
Azul!
Ass-a riγ ad nadiγ yid-wen akken ma tellam ay at wesmel d inebgawen-is agerruj n lbaḍna isefra d-yufraren di tsekla taqbaylit.
Riγ ad teddum akk yid-i di lewhi-yagi d-wwiγ deg webrid-agi d-ufiγ s iḥulfan d wallen n teqbaylit.
„ Ad naγ s umata abrid aqbayli γer teqbaylit“.
Ma nniγ-awen akka, mačči γef wulac, ẓriγ tegzam neγ gziγ teẓram akk γef wacu ttmeslayeγ.
„D tanamit swayes nettaṭṭaf abrid arumi γer teqbaylit i d aγ-yeğğan akka ur newwiḍ ara γur-s“.
Ihi aql-i ad as-fkeγ i wezrem tiyita s aqerru:
Walit tizlit-agi "TIBRATIN" n Lewnis At Mangellat ara d-sserseγ dagi deg wesmel! Atan xerṣum εerḍeγ ssegzaγ-d deg-s inumak n snat tebratin timezwura.
Ẓriγ daγen d tamuγli-w kan tagi, maca, εeddi-k ay amdan sεu tabγest ad teldiḍ imi-k zdat medden, a d-temmeslayeḍ war akukru γef wayagi yerna s teqbaylit ass-a!
Ula γef imeslayen ifessasen ur nezzi, ur nenniḍ am widak n imedyazen-nneγ iqburen, ttmeslayen-aγ-d fell-asen imusnawen-nneγ s tefransist kan yerna ur d-qqaren kra fell-asen, d tunnḍa kan i rennun tennḍen fell-asen ameslay (tezzin fell-asen bu Σlala), acku ur ten-gzin ara ula d widak.
Llan daγen widak yettilin d inebgawen imeqqranen n kra n tmeγriwin tidelsanin d-yettilin di tmurt n Faffa, ttmeslayen γef isefra n teqbaylit n wa neγ wahin s tefransist war ma ssnen s yimmad-nsen ad mmeslayen taqbaylit akken yessefk.
Amek gzan d acu d-qqaren imeskaren a tawaγit?
D tidet dγa ssawḍen izen n tidet n widak iγef ttmeslayen i yemdanen neγ rwin-as kan jeddi-s i teqbaylit?
Dagi yezmer wemdan a d-yini “ ahat ssulin ccan n widak gzan akka acemma (imi meẓẓiyit wuguren d-mlalen di twuri-nsen) d asawen, ṣubben azal n yetran d-yezgan nnig iqerra-nsen, γas ulamma wwin-asen-d tafat ad walin iderγalen” neγ uhu (ala)?
Tura nekk, tidet kan d amagad i lliγ, maca, amekti n kra imeslayen-agi n tezlit "A win ileḥḥun deg yiḍ" n Lewnis yefka-yi tabγest swayes cemmreγ i iγallen-iw γer leqdic-agi:
“ Ay asmi n-ufiγ agraw yeččur,
ssusmen ugin ad cnun.
Σerqen-asen ula d lehdur,
wehmeγ d acu la ttrağun.
A ziγ kul yiwen ikukra meεdur,
yettrağu anwa a tt-id-yebdun.
Uh, γas tugadem,
ad rewlen mi ara tedduklem”!!!
Am wakka tettwalim mačči d tabγest kan, maca, aql-i rniγ-as acɛal n wallen.
Dacu riγ akken tura daγen?
Ih, yelha wanida yenna Lewnis
"γas tugadem, ad rewlen mi ara tedduklem".
Γef waya i ssarmeγ ula d nekk neγ i riγ ad teddum yid-i ula d kenwi akken d-nniγ yakan tazwara, deg-s ad twennseγ yis-wen, ad iyi-teffeγ tugdi, deg-s ad tekkrem ula d kenwi ad tcemmrem i iγallen-nwen, tura atan kkseγ-awen tugdi.
