Kles(Rijistri)
Timenza  
  • Kra yeqquṛen briγ-as
  • Tabrat ugellid afarsi
  • Aberrani ger imawalan-is
  • Muḥend u Yaḥya (sɣur Malek Hud)
  • Asmi lliγ di lbilaj (Mmi-s n Wemsed)
  • Kuẓ(4) iseggasen yakan 7.12.2004 γef tmettant n Muḥya
  • Asisen seg tamment-ik ay amdan igerrzen
  • Tiktiwin ubeεuc…neγ…ḥedṛeγ mi teḍra !
  • Tawaγit tameddit
  • Ata wayen akk yellan ihi
  • LEMSELLA, ILLUYEN AT UMALU
  • ANDA AKKA TETTEDDU ?
  • Tamendawt lεaṛ
  • Tibratin
  • Feṣṣlen-as-d tamendawt tamaynut i Butefliqa, rnan-as-d ticrurin
  • Kra si ccreε n (Daεi, aselway n Numidya) wass n Warim/Letnayen.
  • Aprukirur yessuter akken a d-yessezri Mas Ẓamuc aseggas n leḥbs
  • Tiɣiwist n Tmaziɣt
  • Izlan Ibeḥriyen
  • Innan n yal ass si kraḍ tudrin n At Σebbas (Tiniri, Belεeggal d Lqelεa)
  • A DTEPEPRREE EDTEE U ZEREMM. (Aḍris n Baḥbuḥ Laḥsen s tira i d-yesnulfa netta)
  • TUDERT
  • Addad n Tmurt n Leqbayel di Tamrawt Iseggasen Yezrin
  • TARGIT N WARRAZ
  • ASTUTI (Asmekti, tuzzma d uwehhi)
  • Ffad
  • Asmi d-uγeγ ğninaṛ (Ğamal at Udiε)
  • Alday n webṛaḥ Sliman Σazem deg Leγwi (tamurt n Fransa)
  • AMSAWAL AKED UMYARU AMAZIΓ SAΣID BELΓERBI (tarifit)
  • Mmeslayen lehdur γef wawal
  • ASUTER UNṢIB N TIMANIT I TMURT N YEQBAYLIYEN
  • Tugdut-nneγ.
  • Tidet iqerrḥen: Imaziγen uqemmuc
  • Aggagen-nneγ
  • Yal yiwen d wamek yebγa ad yaru tutlayt nneγ
  • Tanemmirt a Muḥya! ( Sγur Akli Kebaili)
  • IMEṬṬI N BAB IDURAR d imeṭṭi-nneγ akk s yemdanen d-yekkren di taddart TIZI N WAḌU.
  • Sεid At Mεemmer: Si talast akin
  • Tullianum - Taggara n Yugurten
  • TILAWIN N BUZGAN DI TEWRIRT MUSA WAΣMAR
  • Kra n tmedyazin n Σumar Derwic (s tmaziγt n Tmazγa tutrimt)
  • « Nekk d amsedrar »
  • Tajmilt i Lwennas
  • Timlilit d Nna Σelğiya sγur Muḥamed Gaya
  • Tameγra n ccna di Buzgan i tallelt n usaru "TASA D WAY TUREW"
  • Yenna dda Σebdella γef wammud isefra « Tujjma tuzzma » n Ǧamal Benεuf.
  • Faffa d tamurt n yiẓẓan, mačči n izerfan n wemdan
  • Adiwenni d Salem Caker ( yesteqsa-t Yasin Faraḥ n weγmis “ Lwaṭan” ) Tasuqelt n Muhabdiki
  • Imuḥyaten n trumit
  • Tadsimant, lγerba, tayri…Tirga n war isem !
  • spacer
     

    | | |

    Tibratin

     

    Ray Ray

    Azul!

     
    Ass-a riγ ad nadiγ yid-wen akken ma tellam ay at wesmel d inebgawen-is agerruj n lbana isefra d-yufraren di tsekla taqbaylit.
     
