Kles(Rijistri)
Timenza  
  • Kra yeqquṛen briγ-as
  • Tabrat ugellid afarsi
  • Aberrani ger imawalan-is
  • Muḥend u Yaḥya (sɣur Malek Hud)
  • Asmi lliγ di lbilaj (Mmi-s n Wemsed)
  • Kuẓ(4) iseggasen yakan 7.12.2004 γef tmettant n Muḥya
  • Asisen seg tamment-ik ay amdan igerrzen
  • Tiktiwin ubeεuc…neγ…ḥedṛeγ mi teḍra !
  • Tawaγit tameddit
  • Ata wayen akk yellan ihi
  • LEMSELLA, ILLUYEN AT UMALU
  • ANDA AKKA TETTEDDU ?
  • Tamendawt lεaṛ
  • Tibratin
  • Feṣṣlen-as-d tamendawt tamaynut i Butefliqa, rnan-as-d ticrurin
  • Kra si ccreε n (Daεi, aselway n Numidya) wass n Warim/Letnayen.
  • Aprukirur yessuter akken a d-yessezri Mas Ẓamuc aseggas n leḥbs
  • Tiɣiwist n Tmaziɣt
  • Izlan Ibeḥriyen
  • Innan n yal ass si kraḍ tudrin n At Σebbas (Tiniri, Belεeggal d Lqelεa)
  • A DTEPEPRREE EDTEE U ZEREMM. (Aḍris n Baḥbuḥ Laḥsen s tira i d-yesnulfa netta)
  • TUDERT
  • Addad n Tmurt n Leqbayel di Tamrawt Iseggasen Yezrin
  • TARGIT N WARRAZ
  • ASTUTI (Asmekti, tuzzma d uwehhi)
  • Ffad
  • Asmi d-uγeγ ğninaṛ (Ğamal at Udiε)
  • Alday n webṛaḥ Sliman Σazem deg Leγwi (tamurt n Fransa)
  • AMSAWAL AKED UMYARU AMAZIΓ SAΣID BELΓERBI (tarifit)
  • Mmeslayen lehdur γef wawal
  • ASUTER UNṢIB N TIMANIT I TMURT N YEQBAYLIYEN
  • Tugdut-nneγ.
  • Tidet iqerrḥen: Imaziγen uqemmuc
  • Aggagen-nneγ
  • Yal yiwen d wamek yebγa ad yaru tutlayt nneγ
  • Tanemmirt a Muḥya! ( Sγur Akli Kebaili)
  • IMEṬṬI N BAB IDURAR d imeṭṭi-nneγ akk s yemdanen d-yekkren di taddart TIZI N WAḌU.
  • Sεid At Mεemmer: Si talast akin
  • Tullianum - Taggara n Yugurten
  • TILAWIN N BUZGAN DI TEWRIRT MUSA WAΣMAR
  • Kra n tmedyazin n Σumar Derwic (s tmaziγt n Tmazγa tutrimt)
  • « Nekk d amsedrar »
  • Tajmilt i Lwennas
  • Timlilit d Nna Σelğiya sγur Muḥamed Gaya
  • Tameγra n ccna di Buzgan i tallelt n usaru "TASA D WAY TUREW"
  • Yenna dda Σebdella γef wammud isefra « Tujjma tuzzma » n Ǧamal Benεuf.
  • Faffa d tamurt n yiẓẓan, mačči n izerfan n wemdan
  • Adiwenni d Salem Caker ( yesteqsa-t Yasin Faraḥ n weγmis “ Lwaṭan” ) Tasuqelt n Muhabdiki
  • Imuḥyaten n trumit
  • Tadsimant, lγerba, tayri…Tirga n war isem !
  • spacer
     

    | | |

    TUDERT

    " Teẓriḍ mi ara luɣen waman, ḥwağen lweqt akken ad rsen.
    Akka i s-tḍerru i laman, yettuɣal-d imdanen mi ara faqen".

    D tagi i d tiririt i s-yerra L'ancien i gma-s yecnan yid-s tizlit
    "A GMA", uṭṭun wis-sa ( 7 ) usidi-s amaynut
    "ADEKKER D USIREM" d-yesseẓreg aseggas-a n 2008 mi akken s-yenna:

    " A gma i tɣurreḍ d iman-ik, wagi d cceεb uqabac,
    ur yuklal ara leεtab-ik, eğğ-it imi lxir deg-s ulac"!

    Γas ulamma d gma-s i d-yennan tidet n wakken nella, maca, d netta (Ferḥat) i d ameskar n tezlit. Ihi " Yeẓra, iεemmed".

