Kles(Rijistri)
Timenza  
  • Tameγra n Leqbellec
  • NIKK TAMURT-A...!
  • AMENNUΓ N TMEṬṬUT TAQBAYLIT
  • A yemma ḥenna a nekk i tegreḍ di temda (asefru n at zik)
  • Asmi ara d-nawi tadsimant
  • Gma-s n Ğamal Benεuf tewwi-t tmettant
  • Tajmilt i dda Lmulud At Mεemmer (Numidya)
  • Wwet a Qasi wwet, ssuma yiwet!
  • Tikellax
  • Taqcict-nni !
  • Lweswas
  • Tabelluṭ uwaγzen
  • Kra isteqsiyen γef umecṭuḥ neγ tamecṭuḥt akk d tutlayin
  • Omaha Beach. Ass-a d wussan (PDF 772 KB)
  • Tisri n tayri « Dda Σebdella HAMAN » (sγur TANAṢLIT)
  • Tameṭṭut yeččan tamellalt n wezrem
  • Tezzem tsekkurt tafsut.
  • Zizi Belεid (Tullist sγur Malek Houd)
  • IMDUKKAL N TKELLAX
  • TAMDA N ṬMEΣ
  • Ass n 31.07.2009 (Ferḥat di München)
  • Nekk d allal atrar (sγur Malek Ḥud)
  • Ḥemmleγ
  • Iγyal n Lanjiri
  • Aberraḥ n tewkilin
  • Aḍu n tniri
  • AMEK ARA NETTU...
  • tabratt i umedyaz . mexluf Boughareb
  • Raison d'Etat neγ "Ẓwab" Uwannak
  • I KEČČ A LWENNAS
  • Si TIDAK NNA FA AR WASS UNEJMAA
  • TIMLILIT AKK D MUḤEND U YEḤYA
  • Asmekti n 20 yebrir deg iγil n Tala
  • Awal γef tmacahut « Tuεwijt iḍarren »
  • ABBUH!...
  • I MUḤEND U YEḤYA: Tuffγa isidiyen imaynuten n Sεid At Mεemmer
  • Tγileḍ a γ-tekseḍ ur neẓwiṛ
  • Ulac...
  • Ferḥat Mehenni γef tefranin
  • Kra seg welɣu d-yessufeɣ mass Ferḥat Mhenni
  • 8 Meγres/Ass agraγlan n tmeṭṭut.
  • TAJMILT I TMEṬṬUT (Islam Bessaci)
  • I s uḍar yeddan ḥafi,...(Sεid At Mεemmer)
  • Tazwart i yura Ferḥat i wedlis “Awal ɣef dda Lmulud”
  • Innan n yal ass si kraḍ tudrin n At Ɛebbas
  • Am tadla yečča yilef (Ǧamal at Udiε)
  • Kraḍ isefra* n tmedyazt/tamyarut Tanaṣlit
  • Rumpelstilzchen s teqbaylit. (Arezqi n Seεdi)
  • Diri-yi (D. Messaoudi)
  • Tafaska taγelnawt tis ssa(7) n tmedyazt tamaziγt
  • spacer
     

    | | |

    Tibratin

     

    Ray Ray

    Azul!

     
    Ass-a riγ ad nadiγ yid-wen akken ma tellam ay at wesmel d inebgawen-is agerruj n lbana isefra d-yufraren di tsekla taqbaylit.
     
    Riγ ad teddum akk yid-i di lewhi-yagi d-wwiγ deg webrid-agi d-ufiγ s iulfan d wallen n teqbaylit.
     
    „ Ad naγ s umata abrid aqbayli γer teqbaylit“.
     
    Ma nniγ-awen akka, mačči γef wulac, riγ tegzam neγ gziγ teram akk γef wacu ttmeslayeγ.
     
    „D tanamit swayes nettaṭṭaf abrid arumi γer teqbaylit i d aγ-yeğğan akka ur newwi ara γur-s“.
     
    Ihi aql-i ad as-fkeγ i wezrem tiyita s aqerru:
     
    Walit tizlit-agi "TIBRATIN" n Lewnis At Mangellat ara d-sserseγ dagi deg wesmel! Atan xerum εereγ ssegzaγ-d deg-s inumak n snat tebratin timezwura.
     
    riγ daγen d tamuγli-w kan tagi, maca, εeddi-k ay amdan sεu tabγest ad teldi imi-k zdat medden, a d-temmeslaye war akukru γef wayagi yerna s teqbaylit ass-a!
     
