Kles(Rijistri)
Timenza  
  • ASUTER UNṢIB N TIMANIT I TMURT N YEQBAYLIYEN
  • Tugdut-nneγ.
  • Tidet iqerrḥen: Imaziγen uqemmuc
  • Aggagen-nneγ
  • Yal yiwen d wamek yebγa ad yaru tutlayt nneγ
  • Tanemmirt a Muḥya! ( Sγur Akli Kebaili)
  • IMEṬṬI N BAB IDURAR d imeṭṭi-nneγ akk s yemdanen d-yekkren di taddart TIZI N WAḌU.
  • Sεid At Mεemmer: Si talast akin
  • Tullianum - Taggara n Yugurten
  • TILAWIN N BUZGAN DI TEWRIRT MUSA WAΣMAR
  • Kra n tmedyazin n Σumar Derwic (s tmaziγt n Tmazγa tutrimt)
  • « Nekk d amsedrar »
  • Tajmilt i Lwennas
  • Timlilit d Nna Σelğiya sγur Muḥamed Gaya
  • Tameγra n ccna di Buzgan i tallelt n usaru "TASA D WAY TUREW"
  • Yenna dda Σebdella γef wammud isefra « Tujjma tuzzma » n Ǧamal Benεuf.
  • Faffa d tamurt n yiẓẓan, mačči n izerfan n wemdan
  • Adiwenni d Salem Caker ( yesteqsa-t Yasin Faraḥ n weγmis “ Lwaṭan” ) Tasuqelt n Muhabdiki
  • Imuḥyaten n trumit
  • Tadsimant, lγerba, tayri…Tirga n war isem !
  • IMEṬṬI N BAB IDURAR
  • Yiwen weqbayli di Swidd
  • Ccbaḥa d tmettant
  • Mennad: Nsetḥa ad neḥku
  • Cifi d taxbizt-is
  • Amsebrid
  • Yusef Ɛcuri : Kraḍ (3) isefra
  • Tabratt i Twacuyt-iw
  • Tuγalin
  • ANṢUF YES-M A LMUT
  • R. Alliche : ayen yura d wayen yexdem
  • Racid ΣELLIC tewwi-t tmettant
  • Agellid Σebdelkrim* : tasekla, amezruy d taẓuri.
  • Γriγ mmektaγ-d
  • Taqbaylit
  • Tamendawt
  • Ernest Hemingway
  • Adiwenni d Ğamal Benεuf ( Yesteqsa-t Sadi Qasi)
  • Tamusta n isefra sγur Belqasem Iḥiğaten
  • "FELFLA" : Tamεayt s teqbaylit sγur Σebdelḥamid Baḥfir
  • Yennayer ameggaz
  • Mmis n igellil
  • Ferḥat Imaziγen Imula: D udem-is kan walit-t
  • I kemm a taklit n tayri
  • Tamellaḥt n Belεeggal
  • Aqbayli di Wehran
  • Kra n wawalen γef ucennay Σezdin Bayik
  • Anebdu ihendiwen
  • Dda Σmer bu tfenṭazit
  • Abrid umezruy
  • spacer
    Imagraden

    | | |

    « Nekk d amsedrar »

    TIMLILIT D LWENNAS MATUB

    Samir Zemmuri, Lwennas Matub, Meḥrez Ḥaced akk d  yiwen unarag (lǧar n Lwennas), di Tewrirt-Musa-Weεmer ass n 6 Meγres 1998 ( 3 wagguren d 19 wussan ngum ara t-nγen icenga n tudert)

    Samir Zemmuri, Lwennas Matub, Meḥrez Ḥaced akk d  yiwen unarag (lǧar n Lwennas), di Tewrirt-Musa-Weεmer ass n 6 Meγres 1998 ( 3 wagguren d 19 wussan ngum ara t-nγen icenga n tudert)

     

     

    « Nekk d amsedrar »

