 | | Imagraden |  |
 |  |  | |
|
|
|
Tabratt i Twacuyt-iw Aqyi deg iggeni wis Sa (7) tura mi wayaγ tugniwin (photos) nwen akw abaεda tid n wayawen d tayawin inu imecṭaḥ d timecṭuḥin aten-iḥerz yillew fell-aneγ. Aḥeq ddin Rrebi ar aqyi sekkreγ s yferḥ armi uγayeγ ttγeniγ weḥdi am ubuhay yerna ma cqiγ. Suhiluc tabandit tumεint yerkeven af ubilu, Nasim imawyan-is d imerkanṭiyen, Ḥmimed azay-is ur yezmir ḥed a-t-yektil, Lunis unzeγ-as i yillew mi k-id-yerra d ayyaw inu, Fayza a kem-iḥerz yillew a yelli, ğiγ-kem d tamecṭiṭuḥt tewwet-iyi eywehma mi kem-wayaγ d tameṭṭut yakan as-ibarek yillew. Aḥeq illew ata-y la tturaren "les feux d'artifices" deg allaγ-iw imi ṭuqtent tikta lεayi deg-s. Ass lḥed agi iεeddan mi wayaγ tugniwin-nni tikkelt tamezwarut iruḥ-iyi yiḍes, ur qineγ ara allen-iw armi tεedda d zuğ n sbeḥ yarna tanekra af setta n tafrara. Eyḥassun mačči d izyi, imiren id bdan-t "tḥeraqqin-nni ‘’ yerna banent-ed d tid ar-ay ḍumen timezgatin. Ihi Bγiγ a wen-iniγ belli atay wul-iw yeččur yedunfuy d tayri d yeḥnana fell-awen am temda n wasif At-Σissi. Yella deg-s yitteε i wid i d-udreγ d wid ur d-udireγ ara, wid yellan d waggad i d-iteddun. Ihi eyyaw-d akw netteget-ed a ttεumem deg-s tiburra ldint brarḥent yarnu mačči d aqeṣṣer kan. Nek s yiman-iw lliγ uḍneγ am weydi 3 n wussan agi iεeddan am winna yewwin daεwessu. Teṭṭef-iyi tawya d weqraḥ uqerru ttazen dgi armi s qqareγ i yillew caεef-eγ. 3 wuḍan d sin wussan unuγben (iḍelli d seld iḍelli). Ass agi mačči d kra i d ṭurceγ. Aqyi jyeγ 95% (taḥemmalt tameqqrant tεedda). Ruḥeγ zriγ-d axxam n Bonnie d gma-s Larry di Everett u fkiγ-asen cwiṭ n wayen zemreγ ufud akk d eyqec nsen. M-imezran-nni la čiči tuzyint yak d Wiza nneγ neγ ndah? Ahya ddin uqabac acḥay i tt-cedhaγ, meskint γur-i yexbar iεedda umerdiy fell-as ahya din qessam. Suref-iyi ma seddaγ-d kra n wawayen iquranen iqesḥanen akka sya ar da, mačči d ajhal i jehyeγ neγ d taγert uqerru (tzemreḍ a tt-sxerbubceḍ aneggaru-yagi ma yehwa-yak...imi d ṣṣeh aqqeru-yiw yeqqur ciṭ acemma i d-teqqar yemma), d rrehğ (kan) ay-ččiγ. D tiγri n tasa inezfen deg wayen i yuran/iεeddan fell-as. Tanemirt-ik tameqqrant af tugniwin-nni i tikelt nniḍen. ggerzent nezzeh. ĞĞant-iyi bburfeγ ferḥeγ am uṭahyuy. Iḥqa, aḥeq yillew ma εeqyeγ Yasin. Cwi kan tikkelt agi tjerḍeḍ-d ismawen ar tama, dayen i y-isefsusen taεkumt mačči d kra. Qader iban-ed ur ibeddey ara xilla/aṭas. Tenniḍ-d aqya-kwen tegrem-d asenfar (projet) n ussayi n wexxam amaynut di Mḥelma. Ma tebγiḍ ur ḥṣiγ ma dayen yeyhan neγ ala. Tikti s timad-is s umata teyha. Ur sineγ ara tamdint agi ma d tamdint urebrab, ma d tamdint yelhan i usenker n dderya imi nekwni d yeqbayel a y-nella af yiman nneγ. Ukrareγ ma xilla icenga i yelan dinna. lukan i d-tenniḍ amedya bir-Xadem tamnaṭ- nni sneγtt d tamnaṭ yesεan yettkal ... Ma sukksen-awen-d icenga ad izmiren cafuεa nnwen a ken-snegren deg udem n dunnit s sḥaya, ma ḍeymeγ steγfreγ ar yillew s timad-is. D wagi i d aγilif ameqqran ar γur-i, ḍemεeγ tefkiḍ i-waya azal n tmuγli i yukyay... Attay qrib d zuğ n tefrara, a nmesyay/a nemyaru ugar aya af anecta deg imal (futur). Tikkelt nniḍen aqyi sawaḍeγ-awen tayri n tasa d tin terwiḥt. Uyamma beεdeγ fella-wen aqyi-ken tzedγem ul-iw i yebda. Ar tufat a tarwa.
g.t. ma yella tegra-m tamawt, iesmli "l" ulac-it di tmeslayt n kra n temnadin n tmurt n leQbayel.
Ḥsen seg Marikan
Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat
Yiwen
- Tinin-is...Nnaγ a gma rnu-yaγ-d ibratin am tigi, uḥeqq iyyu ar tuklaleḍ εecya tmeyyayin tibeybuyin! Hemmu
- Tinin-is...Azul fell-ak d afuyan,
Yella yiwen kan n ugul: mačči "i twacult-iw", maca "i twacuyt-iw". Yiwen
- Tinin-is...Urgaγ ad tuγal temlel s ul ayen iran deg-s yessed. Urgaγ tayri tessa am wedfel, dayen neεya deg usefsed. Urgaγ ssfeqdeγ-d s asmel, urgaγ ssfeqdeγ-d s asmel, ufiγ-d mmi-s n Wemsed. -------------------------------------------------------------------------- I YIR NETTAT meqqer llufan, ahat ussan-a ad tuγal. A Muḥabdiki d-yennulfan, ugadeγ a k-yeεreq wawal. Imcumen-agi asmi stufan, uuuuuh, yezha ula d dda Ğamal. Steqsi widak yecfan, uuuuuh, γef wasmi n-tteddu ur nettmal!
Els ay Aṭlas nnwaḍar, kker ay aderγal ad twaliḍ! Yya-d ay amcum, ẓweṛ! D taqbaylit i teğğiḍ. Taεrabt n Fransa tewεer, uuuuuh, ay Ayirat kečč teẓriḍ. Lemmer Winna ad yehdeṛ, uuuuuh, a d-yini " lḥal yettγiḍ".
Win yebγan ad yidir, yemmet, mi yedder am wakken ur yella. I waya mačči d aserwet i yeṭṭfen taseddart ufella? Riγ kan a d-iniγ yiwet uuuuuh, d ayen ur tennum tmesla: Iyya-w a n-mmyeḥmalet uuuuuh, tesdukel-aγ yiwet ccetla!
Ma rriγ i useqqi ad yeḥmu, ẓriγ laẓ ad iγiwel. Dacu yenna dda Ḥemmu, amγar azemni n wesmel? Ssem ucengu yettsumu uuuuuh, ma d tiṭ-iw ur tedderγel. Γef ṭṭir areqman nettlummu uuuuh, ččuren-as ul-is d ddγel.
Yiwen
- Tinin-is...Urgaγ ad tuγal temlel s ul ayen iran deg-s yessed. Urgaγ tayri tessa am wedfel, dayen neεya deg usefsed. Urgaγ ssfeqdeγ-d s asmel, urgaγ ssfeqdeγ-d s asmel, ufiγ-d mmi-s n Wemsed. -------------------------------------------------------------------------- I YIR NETTAT meqqer llufan, ahat ussan-a ad tuγal. A Muḥabdiki d-yennulfan, ugadeγ a k-yeεreq wawal. Imcumen-agi asmi stufan, uuuuuh, yezha ula d dda Ğamal. Steqsi widak yecfan, uuuuuh, γef wasmi n-tteddu ur nettmal!
Els ay Aṭlas nnwaḍar, kker ay aderγal ad twaliḍ! Yya-d ay amcum, ẓweṛ! D taqbaylit i teğğiḍ. Taεrabt n Fransa tewεer, uuuuuh, ay Ayirat kečč teẓriḍ. Lemmer Winna ad yehdeṛ, uuuuuh, a d-yini " lḥal yettγiḍ".
Win yebγan ad yidir, yemmet, mi yedder am wakken ur yella. I waya mačči d aserwet i yeṭṭfen taseddart ufella? Riγ kan a d-iniγ yiwet uuuuuh, d ayen ur tennum tmesla: Iyya-w a n-mmyeḥmalet uuuuuh, tesdukel-aγ yiwet ccetla!
Ma rriγ i useqqi ad yeḥmu, ẓriγ laẓ ad iγiwel. Dacu yenna dda Ḥemmu, amγar azemni n wesmel? Ssem ucengu yettsumu uuuuuh, ma d tiṭ-iw ur tedderγel. Γef ṭṭir areqman nettlummu uuuuh, ččuren-as ul-is d ddγel.
ayirat
- Tinin-is...A Yiwen!, walaγ tuddreḍ-iyi-d deg usefru-inek, a k-iniγ tanemmirt!
Aql-i uγaleγ akk° d azegg°aγ am uceppub-iw(acebbub)!!! ayirat
- Tinin-is...A Yiwen!, walaγ tuddreḍ-iyi-d deg usefru-inek, a k-iniγ tanemmirt!