    Ula γef imeslayen ifessasen ur nezzi, ur nenni am widak n imedyazen-nneγ iqburen, ttmeslayen-aγ-d fell-asen imusnawen-nneγ s tefransist kan yerna ur d-qqaren kra fell-asen, d tunna kan i rennun tennen fell-asen ameslay (tezzin fell-asen bu Σlala), acku ur ten-gzin ara ula d widak.
     
    Llan daγen widak yettilin d inebgawen imeqqranen n kra n tmeγriwin tidelsanin d-yettilin di tmurt n Faffa, ttmeslayen γef isefra n teqbaylit n wa neγ wahin s tefransist war ma ssnen s yimmad-nsen ad mmeslayen taqbaylit akken yessefk.
     
    Amek gzan d acu d-qqaren imeskaren a tawaγit?
     
    D tidet dγa ssawen izen n tidet n widak iγef ttmeslayen i yemdanen neγ rwin-as kan jeddi-s i teqbaylit?
     
    Dagi yezmer wemdan a d-yini “ ahat ssulin ccan n widak gzan akka acemma (imi meẓẓiyit wuguren d-mlalen di twuri-nsen) d asawen, ubben azal n yetran d-yezgan nnig iqerra-nsen, γas ulamma wwin-asen-d tafat ad walin iderγalen” neγ uhu (ala)?
     
    Tura nekk, tidet kan d amagad i lliγ, maca, amekti n kra imeslayen-agi n tezlit "A win ileḥḥun deg yi" n Lewnis yefka-yi tabγest swayes cemmreγ i iγallen-iw γer leqdic-agi:
     
     
    “ Ay asmi n-ufiγ agraw yeččur,
        ssusmen ugin ad cnun.
        Σerqen-asen ula d lehdur,
        wehmeγ d acu la ttrağun.
        A ziγ kul yiwen ikukra meεdur,
        yettrağu anwa a tt-id-yebdun.
        Uh, γas tugadem,
        ad rewlen mi ara tedduklem”!!!
     
    Am wakka tettwalim mačči d tabγest kan, maca, aql-i rniγ-as acɛal n wallen.
     
    Dacu riγ akken tura daγen?
     
    Ih, yelha wanida yenna Lewnis
    "γas tugadem, ad rewlen mi ara tedduklem".
     
    Γef waya i ssarmeγ ula d nekk neγ i riγ ad teddum yid-i ula d kenwi akken d-nniγ yakan tazwara, deg-s ad twennseγ yis-wen, ad iyi-teffeγ tugdi, deg-s ad tekkrem ula d kenwi ad tcemmrem i iγallen-nwen, tura atan kkseγ-awen tugdi.
     
    Snat tebratin timezwura ma mačči ddeqs n wuguren i d iyi-yewwten atan frant tendicin-nsent, kenwi frut-d tura tindict n tabrat taneggarut!
     
    Yal yiwen a d-yaru tazwara imeslayen d as-yehwan n tebrat tis-kra yellan di tezlit akken i ten-yecna umeskar d imezwura, sakin a d-yessegzi inumak-nsen.
    Ihi afus deg ufus, a tent-nefru merra!
     
    Sεid At Mεemmer
     
    Tibratin
     
    Aha ddem-d astilu, a k-n-kuγ, kečč ttaru,
    heggi-d lkaγe, ad yekfu,
    yeččur wul!
     
     
    A k-n-hedreγ s teqbaylit, s wayen i k-yehwan kteb-it,
    win ur nefhim, ssefhem-it,
    kečč teri!
     
    Aru-tent am tebratin, d kečč ara tent-yawin,
    d kečč ad asen-yinin,
    dayen iru!
    -------------------------------------------------------------------------------------
     
    Ini-yas i yemma emmleγ, ad iyi-d-yaf lal rueγ,
    mi ara n-yas wayen i m-n-ketbeγ,
    semme-iyi!
     
    Nekk d ddunit nemxallaf, ur tt-ufiγ, ur d iyi-tettaf,
    la tettelεab yid-i am welqaf,
    terwi-yi!
     
    Lemmer zmireγ ad as-kellxeγ, ad sεuγ tasa ad mmteγ,
    i wakken ad as-rewleγ,
    berka-yi!
     
    Imi lkuraj-nneγ ifut, nettazzal a d-nawi lqut,
    nugad ddunit d lmut,
    ad rewleγ!
     
    A yemma aql-iyi ad rewleγ, urriγ sani ara rueγ,
    ad leḥḥuγ alamma wweγ,
    wissen sani?
     
    Kemm riγ ad iyi-tfehme, tife-iyi akken d iyi-tessne,
    seg wasmi akken i d iyi-d-turwe,
    siwa lif.
     