    Riγ ad teddum akk yid-i di lewhi-yagi d-wwiγ deg webrid-agi d-ufiγ s iulfan d wallen n teqbaylit.
     
    „ Ad naγ s umata abrid aqbayli γer teqbaylit“.
     
    Ma nniγ-awen akka, mačči γef wulac, riγ tegzam neγ gziγ teram akk γef wacu ttmeslayeγ.
     
    „D tanamit swayes nettaṭṭaf abrid arumi γer teqbaylit i d aγ-yeğğan akka ur newwi ara γur-s“.
     
    Ihi aql-i ad as-fkeγ i wezrem tiyita s aqerru:
     
    Walit tizlit-agi "TIBRATIN" n Lewnis At Mangellat ara d-sserseγ dagi deg wesmel! Atan xerum εereγ ssegzaγ-d deg-s inumak n snat tebratin timezwura.
     
    riγ daγen d tamuγli-w kan tagi, maca, εeddi-k ay amdan sεu tabγest ad teldi imi-k zdat medden, a d-temmeslaye war akukru γef wayagi yerna s teqbaylit ass-a!
     
    Ula γef imeslayen ifessasen ur nezzi, ur nenni am widak n imedyazen-nneγ iqburen, ttmeslayen-aγ-d fell-asen imusnawen-nneγ s tefransist kan yerna ur d-qqaren kra fell-asen, d tunna kan i rennun tennen fell-asen ameslay (tezzin fell-asen bu Σlala), acku ur ten-gzin ara ula d widak.
     
    Llan daγen widak yettilin d inebgawen imeqqranen n kra n tmeγriwin tidelsanin d-yettilin di tmurt n Faffa, ttmeslayen γef isefra n teqbaylit n wa neγ wahin s tefransist war ma ssnen s yimmad-nsen ad mmeslayen taqbaylit akken yessefk.
     
    Amek gzan d acu d-qqaren imeskaren a tawaγit?
     
    D tidet dγa ssawen izen n tidet n widak iγef ttmeslayen i yemdanen neγ rwin-as kan jeddi-s i teqbaylit?
     
    Dagi yezmer wemdan a d-yini “ ahat ssulin ccan n widak gzan akka acemma (imi meẓẓiyit wuguren d-mlalen di twuri-nsen) d asawen, ubben azal n yetran d-yezgan nnig iqerra-nsen, γas ulamma wwin-asen-d tafat ad walin iderγalen” neγ uhu (ala)?
     
    Tura nekk, tidet kan d amagad i lliγ, maca, amekti n kra imeslayen-agi n tezlit "A win ileḥḥun deg yi" n Lewnis yefka-yi tabγest swayes cemmreγ i iγallen-iw γer leqdic-agi:
     
     
    “ Ay asmi n-ufiγ agraw yeččur,
        ssusmen ugin ad cnun.
        Σerqen-asen ula d lehdur,
        wehmeγ d acu la ttrağun.
        A ziγ kul yiwen ikukra meεdur,
        yettrağu anwa a tt-id-yebdun.
        Uh, γas tugadem,
        ad rewlen mi ara tedduklem”!!!
     
    Am wakka tettwalim mačči d tabγest kan, maca, aql-i rniγ-as acɛal n wallen.
     
    Dacu riγ akken tura daγen?
     
    Ih, yelha wanida yenna Lewnis
    "γas tugadem, ad rewlen mi ara tedduklem".
     
    Γef waya i ssarmeγ ula d nekk neγ i riγ ad teddum yid-i ula d kenwi akken d-nniγ yakan tazwara, deg-s ad twennseγ yis-wen, ad iyi-teffeγ tugdi, deg-s ad tekkrem ula d kenwi ad tcemmrem i iγallen-nwen, tura atan kkseγ-awen tugdi.
     