Aql-i uγaleγ akk° d azegg°aγ am uceppub-iw(acebbub)!!! ayirat
- Tinin-is...Ssurfet-iyi uriγ-d yiwen yizen, yefti af sin. muhabdiki
- Tinin-is...azuy Aḥsen n Marikan, timnaḍin nni, anda i tetten timeyyayyin s eyymeyyḥ, tura imejjayen n Tmazγa, qqaren win yettḥawazzen timezzazzin s ezzmezzḥ ad yaḍen uzz-is! I winna yeẓran, i wacu ara yurar s tezmert-is? Am yirden nni, i ssrewten di Marikan, ceyεen-ten-id ar Lalğiri, Yernu, ulac win i s-yennan erkan! Acu kan nekkni deg usmel agi, llan wid, i γ-id yettemalen abrid amaγud, am: mmi-s n Wesmed, Dda Ḥemmu, Wejṭuṭi, Izirdi, Winna, Yiwen, Ayirat, War isem, Dda Ğamal,Tanaṣlit. Wigi akk, ssmugguten i Kamal at Zerrad, tetta daγen yeḍfer abrid n Dda Lmulud, d Salem Caker, d Dda Abdella Ḥanan; A yi- surfen widak ttuγ? Ihi, ad neddu d waman akken uzlen Maca, asmel agi daγen, yettwaxdem i yeqvayiyen, anda ma ttiyin! Čiwčiw. God Bey. Aḥsen Amaziγ n Birxadem
ayirat
- Tinin-is...Azul a Ḥsen, ẓriγ acku xulḍeγ imdanen n At-Σissi dakken ttmeslayen akka s "y" deg umur n "l", wissen ma llant temnaḍin nniḍen ittmeslayen am At-Σissi? Yiwen
- Tinin-is...Ay Ayirat,
kra n tuddar deg Iferḥunen ( Micli ). amnay
- Tinin-is...azul
Ḥemmu γur-s azref.... tawacuyt deg wadeg n "twacult" ayirat
- Tinin-is...Yiwen
- Tinin-is...Ay Ayirat, Ulac akk fell-as a gma!
muhabdiki
- Tinin-is...azul fell-awen a gma Yiwen, m'ara tegreḍ tamawt, di tmanaγt Lzzayer, ad s-tesleḍ akk i weγdebbu agi, (elḥen) imi ssneγ ciṭuḥ Birxadem, dinna, llan at Uẓeffun, "l" ttaran-t d "Y" daγen, at wasif Elḥemam i d-izgan ger Iεeẓugen d wekfadu, wigi "L" ttaran-t "Z" ihi ugur agi, yella daγen di Maruk, am uḍris i d-yura deg imalas yezrin gma-tneγ Zizawi, γer wesmel agi, γef tegduda Ugellid Σebdkim di Arif;Dinna "L" ttaran-t d"R"! Ad uγaleγ ar yiwen wemγar di birxadem, yenna-d: d agi yella d akal, asmi i d-tekcem Fransa, tefka-t i yiwen ukulu d Aspenyuli, ttruḥun-d, ixeddamen deg udrar n warseni, akk d wedrar n Ğerğer, maca ur d-gellun ara s twaculin-nsen, imir d elεib, ttağğan-tent deg tuddar, ar imawlan-nsen, amezwaru i d-yewwin tawacult-is, d yiwen Uẓefun qqaren-as, Kewac; Ğamal
- Tinin-is...Azul, Alγu: Azekka n 30 Meghres di temkarḍit taɣelnawt n Dzayer,a d-tili yiwet temlilit ideg ara rren tajmilt i wemyaru, amedyaz Dda Ɛebdella Ḥaman; timlilt-a d tin ara tessudes temkarḍit taɣelnawt s uttekki n tiddukla Numidya n Wehran. Timlilit-a ara d-yilin d Dda Ɛebdella, d tin ara yettilin di yal taggara n yal aggur,d wemyaru-nniḍen n tmaziɣt.
Nessaram ad ṭṭuqqten lɣaci. Tanemmirt
Ğamal
Yiwen
- Tinin-is...A Muḥabdiki, a gma n tasa! Asegzi-k yewwi-yi-d amaynut, tanemmirt! Maca, riγ a d-iniγ yiwet n tγawsa akken ad kkseγ tinda-w zdat wallen: Nekk ur d-mmeslayeγ, ur d-nniγ yella wugur deg wayagi. Yesteqsa-d gma-tneγ Ayirat ma nessen timnaḍin-nniḍen deg tmurt n yezwawen anida ttmeslayen yemdanen akka, segmi ẓriγ gma-tneγ Ayirat d lewqam kan iγef yettnadi, ira ad iẓer, ad yissin, acku netta di Fransa i ilul, i d-yekker yerna yugar-iyi akken yesterḍiq taqbaylit, ihi nniγ-as ssneγ kra n tuddar deg Iferḥunen, acku nekk d amicli-w, ẓriγ ayagi. Tanemmirt-ik i tikkelt-nniḍen, Yiwen
muhabdiki
- Tinin-is...Tanemmirt-ik a Yiwen, nekk daγ, ḥemmleγ-ken, ẓriγ kečč d Uyirat, d awqam akk d uwenneε i tram i tira n Tmaziγt. Maca llant Tuddar zik baεmada tteksent asekkil di tutlayt ttarant wayeḍ, akken imdanen-nsent m'ara fγen ad twaεqalen n taddart agi mačči n tayeḍ ihi daya i riγ ad d-iniγ, a wi yuffan tira n Tmaziγt ad tennerni; azul M.A ayirat
- Tinin-is...Azul fell-awen,
Yewweḍ-iyi-d yisali dakken ula d Iwaḍiyen ttmeslayen akka. Ǧ.B
- Tinin-is...Azul fell-awen, Tanemmirt i gma-tneɣ Ḥsen ilmend n weḍris-agi-ines. Llan kra n “l” yettu-ten akken, ur ten-yerri ara d “y”! S tidet kan, tadyant-a tesmekta-yi-d s tedyant ( yeḍran di 1973)-nni n yisem n terbaɛt “Imaziɣen imula”, akken tt-id-yemla Ferḥat di rradyu “Tiwizi” (di Lpari) di 1987, yenna: Nesla a d-tili yiwet temsizzelt di tzeqqa n Aṭlas, anda ara ttekkint trebbuyaɛ n ccna, asmi wwḍeɣ ɣer din testeqsa-yi-d tmeṭṭut-nni yettarun s tmacint (ddaktilu) ɣef yisem n terbaɛt, nniɣ-as isem-is “Imaziɣen Ilula” ( lliɣ ḥala weḥd-i , imi nekk n “Ilula umalu”) . Nezri di temsizzelt, u nufrar-d d imenza, dɣa alammi d-tusa tmeṭṭut-nni, tenna-yi-d “ Ssurfet-iyi imi zegleɣ ( ɛerqeɣ ) deg yisem n terbaɛt-nwen, ideg yessefk ad aruɣ ““Imaziɣen ilula” uriɣ “Imaziɣen imula” (meḥsub ideg ara ttekki ɣef usekkil “m” ttekka ɣef “l”). Dγa, yenna-yas Ferḥat "Yelha akken, eğğ-it akken!" Telha tagi neɣ ?! Tikkwal telha tuccḍa, d tawaɣit ideg yelha leṣlaḥ.
Maca, yelha daɣen ma nniɣ i wid iran ad sduklen akk tamaziɣt seg tmurt n Yegnawen ɣer Tegzirin Tikanaryin alamma d tamada n Isiwan di Maṣer… yernu deg yiwet tallit, s yiwen wawal “tirra”! Wwet-it tebzeg tiṭ-is! S lqedra-k a sid “Yayi” (Ɛli) “ahul” yeqqel d “azul” (maca, amahil” ur yuɣal ara d “amazil”, “ahni” yeqqim akken ur yuɣal ara d “azni”!) ssyen yeḍḥa-d d “azuy”! D tidet "l=y" akka i qqaren di Tizi-Hibel. A d-nuɣal ɣer temsalt-a. Tanemmirt Tamawt: Γas ma ur lliγ ara d amedyaz, rriγ a s-n-rreγ i "iggen, yiğğ, yan, yiwen": " Ma ur ttaruγ tamaziγ s "upuṣetruf" Ma ur tt-ttaruγ s sin leḥruf Akken ad teddukel seg idurar ar uneẓruf Ad yeččeḥ fell-i dda Mexluf ( bu tfenṭazit) Diri-yi" D asqecmeε kan a gma-tneγ yiwen, fiḥel ad terfuḍ. Ǧ.B
Ǧ.B
- Tinin-is...Azul fell-awen,
D acu-t uxessar-agi ?! D lewhayem! Amek alammi yexnunes usekkil uɣris “L” ɣur Imaziɣen?! Ahat drus i yeẓran d “L” i d asekkil uɣris ɣur Imaziɣen, akk ttɛuddun d “Z”. Win ur neẓri meɛdur i yella; ma d win yeẓran ulac ssmaḥ ulac. Ssya d afella win ara imassen asekkil-agi “L” ad yezri d ccreɛ, teslam neɣ ala?! Atan ihi wegzul n temsirt i yefka ugellid amassil “ Massden Udagal” i weɣref-ines ɣef usekkil uɣris (sacré) “L”, yenna-yas : Ay arrac, ay ilmeẓyen ( ttxayaleɣ-d daɣen amzun yerna yenna deg wawa-is: Ay iḍulan-nneɣ Inuɣmunen, ay Amγid..) yewweḍ-d wakud d tegnit ideg ara ken-sslemdeɣ ɣef usekkil “L”. Asekkil “ L” s tifinaɣ i sen-t-yesselmed (s tifinaɣ akka i d talɣa-ines “ll” ) d azamul meqqren i ɣ-d-yeskanayen ccbiha n snat tgejda umaɣrad ( univers) i werǧin nɛeyyu, am wacciwen n wezger i t-yeddmen alamma d taggara n wakuden…. Ssyen yefka-yasen-d akk awalen i d-yefrurin seg usekkil “L”… Ar kra n wass a wen-in-azneɣ aḍris i d-yessuqel Muḥend Crif Meṣbaḥ, seg wedlis (maca, tisuqqal-agi d Winna neγ d Σemmur Rkis i sent-iwulmen, ara sent-yefken anamek i uklalent) “ Massinissa le maitre des citées” i yura Roland Elissa Rhais. I tura teslam neɣ ala ?! Ǧ.B
muhabdiki
- Tinin-is...Azul fell awen tanemmirt, a Dda Ğamal, γef amezruy-agi, n (L) Aṭas, deg nneγ ur negzi yara annect agi, Aql-aγ nettraju, ad γ-id-terrnuḍ ayen nniḍen Akken i d-ennan, γef, " Isekkilen n Tfinaγ" D Imaziγen, iten-id-yesγenwen,ugar n ukkuz igiman iseggasen aya, maca wwin-ten yegduden nniḍen, ssxedmen-ten, wenneεen-ten, uγalen-d ar γur-nneγ ass-a Aql-aγ nettγelit, nseqdac-iten, nlemmed yis-en Ihi ad nanef, i ugelel d usefsed, neγ uhu?; M.A ayirat
- Tinin-is...Azul fell-awen, llan wid i d-yeqqaren dakken isem "tifinaγ" yekka-d si tmeslayt n ifinisyanen, aya yella? Neγ ur yelli? Yiwen
- Tinin-is...Widak yellan usawen, nbabb-asen akk tilufa. Neqqar-asen aql-aγ yid-wen, daya i wumi nestufa. Iqerra-nneγ d ilmawen, neqqar-asen aql-aγ yid-wen, akka ay tt-id-nufa!