    Luleγ-d itri-w d asemma, mačči d ayen ara d-tcefεe,
    teri mi akken i d iyi-d-tesεi,
    anef-iyi!
     
     
    Tturebbaγ-d d amequr, seg wassen anyir-iw mechur,
    ma rueγγer leber, teqqur,
    d akkagi.
     
    Mi meqqreγγileγ ad tbeddel, a yemma imiren i tkemmel,
    ula d asirem fiel,
    dayenni.
     
    Ma nniγ-am " qqim di lehna"! riγ ur twehhme ara,
    cerreg tabrat-iw tekfa,
    ttu-yi!
    -------------------------------------------------------------------------------------
     
    Kteb-as tura i texibt-iw, ad tekkes taxatemt-iw,
    ssiwe-as merra lehdur-iw,
    ssefre-itt!:
     
    Tabrat-agi mi ara tt-teγre, riγ aas ara tfere,
    serreγ-am ad textire,
    win tebγi.
     
    Asmi d iyi-kem-yefka baba-m, riγ texreb nniya-m,
    ul-im kra i yessaram,
    iru-as.
     
    Ass-agi lliγ-am lqid, rriγ-am-d ul-im d ajdid,
    mennaγ ad am-d-yefk webrid,
    siwa lxir!
     
    Mačči d nekk i m-ilaqen, nekk seg widak yettewten,
    amkan-iw d iderwicen,
    tife-iyi.
     
    Xtir aqcic la yeqqar, d ṭṭbib neγ d lkumiar
    neγ win yettfeğğiğen am lefnar,
    d lemtel-im!
     
    Tabrat-agi ara γrent wallen-im, sfe yes-s imeṭṭi n lfer-im,
    ɛfes-itt seddaw uar-im,
    dayenni!
    -------------------------------------------------------------------------------------
     
    Tura a k-weṣṣiγ s ibiben d widak i d iyi-yessnen,
    a k-n-iniγ, kečč kteb-asen,
    yerkelli!:
     
    Ay ibiben-iw a ken-ğğeγ, s kenwi, s wayen i nebda.
    Lεehd i yid-wen cerkeγ, ugadeγ ur s-zmireγ ara.
     
    Tebγam taswiεt ad tbeddel, tebγam a d-iban lefel,
    tebdam, teggullem ad tkemmel,
    mennaγ ar tawem!
    Teggullem ad yekkes lbael, yir tikli yid-s ara tenel,
    tamurt fell-awen tettkel,
    mennaγ ar tawem!
     
    Ğğiγ lεehd-iw ifut, nγiγ-t, ugadeγ ar t-tenγem.
    Teggullem alamma d lmut, lameɛna ugadeγ ad tbeddlem.
     
    Lameεna ugadeγ ad ttum, asmi ad awen-d-yessiwel weγrum,
    ala yid-s ara d-telhum,
    ayen-nnien a t-teğğem.
    Dγa assen mi ara tewum, ddunit ad awen-tdum,
    win ad awen-ihedren, d amcum,
    ugadeγ ar t-tenγem.
     
    Ma iγaḍ-iken lal merra, ttxil-wet semmet-iyi!
    Ayen akk i d-qqareγ ass-a, nera-t, yera-d ielli.
     
     
     
     
     
     
    Kul wa ad yili s warraw-is, ad yettagad γef wemkan-is,
    ad yelhu ala d ccγel-is,
    ad as-yini"teggem"!
    Mi ara d-tettmektim ielli, tinim-as i txeddem temi,
    nfaq tura ula d nekkni,
    nexa-yas i lhemm.
     
                                --------------------------------
     
    Di lemtul ara wen-d-fkeγ, γur-wet ma γeleγ,
    Tidet rret-iyi-d γer γur-s!
    Nettemyasam gar-aneγ, ma iban-d gma-tneγ,
    ma zeddig, ar d as-names.
    Mi d-iban wergaz deg-neγ, amzun mačči-nneγ,
    d nekkni ad yezwiren γur-s.
    a t-nenfu neγ a t-nenγ, mi t-nekkes seg-neγ,
    nettu leqyud yesseγres.
     
    Nesterib s uberrani, akken yebγu yili,
    lhiba ad as-tt-id-nesnulfu.
    Di leεnaya-nneγ yedduri, ul-nneγ yelli,
    gar-aneγ akken yebγu yelu.
    Gma-tneγɣas ma yeγli, d ssma ur yelli,
    neɛfes-it u ad as-nernu.
    Gar-aneγ yekker imenγi, almi ur nettwali,
    aεdaw mi d-yewwe ad aγ-yefru.
     
