" Teẓriḍ mi ara luɣen waman, ḥwağen lweqt akken ad rsen.
Akka i s-tḍerru i laman, yettuɣal-d imdanen mi ara faqen".
D tagi i d tiririt i s-yerra L'ancien i gma-s yecnan yid-s tizlit
"A GMA", uṭṭun wis-sa ( 7 ) usidi-s amaynut
"ADEKKER D USIREM" d-yesseẓreg aseggas-a n 2008 mi akken s-yenna:
" A gma i tɣurreḍ d iman-ik, wagi d cceεb uqabac,
ur yuklal ara leεtab-ik, eğğ-it imi lxir deg-s ulac"!
Γas ulamma d gma-s i d-yennan tidet n wakken nella, maca, d netta (Ferḥat) i d ameskar n tezlit. Ihi " Yeẓra, iεemmed".
Ula d netta ur iεemmed ara ɣef wulac, acku yessefk ad yili usirem-is meqqer.
L'ancien yeẓra, yessen Iqbayliyen akken ran ilin, yiwen wass ad kkren a d-lhun d wayen yessefk a d-lhun yid-s d amezwaru ( d yiman-nsen ) ngum ad ddmen amezzir ad ferḍen imraḥen n wiyaḍ i lebda.
Tizlatin-is d amawal n tidet, kra yeḍran yid-neɣ ad tafeḍ ay amdan deg-sent ( annect-a nessen-it ɣur-s seg wasmi d-necfa i yemma-s n ddunit), ur tettuɣ ara a d-iniɣ daɣen ččurent d asirem, ttakent anzi ɣer tjenwit-nni n Ğeḥḥa n tmucuha-nneɣ, qqaren fell-as:
"Tneqq, tḥeggu".
Nettmeslay yakk daɣen ɣef Ferḥat n tsertit, n ccna...atg., maca nettu akken ma nella Ferḥat n tsekla.
Ulayɣer tuzzya d tunḍa, aql-i serseɣ-awen-d dagi deg wesmel imeslayen n tezlit " TUDERT", uṭṭun wis-sḍis ( 6 ) n usidi iɣef ttmeslayeɣ, walit, meyyzet s telqayt!
Nekk s yimmad-iw tewwi leεmer-iw tezlit-agi ugar, ladɣa aẓawan
s-yerna yakk d taɣact-nni swayes tt-yecna d wayen akk yeqqnen ɣur-s.
Yal mi ara s-sleɣ, ttḥulfuɣ s yiman-iw amzun kecmeɣ amezgun-nni n ssḥur ideg ur yelli unekcum i yal d amdan yettnadi Harry Haller deg wungal " Der Steppenwolf" yura Hermann Hesse.
Tikkelt-a mačči d awal n tmuɣli taseklant talqayt i d-wwiγ ɣef tezlit-a d wayen yecna Ferḥat s umata, a d-uɣaleɣ akka d afella ɣer wannect-a, maca, riɣ ad teẓrem, asidi-agi d afelleq akken ma yella yerna s uqerru-w ar d tidet i d-nniɣ!!!
Sεid At Mεemmer
TUDERT

D ajraḍ sufella n waman, lembaver la teddun.
S lεesker d tirga yeɣman, s idammen d waldun.
Timura irumyen d-yegman d leğnas i yetthuddun.
Ayɣer levni n iɣerman, ma s tinɣin i tt-veddun?
Assen ur qudren talast, aɣref,
ur qudren kra yeddren,
tutlayt, ddin n usurref, ur qudren ara azref.
Azref ḥemmlen a d-adren, d win swayes ara ssnegren
win yugin ad yekref.
Tudert-nsen s idammen-nneɣ.
D tawant-nsen i d laẓ-nneɣ.
Tilelli-nsen d tikerfi-nneɣ
iɣef tt-ssulin.
Rran-aɣ timedlin.
*************
Am yizan ɣef teflukin, dehmen levḥer s lεum.
Qemmren-tt ad zegren akin, ammer ad yeεyu unezgum???
Ttargun tudert yeffulkin n tlelli d weɣrum.
Reglen ɣef laẓ d telkin d leḥkem vu lehmum.
D i d-yeğğa urumi i ten-yessenfan,
ur ẓrin ara acimi. Γer irumyen i d-ufan
d tilisa ten-iɣunfan.
Menεen si lmut i wumi,
mi d asen-ugin iɣimi, verra n leḥkem n yilfan?
Tudert d tudert ma s tizeṭ-is.
Cci, tazmert d tilelli-s.
Di yal tiɣmert tessaɣ tayri-s
d yiseɣ s-yettilin
si rwaḥ d tuɣalin.
**************
Ayen iεeddan iεedda, yelha ɣef win iceffun.
Σiwdet leqwanen swadda ay imdanen yettḥuffun!
Timura anda nedda, ulawen ad sgunfun.
Imdanen yakk d tarwa n tsedda, ur sserfayen, ur reffun.
Si zik akka, reglen ɣef cwal.
Leḥkem timecki yerka, targit iεerreq-as wawal,
s lmut mi d-tessawal.
Asirem yezga yettekka ɣef tirga n yal tafaska
n lferḥ mi ara d-yettɣawal.
Tudert d tudert ma s tizeṭ-is.
Cci, tazmert d tugdut-is.
Sεut tazmert akken ad tɣeḍlem
leḥkem i ken-yeṛẓan!
Ur ttɣimit d izan, ur ttilit d izan!!!
F.M. ass n 26/12/06