Akka ay tt-id-nufa, akka ad as-nernu. Zdat-neγ tanafa, tettṛuẓ ur t-kennu. Ula d tanafa, tesseḥrec-itt-d Faffa, akken asirem ad yefnu.
Ma yefna usirem, dacu ad aγ-d-yegrin. Ul deg-i iderrem, γaḍent-iyi tudrin. Deg wass n waḍu teffrem ssemm n wezrem, anṣuf a tiγirdemiwin!
Kečč ur tettwaqqseḍ ara, teγḍel-ak tugdi iḍarren. Akka ay d lgirra, mmager azaglu s yedmaren! Akka ay d lgirra, imdanen akk tura, ttmezlan am wakraren.
Annect-a ur yettdum, tilin-is tidet ad tessfeḍ. Am waṭas d wehdum, wa ur yemgarad d wayeḍ. Ngum taggara-k ax cumm, d ass-ik ay amcum, nnger-ik ad yaweḍ!!!
Tiγri-agi teslam, tekka-yi-d si temẓi. Ẓriγ ad tt-tfehmem, deg umeyyez tifem-iyi. Γur-wat ad iyi-t-amnem, ur tteddut yid-i, nekk mačči d askuti!!! tamazight
- Tinin-is...azul fella_wen d aεlayan ,i yiwen ad_as_iniγ tanemirt daγ ula d kecc t garzeḍ aṭṭas deg isefra. Yiwen
- Tinin-is...Azul a Tamaziγt,
d mmi-s n Wemsed i d aselmad-iw ( d ccix-iw ), tzemreḍ ad tiniḍ d netta i baba di tẓuri. Γas akka tewwi-t tmettant, maca, ur yengir ara, yeğğatt-id teεmer deffir-s. " Yella Yiwen, γas netta ( m.n.W.)ulac-it, yettader-it-id am akken yella".
tamazight
- Tinin-is...Γas akka yemmut ad t-yerhem rebbi s wayen yexdem ,maca γef wayen d tennid d akken d ayen yelhan i d yeğğa acku isselmed_iken tutlayt nneγ Tamaziγt .Ad tig rebbi deg webrid n rrehma.Anda taqqar_ed kecc? ayirat
- Tinin-is...A Yiwen, mmi-s n Wemsed d win' akken yuran : tajerrumt tatrat n teqbaylit ? Yiwen
- Tinin-is...A Tamaziγt, ay Ayiat, azul!
I tmezwarut: Qqareγ deg wayen d-yeğğa deffir-s, di " tmucuha-s n dadda-a Qiqi" d isefra-s am " Ladinyiti"...atg.
I wis-sin: Mmi-s n Wemsed d Aṭlas s yimmad-is.
Aṭas i yura, mačči d yiwet ad yecfu fell-as uqerru, maca, netta mačči d win ara yettu wul yeddren. Yiwen
- Tinin-is...Yiwen
- Tinin-is...Ttuγ ayagi.
I Tmaziγt: Tutlayt-iw d taqbaylit, tamaziγt-agi s uqerruy-iw ma ssneγ deg-s tren. Triḍ ad tiniḍ ahat tutlayt n lmeγreb lεarabi? ayirat
- Tinin-is...Mmektaγ-d yiwen umeγnas-anaẓur i yettγennin zik γef "Tmaziγt di lakul n Lezzayer" , ass-a yettγenni γef timanit d teqbaylit di tmurt n yeqbayliyen.
Anwa wa? Anwa wa? Yiwen
- Tinin-is...Ttifxir icennu ay Ayirat deg wadeg n "yettγenni" ( ddu d uḍar-ik, lqeḍ !). Zik d zik, tura d tura ( akka ixir yelha ujerreb ) isebbel tameddurt-is γef Langiri n tirga, mačči γef tin n tkellax. Ma tessmeḍ tizlatin-is akk, yenna deg yiwet deg-sen ayagi: Lanjiri n tirga, tin i nebγa, tin iγef mmuten d imeyyaten. Nettwali-tt kan di tmurt n tirga, anida......
Lanjiri n tirga mačči d lberğ di Ḥidra.
Γur-wat ad iyi-t-amnem, ur tteddut yid-i, nekk ur uriγ ASKUTI!
Γur-m ad terfuḍ a TAMAZi.t!
muhabdiki
- Tinin-is...Azul fell awen ayen akken, f i d-meslayeγ ikusawen γef isekkilen n Tifinaγ, d yiwen uselmad, n tesdawit di Clermont Ferrand, deg useggas n 2001, i d-igan, asihar, γef isekkilen n tifinaγ, tameskant agi teqqim imalas deg tesdawit n les Cezeaux, asenfal-ines d akken, d isekkilen agi n tifinaγ i yellan ngum wid Isumiryen d wid Ifinisyen; agemmay agi agraγlan ar i tifinaγ i d-yuγ aẓar; muhabdiki
- Tinin-is...Azul fell awen ayen akken, f i d-meslayeγ ikusawen γef isekkilen n Tifinaγ, d yiwen uselmad, n tesdawit di Clermont Ferrand, deg useggas n 2001, i d-igan, asihar, γef isekkilen n tifinaγ, tameskant agi teqqim imalas deg tesdawit n les Cezeaux, asenfal-ines d akken, d isekkilen agi n tifinaγ i yellan ngum wid Isumiryen d wid Ifinisyen; agemmay agi agraγlan ar i tifinaγ i d-yuγ aẓar; ayirat
- Tinin-is...A Yiwen, "γenni" yakka-d si taεrabt, ma d "cennu" d awal n teqbaylit n tidett, d annect-a i tebγiḍ a d-tiniḍ? ayirat
- Tinin-is...Yiwen
- Tinin-is...Ay ayirat, aṭas n wawalen i d-yekkan si taεrabt neγ si tutlayin-nniḍen nesseqdac-iten, ulac fell-as ayagi yerna dayen yellan di tutlayin umaḍal s umata ( ẓriγ ayagi, yemmeslay-d fell-as dda Lmulud waya...atg.). Maca, llan kra n wawalen yelha ma iger wemdan tamawt fell-asen, amedya: Ur neqqar ara : El γana, neqqar ccna. Ihi yelha ma nelmed a neqqar icennu deg wadeg n yettγenni. Nesεa dacu ara nesseqdec, dayen yellan di tlemmast n tγerγert, ulayγer ad nernu tareṭṭalt si Ccam, dacu tenniḍ? ayirat
- Tinin-is...Azul a Yiwen, d tidett aṭas n wawalen i d-neṛḍel ar wiyaḍ, nerna-ten-id d "takniwin" i wawalen-nneγ, daγen nṛeṭl-ed awalen si tmeslayin timaziγin, amedya :TUTLAYT( waqil s tcawit) netta yella wawal-nnegh i wakken a d-nini annect-a d TAMESLAYT, aya yekka-d seg wid iran(ssaramen) ad sddukklen akkw timeslayin (tantaliyin) timaziγin, af akken ttwaliγ kečč ur teddiḍ ara deg umussu-agi apanmaziγ, neγ ḍelmeγ? Yiwen
- Tinin-is...Fkiγ-ak-d kan tamuγli-w a gma, ma ccḍeγ, ssuref-iyi ttxil-k! Dacu-t umussu-agi daγen? Kečč meqqar atan ulac isali i k-inesren, ḥercen-t wallen-ik.
ayirat
- Tinin-is...amussu-yagi mačči d akabar neγ d tiddukla d imdanen i yiman-nsen kan, gar-asen ahat llan imusnawen kkaten amek ara sddukklen tantaliyin timaziγin.
Tamuγli-inek s wazal-is yerna neεdel deg-s, ula d nekk kkateγ amek ara d-skefleγ awalen-nni i γ-iruḥen neγ qrib ad ruḥen.
Asmi ara issineγ taqbaylit akken yessefk imir-n a d-zziγ ahat ar tmeslayin timaziγin nniḍen. Yiwen
- Tinin-is...Widak iγef tettmeslayeḍ d Lizanjiryan yellan mgal tadsimant, ẓran ula d nutni ayagi d targit kan, maca, akka tikkan ikubar-nsen γef tuyat. Sres allen-ik seg igenni, muqel-it-id γer tayet, nekk ur uriγ ASKUTI.
Yiwen
- Tinin-is...tekkan mačči tikkan
D ayagi i triḍ ad yeffeγ seg yimi-w ay AYIRAT neγ yella kra-nniḍen? ayirat
- Tinin-is...Ala a Yiwen, ayen i k-yehwan init-id, zemreγ kan a k-d-iniγ akken tattwaliḍ i ttwaliγ ula d nekk(γef ayen yeqqnen ar tmeslayt), ma d tadsimant ur lliγ ara mgal, d acu kan imi ur ssineγ ara aṭas iqbayliyen n tmurt axaṭer ur qqimeγ ara dinna aṭas, i wakken ad gzuγ d acu bγan yeqbayliyen a t-id-ğğen i tsuta i d-iteddun, m'ad qeblen dakken tarwa-nnsen a ttettu yakkw taqbaylit a ttuγal a ttettmeslay taεrabt d tefransist kan, m'ad qeblen dakken aẓar-nneγ ad yemsu i lebda, d wigi yakkw iyi-d-yebbwi ad ẓreγ.
(ssuref-iyi, sγezfeγ awal) ayirat
- Tinin-is...Aseγti : " ini-t-id " mačči " init-id " Yiwen
- Tinin-is...Ay Ayirat,
akken walaγ mgaraden aṭas yeqbayliyen, yal wa amek yettwali tamsalt-agi, llan daγen wiyaḍ ur ttwalin ara yakk neγ ur d-lhin ara d wayagi ( wa yelluẓ uεebbuḍ-is, wayeḍ d tikli ad yeṭṭeṛdeq ). Maca, akken ran ilin, ama lliγ da neγ dahi, yessefk ad ferneγ abrid-iw, ad qqimeγ deg-s.