    Ccwal yeran ger tudrin, ur d-yeğği ara yinin,
    ara inin ineggura.
    Γef jmaεliman i γellin, mmuten ur rin
    anida tezdeγ ssebba.
    S kra zerεen d kra yemγin yeγleb yakk lesnin,
    yewwe-aγ-d nemger-it ass-a.
    Asmi tt-qaraεen taεdawin, azger ur t-rin
    mi sen-d-yessexreb aeṭṭa.
     
     
     
     
    Ma nexdem akken yexdem, yeγle, a ntezzi, ntenne,
    nettuγal ansi d-nekka.
    Lqum-nni n zik yecce, tawacca tseffe,
    muqlet γer zdat tura!
    Tiγri nesla mi nteṭṭe, tezwar kul taye,
    γur-wet a s-tebrum ass-a!
    Zik wa ihedder-itt i waye, ass-a di lkaγe,
    a tt-id-afen ineggura!!!
     
    Lewnis At Mangellat
     
    IXEF N TENDICT ATA DA:
     
     
    Kteb-as tura i texibt-iw, ad tekkes taxatemt-iw,
    ssiwe-as merra lehdur-iw,
    ssefre-itt!:
     
    Tabrat-agi mi ara tt-teγre, riγ aas ara tfere,
    serreγ-am ad textire,
    win tebγi.
     
    Asmi d iyi-kem-yefka baba-m, riγ texreb nniya-m,
    ul-im kra i yessaram,
    iru-as.
     
    Ass-agi lliγ-am lqid, rriγ-am-d ul-im d ajdid,
    mennaγ ad am-d-yefk webrid,
    siwa lxir!
     
    Mačči d nekk i m-ilaqen, nekk seg widak yettewten,
    amkan-iw d iderwicen,
    tife-iyi.
     
     
    Xtir aqcic la yeqqar, d ṭṭbib neγ d lkumiar
    neγ win yettfeğğiğen am lefnar,
    d lemtel-im!
     
    Tabrat-agi ara γrent wallen-im, sfe yes-s imeṭṭi n lfer-im,
    ɛfes-itt seddaw uar-im,
    dayenni!
     
    Kteb-as tura i texibt-iw, ad tekkes taxatemt-iw,
    ssiwe-as merra lehdur-iw,
    ssefre-itt !:
     
    Yura tabrat tis-snat i texibt, d acu ira a d-yini dagi?
    Ira a d-yini ayagi: Win iγef d-yewwi ameslay d ilemi ngum yercel, maca, yexeb.
     
    Ihi ad yili ger 20 d 25 iseggasen.
     
    Amek riγ ayagi: Tabrat tamezwarut tessegza-yi-d d ameγnas n 80 iγef yettmeslay (annect-a a d-uγaleγγur-s ukessar).
     
    Ameγnas-agi d anelmad di tesdawit i yella, ngum yessuli taγur-is, maca, ira ad yeffeγ si tmurt, acku yegzem asirem ( annect-a a t-naf fell-as daγen di tebrat tamezwarut d tneggarut (tis-kra).
     
    Ameγnas-agi yeγra s tefransist, yessen ad yaru, ad yemmeslay yes-s, maca, yessuter deg umeddakel-is yeγran am netta tafransist akken ad as-yaru tabrat.
     
    Amek riγ ayagi?
    Acku yenna-yas:
     
    Aha ddem-d astilu, a k-n-kuγ, kečč ttaru,
    heggi-d lkaγe, ad yekfu,
    yeččur wul!
     
    Astilu d ameslay n tefransist, lemmer d taεrabt i yeγra, leqlam ad as-yini, akka i yella yeqqar ula s teqbaylit, amedya:
    “A tin iγef yuzzel leqlam “.
     
    Akka i qqaren wiya daγen ngum ad issinen a d-inin " amru",
     
    Ula d Lwennas yecna di yiwet si tezlatin-is:“Yecce-as i Rebbi leqlam...”.
     
    Yerna yessegza-yaγ-d acuγer mačči d netta ara yarun tibratin mi akken i s-yenna " kečč teri" am wakken nezmer ad nwali ukessar:
     
    A k-n-hedreγ s teqbaylit, s wayen i k-yehwan kteb-it,
    win ur nefhim, ssefhem-it,
    kečč teri!
     
    D acu yera umeddakel-is? Yera argaz-agi ira ad yehder s tutlayt-is tayemmat (taqbaylit), ira ad yedder s tmagit-is, mačči s tinna n wiya i lebda yerna s usentelswayes yebda tizlit i swayes tt-yekfa.
     