    Snat tebratin timezwura ma mačči ddeqs n wuguren i d iyi-yewwten atan frant tendicin-nsent, kenwi frut-d tura tindict n tabrat taneggarut!
     
    Yal yiwen a d-yaru tazwara imeslayen d as-yehwan n tebrat tis-kra yellan di tezlit akken i ten-yecna umeskar d imezwura, sakin a d-yessegzi inumak-nsen.
    Ihi afus deg ufus, a tent-nefru merra!
     
    Sεid At Mεemmer
     
    Tibratin
     
    Aha ddem-d astilu, a k-n-kuγ, kečč ttaru,
    heggi-d lkaγe, ad yekfu,
    yeččur wul!
     
     
    A k-n-hedreγ s teqbaylit, s wayen i k-yehwan kteb-it,
    win ur nefhim, ssefhem-it,
    kečč teri!
     
    Aru-tent am tebratin, d kečč ara tent-yawin,
    d kečč ad asen-yinin,
    dayen iru!
    -------------------------------------------------------------------------------------
     
    Ini-yas i yemma emmleγ, ad iyi-d-yaf lal rueγ,
    mi ara n-yas wayen i m-n-ketbeγ,
    semme-iyi!
     
    Nekk d ddunit nemxallaf, ur tt-ufiγ, ur d iyi-tettaf,
    la tettelεab yid-i am welqaf,
    terwi-yi!
     
    Lemmer zmireγ ad as-kellxeγ, ad sεuγ tasa ad mmteγ,
    i wakken ad as-rewleγ,
    berka-yi!
     
    Imi lkuraj-nneγ ifut, nettazzal a d-nawi lqut,
    nugad ddunit d lmut,
    ad rewleγ!
     
    A yemma aql-iyi ad rewleγ, urriγ sani ara rueγ,
    ad leḥḥuγ alamma wweγ,
    wissen sani?
     
    Kemm riγ ad iyi-tfehme, tife-iyi akken d iyi-tessne,
    seg wasmi akken i d iyi-d-turwe,
    siwa lif.
     
    Luleγ-d itri-w d asemma, mačči d ayen ara d-tcefεe,
    teri mi akken i d iyi-d-tesεi,
    anef-iyi!
     
     
    Tturebbaγ-d d amequr, seg wassen anyir-iw mechur,
    ma rueγγer leber, teqqur,
    d akkagi.
     
    Mi meqqreγγileγ ad tbeddel, a yemma imiren i tkemmel,
    ula d asirem fiel,
    dayenni.
     
    Ma nniγ-am " qqim di lehna"! riγ ur twehhme ara,
    cerreg tabrat-iw tekfa,
    ttu-yi!
    -------------------------------------------------------------------------------------
     
    Kteb-as tura i texibt-iw, ad tekkes taxatemt-iw,
    ssiwe-as merra lehdur-iw,
    ssefre-itt!:
     
    Tabrat-agi mi ara tt-teγre, riγ aas ara tfere,
    serreγ-am ad textire,
    win tebγi.
     
    Asmi d iyi-kem-yefka baba-m, riγ texreb nniya-m,
    ul-im kra i yessaram,
    iru-as.
     
    Ass-agi lliγ-am lqid, rriγ-am-d ul-im d ajdid,
    mennaγ ad am-d-yefk webrid,
    siwa lxir!
     
    Mačči d nekk i m-ilaqen, nekk seg widak yettewten,
    amkan-iw d iderwicen,
    tife-iyi.
     
    Xtir aqcic la yeqqar, d ṭṭbib neγ d lkumiar
    neγ win yettfeğğiğen am lefnar,
    d lemtel-im!
     