    Kraḍ (3) wagguren d 19 wussan ngum ( qbel) ass-nni amcum ideg…

    Igeḍman n ssaεa bedden γef 14t 00 n tmeddit n wass n sḍis (6) Meγres 1998.
    Nessawel-as s axxam, nesla i taγect n tmeṭṭut: “ Ulac-it da, iṣubb γer Tizi-Wezzu, ma tebγam a t-teẓrem uγalet-d γef lxemsa n tmeddit”.
    Nuγal γef 17t00, segmi nesteqsa at taddart, nnan-aγ-d atan da. Nura tifert n lkaγeḍ nefka-tt i yiwen wegrud, tallit wezzilen kan segmi s-tt-yessaweḍ, ata yeffeγ-d yettezmumug, yewwi-d deg ufus-is tifert-nni n lkaγeḍ ideg nura s Tmaziγt: “ Nekkni d tiddukla Numidya n Wehran, nusa-n a k-nẓer ma ulac aγilif”. Netta iger-d kra isurifen, nekkni nezlez, nemmuger-it: Azul a gma-tneγ Lwennas. Segmi nsellem fell-as yerra-yaγ-d netta:
    --Azul, lεeslama-nwen, amek tellam? Amek tella Wehran?
    -- Sslam fell-ak, la k-n-ssawaḍen azul imeγnasen n tmaziγt, ladγa at Numidya.
    -- Tennam-d kunwi d tiddukla Numidya? Negzem-as awal:
    -- Ih, nettazen-ak-n tibratin, tiselliwin ( tisγunin)…
    -- Tewweḍ-iyi-d tesγunt-nni m leγlaf azegzaw.
    -- Tinna d uṭṭun wis-10 . Am win ara d-yemmektin kra, yerna deg wawal-is:
    -- Annect-a ad yuγal γer wacḥal aya?
    -- Daγen mlalen-k kra n watmaten-nneγ-nniḍen deg useggas 1985 di Belεebbas.
    Segmi ḥṣiγ tusam-d seg Wehran aql-i ffγeγ-n γur-wen, wamag drus n yemdanen i ttmagareγ, acku tettwalim di yir tagnit-agi ideg nella. Niγ mačči γef tmeγra n ccna i d-tusam? Acku γetseγ ur tgeγ timeγriwin.
    --Ala, nusa-n kan a k-nẓer.
    -- Mačči kan d kunwi, ula d MCB εerḍen-iyi-d ilmend n tefsut Imaziγen, nniγ-asen ur cennuγ ara skud mazal-aγ di liḥala-yagi ideg nella.
    Ssyen nuγal γer temsalt n tmaziγt, dγa, yenna-yaγ-d : «  D acu txeddmem yakk di tiddukla-yagi-nwen ? »
    --Nesselmad tamaziγt, nessufuγ-d tasella isem-is « Azul », nteg isaragen…
    -- Llan yid-wen yemseεraben?
    -- Llan wid i γ-yettallen si tegnit γer tayeḍ.
    -- I imaziγen-nniḍen Icawiyen, Imẓabiyen…?
    -- D acu ara k-nini, lemmer d lebγi yal amdan terza-t temsalt-agi.
    -- Acku ur yessefk ad teqqim kan gar-aneγ temsalt-agi, yessefk ad ilin wiyaḍ ara yeddmen takti-yagi.
    -- D ayen i la nxeddem, dγa, nezga, nessawaḍ izen-agi-nneγ i wiyaḍ.
    Awal yettawi-d wayeḍ, yemmeslay-aγ-d γef waddad ideg tettidir tmaziγt, γef rrebrab di tmurt n leqbayel, ladγa asmi t-ddmen irebraben. Yemmeslay-aγ-d γef tdamsa, yuγ lḥal yella yeqqar yiwen wedlis i d-yettawin γef tebzert ( impôt). Annect-a irkelli yeskanay-d belli Lwennas d amdan yettnadin tamussni, daγen yettnadin ad yegzu akk aṭṭanen izedγen tamurt-nneγ.
    Nuγal, nesteqsa-t: “ A gma-tneγ Lwennas, neḥṣa γur-k allalen d ttawilat akken ad tidireḍ di Fransa neγ di tmurt-nniḍen anda tella talwit d lehna?”
    --Teẓram ay atmaten, d tidet zemreγ ad idireγ di Fransa, maca, nekk d amsedrar, dagi i d-luleγ, dagi i sεeddaγ temẓi-w, deg wakal-agi i d-ufiγ laṣel-iw, ur zmireγ a t-beddleγ s wakal-nniḍen.
    Mi nwala d akud ad nemsefraq, nessuter seg-s ad neg kra n tugniwin (ttṣawer) yid-s, yerra-yaγ-d s wecrah n wul: Ulac aγilif.
    Di taggara nesked tamert (ssaεa) nufa-tt d 19 t 00 n tmeddit, dγa nenna-yas:
    --A gma-tneγ Lwennas nekkni d lawan ad nruḥ.
    Di tallit-nni ideg ara nemsefraq yenna-yaγ-d:
    --Ssya d afella anagar kan timeγriwin n ccna, ayen nniḍen seg wayen i wumi zemreγ, aql-i da, rret-d γur-i.
    -- Ihi, neǧǧa-k di talwit a gma-tneγ Lwennas.
    -- Ruḥet di tayeḍ, ssiwḍet sslam i yat Wehran.
    Neẓwa ( nruḥ)-d ssyen acku ggunin-aγ iberdan yessawnen, yettawin γer Tizi-Hibel, imi din ara nens iḍ-nni acku azekka-nni ad neṭṭef abrid γer Wehran, yerna abrid γezzif deg yir tagnit-agi  ideg laman wwin-t waman.
     
    Aḍris-agi d agzul i s-iga Ǧamal Benεuf i temlilit yeḍran gar gma-tneγ Lwennas Matub d sin imaslaḍen n tiddukla Numidya n Wehran: Samir Zemmuri d Meḥrez Ḥaced, yerzan γer Tewrirt-Mussa ass n sḍis ( 6) Meγres 1998.
     Tamawt: Yeffeγ-d di tsella ( tasγunt) Azul, uṭṭun 12. Yebriri 1999.

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    Tamazight - Tinin-is...
    tanaslit - Tinin-is...

    Copyright 2006 imyura.net