TIMLILIT D LWENNAS MATUB

Samir Zemmuri, Lwennas Matub, Meḥrez Ḥaced akk d yiwen unarag (lǧar n Lwennas), di Tewrirt-Musa-Weεmer ass n 6 Meγres 1998 ( 3 wagguren d 19 wussan ngum ara t-nγen icenga n tudert)
« Nekk d amsedrar »
Kraḍ (3) wagguren d 19 wussan ngum ( qbel) ass-nni amcum ideg…
Igeḍman n ssaεa bedden γef 14t 00 n tmeddit n wass n sḍis (6) Meγres 1998.
Nessawel-as s axxam, nesla i taγect n tmeṭṭut: “ Ulac-it da, iṣubb γer Tizi-Wezzu, ma tebγam a t-teẓrem uγalet-d γef lxemsa n tmeddit”.
Nuγal γef 17t00, segmi nesteqsa at taddart, nnan-aγ-d atan da. Nura tifert n lkaγeḍ nefka-tt i yiwen wegrud, tallit wezzilen kan segmi s-tt-yessaweḍ, ata yeffeγ-d yettezmumug, yewwi-d deg ufus-is tifert-nni n lkaγeḍ ideg nura s Tmaziγt: “ Nekkni d tiddukla Numidya n Wehran, nusa-n a k-nẓer ma ulac aγilif”. Netta iger-d kra isurifen, nekkni nezlez, nemmuger-it: Azul a gma-tneγ Lwennas. Segmi nsellem fell-as yerra-yaγ-d netta:
--Azul, lεeslama-nwen, amek tellam? Amek tella Wehran?
-- Sslam fell-ak, la k-n-ssawaḍen azul imeγnasen n tmaziγt, ladγa at Numidya.
-- Tennam-d kunwi d tiddukla Numidya? Negzem-as awal:
-- Ih, nettazen-ak-n tibratin, tiselliwin ( tisγunin)…
-- Tewweḍ-iyi-d tesγunt-nni m leγlaf azegzaw.
-- Tinna d uṭṭun wis-10 . Am win ara d-yemmektin kra, yerna deg wawal-is:
-- Annect-a ad yuγal γer wacḥal aya?
-- Daγen mlalen-k kra n watmaten-nneγ-nniḍen deg useggas 1985 di Belεebbas.
Segmi ḥṣiγ tusam-d seg Wehran aql-i ffγeγ-n γur-wen, wamag drus n yemdanen i ttmagareγ, acku tettwalim di yir tagnit-agi ideg nella. Niγ mačči γef tmeγra n ccna i d-tusam? Acku γetseγ ur tgeγ timeγriwin.
--Ala, nusa-n kan a k-nẓer.
-- Mačči kan d kunwi, ula d MCB εerḍen-iyi-d ilmend n tefsut Imaziγen, nniγ-asen ur cennuγ ara skud mazal-aγ di liḥala-yagi ideg nella.
Ssyen nuγal γer temsalt n tmaziγt, dγa, yenna-yaγ-d : « D acu txeddmem yakk di tiddukla-yagi-nwen ? »
--Nesselmad tamaziγt, nessufuγ-d tasella isem-is « Azul », nteg isaragen…
-- Llan yid-wen yemseεraben?
-- Llan wid i γ-yettallen si tegnit γer tayeḍ.
-- I imaziγen-nniḍen Icawiyen, Imẓabiyen…?
-- D acu ara k-nini, lemmer d lebγi yal amdan terza-t temsalt-agi.
-- Acku ur yessefk ad teqqim kan gar-aneγ temsalt-agi, yessefk ad ilin wiyaḍ ara yeddmen takti-yagi.
-- D ayen i la nxeddem, dγa, nezga, nessawaḍ izen-agi-nneγ i wiyaḍ.
Awal yettawi-d wayeḍ, yemmeslay-aγ-d γef waddad ideg tettidir tmaziγt, γef rrebrab di tmurt n leqbayel, ladγa asmi t-ddmen irebraben. Yemmeslay-aγ-d γef tdamsa, yuγ lḥal yella yeqqar yiwen wedlis i d-yettawin γef tebzert ( impôt). Annect-a irkelli yeskanay-d belli Lwennas d amdan yettnadin tamussni, daγen yettnadin ad yegzu akk aṭṭanen izedγen tamurt-nneγ.
Nuγal, nesteqsa-t: “ A gma-tneγ Lwennas, neḥṣa γur-k allalen d ttawilat akken ad tidireḍ di Fransa neγ di tmurt-nniḍen anda tella talwit d lehna?”
--Teẓram ay atmaten, d tidet zemreγ ad idireγ di Fransa, maca, nekk d amsedrar, dagi i d-luleγ, dagi i sεeddaγ temẓi-w, deg wakal-agi i d-ufiγ laṣel-iw, ur zmireγ a t-beddleγ s wakal-nniḍen.
Mi nwala d akud ad nemsefraq, nessuter seg-s ad neg kra n tugniwin (ttṣawer) yid-s, yerra-yaγ-d s wecrah n wul: Ulac aγilif.
Di taggara nesked tamert (ssaεa) nufa-tt d 19 t 00 n tmeddit, dγa nenna-yas:
--A gma-tneγ Lwennas nekkni d lawan ad nruḥ.
Di tallit-nni ideg ara nemsefraq yenna-yaγ-d:
--Ssya d afella anagar kan timeγriwin n ccna, ayen nniḍen seg wayen i wumi zemreγ, aql-i da, rret-d γur-i.
-- Ihi, neǧǧa-k di talwit a gma-tneγ Lwennas.
-- Ruḥet di tayeḍ, ssiwḍet sslam i yat Wehran.
Neẓwa ( nruḥ)-d ssyen acku ggunin-aγ iberdan yessawnen, yettawin γer Tizi-Hibel, imi din ara nens iḍ-nni acku azekka-nni ad neṭṭef abrid γer Wehran, yerna abrid γezzif deg yir tagnit-agi ideg laman wwin-t waman.
Aḍris-agi d agzul i s-iga Ǧamal Benεuf i temlilit yeḍran gar gma-tneγ Lwennas Matub d sin imaslaḍen n tiddukla Numidya n Wehran: Samir Zemmuri d Meḥrez Ḥaced, yerzan γer Tewrirt-Mussa ass n sḍis ( 6) Meγres 1998.
Tamawt: Yeffeγ-d di tsella ( tasγunt) Azul, uṭṭun 12. Yebriri 1999.