    Yebda-tt yettmeslay γef tutlayt "A k-n-hedreγ s teqbaylit", acku imiren d lehdur kan i tt-heddren yakk medden, yekfa-tt yeqqar:
     
    "Tiγri nesla mi nteṭṭe, tezwar kul taye,
    γur-wet a s-tebrum ass-a!
    Zik wa ihedder-itt i waye, ass-a di lkaγe,
    a tt-id-afen ineggura".
     
    D imeslayen imezwura swayes yebda ameslay Kateb Yasin asebter amezwaru n Nneğma-s, i swayes yebda daγen asebter-is aneggaru.
     
    Nneğma n Kateb d Ledzayer ahat, tin n Lewnis d taqbaylit.
     
    Imi d-wwiγ ameslay dagi γef tazwara n tezlit, riγ a d-iniγ kra γef useqdec imeslayen-agi:
     
    "heggi-d lkaγe, ad yekfu, yeččur wul"
    Am “heggi-d lkaγe, ad yekfu”, am “yeččur wul” yiwen unamek-nsen, dagi iwala umeskar s wallen n Shakespeare anida yenna:
    “Mi ara s-tini i yiwen snat tikkal ssuref-iyi, ur k-yessuruf ara snat tikkal, maca, terni-as ifadden i usuter-ik neγ terri-t yegder”.
     
    Daγ netta  (Lewnis) yessaken-aγ-d dagi liala ideg yedder d wanida tewwe tin n umeγnas n 80 imiren s telqayt d wafud n wawal.
     
    Tura ad kemmleγ ameslay γef tebrat tis-snat:
     
    Ameskar ira di tebrat-agi a d-yemmeslay γef izerfan n tmeṭṭut ngum 80, d wayen i s-d-yewwi umennuγ-agi n tefsut imaziγen.
     
    Tabrat-agi mi ara tt-teγre, riγ aas ara tfere,
    serreγ-am ad textire,
    win tebγi.
     
    Asmi d iyi-kem-yefka baba-m, riγ texreb nniya-m,
    ul-im kra i yessaram,
    iru-as.
     
    Ngum 80 d ababat i yettaken yelli-s i win tt-yebγan ula war lebγi-s nettat.
     
    Mi d-yewwe 80 ata wamek i s-yenna:
    Ass-agi lliγ-am lqid, rriγ-am-d ul-im d ajdid,
    mennaγ ad am-d-yefk webrid,
    siwa lxir!
     
    Imeγnasen n 80 ssarmen wulawen-nsen lxir i tmeṭṭut, nnuγen daγen γef tlelli-s (amennuγ n teqbaylit yeqqen γur-s wayen akk iceben di ddunit).
     
    Mačči d nekk i m-ilaqen, nekk seg widak yettewten,
    amkan-iw d iderwicen,
    tife-iyi.
    Dagi yuγal umeγnas yettmeslay γef yiman-is, yessawal-as-d i tinna iγef yettnaγ akken ad tesεu izerfan-is am wemdan (i tmeṭṭut) amek llan heddren fell-asen yeγmisen n tmurt d widak yellan usawen imiren.
    Llan qqaren fell-asen “wihi d iderwicen, ttewten, selben neγ d icenga n El umma el εarabiyya d el ğumhuriyya ddimuqraiyya
    cceεbiyya...atg”.
     
    Xtir aqcic la yeqqar, d ṭṭbib neγ d lkumiar
    neγ win yettfeğğiğen am lefnar,
    d lemtel-im!
     
    Dagi ira a s-yini “Mi akken tt-nerra i lweεd imenγi, llan widak yeqqaren di tesdawit ussan-nni" ttkemmilen a d-ffγen d imejjayen γef
    yiman-nsen, ayen-nnien akk mačči d aγbel-nsen rnan znuzun-aγ s imsulta.
    Win ur d-nteffeγ ara deg-sen d ṭṭbib, ad yuγal d lkumiar”.
     
    S imeslayen-agi:
     "win yettfeğğiğen am lefnar, d lemtel-im!" ira a d-yesseqreb taggara n tebrat-is, am win ara s-yinin i waye taggara umeslay
    „wwiγ-ak-d ddwa a win yellan yekkat aqerru-is γer li"! Netta yenna-yas: "Wwiγ-am-d tilelli-m a tin d tikli wwin medden d tislit war lebγi-m imi tcebe"!
     
    Leqbayel llan zik, tin walan kan tecbe a tt-ewen, akka i qqaren i tidak d-ttawin d tislatin war lebγi-nsent (wagi sγur-i kan, d amedda i t-id-yewwin di teqi).
     
