ ma ur yessin ara neγ ur yestufa ara, a d-yazen tayeḍ neγ wayeḍ deg wemkan-is. muḥend
- Tinin-is...azul fell-awen/t nessaram deg useggas-agi amaynut 2959 ad nili s timanit n tmurt, deg-s nettrağu iwakken ad yettwikkes fell-aγ leḥkem n wid i γ-iγulen, ad buddeγ tabγest d tezmert i Ferḥat akk d imeγnasen yekkaten a d-rren azref i laṣel. muḥend Meẓyan
- Tinin-is...Azul, ad ssutreγ asuref seg imeγriyen n wesmel imyura.net, acku giγ agul deg tira n weḍris-agi n Ferḥat i d-ssereγ di temnaṭ n tedmiwin, Ferḥat yenna-d : "tiẓẓit",nekk rriγ-tt d "tizit". arezqi
- Tinin-is...azul fell-awen/t nessaram deg useggas-agi amaynut 2959 i yal aqvayli/t talwit,tizmert d tamusni. Deg seggas-agi amaynut yebwid ad ner tajmilt i yal aqeddac deg wesmel agi"imyura.net" yebwid ad nemmekti yal anaẓur aqvayli, yal wid ig ddren neγ yemmuten γef tjaddit γef teqvaylit. s tezmert-ik a mass Ferḥat s tezmert nwen akw aleqvayel/t. muḥend
- Tinin-is...azul d tidet ay Areẓqi a gma, yessefk ur ntettu ara ayen εetben inaẓuren γef ddra n tutlayt-nneγ, rẓan-d asalu i tt-ireglen, Ferḥat mačči kan d ameγnas n tsertit, d anaẓur daγen, a t-id-nesmekti s tezlit-is: (tamaziγt)
udem-is kan walit-t ulama d ameddit tinim-d ala tidet ma ur telli d tilemẓit ma ur tecbi tawizet ma ur treqq am terqet
tennam wesser wudem-is tzewğem-d anda nniḍen tuγem tiεdawin-is tesmegliz s wallen tebbeḥbeḥ taγect-is seg imeṭṭi fell-awen
ariḍa d tanubit d tilemẓit n telmeẓyin kra tečča di teγrit seg ifassen nγant tismin ar ass-a tif tislit ur tecliε di tlawin
Tamazight
- Tinin-is...Ilmend n useggas amaynut 2959 sarameγ tudert taγezfant i Tutlayt d yedles-nneγ i Imaziγen s umata. Aseggas Ameggaz akk i watmaten-iw ladγa i gma-tneγ Frehat IMAZIΓEN.
ULΓU i Leqbayel akk n tmurt n Leqbayel
informer chacun sa famille, son village et son quartier pour éviter une catastrophe humanitaire.
Kabylie, le 22/01/2009
Tamazight
- Tinin-is...Tactique bubonique
Selon un journal anglais, The Sun, les groupes terroristes évoluant en Kabylie serait touchés par une maladie très grave, d'après une source sécuritaire algérienne citée par le quotidien. Cette maladie serait la peste noire ou peste bubonique, affection mortelle qui a décimé l'Europe au Moyen-âge. La peste aurait déjà fait une quarantaine de morts parmi les terroristes, toujours selon le même journal et, de par sa nature très contagieuse, connaîtrait une évolution rapide. Question très algérienne : s'agit-il d'un faux scoop de tabloïd, d'une campagne d'intoxication du DRS pour saper le moral du GSPC ou d'une guerre bactériologique discrète, appuyée par les laboratoires militaires américains ?
On n'en sait rien mais si c'est vrai, là où les militaires n'ont pas réussi, les rats, dont les puces sont les vecteurs de la peste noire, ont réussi ; il suffira d'attendre l'épidémie pour que le terrorisme cesse de lui-même. Pourtant, le problème n'est pas là, chacun souhaitant d'une manière ou d'une autre la fin du terrorisme pour enfin pouvoir aller se promener avec sa fiancée à Yakouren ou à Thala Guilef. Le problème est que si l'information s'avérait exacte, c'est tout le processus de réconciliation qui serait remis en cause. Pourquoi ? Eh bien ! si les repentis descendent des maquis avec la peste en allant serrer les mains de tout le monde pour enterrer la hache de guerre et entamer une réconciliation fraternelle et générale, ce serait toute l'Algérie qui serait en voie de disparition.
Serrer la main d'un repenti contagieux ? Impensable, même sur l'ordre du Président qui, lui-même, n'a jamais touché un repenti de sa main, ceux-ci n'étant que des numéros dans un dossier très bureaucratique. Un conseil : si vous voyez un repenti et même si votre wali exige que vous l'embrassiez pour le grand pardon, faites un grand geste de la main, de loin. Et dites : « J'aime beaucoup ce que vous faites. »
muḥend
- Tinin-is...azul a Tamaziγt isali-agi yessexlaε, wissen ma mačči d cimik-nni si yewwet saddam ḥusin Ikurdiyen, i d-ḍeggren ar umadaγ Iεakuren, neγ ahat, am isali-nni i d-yefγen deg unebdu yezrin qqaren wwin-d yiffis "iqjan-nni imeqqranen" serrḥen-asen deg imudaγ, tetten iγersiwen, imdanen, armi d-sseγlin tugdi, γef tuddar Leqbayel, imi tuddar akk yezzi-asent-id umadaγ, neγ daγen ahat d qalalahu kan. muḥend Hsen
- Tinin-is...Nekk riγ ad ẓreγ isem n dda Ferḥat s teqbaylit. A nettaxer i yismawen i γd-ğan yifransisen. Am lwennas nat lewnis i Maεtub lounes, Lmulud nat mεemmaṛ i Mouloud Mammeri, Lmulud nat caεban i Mouloud Feraoun atg. Ma yella win i t-yesnen, ttxil-ek ini-t-id. Tanmirt s tura. akli
- Tinin-is...Azul a Ḥsen Ar γurneγ llan wid iwumi ssawalen s yisem n wedrum-nsen am wigi d-tudreḍ kečč, llan wiyaḍ ttmuddun-asen isem n babat-sen ladγa ma ababat nni d kra n wergaz i ttqadaren yemdanen aṭas, ur ssineγ ara isem n wedrum n Ferḥat maca ma γer baba-s ad yili: Ferḥat Umeẓyan Hsen
- Tinin-is...Tanmirt a yAkli γef tririt-inek. Dγa twalaḍ i yecbeḥ akka Ferḥat uMeẓyan.