Ddunit akken ad tt-nelḥeq, muḥalnekk yid-s a nefreq, γas ad negri anda neḥṣel. muhabdiki
- Tinin-is...azul fell awen ma tesurfem-iyi, ad d-errnuγ γer γur-wen, (aεeqqa n elmelḥ, neγ abruy n tisent,) elmelḥ neγ tisent, sin wawalen agi yiwen unamek-nsen, ihi yelha ma nessen-iten i sin, acku,Taqbaylit tura, awal, i s-iruḥen, tettaf-it-id, di temnaḍin n Tmazγa; ma d Taεrabt, ar Tḥebrit "Hebreu" Tafransist, ar Tlaṭinit, ma d awal agi, n tutlayt, akk d wawal tanezayt, llan ar Icawiyen, meqqar nselek-iten-id seg wasif nni n imal,(laxert) anda, akken, i d-yettmaggar εezrayen ar umnar n tewwurt, acku, netta ihedder kan taεrabit, mačči d taciṭanit! ammer mačči, d asif nni n yimal, tili tura ad illin 10 imelyunen ara yettmeslayen Tacawit, imi d tuggdi akk d leḥya nni,n εezrayen, yeggra-d kan umelyun d uzgen; d ayen nni i d-yeγlin tura γef Yezwawen! aaah...a Dda Ferḥat gerr-ed laεnaya? ayirat
- Tinin-is...A Yiwen, i wakken iqbayliyen ad gzuγ tikti-agi n tadsimant yessefk ur d-ggaren ara iman-nnsen wat-tkerkas, widen i s-yeqqaren "tadsimant d acerreg n tmurt", γef akken ẓriγ d wayen sliγ, aṭas n yeqbayliyen i yeγilen dγa d tidett Ferḥat yebγa ad yecerreg tamurt, ssya u ssya llan wid i d-yesnulfuyen ikeddiben i wakken ad ṛẓen tikti n tedsimant.
A muhabdiki, tamsalt-nni n "10 imelyunen n icawiyen ara yettmeslayen Tacawit" ur tt-ssineγ ara, ma tzemreḍ ad aγ-tesfehmeḍ ugar, amek alarmi i d-yuder wazal n wid yessawalen tacawit? Yiwen
- Tinin-is...Ameslay-agi ucerreq yelha ay Ayirat, Lemmer d acerreg i ira, yelha daγen, acuγer? Acku tamurt tuḍen, yessefk-as amejjay a tt-icergen, akken ad tezzi fell-as tujjya. Tadsimant d tadsimant kan, ur telli d ayen-nniḍen. Win iran ad iẓer anamek-is, ad yessaked amawal, tefra. Ayen-nniḍen akk d tixetwaẓ. muhabdiki
- Tinin-is...tamsalt agi ay Ayirat, yeccna-tt-id Ferḥat deg tezlit nni:(aqcic d uεeṭṭar) arm' itt-necrew meriγet i t-id nessaweḍ s axxam taγect-is zik tesuget teqqel am tin w'inγa naddam tameslayt-is errẓaget texertem ur tettwafham yeqqim ittebbi deg-nneγ i wakken ad neg akk am netta tasussmi-s d taγawsa-nneγ awwi-d kan aγ-yefk lehna. ihi, ayen i issengaren tiγermwin? ay Ayirat d tigi? teggra-yaγ-id kan, tesdimant n tmurt n yeqbayliyen, ahat ad tilli d taftilt ar ad nnsiγ ad tefk tafat ar temnaḍin nniḍen n Tmazγa muhabdiki
- Tinin-is...ad iyi-tsurfem, riγ ad d-inniγ, tadsimant ayirat
- Tinin-is...A Yiwen, ihi ma d "acerreg" ittusemma d azarug, neγ tefkiḍ-as anamek nniḍen? Yerna tikti n uzarug tezmer a tteskker amennuγ ameqqran (s yiγil) ger yeqbayliyen.
A muhabdiki, ihi ma nmuqel ayen d-yeqqaṛ Ferḥat di taγect-agi, d icawiyen i yekfan afus di tmeslayt-nsen, ur d-icligg ara deg-s, am akka nettwali di kra n yeqbayliyen ittγunfun ad mmeslayen neγ ad arun s teqbaylit, ma yella icawiyen yewwi-ten wasif ula d nekkni ur aγ-izggil ara. Yiwen
- Tinin-is...Yak s yiwet tmeslayt i nettmeslay ay Ayirat a gma, anida d-nniγ akka azarug? Nniγ-ak kan yelha umeslay-nni ucerreg tesqedceḍ, acku llan widak t-yesseqdacen deg wadeg n lbarasyun ( intervention chirurgicale ). Yerna nekk ay Ayirat a gma ur yelli dacu-yi, tzemreḍ ad iyi-terreḍ γer tekwat n imeddaḥen ur netteḍḥi, ur nḥebbes di tikli.
ayirat
- Tinin-is...Ssuref-iyi a Yiwen, "acerreg" gziγ-t am akken d "beṭṭu". Yiwen
- Tinin-is...Ihi atan tefra, ulac fell-as! muhabdiki
- Tinin-is...ay Ayarat tamezwarut ad k-ssnemmreγ aṭas, ziγen d tidet, ayen i d-yenna Yiwen, kečč tessneḍ Tamaziγt ad tt-tettmeslayeḍ, ad tt-tettaruḍ akken iwata, aql-i ar γur-k lemdeγ, xas akken nekk lluleγ di Tmurt; ma d amentil n wugur Icawiyen akk d Imaziγen sumata, deg Sirṭa i yugten ineγmasen n ccix Benbadis akk d ccix arslan n Lubnan, wigi d tama: n Lzzayer d taεrabt d tineslemt, nutni,qqaren amezruy ad t-nebdu di εuqba ar da. xeddmen taznawt mgal Tutlay nneγ, armi timdinin-nni n zik yettmeslayen Tacawit, tura, araw n waraw-nsen ur ẓran ara imezwura-nsen dacu-ten! ma d tama: n Lzzayer Izzayriyen, nutni qqaren, amezruy ad t-nebdu γef elsas, ssexdamen d tasertit war asγan, wigi yessexdamen, tasertit taεrabt tineslemt, di "1949" ar ass-a ssewsaxen, sserkkuyen, neqqen deg, ineγmasen, n Lzzayer Izzayriyen, am: Bennay Waεli Yiwen
- Tinin-is..." Tidet ur t-ḥwağ limin, win yeggulen i icuk d iman-is. D nnif a gma i d iyi-yettawin, bγiγ aqbayli ad yaγ lheqq-is" I yenna Ferḥat deg tezlit " A gma " n usidi amaynut d-yeffγen ass-a.
Riγ kan a d-teẓrem atan yeffeγ-d usidi amaynut n Ferḥat. ayirat
- Tinin-is...Tanemmirt a Yiwen, naqqal kkreγ a wen-d-iniγ γef usidi n Ferḥat, taggara tezwareḍ-iyi-d. Yiwen
- Tinin-is...Ay ayirat, aken gziγ Areẓqi-nni yecnan yid-s tizlit-agi " A gma " d gma-s n Ferḥat. Ur ẓriγ ara yakan γur-s gma-s.
Netta yesteqsa-t:
" A gma ur k-zdiγen-t tismin, ur d-telhiḍ ara d yiman-ik S yisem-ik medden i d-ttawin, glan ula s lmut n mmi-k".
Ferḥat yerra-yas:
" Tidet ur t-ḥwağ limin, win yeggulen i icuk d iman-is. D nnif a gma i d iyi-yettawin, bγiγ aqbayli ad yaγ lheqq-is"
Ad yessemḥiḥed ula d ulawen yeqquren am yezṛa.
Ngum yella γur-i usidi-agi, sliγ ayagi seg tukkisin-nni is uqmen tasusant.
muhabdiki
- Tinin-is...azul fell awen awal n ccix Muḥend, yeqqar, (imezwura tban-asen, ineggura tban-asen, aḥlil a yilemasen,) Dda Lmulud yeqqar, ( nekkni ayen i γ-id-ğğan imezwura nneγ nessawweḍ-it-id, ma d tura d kunwi ara s-ikkemlen)
tabrat agi n Ferḥat i yelmeẓyen Iqbayliyen, deg usidi adekker d usirem, iwulem ad s-slen akk Leqbayel i wakken ad d-eldint wallen-nsen ugar. ayirat
- Tinin-is...Sliγ-as i tezlitt tamaynut n Ferḥat "Tabrat i yelmeẓyen iqbayliyen", azwel n tezlitt d nekk kan i -t-id-yesuqqlen ar teqbaylit, wannag yella s tefransist, Ferḥat issaram ad tawweḍ teγṛi-s ar wid ur nessin ara taqbaylit. Yiwen
- Tinin-is...A Muḥabdiki,
anta tamurt ideg tettiliḍ a gma?
ayirat
- Tinin-is...Deg usebṭer-a, tzemrem a tteslem kra si tezlatin timaynutin n Ferḥat: http://www.agawa-prod.com/spip.php?article71 tamazight
- Tinin-is...Azzul fellawen A YIAMZIΓIYEN d ahmayan .Ihi amek tellam ,amek tesεedda_m ass_nwen ncallah kan tgerzem atas ?bγiγ ad_iy d tefkem kra n les informations γef *20 yebrir 1980*. Acku nekk mezziyeγ ur ssineγ ara atas γef wanect_a dγa bγiγ ad_iy d tefkem afus ad_iyi tεiwnem tanmirt . di laεnaya_nwen Yiwen
- Tinin-is...Azul a Tamazirt! D aεekki i tettεekkiḍ fell-aγ? Dacu-t ugejdur-agi-inem ( A YIAMZIΓIYEN )? Nekkni d iqabyliyen d wawal. Amek akka yiwet tmussnawt am kemm ur teẓri ara dacu yeḍran di tefsut n 80? Neγ imi d ass n 20 di yebrir i d-tudreḍ, triḍ ad teẓreḍ ma neẓra d amulli n Adolf Hitler?
ayirat
- Tinin-is...Azul a Tamaziγt.