    Dγa yakfa tabrat s imeslayen-agi:
    Tabrat-agi ara γrent wallen-im, sfe yes-s imeṭṭi n lfer-im,
    ɛfes-itt seddaw uar-im,
    dayenni!
     
    Taggara iban unamek-is, ulac deg-s n lbana, maca, awal “dayenni” yezdeγ deffir-s kra unamek.
     
    Anamek-is "dayen tura yekfa fell-am lif a tameṭṭut, tafsut imaziγen terfed-am aqerru"!
     
    Γer Lewnis ulac awal war anamek, di yal tiγmert n tezlatin-is ndint lminat umeslay “ddu neγ teddiḍ”.
     
    Ihi imeslayen-agi imeca d-yessegray d ineggura i yal timenna seg si " yeččur wul" n tazwara n tezlit, γer "semme-yi" tazwara n tebrat
    tamezwarut alamma d "dayenni" n taggara n tebrat tis-snat deg-sen inumak, war ma yettu wemdan "yerkelli" yellan d aweṣṣi n ngum a d-yebdu ameslay n tebrat tis-kra.
     
    Lemmer ad iger wemdan tamawt ula di turart uawan-is yella kra unamek, “ yendi-tt, iqureɛ-itt”ula deg wayagi.
    Amedya: Deg usidi-yagi ideg tella tezlit-a "Tibratin", tella daγen tezlit "Askuti". Si tazwara-s almi d taggara-s yessawal deg-s yiwen uawan yiwen-is, maca, taggara-s yessegra-d "ta ta ta, ta ta ta" snat tikkal, mačči yiwet tikkelt kan akken yella icennu si tazwara almi d imiren.
     
    Acuγer?
     
    Acku si tazwara almi d imiren yella yettmeslay γef yiwen usentel, ma d taggara n tezlit yuγal-d s iman-is netta umeskar, anida d-yenna:
     
    Tiγri-yagi teslam, tekka-yi-d si temi.
    riγ a tt-tfehmem, deg umeyyez tifem-iyi.
    Γur-wet ad iyi-tamnem, ur teddut yid-i,
    nekk mačči d “Askuti”!!!
     
    Imedyaten am wigi n yal awal s unamek-is ala widak ara yaf wemdan di tezlatin n Lewnis, ččurent daya.
     
    a d-neddem tura awal-agi n tebrat tamezwarut, ad nwali:
     
    Imi lkuraj-nneγ ifut, nettazzal a d-nawi lqut,
    nugad ddunit d lmut,
    ad rewleγ!
     
    Atah wayen yellan deg-sen:
     
    1)- Imi lkuraj-nneγ ifut: Dagi am wanida akken yenna Lwennas:
         "A tarwa n lelal, deg wacal akka i ken-id-mazal"?
    Iger tamawt umeγnas aas i ibedlen lfista, uγalen γer tama-nnien si tugdi.
     
    2)- nettazzal a d-nawi lqut: Iseḥḥer-iten weγrum.
     
    3)- nugad ddunit d lmut: Tseḥḥer-iten TAΣRABT-TINESLEMT
    (Di ddunit ugaden waγzen, di tmettant ugaden ad mlilen d Ɛerayen, ttun akk a n-afen dinna ula d dda Lmulud “wagi sγur-i kan”).
     
    4)-ad rewleγ: d ayagi d-bedreγ akk i d kra seg wayen t-yeğğan ad yerwel.
     
    Tura yezmer wemdan ad yesteqsi, ansi ara yerwel?
     
    Ad yerwel si tmurt.
     
    D nettat (tamurt) i d anamek n "yemma" iγef yettmeslay di tebrat tamezwarut.
     
    D tamurt-is i wumi yura tabrat-nni, d nettat i d yemma-s di tutlayt taqbaylit.
     
    "Ini-yas i yemma emmleγ, ad iyi-d-yaf lal rueγ,
    mi ara n-yas wayen i m-n-ketbeγ,
    semme-iyi!"
     
    Ini-yas i yemma emmleγ: Aqbayli iemmel tamurt-is am yemma-s neγ ugar, amezruy d inigi.
     
    Ad iyi-d-yaf lal rueγ, mi ara n-yas wayen i m-n-ketbeγ: Mi ara teṭṭfe tabrat, ad iliγ si tlisa-m akin.
     
    Semme-iyi!: riγ cceγ, d yir abrid i uγeγ, tarewla mačči d tifrat...atg.
    Nekk d ddunit nemxallaf, ur tt-ufiγ, ur d iyi-tettaf,
    la tettelεab yid-i am welqaf,
    terwi-yi!
     