Snat tebratin timezwura ma mačči ddeqs n wuguren i d iyi-yewwten atan frant tendicin-nsent, kenwi frut-d tura tindict n tabrat taneggarut!
Yal yiwen a d-yaru tazwara imeslayen d as-yehwan n tebrat tis-kraḍ yellan di tezlit akken i ten-yecna umeskar d imezwura, sakin a d-yessegzi inumak-nsen.
Ihi afus deg ufus, a tent-nefru merra!
Sεid At Mεemmer
Tibratin
Aha ddem-d astilu, a k-n-ḥkuγ, kečč ttaru,
heggi-d lkaγeḍ, ad yekfu,
yeččur wul!
A k-n-hedreγ s teqbaylit, s wayen i k-yehwan kteb-it,
win ur nefhim, ssefhem-it,
kečč teẓriḍ!
Aru-tent am tebratin, d kečč ara tent-yawin,
d kečč ad asen-yinin,
dayen iruḥ!
-------------------------------------------------------------------------------------
Ini-yas i yemma ḥemmleγ, ad iyi-d-yaf lḥal ruḥeγ,
mi ara n-yas wayen i m-n-ketbeγ,
semmeḥ-iyi!
Nekk d ddunit nemxallaf, ur tt-ufiγ, ur d iyi-tettaf,
la tettelεab yid-i am welqaf,
terwi-yi!
Lemmer zmireγ ad as-kellxeγ, ad sεuγ tasa ad mmteγ,
i wakken ad as-rewleγ,
berka-yi!
Imi lkuraj-nneγ ifut, nettazzal a d-nawi lqut,
nugad ddunit d lmut,
ad rewleγ!
A yemma aql-iyi ad rewleγ, urẓriγ sani ara ruḥeγ,
ad leḥḥuγ alamma wwḍeγ,
wissen sani?
Kemm ẓriγ ad iyi-tfehmeḍ, tifeḍ-iyi akken d iyi-tessneḍ,
seg wasmi akken i d iyi-d-turweḍ,
siwa lḥif.
Luleγ-d itri-w d asemmaḍ, mačči d ayen ara d-tcefεeḍ,
teẓriḍ mi akken i d iyi-d-tesεiḍ,
anef-iyi!
Tturebbaγ-d d ameḥqur, seg wassen anyir-iw mechur,
ma ruḥeγγer lebḥer, teqqur,
d akkagi.
Mi meqqreγγileγ ad tbeddel, a yemma imiren i tkemmel,
ula d asirem fiḥel,
dayenni.
Ma nniγ-am " qqim di lehna"! Ẓriγ ur twehhmeḍ ara,
cerreg tabrat-iw tekfa,
ttu-yi!
-------------------------------------------------------------------------------------
Kteb-as tura i texḍibt-iw, ad tekkes taxatemt-iw,
ssiweḍ-as merra lehdur-iw,
ssefreḥ-itt!:
Tabrat-agi mi ara tt-teγreḍ, ẓriγ aṭas ara tferḥeḍ,
serrḥeγ-am ad textireḍ,
win tebγiḍ.
Asmi d iyi-kem-yefka baba-m, ẓriγ texreb nniya-m,
ul-im kra i yessaram,
iruḥ-as.
Ass-agi lliγ-am lqid, rriγ-am-d ul-im d ajdid,
mennaγ ad am-d-yefk webrid,
siwa lxir!
Mačči d nekk i m-ilaqen, nekk seg widak yettewten,
amkan-iw d iderwicen,
tifeḍ-iyi.
Xtir aqcic la yeqqar, d ṭṭbib neγ d lkumiṣar
neγ win yettfeğğiğen am lefnar,
d lemtel-im!
Tabrat-agi ara γrent wallen-im, sfeḍ yes-s imeṭṭi n lferḥ-im,
ɛfes-itt seddaw uḍar-im,
dayenni!