Amezruy n Tefsut n Yimaziγen : D acu yeḍran ? [Tafsut n 1980 deg Tmurt n Leqbayel d tin ay ikecmen deg umezruy (ttarix) n tmaziγt d win n Ldzayer akk-n ma tella. Deg wussan-nni, ḍrant aṭas n tγawsiwin s tγawla, d tid ay yuraren dduṛ d ameqran deg tikli i lmend n westeεṛef s tmaziγt deg tmurt-is. Yelha ma nessawel-d γef way-n yeḍran deg Tefsut-nni akk-n ad nefhem xir tidyanin-a. Aḍris-a ay d-nuwey d tukkist (extrait) seg "Weγmis n Tedyanin n Tmurt n Leqbayel" ay yura Rachid Chaker deg tallit-nni u yeffeγ-d deg tesγunt (revue) n "Les Temps Modernes" (uṭṭunen 432-433, Yunyuz-Γuct 1982), akk d tesγunt Tafsut.] Ass n lḥedd, 9 Meγres 1980 : Tasdawit n Tizi Wezzu tella tesεa imir-n sin n yiseggasen d wezgen seg wasmi ay tettwaldi yernu yufa-d lḥal yagi tga tlata yisundilen (grèves) imeqranen, aneggaru deg-sen d win ay d-yellan deg gar 17 Tubeṛ d 13 Nwembeṛ 1979. Asunded-nni gan-t γef wugur n ugenses idetti (représentation authentique) n yinelmaden sdaxel n tesdawit. Akabar n Tirni n Weslelli Aγelnaw (FLN) yella la d-yeqqar dakk-n inelmaden ara yesseḥṛasen akk-n ad gen isundilen-a d "imesmaziγen" (berbéristes) neγ d imaṛksiyen imaziγen (u llan qqaren-asen "Bougiots"). Seg yimir-n, iselmaden ay llan ttwalin-ten d imaṛksiyen, llan ur ten-ttaznen ara γer Tizi Wezzu, wanag ttaznen-ten γer tesdawit n Seṭṭif. Ma d iselmaden idzayriyen ay yeγran deg Fṛansa llan ttqaraεen-ten u tikkwal ssagaden-ten. Yagi, deg way-n iεeddan, aṭas n tikkal ur jjin ara ad d-ilint tmeskanin tidelsanin (manifestations culturelles) tidelsanin timaziγin deg Tizi Wezzu. Ur jjin ara Aït Menguellet neγ Yidir ad cnun, menεen tamezgunt (pièce de théâtre) n "2000 n yiseggasen n Ṭ̣ṭrad" ay llan tturaren-tt-id s teqbaylit. Kra n wussan uqbel ma yusa-d Mouloud Mammeri γer tesdawit n Tizi Wezzu akk-n ad d-yeg asarag-is, sneṭḍen yinelmaden inazalen (affiches) deg yiγerban akk-n ad d-xebbren γef way-a. Anemhal n tesdawit (recteur), γas ma yella ur as-yeεjib ara lḥal, yeqbel ad d-yili usarag-nni imi d aseqqamu (comité) n uγaram (cité) n Oued Aïssi ay d-yelhan s tigin n usarag-a yernu aseqqamu-a testeεṛef yes-s tedbelt (administration). D acu kan, aṭas n yinazalen ay d-yettwasγersen. Deg yiḍ n wass n lḥedd d letniyen (γef ttnac n yiḍ), yeγra-as-d yiwen i Mouloud Mammeri, yenna-as dakk-n d netta ay d anemhal n tesdawit n Tizi Wezzu u yenna-as dakk-n asarag-nni-ines yebṭel. Ass n letniyen 10 Meγres 1980 Azekka-nni taṣ̣ebḥit, Mouloud Mammeri yesteqsa, u d Mass Arab, anemhal (directeur) n tesdawit n Tizi Wezzu s timmad-is ay as-yennan dakk-n maci d netta ay as-d-yeγran yernu asarag-ines ur yettwamneε, ur yettuwexxer. Γef tizi n ttnac n wass, Mouloud Mammeri yeqleε seg Ldzayer, yedda id-s Salem Chaker d yiwen n unehhaṛ iqeddcen deg CRAPE, la tteddun γer Tizi Wezzu. Mi uwḍen γer Dreε Ben Xedda, γef jjuj, yeḥbes-iten yiwen n wuggug (barrage) n yibulisen (uggug niḍen yella yegguni-ten deg Buxalfa). Sdeffir ma walan lekwaγeḍ-is, ibulisen uwyen Mouloud Mammeri γer uwali n Tizi Wezzu, u d netta ay as-d-yennan s yimi-s dakk-n asarag-ines (conférence) γer "yisefra iqdimen n teqbaylit" yettwamneε imi ay-a "yezmer ad d-yawi ccwal", am wakk-n ay as-yenna ad yeffeγ seg Tizi Wezzu imir-nni kan. Yuγ lḥal, awali yekcef-d ula d win ay iwekkel akk-n ad as-d-iγer i Mammeri deg yiḍ-nni u ad as-yini dakk-n asarag-is yettwamneε. Wagi d Mass Merabtene, d anemhal (directeur) n COUS. Akk-a, Mammeri yeqqel yeẓra dakk-n anemhal n tesdawit ula ay t-yegren deg way-nni. Yuγ lḥal, anemhal n tesdawit akk d umaru amatu (secrétaire général) qqlen nnan-as i Mammeri dakk-n ay-nni yekka-d nnig n tezmert-nsen. Γef ṛṛebεa d wezgen n tmeddit, llan ugar n 1000 n medden ara yettṛajun melmi ara yebdu usarag-nni. Mi ẓran dakk-n yettwamneε, bdan la ten-id-ttalin wurfan, yernu ssefran ad gen timlilit i uzekka-nni, 11 Meγres, γef 9 n tṣ̣ebḥit. Ass n ttlata 11 Meγres Inelmaden gan tameskant-nsen (manifestation) tamezwarut deg yizenqan n Tizi Wezzu. Γef ttesεa n tṣ̣ebḥit ay mlalen u gar n 10:15 d 12:15, gar n 500 d 700 n yinelmaden ay yelḥan deg yizenqan n Tizi Wezzu, zzin-d sin iberdan γef yizenqan imeqranen n temdint. Tikli teḥbes sdat n Useqqamu Aγelnaw Aγerfan (CNP) n FLN, sdat n twilayt u sdat n tesnawit (lycée) n temdint, u llan refden tiḥucay ay deg d-uran "Idles amaziγ : idles aγerfan", "Awali, Aseqqamu aγelnaw aγerfan, asarag n Mammeri yettwamneε ?", "Ḥebset aqmaḍ n yedles". Uran-d daγen s tefṛensist : "Ad yeγli weqmaḍ" (répression), "Awali, Aseqqamu aγelnaw aγerfan d iqettalen". Ma s tmaziγt uran-d "Tamaziγt d tameslayt-nneγ", "Ad nerreẓ wala ad neknu", "Neεya deg lbaṭel". Imeẓla (ssrabes) n weqmaḍ (respression) llan ḥedṛen s waṭas dinna : ibulisen, ijadeṛmiyen d yisexsayen (pompiers), d acu kan, ur d-giren ara iman-nsen. Kullec yeḥbes deg temdint yernu medden llan la d-ttḍillin seg ṭṭwaqi n yexxamen. Medden amzun ddan u fkan-asen lḥeqq i yinelmaden-nni, maca ur d-sbanen ara lebγi-nsen akk-n ad ttekkin neγ ad εawnen inelmaden. D acu, llant kra n temγarin nnant-asen d "arrac ijehlen". Deg tmeddit n wass-nni, mlalen yiselmaden idzayriyen n tesdawit n Tizi Wezzu u uran-d aḍris (texte) n yiwet n tsakbabt (pétition), aḍris-nni gan-t d tabṛat yeldin i uneγlaf (ministre) n usselmed aεlayan. Deg weḍris-nsen, iselmaden ur qbilen ara imi ay yettwamneε usarag (conférence) n umeddakel-nsen deg tesdawit, u sḥeṛsen i wakk-n ad tettuqader lḥeṛma n tesdawit (ur qbilen ara imi ara d-keccmen yibulisen γer daxel n tesdawit ...), a m wakk-n ssuttren ad tili tlelli n wawal ladγa deg way-n yerzan idles d yiles amaziγ. Tabṛat-nni zemlen-tt (stenyan-tt) ṛebεin n yiselmaden (ṛebεa yimuren γef xemsa seg yiselmaden idzayriyen yellan qeddcen deg tesdawit n Tizi Wezzu). Ass n laṛebεa 12 Meγres 1980 Agraw amatu (assemblée générale) n yinelmaden n Tizi Wezzu yura-d yiwet n "tebṛat yeldin i Uselway n Tegduda". Tabṛat-nni ssuffγen-d seg-s luluf n tsukan (copies) u ferqen-tent deg waṭas n yimukan (Ldzayer, Bumerdas, atg.). Tabṛat-a yettwarun s yiles ur nqesseḥ ara aṭas d tin ay deg d-bedren yinelmaden ay-n d-yeqqar werkawal aγelnaw (charte nationale). Daγen, inelmaden bedren-d deg tebṛat-nsen akk ay-n yeḍran deg wussan-nni nnan-d dakk-n iles d yedles imaziγen ttalasen ad ttusnernin, am wakk-n d-ssuttren dakk-n tamaziγt ad teqqel d iles aγelnaw wis sin deg tmurt. Deg Ldzayer tamaneγt, medden yeslan s way-n ara iḍerrun deg Tizi Wezzu, banen-d amzun ur uminen ara, bitt llan kra kra nnan-d dakk-n ay-a d lekdeb akk yernu ur uminen ara ula s Mouloud Mammeri dakk-n yella. D acu kan, llan kra n medden, qlilit, llan bγan ad gen tameskant (tamesbanit) deg wezniq ! Ass n lexmis 13 Meγres 1980 Iselmaden n Usudu n Tussniwin Tudmisin (institut des Sciences économiques) n Ldzayer tamaneγt) asmi ay ẓran s lexbar, gan tasakbabt (pétition) ay fkan i weγlif (ministère) akk-n ad d-sseknen dakk-n ur qbilen ara amnaε n usarag-nni (conférence) n Mammeri. Aḍris-a zemlen-t (stenyan-t) ṛebεin n yiselmaden, meḥsub tlata n yimuren γef ṛebεa seg yiselmaden idzayriyen (gar-asen wid iqeddcen deg PAGS [akabar amesdukli (parti communiste)] d wid iqeddcen deg tedbelt (administration)]. Deg webrid, gar Budwaw d Tizi Wezzu, amur ameqran deg yigalisen (tiplakin) akk d tseddariyin (abribus) uran deg-sent s ssbiγa : "Tugdut", "Aït