    Ula d netta ur iεemmed ara ɣef wulac, acku yessefk ad yili usirem-is meqqer.
    L'ancien yeẓra, yessen Iqbayliyen akken ran ilin, yiwen wass ad kkren a d-lhun d wayen yessefk a d-lhun yid-s d amezwaru ( d yiman-nsen ) ngum ad ddmen amezzir ad ferḍen imraḥen n wiyaḍ i lebda.

    Tizlatin-is d amawal n tidet, kra yeḍran yid-neɣ ad tafeḍ ay amdan deg-sent ( annect-a nessen-it ɣur-s seg wasmi d-necfa i yemma-s n ddunit), ur tettuɣ ara a d-iniɣ daɣen ččurent d asirem, ttakent anzi ɣer tjenwit-nni n Ğeḥḥa n tmucuha-nneɣ, qqaren fell-as:
    "Tneqq, tḥeggu".

    Nettmeslay yakk daɣen ɣef Ferḥat n tsertit, n ccna...atg., maca nettu akken ma nella Ferḥat n tsekla.

    Ulayɣer tuzzya d tunḍa, aql-i serseɣ-awen-d dagi deg wesmel imeslayen n tezlit " TUDERT", uṭṭun wis-sḍis ( 6 ) n usidi iɣef ttmeslayeɣ, walit, meyyzet s telqayt!

    Nekk s yimmad-iw tewwi leεmer-iw tezlit-agi ugar, ladɣa aẓawan
    s-yerna yakk d taɣact-nni swayes tt-yecna d wayen akk yeqqnen ɣur-s.

    Yal mi ara s-sleɣ, ttḥulfuɣ s yiman-iw amzun kecmeɣ amezgun-nni n ssḥur ideg ur yelli unekcum i yal d amdan yettnadi Harry Haller deg wungal " Der Steppenwolf" yura Hermann Hesse.

    Tikkelt-a mačči d awal n tmuɣli taseklant talqayt i d-wwiγ ɣef tezlit-a d wayen yecna Ferḥat s umata, a d-uɣaleɣ akka d afella ɣer wannect-a, maca, riɣ ad teẓrem, asidi-agi d afelleq akken ma yella yerna s uqerru-w ar d tidet i d-nniɣ!!!

    Sεid At Mεemmer



    TUDERT


    D ajraḍ sufella n waman, lembaver la teddun.
    S lεesker d tirga yeɣman, s idammen d waldun.
    Timura irumyen d-yegman d leğnas i yetthuddun.
    Ayɣer levni n iɣerman, ma s tinɣin i tt-veddun?

    Assen ur qudren talast, a
    ɣref,
    ur qudren kra yeddren,
    tutlayt, ddin n usurref, ur qudren ara azref.
    Azref ḥemmlen a d-adren, d win swayes ara ssnegren
    win yugin ad yekref.

    Tudert-nsen s idammen-nneɣ.
    D tawant-nsen i d laẓ-nneɣ.
    Tilelli-nsen d tikerfi-nneɣ
    iɣef tt-ssulin.
    Rran-aɣ timedlin.
    *************
    Am yizan ɣef teflukin, dehmen levḥer s lεum.
    Qemmren-tt ad zegren akin, ammer ad yeεyu unezgum???
    Ttargun tudert yeffulkin n tlelli d weɣrum.
    Reglen ɣef laẓ d telkin d leḥkem vu lehmum.

    D i d-yeğğa urumi i ten-yessenfan,
    ur ẓrin ara acimi. Γer irumyen i d-ufan
    d tilisa ten-iɣunfan.
    Menεen si lmut i wumi,
    mi d asen-ugin iɣimi, verra n leḥkem n yilfan?

    Tudert d tudert ma s tizeṭ-is.
    Cci, tazmert d tilelli-s.
    Di yal tiɣmert tessaɣ tayri-s
    d yiseɣ s-yettilin
    si rwaḥ d tuɣalin.
    **************
    Ayen iεeddan iεedda, yelha ɣef win iceffun.
    Σiwdet leqwanen swadda ay imdanen yettḥuffun!
    Timura anda nedda, ulawen ad sgunfun.
    Imdanen yakk d tarwa n tsedda, ur sserfayen, ur reffun.

    Si zik akka, reglen ɣef cwal.
    Leḥkem timecki yerka, targit iεerreq-as wawal,
    s lmut mi d-tessawal.
    Asirem yezga yettekka ɣef tirga n yal tafaska
    n lferḥ mi ara d-yettɣawal.

    Tudert d tudert ma s tizeṭ-is.
    Cci, tazmert d tugdut-is.
    Sεut tazmert akken ad tɣeḍlem
    leḥkem i ken-yeṛẓan!
    Ur ttɣimit d izan, ur ttilit d izan!!!

    F.M. ass n 26/12/06

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    el hucin n yiqubab - Tinin-is...
    Sεid - Tinin-is...

    Copyright 2006 imyura.net