-------------------------------------------------------------------------------------
Tura a k-weṣṣiγ s iḥbiben d widak i d iyi-yessnen,
a k-n-iniγ, kečč kteb-asen,
yerkelli!:
Ay iḥbiben-iw a ken-ğğeγ, s kenwi, s wayen i nebda.
Lεehd i yid-wen cerkeγ, ugadeγ ur s-zmireγ ara.
Tebγam taswiεt ad tbeddel, tebγam a d-iban lefḥel,
tebdam, teggullem ad tkemmel,
mennaγ ar tawḍem!
Teggullem ad yekkes lbaṭel, yir tikli yid-s ara tenṭel,
tamurt fell-awen tettkel,
mennaγ ar tawḍem!
Ğğiγ lεehd-iw ifut, nγiγ-t, ugadeγ ar t-tenγem.
Teggullem alamma d lmut, lameɛna ugadeγ ad tbeddlem.
Lameεna ugadeγ ad ttum, asmi ad awen-d-yessiwel weγrum,
ala yid-s ara d-telhum,
ayen-nniḍen a t-teğğem.
Dγa assen mi ara teṛwum, ddunit ad awen-tdum,
win ad awen-ihedren, d amcum,
ugadeγ ar t-tenγem.
Ma iγaḍ-iken lḥal merra, ttxil-wet semmḥet-iyi!
Ayen akk i d-qqareγ ass-a, neẓra-t, yeḍra-d iḍelli.
Kul wa ad yili s warraw-is, ad yettagad γef wemkan-is,
ad yelhu ala d ccγel-is,
ad as-yini"tṣeggem"!
Mi ara d-tettmektim iḍelli, tinim-as i txeddem temẓi,
nfaq tura ula d nekkni,
nexḍa-yas i lhemm.
--------------------------------
Di lemtul ara wen-d-fkeγ, γur-wet ma γelṭeγ,
Tidet rret-iyi-d γer γur-s!
Nettemyasam gar-aneγ, ma iban-d gma-tneγ,
ma zeddig, ar d as-names.
Mi d-iban wergaz deg-neγ, amzun mačči-nneγ,
d nekkni ad yezwiren γur-s.
a t-nenfu neγ a t-nenγ, mi t-nekkes seg-neγ,
nettu leqyud yesseγres.
Nesterḥib s uberrani, akken yebγu yili,
lhiba ad as-tt-id-nesnulfu.
Di leεnaya-nneγ yedduri, ul-nneγ yelli,
gar-aneγ akken yebγu yelḥu.
Gma-tneγɣas ma yeγli, d ssmaḥ ur yelli,
neɛfes-it u ad as-nernu.
Gar-aneγ yekker imenγi, almi ur nettwali,
aεdaw mi d-yewweḍ ad aγ-yefru.
Ccwal yeḍran ger tudrin, ur d-yeğği ara yinin,
ara inin ineggura.
Γef jmaεliman i γellin, mmuten ur ẓrin
anida tezdeγ ssebba.
S kra zerεen d kra yemγin yeγleb yakk lesnin,
yewweḍ-aγ-d nemger-it ass-a.
Asmi tt-qaraεen taεdawin, azger ur t-ẓrin
mi sen-d-yessexreb aẓeṭṭa.
Ma nexdem akken yexdem, yeγleḍ, a ntezzi, ntenneḍ,
nettuγal ansi d-nekka.
Lqum-nni n zik yecceḍ, tawaccḍa tseffeḍ,
muqlet γer zdat tura!
Tiγri nesla mi nteṭṭeḍ, tezwar kul tayeḍ,
γur-wet a s-tebrum ass-a!
Zik wa ihedder-itt i wayeḍ, ass-a di lkaγeḍ,
a tt-id-afen ineggura!!!