Ahmed deg tmurt !", "Ḥebset assenger n yedles !", "FLN amaynut d afaci", "Akk d inmeglayen" (opposants). Tira-a uran-tent deg yiḍ n 12 d 13 Meγres. Medden walan daγen tira am tigi deg Tizi Wezzu akk d yiberdan yettalin γer tuddar deg Tmurt n Leqbayel. Adabu yeεreḍ ad yeffer akk tira-nni s tγawla s ssbiγa tamellalt neγ taweṛdit, deg wass n lexmis, 13 Meγres. Ass-nni daγen ay d-yeffeγ umagrad (article) amezwaru deg lbeṛṛani γef way-n ara iḍerrun deg Tizi Wezzu. Wa d amagrad awezlan ay d-yeffγen deg weγmis afṛensis n Libération, yeḥka-d ay-n yeḍran s tidet deg wass n 11 Meγres. (Mebla ccek, d ay-n ay yejjan akk lejnas ad d-rren lwelha-nsen γer tedyanin-a !). Ass n ljemεa 14 Meγres 1980 Medden bdan la ttmeslayen γef tira-nni u mxallafen leṛyuy-nsen fell-asen. Ass n ssebt 15 Meγres 1980 Terza yiwet n tfagla (délégation) n yinelmaden i tikkelt tamezwarut γer tselwit (présidence) u tejja-n dinna tabṛat yeldin i uselway. D A. Benhabyles ay ten-yemmugren, iban-d yewhem maca ur d-yesban ara taεdawt-ines. Inelmaden sseknen-as-d amek ay tettwaru tmaziγt (s tfinaγ) u yenna-d dakk-n yefka tira-nni i Uselway (?). Deg temlilit-ines tis snat akk d yinelmaden ay d-yesban addud-ines (position). Ass n lḥedd 16 Meγres 1980 Deg Ldzayer, medden la ttmeslayen dakk-n tella yiwet n tewriqt n FFS ay yettwaferqen γef yinelmaden deg wussan-nni (yuγ lḥal, d tin ay d tawriqt tis tlata ara yefreq ukabar-a deg setta n wayyuren ineggura). Tawriqt-a tessawal-d γef tedyanin-nni n Tizi Wezzu u tenna-d dakk-n 2000 n yinelmaden ay yettekkan deg tmeskant-nni (tamesbanit) n 11 Meγres (yili ay-a ur iṣ̣eḥḥa). Deg Tmurt n Leqbayel, ass n lḥedd 16, letniyen 17 d wass n ttlata 18 Meγres, medden gan timeskanin (timesbaniyin) deg Laṛebεa n Ayt Yiraten, deg Yiεeẓẓugen akk d Σin Lḥemmam. Deg Laṛebεa n Ayt Yiraten, medden qqimen la tteddun deg yizenqan tlata n wussan, wa sdeffir wa. Aṭas seg wid yettekkan deg tmeskanin-a d ilmeẓyen (inelmaden n tesnawiyin [lycéens], atg.), akk d kra n yigerdan d tlawin (amur ameqran deg-sent d timγarin). Ḍrant tγawsiwin yessewhamen. Deg Laṛebεa n Ayt Yiraten, medden kecmen γer lkaziṛna u ḥettmen iserdasen (iεsekṛiyen) ad d-ffγen seg-s s yiceṭṭiḍen n waddal (sport) (imi ay llan la ttgen addal) i wakk-n ad ttekkin yid-sen deg tmeskant γef yiles amaziγ. Ula d amγiwan (lmir) ḥettmen-t ad d-yeffeγ, u ad yezwir i ṣ̣ṣ̣ef u ad d-yini "Ad ddren Yimaziγen". Deg yal amkan, medden rẓan jjaj d yigalisen (tiplakin) n lbenyanat n ddula u uran fell-asen isekkilen (lḥuṛuf) n tfinaγ. Deg Yiεeẓẓugen, yiwen n ubulis yusa-d ad yennaγ medden imi ay rẓan yiwen n ugalis n FLN, dγa smaren fell-as acabcaq n ssbiγa tazewwaγt. Imsenza (ttejjaṛ) γelqen tiḥuna-nsen maca kra nnan-d dakk-n d medden ay ten-iḥettmen ad γelqen. Ass n letniyen 17 Meγres 1980 Daniel Junqua yellan la iqeddec d anemyaru (correspondant) deg weγmis n "Le Monde", yedda γer Tizi Wezzu u yebda la yesteqsay inelmaden d yiselmaden. Yeεreḍ ad yesteqsi daγen kra n yemḍebbren, maca ur yessaweḍ ara (anemhal n tesdawit [recteur] ulac-it, atg.). Deg wass n 19 Meγres, yeffeγ-d umagrad (article) amezwaru deg Le Monde u yeḥka-d γef lumuṛ akk-n ḍrant (mebla azeyyed wala assenqes). Deg tesdawit n Tizi Wezzu, inelmaden d yiselmaden la ssawalen γef wakk ay-n yeḍran. Llan kra bγan ad d-sseknen dakk-n ur qbilen ara ad ad d-gren iman-nsen yikabaren (partis) n tenmegla (oppisition) deg temsalt-a u ad εerḍen ad sqedcen tidyanin-a deg leṣ̣laḥ-nsen, d acu kan, rran-ten deg rrif yernu jjan ay-n akk-n llan bγan ad t-gen. Tameddit-nni, Ferhat Mhenni, acennay n terbaεt Imaziγen Imula iga abaraz (gala) deg telmessit (foyer) n yinelmaden deg Yiḥesnawen. Ḥedṛen azal n 1000 n yinelmaden, gar-asen anemhal (directeur) n COUS, Merabtene, yellan yeskeṛ yernu llan la smesxiren yes-s yinelmaden. Abaraz-nni yeqqel d timlilit ay yes d-sseknen yinelmaden dakk-n ur qbilen ara aqmaḍ (respression) n ddula. Timlilit-a teqqel mechuṛet imi ay sqerdcen yinelmaden s lejheṛ γef kra n temsal tisertiyin (politiques) am tuqqla n Aït Ahmed d Boudiaf. Arezki About yellan iqeddec deg unegmi (laboratoire) n tesdawit, yessawel-d γef yiwet n tewriqt ay n FUAA ay d-sεeddan s ddaw n tewwurt n texxamt-is. Ass n ttlata 18 Meγres 1980 Lexbar n timeskanin (timesbaniyin) ay d-yellan deg Laṛebεa n Ayt Yiraten, Iεeẓẓugen d Σin Lḥemmam yelfa-d d tidet. Medden qqlen la ttwalin lumuṛ s leḥder (ladγa irgazen imeqranen), imi ugaden "lemmer ad yekker ṭṭrad aγarim (guerre civile)". Ass n laṛebεa 19 Meγres 1980 Aneγlaf (lewzir) n usselmed aεlayan, Bererhi, yemlal i tikkelt tamezwarut akk d Mammeri, u yessutter seg-s ssmaḥ d ameqran s yiles "aẓidan am tamemt", maca ur iban ara γef wacu. Tikkelt niḍen, yeγra-as akk-n ad t-yenṣ̣eḥ ur yettekkay ara deg yisaragen (conférences) ay ssefran ad ten-gen yinelmaden deg uγaram (cité) n tesdawit n teqcicin deg Ben Aknoun, γef yedles aγelnaw. Nnan-asen daγen akk-a i Mass Labidi akk d Rachid Boudjedra, imi ay ugaden lemmer ad ttekkin deg yisaragen-nni. Mammeri yessutter ssmaḥ s leḥdaqa deg teqcicin ay t-iεerḍen. Kra n teqcicin n Tdukli Taγelnawt n Yelmeẓyen Idzayriyen (UNJA) εerḍent ad frunt ugur-a, maca ur ssawḍent ara. Ass n lexmis 20 Meγres 1980 Aγmis n El Moudjahid yessuffeγ-d yiwet n tebṛat n ucemmet d rregmat yettwaxetmen s yisem n K.B. (mebla ccek d Kamel Belkacem, anemhal n tira [rédacteur en chef] n weγmis-a). Tabṛat-a tetthem Mammeri (mebla ma tebder-d isem-is) belli d axabit ixeddmen akk d temharsa (colonialisme). Tasγunt n "Révolution Africaine" tessuffeγ-d daγen tigejdit (éditorial), ur yettwafhem ara d acu ay d-yeqsed maca, deg tgara, iwet-d deg wid ay d-yessekren ccwal deg Tizi Wezzu. Ma d aγmis n Algérie Actualité yenna-d dakk-n tirzi ay iga Chadli γer Ccerq Alemmas d tin ay yessefra ad tt-yeg aṭas ay-a, yernu ccwal yekkren deg tmurt n Leqbayel ur yeqqin ara γer tirzi-a. Nnig way-a, Chadli yessefra ad yerzu γef Tizi Wezzu deg wass n 15 neγ 16 Meγres. Γef way-a ay gan kra n lecγal n ucebbeḥ n temdint s tγawla deg wussan-nni. Deg Dreε Lmizan, inelmaden n tesnawiyin (lycées) εerḍen ad gen tamsekant (tamesbanit) i tikkelt tamezwarut deg wussan-nni n yimuras (vacances). Ttekkan azal n 200 n yinelmaden deg tmeskant-nni. Deg Tizi Wezzu, inelmaden gan timlilit iweεṛen ay deg kra ur qbilen ara imi ay d-gren iman-nsen yikabaren n tenmegla (partis d'opposition) am FFS, FUAA d PRS. Kra bedren-d ula d PAGS (akabar amesdukli [parti communiste]) yellan la yesseqdac ma ulac sin wid yellan "la d-ssenkaren" inelmaden). Deg temlilit-a, inelmaden n Tizi Wezzu fran-tt-id ad ddun γer Laṛebεa n Ayt Yiraten, Iεeẓẓugen d tmura niḍen u ad εerḍen ad ten-qennεen ur d-ttadren ara γer Tizi Wezzu akk-n ad msegrawen dinna. Tameskant-nni ay γef llan la ssawalen medden aṭas ay-a (ula deg Ldzayer) yewεeṛ akk-n ad tt-ḥebsen. Iγallen n laman llan swejden iman-nsen akk-n ad wten. Ass n ssebt 22 Meγres 1980 Iselmaden n Tizi Wezzu la ssawalen γef tririt ara gen i umagrad-nni (article) n ucemmet d rregmat ay d-yeffγen deg El Moudjahid. Yuγ lḥal, amagrad-a iḥuza ula d iselmaden n tesdawit n Tizi Wezzu. Deg Ldzayer, kra n yiselmaden n tesdawit εerḍen ad d-gen tasakbabt (pétition) ara fken i El Moudjahid akk-n ad as-yeḍmen i Mammeri lḥeqq n uwajeb deg weγmis-a. Ciṭṭaḥ kan ay iqeblen ad zemlen (ad