    Tabrat-agi ara γrent wallen-im, sfe yes-s imeṭṭi n lfer-im,
    ɛfes-itt seddaw uar-im,
    dayenni!
    -------------------------------------------------------------------------------------
     
    Tura a k-weṣṣiγ s ibiben d widak i d iyi-yessnen,
    a k-n-iniγ, kečč kteb-asen,
    yerkelli!:
     
    Ay ibiben-iw a ken-ğğeγ, s kenwi, s wayen i nebda.
    Lεehd i yid-wen cerkeγ, ugadeγ ur s-zmireγ ara.
     
    Tebγam taswiεt ad tbeddel, tebγam a d-iban lefel,
    tebdam, teggullem ad tkemmel,
    mennaγ ar tawem!
    Teggullem ad yekkes lbael, yir tikli yid-s ara tenel,
    tamurt fell-awen tettkel,
    mennaγ ar tawem!
     
    Ğğiγ lεehd-iw ifut, nγiγ-t, ugadeγ ar t-tenγem.
    Teggullem alamma d lmut, lameɛna ugadeγ ad tbeddlem.
     
    Lameεna ugadeγ ad ttum, asmi ad awen-d-yessiwel weγrum,
    ala yid-s ara d-telhum,
    ayen-nnien a t-teğğem.
    Dγa assen mi ara tewum, ddunit ad awen-tdum,
    win ad awen-ihedren, d amcum,
    ugadeγ ar t-tenγem.
     
    Ma iγaḍ-iken lal merra, ttxil-wet semmet-iyi!
    Ayen akk i d-qqareγ ass-a, nera-t, yera-d ielli.
     
     
     
     
     
     
    Kul wa ad yili s warraw-is, ad yettagad γef wemkan-is,
    ad yelhu ala d ccγel-is,
    ad as-yini"teggem"!
    Mi ara d-tettmektim ielli, tinim-as i txeddem temi,
    nfaq tura ula d nekkni,
    nexa-yas i lhemm.
     
                                --------------------------------
     
    Di lemtul ara wen-d-fkeγ, γur-wet ma γeleγ,
    Tidet rret-iyi-d γer γur-s!
    Nettemyasam gar-aneγ, ma iban-d gma-tneγ,
    ma zeddig, ar d as-names.
    Mi d-iban wergaz deg-neγ, amzun mačči-nneγ,
    d nekkni ad yezwiren γur-s.
    a t-nenfu neγ a t-nenγ, mi t-nekkes seg-neγ,
    nettu leqyud yesseγres.
     
    Nesterib s uberrani, akken yebγu yili,
    lhiba ad as-tt-id-nesnulfu.
    Di leεnaya-nneγ yedduri, ul-nneγ yelli,
    gar-aneγ akken yebγu yelu.
    Gma-tneγɣas ma yeγli, d ssma ur yelli,
    neɛfes-it u ad as-nernu.
    Gar-aneγ yekker imenγi, almi ur nettwali,
    aεdaw mi d-yewwe ad aγ-yefru.
     
    Ccwal yeran ger tudrin, ur d-yeğği ara yinin,
    ara inin ineggura.
    Γef jmaεliman i γellin, mmuten ur rin
    anida tezdeγ ssebba.
    S kra zerεen d kra yemγin yeγleb yakk lesnin,
    yewwe-aγ-d nemger-it ass-a.
    Asmi tt-qaraεen taεdawin, azger ur t-rin
    mi sen-d-yessexreb aeṭṭa.
     
     
     
     
    Ma nexdem akken yexdem, yeγle, a ntezzi, ntenne,
    nettuγal ansi d-nekka.
    Lqum-nni n zik yecce, tawacca tseffe,
    muqlet γer zdat tura!
    Tiγri nesla mi nteṭṭe, tezwar kul taye,
    γur-wet a s-tebrum ass-a!
    Zik wa ihedder-itt i waye, ass-a di lkaγe,
    a tt-id-afen ineggura!!!
     
    Lewnis At Mangellat
     
    IXEF N TENDICT ATA DA:
     
     
    Kteb-as tura i texibt-iw, ad tekkes taxatemt-iw,
    ssiwe-as merra lehdur-iw,
    ssefre-itt!:
     
    Tabrat-agi mi ara tt-teγre, riγ aas ara tfere,
    serreγ-am ad textire,
    win tebγi.
     