    Ur nelli ara akken llan yemdanen n ddunit, nemgarad yid-sen yerna nekkni yellan ukessar ur nezmir ara a ten-nerfed d asawen, d nutni i yellan sennig-neγ, aγbel-nneγ yekka-d seg-sen.
     
    "Tudert-nsen s idammen-nneɣ.
    D tawant-nsen i d la-nneɣ.
    Tilelli-nsen d tikerfi-nneɣ
    iɣef tt-ssulin.
    Rran-aɣ timedlin" i yenna Ferat di tezlit TUDERT.Wagi d anamek n "ur d iyi-tettaf", wama win n "ur tt-ufiγ" iban am tafat.
     
    Melmi d aγ-εawnen akka Yefransawiyen d widak yellan am nutni deg wayen yeqqnen γer tmeslayt-nneγ, idles-nneγ s umata neγ tamagit-nneγ?
     
    Yak d taεrabt d tneslemt kan i wumi ssalayen ccan d asawen seg wasmi d-necfa i yemma-s n ddunit?
     
    Ihi attan tefra, negza daγen dagi ula d anamek n
    "la tettelεab yid-i am welqaf, terwi-yi!".
     
    Si tama qqaren-aγ-d d kunwi i yelhan imi d atraren am nekkni i tellam, si taye " ndin-aγ ticerket, ssan-as-dlerir" akken yenna Lewnis di tezlit " A ttejra ilili".
     
    Lemmer zmireγ ad as-kellxeγ, ad sεuγ tasa ad mmteγ,
    iwakken ad as-rewleγ,
    berka-yi!
     
    Timura-yagi i wumi yessawal ddunit, acku d nutenti kan i yellan di ddunit, mačči d nekkni, tidak-agi d aγ-yerwin ira a d-yini ercent aas,
    wagi d anamek n "Lemmer zmireγ ad as-kellxeγ" yerna γas akka negzem asirem n tudert nessaram, ur nezmir ara ad nekkes iman-nneγ si ddunit"ad sεuγ tasa ad mmteγ", ad asent-nerwel.
    Acimi?
     
    Acku xedment iman-nsent akken yessefk seg wakken ercent, ihi yuγal usirem-nneγ iban-aγ-d deg-sent i yella, γer γur-sent i nerra nnican n yeswi-nneγ, tili ur nzemmer ara ad nernu ad nedder
    "berka-yi"
     
    Tura aql-i ihi ssaweγ-d γer yiwet tendict tagerdit(noeud gordien) ara fruγ:
     
    Seg wakken ur yezmir ara umeγnas ad ineγ iman-is akken ad yerwel i wat ddunit iγef d-mmeslayeγ usawen, γas akken daγen d asirem i swayes ur yenγi ara iman-is, d netta (usirem-agi) i t-yeğğan yedder, maca, yera, yessen mačči d tinna i d ddunit ideg ira ad yedder.
     
    Ihi yufa-d ixuṣṣ-it lkuraj neγ tabγest akken neqqar nekkni.
    Γef wayen i d-yenna ula d nekk ixuṣṣ-iyi lkuraj (wagi d anamek wis-sin n "ad sεuγ tasa ad mmteγ") am widak-agi yettagaden neγ iseḥḥer weγrum iγef d-mmeslayeγ yakan dagi:
     
    "Imi lkuraj-nneγ ifut, nettazzal a d-nawi lqut,
    nugad ddunit d lmut,
    ad rewleγ!".
     
    Anamek n imeslayen-agi d-yernan zdeffir
     
    "A yemma aql-iyi ad rewleγ, urriγ sani ara rueγ,
    ad leḥḥuγ alamma wweγ,
    wissen sani”?, d inigi i izemren a d-yini d tidet wayen d-nniγ yakan imi d-yeqsed yes-s ayagi:
     
    Γas ulamma yessefk i γileγ neγ riγ ad rewleγ, maca, sani?
    Γer wat ddunit-agi iγef d-qqareγ rwin-aγ? Ihi γas ulamma ad yerwel, maca, ur yeri sani (εerqent-as i umeγnas n tmaziγt meskin).
     
    Kemm riγ ad iyi-tfehme, tife-iyi akken d iyi-tessne,
    seg wasmi akken i d iyi-d-turwe,
    siwa lif.
    Dagi yerra tamurt d inigi n wayen akk yeran d weqbayli neγ amaziγ s umata deg-s (di tmurt), γef wannect-a i yera neγ xerum yessarem nettat tezmer ad tefhem, Lewnis yecna daγen di yiwet tezlit-is-nnien ayagi:
     
    "Leγwabi d isaffen mi ara tεeddim γur-sen,
    seg wasmi ay llan, ran wi ten-ilan,
    steqsit-ten"!
     