stenyin) tasakbabt-a. Ula d wid iqeddcen deg CRAPE (anda ay yella Mammeri iqeddec d anemhal [directeur]), maci aṭas ay tt-izemlen. Ass n letniyen 24 Meγres 1980 Iselmaden n tesdawit n Tizi Wezzu ur msefhamen ara γef lecγal ara gen. Tabṛat yeldin ay uran i uneγlaf (lewzir) werεad ur tt-uzinen ara. Deg Usudu n Tussniwin Tudmisin (Institut des Sciences Economiques) deg Tizi Wezzu, anemhal Arab yessebded-d taseqqamut taslemdant (commission pédagogique). Iselmaden ssuttren deg tedbelt (administration) ad asen-tefru ugur n ussuffeγ n tsukan (polycopies) uqbel n 29 Meγres. Ma ur yefri ara wugur-a, ad gen asunded (grève). Ass n ttlata 25 Meγres 1980 Asudu n Tussniwin Tudmisin (Insitut des Sciences Economiques) n Ldzayer yebda-d asunded (grève) n tlata n wussan imi aseqqamu (comité) n usudu-nsen ur testeεṛef ara yes-s tesdawit. Aneγlaf (ministre) n Usselγu (information), Mehri, yemlal d Mammeri u yessutter seg-s ssmaḥ s leḥdaqa imi ur yezmir ara ad t-yejj ad d-yessuffeγ tiririt-ines deg weγmis n El Moudjahed. Mammeri ur yebγi ara ad ikemmel asseḥṛes-ines γef El Moudjahed, dγa yeεred ad yessutter ad d-yessuffeγ tiririt-ines deg Algérie-Actualité. Gar way-a d way-n niḍen, anemhal n Unadi ussnan (rechercher scientifique) n weγlif (ministère), Mass Benbouzid, akk d kra n medden n ONRS, nnan-d dakk-n ad qeblen lemmer ad d-gen amkan i usselmed n tmaziγt deg tesdawit u ad d-gen afurk (branche) n unadi deg wenrar-a. Aṭas n tsakbabin (pétitions) n wurfan n medden ara d-yettawḍen γer udabu. 26 Meγres 1980 Gan tameskant (tamesbanit) niḍen deg Tizi Wezzu, ay deg ttekkan azal n 1000 n yinelmaden. Ibulisen ur d-giren ara iman-nsen. 30 Meγres 1980 Deg Fṛansa, Aït Menguellet yeγra-d kra n yisefra deg tewwurt n Pantin. Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan (droits) idelsanen iger-d tiγri akk-n ad msegrawen medden deg tsusmi sdat n tmahelt (ambassade) n Ldzayer deg Fṛansa. 6 Yebrir 1980 Inelmaden gan timlilit deg Yiḥesnawen (Tizi Wezzu) u fran-tt-id ad ṭṭfen u ad qqimen deg tzeqqa (salle) n assukken (reprographie) n tesdawit u gren-d tiγri akk-n ad gen tameskant (tamesbanit) deg wass n 7 Yebrir deg Ldzayer tamaneγt. 7 Yebrir 1980 Lεecṛa n tṣ̣ebḥit. Ldzayer tamaneγt, deg Tsenbert (place) n Umezwaru n Mayyu. 500 n yinelmaden d yiselmaden ay yemsegrawen akk-n ad d-ssuttren dakk-n idles amaziγ yettalas ad yili. Tiḥucay ay refden yura-d deg-sent "Idles aγerfan (culture populaire)", "Tilelli n wawal", "tamaziγt ur telli ara d iles adzayri ?", "tugdut tadelsant (démocratie culturelle)". Wid yettekkan deg tmeskant-a (tamesbanit) bdan la d-cennun imseγret (nnacid) n yemjuhad "Min jibalina" (Seg yidurar-nneγ ay d-tuli taγect n tlelli). Ibulisen bdan la kkaten medden akk-n kan d-tebda tikli. Wten wid yettekkan u qemḍen-ten mebla ṛṛeḥma. Azal n 200 ay ssulin deg yifurguten s tiyta n tdebbuzin. Gar wid yettekkan, llan aṭas ay yettwajerḥen, gar-asen xemsa γlin deg lkuma. Yiwen seg wid yettekkan wten-t s tdebbuzin alama ay yemmut. Deg tesdawit n Ldzayer, inelmaden deγren (bbuṭin) akk-n ad gen asunded (grève). Tasdawit n Tizi Wezzu tga asunded daγen yernu ṭṭfen-tt yinelmaden, deg-s ara ttγimin, deg-s ara gganen. Γef leḥdac d wezgen n tṣ̣ebḥit, deg tesdawit talemmast n Ldzayer, inelmaden gan timlilit akk-n ad mciwṛen γef tikliwin niḍen ara gen sdat n teγsart talemmast n yibulisen (commissariat central) akk-n ad sbegnen dakk-n ur qbilen ara aqmaḍ (répression). Γef tlata n tmeddit, Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen (Comité de défense des droits culturels) yessegrew-d azal n 1000 n yemdanen deg tsusmi sdat n tmahelt (ambassade) n Ldzayer deg Fṛansa. Wid igan amsegraw-a llan bγan ad as-fken yiwen n ussumer (motion) i wenmahal (ambassadeur). D acu kan , aneggaru-a yegguma ad ten-yemmager u yenna-d dakk-n wigi ur llin d Idzayriyen. Aseqqamu yura-d yiwet n tebṛat yeldin i uselway (ṛṛayes) u iga-d tasakbabt (pétition) ara sseddun d tebṛat-nni. Tameddit : Inelmaden n Tizi Wezzu gan timlilit ay deg ay tt-id-fran ad gen asunded amatu (grève générale) mebla tilisa, u ad qqimen ṭṭfen tasdawit. Ass n 8 Yebrir 1980 Deg Ldzayer tamaneγt, ugar n 1000 n yinelmaden ay d-yeffγen ad ttekkin deg tmeskant (tamesbanit) u la ttberriḥen "Ad yeγli weqmaḍ (répression)", "Ibulisen d iqettalen", "Brum-asen-d i wid yettwaṭṭfen", "Idles aγerfan (culture populaire) adzayri". Llan daγen la d-cennun imesγerten (nnacidat) n tmurt. Ibulisen dehhmen-ten s ljehd γer daxel n tesdawit. Tameskant-a teqqim ugar n snat n tsaεtin. Amur ameqran deg wid yettwaṭṭfen bran-asen-d. Deg Tmurt n Leqbayel, d luluf n yifellaḥen seg Σin Lḥemmam d Laṛebεa n Ayt Yiraten ay iεerḍen ad ttekkin deg yiwet n tikli ay gan deg Tizi Wezzu. Igen (armée) yergel-asen iberdan u iḥettem-iten ad qqlen γer tuddar-nsen. Amur ameqran deg wid yettwaṭṭfen iḍelli-nni bran-asen-d. Inelmaden n Bumerdas gan asunded (grève). Inelmaden d yiqeddacen n tesdawit talemmast n Ldzayer gan-d assumer (motion) n uεiwen n yinelmaden n Tizi Wezzu. Nnig way-a, gan-d daγen anaru (bureau) ara yesseddun lecγal n tmeskanin (timesbaniyin) deg Ldzayer tamaneγt. 9 Yebrir 1980 Amussu (mouvement) yebda la yettimγur deg Tmurt n Leqbayel. Ilmeẓyen n Yiwaḍiyen, Ayt Yanni, Ljemεa n Ssarij, Delles, Buṛj Mnayel, Sidi Σic, atg. gan timeskanin (timesbaniyin) akk-n ad d-ssuttren ad as-yettunefk lḥeqq i yedles amaziγ ad yili. Ass-nni deg Sidi Σic, yettwamneε ubaraz (gala) n Ferhat n Imaziγen Imula. Ibulisen ṭṭfen Ferhat. Seg 9 ar 15 Yebrir 1980 Deg tuddar n Tmurt n Leqbayel, gan-d iseqquma n uqareε d uεiwen n yinelmaden igan asunded (grève). 10 Yebrir 1980 Akabar n Terni Weslelli Aγelnaw (FLN) iga tameskant (tamesbanit) mgal n tin ay gan yinelmaden deg Tizi Wezzu. 11 Yebrir 1980 Mouloud Mammeri yuzen tiririt-ines i weγmis n El Moudjahid ay d-yessuffγen amagrad-nni (article) n ucemmet "Wid yettafken timsirin" (dduṛus). El Moudjahid yegguma ad d-yessuffeγ tiririt n Mammeri. D aγmis n Le Matin ay tt-id-yessuffγen. Inelmaden gan-as-d tisukan (copies) s Roneo u ferqen-tt γef medden ama deg Ldzayer, ama deg Fṛansa. 13 Yebrir 1980 Aneγlaf (lewzir) n usselmed aεlayan yemlal d yiwet n terbaεt n yiselmaden n Tizi Wezzu. Inelmaden n tesnawit (lycée) n Amirouche, deg Tizi Wezzu, bdan-d asunded (grève) u ṭṭfen tasnawit-nni. Iqeddacen n sbiṭar n Tizi Wezzu uznen assumer (motion) n uεiwen i yinelmaden igan asunded akk d tebṛat yeldin i uselway (ṛṛayes) Chadli ay deg ay as-ssuttren ad yeḥbes weqmaḍ (répression). Yiwet n tewriqt yettwaferqen γef medden (u nnan-d dakk-n n FFS) tger-d tiγri akk-n ad gen medden asunded amatu (grève générale) deg wass n 16 Yebrir. 15 Yebrir 1980 Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer (Comité de la défense des droits culturels en Algérie) iger-d tiγri akk-n ad gen tikli deg wass n 26 Yebrir sdat n tmahelt (ambassade) n Ldzayer deg Fṛansa u deg wass n Umezwaru n Mayyu seg wezniq n "Filles du Clavaire" alama d Bastille. Sbiṭar n Tizi Wezzu ṭṭfen-t yiqeddacen. 16 Yebrir 1980 Medden gan asunded (grève) ikemlen deg Tmurt n Leqbayel. Acennay Ferhat Mhenni n terbaεt n Imaziγen Imula yettwaker deg Dar El Beida [deg ccerq n Ldzayer tamaneγt] γef tizi n jjuj d wezgen n tmeddit. Aneγlaf (lewzir) n usselmed aεlayan iεeyyen-asen i yinelmaden n Tizi Wezzu akk-n ad qqlen γer tγuri deg wass 19 Yebrir. Tameddit-nni, mlalen yiqeddacen n Sonelec, Sonelgaz, Sonitex, Casoral, sbiṭar n Tizi Wezzu akk d yiselmaden n yinelmaden akk-n ad d-sseknen dakk-n ur qbilen ara aqmaḍ (répression) n ddula u sbedden-d aseqqamu aγerfan (comité populaire) i usseddu n lecγal. 