    Asmi d iyi-kem-yefka baba-m, riγ texreb nniya-m,
    ul-im kra i yessaram,
    iru-as.
     
    Ass-agi lliγ-am lqid, rriγ-am-d ul-im d ajdid,
    mennaγ ad am-d-yefk webrid,
    siwa lxir!
     
    Mačči d nekk i m-ilaqen, nekk seg widak yettewten,
    amkan-iw d iderwicen,
    tife-iyi.
     
     
    Xtir aqcic la yeqqar, d ṭṭbib neγ d lkumiar
    neγ win yettfeğğiğen am lefnar,
    d lemtel-im!
     
    Tabrat-agi ara γrent wallen-im, sfe yes-s imeṭṭi n lfer-im,
    ɛfes-itt seddaw uar-im,
    dayenni!
     
    Kteb-as tura i texibt-iw, ad tekkes taxatemt-iw,
    ssiwe-as merra lehdur-iw,
    ssefre-itt !:
     
    Yura tabrat tis-snat i texibt, d acu ira a d-yini dagi?
    Ira a d-yini ayagi: Win iγef d-yewwi ameslay d ilemi ngum yercel, maca, yexeb.
     
    Ihi ad yili ger 20 d 25 iseggasen.
     
    Amek riγ ayagi: Tabrat tamezwarut tessegza-yi-d d ameγnas n 80 iγef yettmeslay (annect-a a d-uγaleγγur-s ukessar).
     
    Ameγnas-agi d anelmad di tesdawit i yella, ngum yessuli taγur-is, maca, ira ad yeffeγ si tmurt, acku yegzem asirem ( annect-a a t-naf fell-as daγen di tebrat tamezwarut d tneggarut (tis-kra).
     
    Ameγnas-agi yeγra s tefransist, yessen ad yaru, ad yemmeslay yes-s, maca, yessuter deg umeddakel-is yeγran am netta tafransist akken ad as-yaru tabrat.
     
    Amek riγ ayagi?
    Acku yenna-yas:
     
    Aha ddem-d astilu, a k-n-kuγ, kečč ttaru,
    heggi-d lkaγe, ad yekfu,
    yeččur wul!
     
    Astilu d ameslay n tefransist, lemmer d taεrabt i yeγra, leqlam ad as-yini, akka i yella yeqqar ula s teqbaylit, amedya:
    “A tin iγef yuzzel leqlam “.
     
    Akka i qqaren wiya daγen ngum ad issinen a d-inin " amru",
     
    Ula d Lwennas yecna di yiwet si tezlatin-is:“Yecce-as i Rebbi leqlam...”.
     
    Yerna yessegza-yaγ-d acuγer mačči d netta ara yarun tibratin mi akken i s-yenna " kečč teri" am wakken nezmer ad nwali ukessar:
     
    A k-n-hedreγ s teqbaylit, s wayen i k-yehwan kteb-it,
    win ur nefhim, ssefhem-it,
    kečč teri!
     
    D acu yera umeddakel-is? Yera argaz-agi ira ad yehder s tutlayt-is tayemmat (taqbaylit), ira ad yedder s tmagit-is, mačči s tinna n wiya i lebda yerna s usentelswayes yebda tizlit i swayes tt-yekfa.
     
    Yebda-tt yettmeslay γef tutlayt "A k-n-hedreγ s teqbaylit", acku imiren d lehdur kan i tt-heddren yakk medden, yekfa-tt yeqqar:
     
    "Tiγri nesla mi nteṭṭe, tezwar kul taye,
    γur-wet a s-tebrum ass-a!
    Zik wa ihedder-itt i waye, ass-a di lkaγe,
    a tt-id-afen ineggura".
     