Lewnis At Mangellat
IXEF N TENDICT ATA DA:
Kteb-as tura i texḍibt-iw, ad tekkes taxatemt-iw,
ssiweḍ-as merra lehdur-iw,
ssefreḥ-itt!:
Tabrat-agi mi ara tt-teγreḍ, ẓriγ aṭas ara tferḥeḍ,
serrḥeγ-am ad textireḍ,
win tebγiḍ.
Asmi d iyi-kem-yefka baba-m, ẓriγ texreb nniya-m,
ul-im kra i yessaram,
iruḥ-as.
Ass-agi lliγ-am lqid, rriγ-am-d ul-im d ajdid,
mennaγ ad am-d-yefk webrid,
siwa lxir!
Mačči d nekk i m-ilaqen, nekk seg widak yettewten,
amkan-iw d iderwicen,
tifeḍ-iyi.
Xtir aqcic la yeqqar, d ṭṭbib neγ d lkumiṣar
neγ win yettfeğğiğen am lefnar,
d lemtel-im!
Tabrat-agi ara γrent wallen-im, sfeḍ yes-s imeṭṭi n lferḥ-im,
ɛfes-itt seddaw uḍar-im,
dayenni!
Kteb-as tura i texḍibt-iw, ad tekkes taxatemt-iw,
ssiweḍ-as merra lehdur-iw,
ssefreḥ-itt !:
Yura tabrat tis-snat i texḍibt, d acu ira a d-yini dagi?
Ira a d-yini ayagi: Win iγef d-yewwi ameslay d ilemẓi ngum yercel, maca, yexḍeb.
Ihi ad yili ger 20 d 25 iseggasen.
Amek ẓriγ ayagi: Tabrat tamezwarut tessegza-yi-d d ameγnas n 80 iγef yettmeslay (annect-a a d-uγaleγγur-s ukessar).
Ameγnas-agi d anelmad di tesdawit i yella, ngum yessuli taγur-is, maca, ira ad yeffeγ si tmurt, acku yegzem asirem ( annect-a a t-naf fell-as daγen di tebrat tamezwarut d tneggarut (tis-kraḍ).
Ameγnas-agi yeγra s tefransist, yessen ad yaru, ad yemmeslay yes-s, maca, yessuter deg umeddakel-is yeγran am netta tafransist akken ad as-yaru tabrat.
Amek ẓriγ ayagi?
Acku yenna-yas:
Aha ddem-d astilu, a k-n-ḥkuγ, kečč ttaru,
heggi-d lkaγeḍ, ad yekfu,
yeččur wul!
Astilu d ameslay n tefransist, lemmer d taεrabt i yeγra, leqlam ad as-yini, akka i yella yeqqar ula s teqbaylit, amedya:
“A tin iγef yuzzel leqlam “.
Akka i qqaren wiyaḍ daγen ngum ad issinen a d-inin " amru",
Ula d Lwennas yecna di yiwet si tezlatin-is:“Yecceḍ-as i Rebbi leqlam...”.
Yerna yessegza-yaγ-d acuγer mačči d netta ara yarun tibratin mi akken i s-yenna " kečč teẓriḍ" am wakken nezmer ad nwali ukessar:
A k-n-hedreγ s teqbaylit, s wayen i k-yehwan kteb-it,
win ur nefhim, ssefhem-it,
kečč teẓriḍ!
D acu yeẓra umeddakel-is? Yeẓra argaz-agi ira ad yehder s tutlayt-is tayemmat (taqbaylit), ira ad yedder s tmagit-is, mačči s tinna n wiyaḍ i lebda yerna s usentelswayes yebda tizlit i swayes tt-yekfa.
Yebda-tt yettmeslay γef tutlayt "A k-n-hedreγ s teqbaylit", acku imiren d lehdur kan i tt-heddren yakk medden, yekfa-tt yeqqar:
"Tiγri nesla mi nteṭṭeḍ, tezwar kul tayeḍ,
γur-wet a s-tebrum ass-a!
Zik wa ihedder-itt i wayeḍ, ass-a di lkaγeḍ,
a tt-id-afen ineggura".