Sεid
- Tinin-is...Ahat isem-is Ferḥat at Mhenni neγ akken-nniḍen, yessefk ad t-steqsim netta ngum ad tγeḍlem aqruc. Yerna tewwi-d ad iẓer wemdan isem n twacult-is s teqbaylit, mačči n wedrum-is. Tagi n Ferḥat Umeẓyan tesmekti-yi-d d tinna n " Abu Σemmar".
Sεid
- Tinin-is...Ahat isem-is Ferḥat at Mhenni neγ akken-nniḍen, yessefk ad t-steqsim netta ngum ad tγeḍlem aqruc. Yerna tewwi-d ad iẓer wemdan isem n twacult-is s teqbaylit, mačči n wedrum-is. Tagi n Ferḥat Umeẓyan tesmekti-yi-d d tinna n " Abu Σemmar".
Sεid
- Tinin-is...Ahat isem-is Ferḥat at Mhenni neγ akken-nniḍen, yessefk ad t-steqsim netta ngum ad tγeḍlem aqruc. Yerna tewwi-d ad iẓer wemdan isem n twacult-is s teqbaylit, mačči n wedrum-is. Tagi n Ferḥat Umeẓyan tesmekti-yi-d d tinna n " Abu Σemmar".
Hsen
- Tinin-is...D tidett a Sεid, awal-ik d ameqran. Ini kan ur s-ngara isem, d asteqsi kan i d-nesteqsa taswiεt agi. Bḥaṛa ma nurez isem agi n Mhenni amzun neḍla-yas ixmiṛ i yjufaṛ n ubernus-is Sεid
- Tinin-is...A Ḥsen a gma, akka ttwaliγ ad tiliḍ d amdan iḥedqen kečč, γef waya i riγ ula d nekk ad ak-iniγ taγawsa-agi s tizeṭ: Ferḥat nḥemmel-it merra mačči ala kečč, maca, yessefk imi i ten-ḥemmel ur t-nettaweḍ ara war ma nfaq d yiman-nneγ. Amek d wacuγer? Aṭas imusnawen yeqqaren ass-a " Awi yufan ad yizmir llufan ( lṭufan ) ad yefren azarisem-is mi ara d-ilal, mačči d wiyaḍ ara iḍebbren deg wadeg-is". Ferḥat yeqqim-as-d wayyur ( aggur ) ad yeqfel 58 iseggasen, ur d-as-nettağğa ara ad iẓer netta s yimmad-is d winna i d isem i d as-iwulmen neγ uhu ( ala )? Acuγer ur tezwareḍ ara ad t-ssifgeḍ aεenqiq i wazarisem-ik neγ tγileḍ Ḥsen d mmi-s n B. Ziri? Γur-k ad terfuḍ fell-i, s uqerru-w ar war lγecc i yettmeslayeγ yid-k, riγ kan asefreẓ n temsalt. Sεid Tmazight
- Tinin-is...Azul fell-awen
Adrum n Gmat-neγ Ferḥat, qqaren-asen At Sεid. N yiwen wedrum netta d Keẓẓar Moḥand Waεli yakk d gma-s Meẓyan, xas akka deg yisem n twacult mgaraden. Annuz d wayuz i udrum-agi i d-yefkan tigejda am wigi. Hsen
- Tinin-is...Tanmirt a tamaziγt. A gma Sεid, kess aγbel, ur k-rfiγ, ur k-čiḥeγ. Riγ ad zwireγ tiririt-agi s usefru n Si Muhend Wemhend. Seg Fṛansa ay d-mcawaṛ Xebbren kul dwaṛ Yebγa a nuγal d lemm-is
Deg ttafettar i yettnaḍer D lxuğa yeqqar Kul yiwen ibeddel-as isem-is
Deg tmurt, yal yiwen(t) γur-s sin yismawen. Yella win i wumi neqqar deg tuddar-neγ isem s tṛumit, ak d win i wumi neqqar isem s teqbaylit. Am kečč, am nekk, am dda Ferḥat nla sin yismawen. Ur s-d-kisseγ ara i yisem-agi n Mhenni, ini kan netta d aselway n umussu n timanit-neγ. Iwarra-yi ṛebbi d azal ar anerr i wedless-neγ ma nettader-it-id s yisem-is aqbayli. Bḥara, d tidett, awal-ik s wazal-is, ur nezmir ara a t-nḥettem fell-as, yessefk ayagi ad yass s-yur-s
Sεid
- Tinin-is...Tanemmirt a Ḥsen ilmend n leḥdaqa-k!
| |  |  |  | |
|