    Ihi atan yenna-d siwa lif ideg yedder seg wasmi d-ilul,
    γas ulamma d netta i d mmi-s n tmurt-agi, d netta i d-yezwaren γur-s am wakken nezmer ad negzu ayagi deg imeslayen-agi:
     
    Luleγ-d itri-w d asemma, mačči d ayen ara d-tcefεe,
    teri mi akken i d iyi-d-tesεi,
    anef-iyi!
     
    Luleγ-d itri-w d asemma: Kecmeγ-d tafejrit γur-m, di tasmuin n tebit d isemmaen yetran deg igenni.
     
    Mačči d ayen ara d-tcefεe: Tamurt teba d iceqfan.
     
    Teri mi akken i d iyi-d-tesεi: Tecfiγef zik asmi d nekkni kan i yellan deg-m?
     
    Anef-iyi!Ah, ttxil-m ur d iyi-d-smektay ara, annect-a yuγal ass-a d targit kan...
     
    Tturebbaγ-d d amequr, seg wassen anyir-iw mechur,
    ma rueγγer leber, teqqur,
    d akkagi.
     
    Tturebbaγ-d d amequr: Kkreγ-d ger wegdud yettwareken.
     
    Seg wassen anyir-iw mechur: Aqbayli yettwassen s tegrawliwin-is,
    Ma rueγγer leber, teqqur: Anida yedda, medlen yemcumen fell-as tiwwura, ur yesεi azref γef kra, akken ad as-yeεreq i Fama wergaz-is i lebda.
     
    Tamawt: yenna-d "ma rueγγer leber, teqqur, mačči yeqqur",
    acku ira ad yesseqdec dagi yiwen wenzi nessawal s teqbaylit, neqqar-as: “anida tt-ndiγ, teqqur” neγ llan widakyeqqaren “anida tt-greγ, teqqur“.
     
    Mi meqqreγγileγ ad tbeddel, a yemma imiren i tkemmel,
    ula d asirem fiel,
    dayenni.
     
    Mi meqqreγγileγ ad tbeddel: Akken kan meqqreγ acemma, kkreγ s amennuγγef izerfan-nneγ, acku γileγ ur tettγimi ara kan akken tella tegnit, γileγ a d-yawi kra n lewqam umennuγ-nneγ.
     
    A yemma imiren i tkemmel: tenne tkurt n tmurt akken yessefk si 80 d afella.
     
    Ula d asirem fiel: Ulac n tifrat d-ibanen, d ṭṭlam kan i iwala zdat-s.
     
    Dayenni: yefra-tt d yiman-is, “TAREWLA”!!!
     
    Ma nniγ-am "qqim di lehna"! riγ ur twehhme ara,
    cerreg tabrat-iw tekfa,
    ttu-yi!
     
    Ma nniγ-am "qqim di lehna"! Ma nniγ-am ad rewleγ seg-m.
     
    riγ ur twehhme ara: Kemmideg-m yera uxeṣṣar-agi, tzemre ad
    iyi-tfehme.
     
    Cerreg tabrat-iw tekfa: Ttu ayen ssutureγ deg-m a tamurt! Tugi a d-terre s teγri, akka d afella ur d am-qqareγ " la rγant, wala zzant".
     
    Ttu-yi! ulac n teqbaylit (tamaziγt) d-yegran deg-m a tamurt, gzem asirem n tilin-iw d nekk, mačči d waye(d mmi-m, d aqbayli, d amaziγ) deg-m!
     
    Tura a d-nuγal s aar n waṭṭan d wansi d-yekka.
     
    "Yenna-yas useklu i tgelzimt
    “tḍurreḍ-iyi”, tenna-yas “afus seg-k i d-yekka”
     
    Tuγalin deg wawal d tirrin uar γer deffir, asmekti, tuzzma d tidet iqerren yakk d uweṣṣi neγ askan n webrid γer tafat swayes yedder usirem (Tabrat tis-kra)
    ?

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    ttif izzan tineslemt wama :D - Tinin-is...
    muḥend - Tinin-is...
    bu ugernin - Tinin-is...
    ttif iẓẓam tineslemt - Tinin-is...
    ttif iẓẓan tineslemt - Tinin-is...
    muḥend - Tinin-is...
    ttif iẓẓan tineslemt - Tinin-is...
    ttif iẓẓan tineslemt - Tinin-is...
    muḥend - Tinin-is...
    Ǧamal - Tinin-is...
    Awlawal - Tinin-is...
    Awetniri - Tinin-is...
    Sεid - Tinin-is...

    Copyright 2006 imyura.net