D imeslayen imezwura swayes yebda ameslay Kateb Yasin asebter amezwaru n Nneğma-s, i swayes yebda daγen asebter-is aneggaru.
Nneğma n Kateb d Ledzayer ahat, tin n Lewnis d taqbaylit.
Imi d-wwiγ ameslay dagi γef tazwara n tezlit, riγ a d-iniγ kra γef useqdec imeslayen-agi:
"heggi-d lkaγeḍ, ad yekfu, yeččur wul"
Am “heggi-d lkaγeḍ, ad yekfu”, am “yeččur wul” yiwen unamek-nsen, dagi iwala umeskar s wallen n Shakespeare anida yenna:
“Mi ara s-tiniḍ i yiwen snat tikkal ssuref-iyi, ur k-yessuruf ara snat tikkal, maca, terniḍ-as ifadden i usuter-ik neγ terriḍ-t yegder”.
Daγ netta (Lewnis) yessaken-aγ-d dagi liḥala ideg yedder d wanida tewweḍ tin n umeγnas n 80 imiren s telqayt d wafud n wawal.
Tura ad kemmleγ ameslay γef tebrat tis-snat:
Ameskar ira di tebrat-agi a d-yemmeslay γef izerfan n tmeṭṭut ngum 80, d wayen i s-d-yewwi umennuγ-agi n tefsut imaziγen.
Tabrat-agi mi ara tt-teγreḍ, ẓriγ aṭas ara tferḥeḍ,
serrḥeγ-am ad textireḍ,
win tebγiḍ.
Asmi d iyi-kem-yefka baba-m, ẓriγ texreb nniya-m,
ul-im kra i yessaram,
iruḥ-as.
Ngum 80 d ababat i yettaken yelli-s i win tt-yebγan ula war lebγi-s nettat.
Mi d-yewweḍ 80 ata wamek i s-yenna:
Ass-agi lliγ-am lqid, rriγ-am-d ul-im d ajdid,
mennaγ ad am-d-yefk webrid,
siwa lxir!
Imeγnasen n 80 ssarmen wulawen-nsen lxir i tmeṭṭut, nnuγen daγen γef tlelli-s (amennuγ n teqbaylit yeqqen γur-s wayen akk icebḥen di ddunit).
Mačči d nekk i m-ilaqen, nekk seg widak yettewten,
amkan-iw d iderwicen,
tifeḍ-iyi.
Dagi yuγal umeγnas yettmeslay γef yiman-is, yessawal-as-d i tinna iγef yettnaγ akken ad tesεu izerfan-is am wemdan (i tmeṭṭut) amek llan heddren fell-asen yeγmisen n tmurt d widak yellan usawen imiren.
Llan qqaren fell-asen “wihi d iderwicen, ttewten, selben neγ d icenga n El umma el εarabiyya d el ğumhuriyya ddimuqraṭiyya
cceεbiyya...atg”.
Xtir aqcic la yeqqar, d ṭṭbib neγ d lkumiṣar
neγ win yettfeğğiğen am lefnar,
d lemtel-im!
Dagi ira a s-yini “Mi akken tt-nerra i lweεd imenγi, llan widak yeqqaren di tesdawit ussan-nni" ttkemmilen a d-ffγen d imejjayen γef
yiman-nsen, ayen-nniḍen akk mačči d aγbel-nsen rnan znuzun-aγ s imsulta.
Win ur d-nteffeγ ara deg-sen d ṭṭbib, ad yuγal d lkumiṣar”.
S imeslayen-agi:
"win yettfeğğiğen am lefnar, d lemtel-im!" ira a d-yesseqreb taggara n tebrat-is, am win ara s-yinin i wayeḍ taggara umeslay
„wwiγ-ak-d ddwa a win yellan yekkat aqerru-is γer lḥiḍ"! Netta yenna-yas: "Wwiγ-am-d tilelli-m a tin d tikli wwin medden d tislit war lebγi-m imi tcebḥeḍ"!