    D imeslayen imezwura swayes yebda ameslay Kateb Yasin asebter amezwaru n Nneğma-s, i swayes yebda daγen asebter-is aneggaru.
     
    Nneğma n Kateb d Ledzayer ahat, tin n Lewnis d taqbaylit.
     
    Imi d-wwiγ ameslay dagi γef tazwara n tezlit, riγ a d-iniγ kra γef useqdec imeslayen-agi:
     
    "heggi-d lkaγe, ad yekfu, yeččur wul"
    Am “heggi-d lkaγe, ad yekfu”, am “yeččur wul” yiwen unamek-nsen, dagi iwala umeskar s wallen n Shakespeare anida yenna:
    “Mi ara s-tini i yiwen snat tikkal ssuref-iyi, ur k-yessuruf ara snat tikkal, maca, terni-as ifadden i usuter-ik neγ terri-t yegder”.
     
    Daγ netta  (Lewnis) yessaken-aγ-d dagi liala ideg yedder d wanida tewwe tin n umeγnas n 80 imiren s telqayt d wafud n wawal.
     
    Tura ad kemmleγ ameslay γef tebrat tis-snat:
     
    Ameskar ira di tebrat-agi a d-yemmeslay γef izerfan n tmeṭṭut ngum 80, d wayen i s-d-yewwi umennuγ-agi n tefsut imaziγen.
     
    Tabrat-agi mi ara tt-teγre, riγ aas ara tfere,
    serreγ-am ad textire,
    win tebγi.
     
    Asmi d iyi-kem-yefka baba-m, riγ texreb nniya-m,
    ul-im kra i yessaram,
    iru-as.
     
    Ngum 80 d ababat i yettaken yelli-s i win tt-yebγan ula war lebγi-s nettat.
     
    Mi d-yewwe 80 ata wamek i s-yenna:
    Ass-agi lliγ-am lqid, rriγ-am-d ul-im d ajdid,
    mennaγ ad am-d-yefk webrid,
    siwa lxir!
     
    Imeγnasen n 80 ssarmen wulawen-nsen lxir i tmeṭṭut, nnuγen daγen γef tlelli-s (amennuγ n teqbaylit yeqqen γur-s wayen akk iceben di ddunit).
     
    Mačči d nekk i m-ilaqen, nekk seg widak yettewten,
    amkan-iw d iderwicen,
    tife-iyi.
    Dagi yuγal umeγnas yettmeslay γef yiman-is, yessawal-as-d i tinna iγef yettnaγ akken ad tesεu izerfan-is am wemdan (i tmeṭṭut) amek llan heddren fell-asen yeγmisen n tmurt d widak yellan usawen imiren.
    Llan qqaren fell-asen “wihi d iderwicen, ttewten, selben neγ d icenga n El umma el εarabiyya d el ğumhuriyya ddimuqraiyya
    cceεbiyya...atg”.
     
    Xtir aqcic la yeqqar, d ṭṭbib neγ d lkumiar
    neγ win yettfeğğiğen am lefnar,
    d lemtel-im!
     
    Dagi ira a s-yini “Mi akken tt-nerra i lweεd imenγi, llan widak yeqqaren di tesdawit ussan-nni" ttkemmilen a d-ffγen d imejjayen γef
    yiman-nsen, ayen-nnien akk mačči d aγbel-nsen rnan znuzun-aγ s imsulta.
    Win ur d-nteffeγ ara deg-sen d ṭṭbib, ad yuγal d lkumiar”.
     
    S imeslayen-agi:
     "win yettfeğğiğen am lefnar, d lemtel-im!" ira a d-yesseqreb taggara n tebrat-is, am win ara s-yinin i waye taggara umeslay
    „wwiγ-ak-d ddwa a win yellan yekkat aqerru-is γer li"! Netta yenna-yas: "Wwiγ-am-d tilelli-m a tin d tikli wwin medden d tislit war lebγi-m imi tcebe"!
     