Leqbayel llan zik, tin walan kan tecbeḥ a tt-ḥewṣen, akka i qqaren i tidak d-ttawin d tislatin war lebγi-nsent (wagi sγur-i kan, d ameddaḥ i t-id-yewwin di teqṣiṭ).
Dγa yakfa tabrat s imeslayen-agi:
Tabrat-agi ara γrent wallen-im, sfeḍ yes-s imeṭṭi n lferḥ-im,
ɛfes-itt seddaw uḍar-im,
dayenni!
Taggara iban unamek-is, ulac deg-s n lbaḍna, maca, awal “dayenni” yezdeγ deffir-s kra unamek.
Anamek-is "dayen tura yekfa fell-am lḥif a tameṭṭut, tafsut imaziγen terfed-am aqerru"!
Γer Lewnis ulac awal war anamek, di yal tiγmert n tezlatin-is ndint lminat umeslay “ddu neγ teddiḍ”.
Ihi imeslayen-agi imecṭaḥ d-yessegray d ineggura i yal timenna seg si " yeččur wul" n tazwara n tezlit, γer "semmeḥ-yi" tazwara n tebrat
tamezwarut alamma d "dayenni" n taggara n tebrat tis-snat deg-sen inumak, war ma yettu wemdan "yerkelli" yellan d aweṣṣi n ngum a d-yebdu ameslay n tebrat tis-kraḍ.
Lemmer ad iger wemdan tamawt ula di turart uẓawan-is yella kra unamek, “ yendi-tt, iqureɛ-itt”ula deg wayagi.
Amedya: Deg usidi-yagi ideg tella tezlit-a "Tibratin", tella daγen tezlit "Askuti". Si tazwara-s almi d taggara-s yessawal deg-s yiwen uẓawan yiwen-is, maca, taggara-s yessegra-d "ta ta ta, ta ta ta" snat tikkal, mačči yiwet tikkelt kan akken yella icennu si tazwara almi d imiren.
Acuγer?
Acku si tazwara almi d imiren yella yettmeslay γef yiwen usentel, ma d taggara n tezlit yuγal-d s iman-is netta umeskar, anida d-yenna:
Tiγri-yagi teslam, tekka-yi-d si temẓi.
Ẓriγ a tt-tfehmem, deg umeyyez tifem-iyi.
Γur-wet ad iyi-tamnem, ur teddut yid-i,
nekk mačči d “Askuti”!!!
Imedyaten am wigi n yal awal s unamek-is ala widak ara yaf wemdan di tezlatin n Lewnis, ččurent daya.
a d-neddem tura awal-agi n tebrat tamezwarut, ad nwali:
Imi lkuraj-nneγ ifut, nettazzal a d-nawi lqut,
nugad ddunit d lmut,
ad rewleγ!
Atah wayen yellan deg-sen:
1)- Imi lkuraj-nneγ ifut: Dagi am wanida akken yenna Lwennas:
"A tarwa n leḥlal, deg wacḥal akka i ken-id-mazal"?
Iger tamawt umeγnas aṭas i ibedlen lfista, uγalen γer tama-nniḍen si tugdi.
2)- nettazzal a d-nawi lqut: Iseḥḥer-iten weγrum.
3)- nugad ddunit d lmut: Tseḥḥer-iten TAΣRABT-TINESLEMT
(Di ddunit ugaden waγzen, di tmettant ugaden ad mlilen d Ɛeẓrayen, ttun akk a n-afen dinna ula d dda Lmulud “wagi sγur-i kan”).
4)-ad rewleγ: d ayagi d-bedreγ akk i d kra seg wayen t-yeğğan ad yerwel.
Tura yezmer wemdan ad yesteqsi, ansi ara yerwel?
Ad yerwel si tmurt.
D nettat (tamurt) i d anamek n "yemma" iγef yettmeslay di tebrat tamezwarut.
D tamurt-is i wumi yura tabrat-nni, d nettat i d yemma-s di tutlayt taqbaylit.
"Ini-yas i yemma ḥemmleγ, ad iyi-d-yaf lḥal ruḥeγ,
mi ara n-yas wayen i m-n-ketbeγ,
semmeḥ-iyi!"
Ini-yas i yemma ḥemmleγ: Aqbayli iḥemmel tamurt-is am yemma-s neγ ugar, amezruy d inigi.
Ad iyi-d-yaf lḥal ruḥeγ, mi ara n-yas wayen i m-n-ketbeγ: Mi ara teṭṭfeḍ tabrat, ad iliγ si tlisa-m akin.
Semmeḥ-iyi!: Ẓriγ ccḍeγ, d yir abrid i uγeγ, tarewla mačči d tifrat...atg.
Nekk d ddunit nemxallaf, ur tt-ufiγ, ur d iyi-tettaf,
la tettelεab yid-i am welqaf,
terwi-yi!
Ur nelli ara akken llan yemdanen n ddunit, nemgarad yid-sen yerna nekkni yellan ukessar ur nezmir ara a ten-nerfed d asawen, d nutni i yellan sennig-neγ, aγbel-nneγ yekka-d seg-sen.
"Tudert-nsen s idammen-nneɣ.
D tawant-nsen i d laẓ-nneɣ.
Tilelli-nsen d tikerfi-nneɣ
iɣef tt-ssulin.
Rran-aɣ timedlin" i yenna Ferḥat di tezlit TUDERT.Wagi d anamek n "ur d iyi-tettaf", wama win n "ur tt-ufiγ" iban am tafat.
Melmi d aγ-εawnen akka Yefransawiyen d widak yellan am nutni deg wayen yeqqnen γer tmeslayt-nneγ, idles-nneγ s umata neγ tamagit-nneγ?
Yak d taεrabt d tneslemt kan i wumi ssalayen ccan d asawen seg wasmi d-necfa i yemma-s n ddunit?
Ihi attan tefra, negza daγen dagi ula d anamek n
"la tettelεab yid-i am welqaf, terwi-yi!".
Si tama qqaren-aγ-d d kunwi i yelhan imi d atraren am nekkni i tellam, si tayeḍ " ndin-aγ ticerket, ssan-as-dleḥrir" akken yenna Lewnis di tezlit " A ttejra ilili".
Lemmer zmireγ ad as-kellxeγ, ad sεuγ tasa ad mmteγ,
iwakken ad as-rewleγ,
berka-yi!
Timura-yagi i wumi yessawal ddunit, acku d nutenti kan i yellan di ddunit, mačči d nekkni, tidak-agi d aγ-yerwin ira a d-yini ḥercent aṭas,
wagi d anamek n "Lemmer zmireγ ad as-kellxeγ" yerna γas akka negzem asirem n tudert nessaram, ur nezmir ara ad nekkes iman-nneγ si ddunit"ad sεuγ tasa ad mmteγ", ad asent-nerwel.
Acimi?
Acku xedment iman-nsent akken yessefk seg wakken ḥercent, ihi yuγal usirem-nneγ iban-aγ-d deg-sent i yella, γer γur-sent i nerra nnican n yeswi-nneγ, tili ur nzemmer ara ad nernu ad nedder
"berka-yi"
Tura aql-i ihi ssawḍeγ-d γer yiwet tendict tagerdit(noeud gordien) ara fruγ:
Seg wakken ur yezmir ara umeγnas ad ineγ iman-is akken ad yerwel i wat ddunit iγef d-mmeslayeγ usawen, γas akken daγen d asirem i swayes ur yenγi ara iman-is, d netta (usirem-agi) i t-yeğğan yedder, maca, yeẓra, yessen mačči d tinna i d ddunit ideg ira ad yedder.