    Leqbayel llan zik, tin walan kan tecbe a tt-ewen, akka i qqaren i tidak d-ttawin d tislatin war lebγi-nsent (wagi sγur-i kan, d amedda i t-id-yewwin di teqi).
     
    Dγa yakfa tabrat s imeslayen-agi:
    Tabrat-agi ara γrent wallen-im, sfe yes-s imeṭṭi n lfer-im,
    ɛfes-itt seddaw uar-im,
    dayenni!
     
    Taggara iban unamek-is, ulac deg-s n lbana, maca, awal “dayenni” yezdeγ deffir-s kra unamek.
     
    Anamek-is "dayen tura yekfa fell-am lif a tameṭṭut, tafsut imaziγen terfed-am aqerru"!
     
    Γer Lewnis ulac awal war anamek, di yal tiγmert n tezlatin-is ndint lminat umeslay “ddu neγ teddiḍ”.
     
    Ihi imeslayen-agi imeca d-yessegray d ineggura i yal timenna seg si " yeččur wul" n tazwara n tezlit, γer "semme-yi" tazwara n tebrat
    tamezwarut alamma d "dayenni" n taggara n tebrat tis-snat deg-sen inumak, war ma yettu wemdan "yerkelli" yellan d aweṣṣi n ngum a d-yebdu ameslay n tebrat tis-kra.
     
    Lemmer ad iger wemdan tamawt ula di turart uawan-is yella kra unamek, “ yendi-tt, iqureɛ-itt”ula deg wayagi.
    Amedya: Deg usidi-yagi ideg tella tezlit-a "Tibratin", tella daγen tezlit "Askuti". Si tazwara-s almi d taggara-s yessawal deg-s yiwen uawan yiwen-is, maca, taggara-s yessegra-d "ta ta ta, ta ta ta" snat tikkal, mačči yiwet tikkelt kan akken yella icennu si tazwara almi d imiren.
     
    Acuγer?
     
    Acku si tazwara almi d imiren yella yettmeslay γef yiwen usentel, ma d taggara n tezlit yuγal-d s iman-is netta umeskar, anida d-yenna:
     
    Tiγri-yagi teslam, tekka-yi-d si temi.
    riγ a tt-tfehmem, deg umeyyez tifem-iyi.
    Γur-wet ad iyi-tamnem, ur teddut yid-i,
    nekk mačči d “Askuti”!!!
     
    Imedyaten am wigi n yal awal s unamek-is ala widak ara yaf wemdan di tezlatin n Lewnis, ččurent daya.
     
    a d-neddem tura awal-agi n tebrat tamezwarut, ad nwali:
     
    Imi lkuraj-nneγ ifut, nettazzal a d-nawi lqut,
    nugad ddunit d lmut,
    ad rewleγ!
     
    Atah wayen yellan deg-sen:
     
    1)- Imi lkuraj-nneγ ifut: Dagi am wanida akken yenna Lwennas:
         "A tarwa n lelal, deg wacal akka i ken-id-mazal"?
    Iger tamawt umeγnas aas i ibedlen lfista, uγalen γer tama-nnien si tugdi.
     
    2)- nettazzal a d-nawi lqut: Iseḥḥer-iten weγrum.
     
    3)- nugad ddunit d lmut: Tseḥḥer-iten TAΣRABT-TINESLEMT
    (Di ddunit ugaden waγzen, di tmettant ugaden ad mlilen d Ɛerayen, ttun akk a n-afen dinna ula d dda Lmulud “wagi sγur-i kan”).
     
    4)-ad rewleγ: d ayagi d-bedreγ akk i d kra seg wayen t-yeğğan ad yerwel.
     
    Tura yezmer wemdan ad yesteqsi, ansi ara yerwel?
     
    Ad yerwel si tmurt.
     
    D nettat (tamurt) i d anamek n "yemma" iγef yettmeslay di tebrat tamezwarut.
     
    D tamurt-is i wumi yura tabrat-nni, d nettat i d yemma-s di tutlayt taqbaylit.
     
    "Ini-yas i yemma emmleγ, ad iyi-d-yaf lal rueγ,
    mi ara n-yas wayen i m-n-ketbeγ,
    semme-iyi!"
     
    Ini-yas i yemma emmleγ: Aqbayli iemmel tamurt-is am yemma-s neγ ugar, amezruy d inigi.
     
    Ad iyi-d-yaf lal rueγ, mi ara n-yas wayen i m-n-ketbeγ: Mi ara teṭṭfe tabrat, ad iliγ si tlisa-m akin.
     
    Semme-iyi!: riγ cceγ, d yir abrid i uγeγ, tarewla mačči d tifrat...atg.
    Nekk d ddunit nemxallaf, ur tt-ufiγ, ur d iyi-tettaf,
    la tettelεab yid-i am welqaf,
    terwi-yi!
     
    Ur nelli ara akken llan yemdanen n ddunit, nemgarad yid-sen yerna nekkni yellan ukessar ur nezmir ara a ten-nerfed d asawen, d nutni i yellan sennig-neγ, aγbel-nneγ yekka-d seg-sen.
     
    "Tudert-nsen s idammen-nneɣ.
    D tawant-nsen i d la-nneɣ.
    Tilelli-nsen d tikerfi-nneɣ
    iɣef tt-ssulin.
    Rran-aɣ timedlin" i yenna Ferat di tezlit TUDERT.Wagi d anamek n "ur d iyi-tettaf", wama win n "ur tt-ufiγ" iban am tafat.
     
    Melmi d aγ-εawnen akka Yefransawiyen d widak yellan am nutni deg wayen yeqqnen γer tmeslayt-nneγ, idles-nneγ s umata neγ tamagit-nneγ?
     
    Yak d taεrabt d tneslemt kan i wumi ssalayen ccan d asawen seg wasmi d-necfa i yemma-s n ddunit?
     
    Ihi attan tefra, negza daγen dagi ula d anamek n
    "la tettelεab yid-i am welqaf, terwi-yi!".
     
    Si tama qqaren-aγ-d d kunwi i yelhan imi d atraren am nekkni i tellam, si taye " ndin-aγ ticerket, ssan-as-dlerir" akken yenna Lewnis di tezlit " A ttejra ilili".
     
    Lemmer zmireγ ad as-kellxeγ, ad sεuγ tasa ad mmteγ,
    iwakken ad as-rewleγ,
    berka-yi!
     
    Timura-yagi i wumi yessawal ddunit, acku d nutenti kan i yellan di ddunit, mačči d nekkni, tidak-agi d aγ-yerwin ira a d-yini ercent aas,
    wagi d anamek n "Lemmer zmireγ ad as-kellxeγ" yerna γas akka negzem asirem n tudert nessaram, ur nezmir ara ad nekkes iman-nneγ si ddunit"ad sεuγ tasa ad mmteγ", ad asent-nerwel.
    Acimi?
     
    Acku xedment iman-nsent akken yessefk seg wakken ercent, ihi yuγal usirem-nneγ iban-aγ-d deg-sent i yella, γer γur-sent i nerra nnican n yeswi-nneγ, tili ur nzemmer ara ad nernu ad nedder
    "berka-yi"
     
    Tura aql-i ihi ssaweγ-d γer yiwet tendict tagerdit(noeud gordien) ara fruγ:
     
    Seg wakken ur yezmir ara umeγnas ad ineγ iman-is akken ad yerwel i wat ddunit iγef d-mmeslayeγ usawen, γas akken daγen d asirem i swayes ur yenγi ara iman-is, d netta (usirem-agi) i t-yeğğan yedder, maca, yera, yessen mačči d tinna i d ddunit ideg ira ad yedder.
     </