18 Yebrir 1980 Iminigen msegrawen sdat n tmahelt (ambassade) n Ldzayer deg Ottawa yernu gan tikli tazamalt (symbolique) sdat n wemni (parlement) akanadi. 20 Yebrir 1980 Γef lweḥda n tṣ̣ebḥit : tebda-d temhelt (opération) n Mizrana. Iγallen n weqmaḍ (répression) kecmen γer wakk imukan ay ṭṭfen yinelmaden d yiqeddacen (tasdawit, sbiṭar, lluzinat). Inelmaden yellan ṭṭsen bdan-ten s tiyta nitni mazal-iten deg wusu. Wid ara irewwlen bran-d fell-asen iḍan. Inelmaden la d-ttneggizen seg lbaṭimat n uγaram (cité) n tesdawit mebla ma lsan iceṭṭiḍen-nsen. Iselmaden ttwarefden seg yexxamen-nsen. Akk iqeddacen n sbiṭar ttwaṭṭfen, u uwyen-d deg wemkan-nsen imejjayen (iṭbiben) n lεeskeṛ. La ittezzi wawal dakk-n mmuten 32 n medden u d timeyyatin ay ijerḥen. Imezdaγen n Tizi Wezzu gan asunded amatu (grève générale). Medden ur d-jjin ula d yiwen n ugalis (taplakt) yuran s taεṛabt deg yizenqan. Tamurt n Leqbayel tegzem γef ddunit. Yettwamneε unekcum γer-s ladγa γef yineγmasen (imesjeṛnanen). 21 Yebrir 1980 21 seg wid yettwaṭṭfen ttucaṛεen deg Leqṣ̣er [Bgayet] u yeḥkem-d fell-asen wexxam n ccṛeε ad kecmen γer lḥebs. Medden bdan la regglen iberdan deg temdint akk d teγsart n tmacint (gare). Iγallen n weqmaḍ (répression) bdan la tteddun deg yizenqan s yibeckiḍen yesεan tiferyin yernu sxerben igniren (galeries) imaynuten (ahat gan ay-a akk-n ad smentsen [provoquer] medden ?). Medden sxerben ammas n tinḍi (centre d'artisanat), taγsart (station) n lkiṛan akk d tedwirt n Kharroubi. Imezdaγen n tuddar ay d-iqerben γer Tizi Wezzu udren-d akk-n u gan tikli deg temdint-a akk-n ad d-sseknen dakk-n ur qbilen ara aqmaḍ (répression) d tmenγiwt n medden. 22 Yebrir 1980 Asunded amatu (grève générale) yuweḍ γer wass-ines wis tlata. Mazal la regglen iberdan deg Tizi Wezzu. Imeskanen (manifestants) la tteddun deg temdint s tḥucay akk-n ad d-ssuttren ad asen-d-brun i wid yettwaṭṭfen u ad ḥebsen aqmaḍ (répression). Imeskanen refden daγen tiḥucay ay deg d-uran "Imaziγen". Ibulisen (tamunin tiγelnawin n tγellist, CNS) mmγen γef yiselmaden seg sdeffir. Llan-d yimenγin imeqranen deg wakk imukan n Tizi Wezzu gar yibulisen d yimeskanen. Imesdurar qqlen-d γer temdint yernu ula d nitni bdan la regglen iberdan. Sxerben inura (lbiruwat) n APS, SAA, axxam n tinḍi, anaru (lbiru) n ukabar n FLN, asensu (hôtel) n Balwa akk d tzeqqa n ssinima Mondial. Iqeddacen n sbiṭar n Mustapha Bacha, deg Ldzayer tamaneγt, bdan-d ula d nitni asunded akk-n ad msegman d Tmurt n Leqbayel. 23 Yebrir 1980 Ass wis ṛebεa n ussunded amatu (grève générale). Ibulisen la ttaṭṭafen medden s waṭas u deg yal amkan. Imeskanen (manifestants) ay d-yusan seg Tegzirt nnuγen akk d yiγallen n weqmaḍ (répression) deg unekcum n temdint n Tizi Wezzu. Yella-d daγen yimenγi d ameqran deg Dreε Ben Xedda. 24 Yebrir 1980 Tebda la d-tteqqel "lehna" cwiṭ, cwiṭ. Tiḥuna n tuccit bdant la leddint tameddit n wass-nni. Llan-d yimenγiyen d imeqranen gar yimeskanen (manifestants) (deg Yiwaḍiyen, Laṛebεa n Ayt Yiraten d Σin Lḥemmam) d yiγallen n weqmaḍ. Igniren (galeries) imaynuten hudden seg lketṛa n sselεa. 25 Yebrir 1980 Iγallen n weqmaḍ ṭṭfen akk tamdint n Tizi Wezzu. Tilibizyu n Ldzayer tṣ̣ewwer-d imukan yettwasxerben. Γef lxemsa n tmeddit, anmahal (ambassadeur) n Ldzayer deg Fṛansa yemlal d weγlif (ministère) n tγawsiwin n beṛṛa deg Quai d'Orsay. Γef lxemsa u xemsin n ddqayeq, anebdad (préfet) n yibulisen n Paris yenna-as i Useqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer dakk-n tikli-nni ay ssefran ad tt-gen i uzekka-nni tettwamneε. 26 Yebrir 1980 Anebdad (préfet) yemneε tikli-nni, d acu kan, γas ma yella Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer llan zemren ad t-ttehmen, yessγer aqerru u iger-d tiγri deg weγmis (ajeṛnan) d ṛṛadyu akk-n ad d-asen ttekkin medden deg tikli-nni. 500 n yemdanen ay yettekkan. 400 seg-sen ṭṭfen-ten yibulisen u uwyen-ten γer Vincennes anda ay ten-qellben, weṣ̣ṣ̣fen-ten yernu gan-asen tisenta (fiches). Tadukli (Amicale) n Yidzayriyen deg Fṛansa tessegrew-d 200 n yemdanen akk-n ad smentsen (provoquer) wid ara yettekkin deg tikli-nni, usan-d deg lkiṛan γer Paris yernu llan ttuxellaṣ̣en s wass. 29 Yebrir 1980 Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer yessefra ad yeg tikli tasusamt deg wass n 1 Mayyu, d acu kan, anebdad n Paris yemneε tikli-nni imi "ay tezmer ad d-teglu s ccwal". 10 Mayyu 1980 Matoub Lounes iga abaraz (gala) deg Olympia (deg Paris). Medden gan ddqiqa n tsusmi akk-n ad msegman d umussu aγerfan (mouvement populaire) deg Ldzayer. 12 Mayyu 1980 Tasdawit n Ldzayer tga asunded (grève). 16 Mayyu 1980 El Moudjahid yessuffeγ-d umuγ (liste) n 24 n yimeḥbas u yenna-d dakk-n wigi ad εeddin deg ccṛeε n laman n ddula deg Lemdeyya. 18 Mayyu 1980 Deg Tizi Wezzu gan asunded amatu (grève générale), medden akk ttekkan deg-s (ala igniren [galeries] imaynuten n Ldzayer. 19 Mayyu 1980 Deg Ldzayer gan tameskant (manifestation) mgal n weqmaḍ (répression). 24 Mayyu 1980 Inelmaden gan timlilit deg tesdawit talemmast n Ldzayer, maca mmγen fell-asen wid ay yessexdam udabu. 25 Mayyu 1980 Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer yessuffeγ-d "Tabṛat yeldin i Chadli" sdeffir ma yessegrew-d 3522 n tekbabin (signatures). 3 Yunyu 1980 Aseqqamu agraγlan n uεiwen n teγtas n weqmaḍ deg Ldzayer (Comité international de soutien aux victimes de la répression en Algérie) yessuffeγ-d tasakbabt-ines (pétition). Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer sbedden-t-id s tidet u yessegrew-d 140 n tekbabin (signatures) sγur yemdanen yettwassnen deg tesdawiyin d tẓuri (art). 21 Yunyu 1980 Γef jjuj n tmeddit, Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer (CDDCA) akk d Useqqamu agraγlan mgal aqmaḍ (répression) gan timlilit sdat n Taggazt n Leqdic (Bourse de travail) deg Paris. Gar yiberriḥen (slogans) ay d-nnan medden : "Ḥebsem aqmaḍ", "Brum-asen-d i yimeḥbas akk mebla ccuruṭ", "ilsawen iγerfanen (populaires) (taεṛabt n Ldzayer d tmaziγt d ilsawen iγelnawen". Akk tuddsiwin (organisations) d yemdanen idzayriyen d yefṛensisen yettwassnen ttwaεerḍen-d γer temlilit-a. Ttekkan deg-s akk wid ay yesteεṛfen s yimenzayen-a (principes). CDDCA, ASEP, UNEF, LCR, FEN, FO, OCI, FFS. Ma Djamel Allam akk d terbaεt n Djurdjura gguman ad ttekkin deg temlilit-a. Ferhat d Aït Menguellet llan ttwaṭṭfen deg Ldzayer. 25 Yunyu 1980 Deg Tizi Wezzu, medden gan ass n webdad i lmend n yimeḥbas. Γef tmanya n tmeddit, Tanegga n Tγamsa Tadzayrit (APS) tenna-d dakk-n 24-nni n yimeḥbas n Berrouaghia ad asen-fken tilelli takudant (liberté provisoire) i uzekka-nni. 26 Yunyu 1980 Teqleε yiwet n terbaεt, deg-s aṭas n tkeṛwas, seg Tizi Wezzu, akk-n ad d-awyen imeḥbas-nni umi d-bran. Wigi, mi ten-id-ssawḍen γer Tizi Wezzu, gan-asen tameγra. Umuγ n 24-nni n yimeḥbas n Berrouaghia : 1- ABBOUT Arezki 2- CHEMIME Mokrane 3- AGGOUN Ahmed 4- HALET Rachid 5- AHMED ZAID Idir 6- KHELLIL Saïd 7- AIT OUAKLI Rachid 8- LAMARI Idriss 9- AIT LARBI Arezki 10- LOUNAOUSSI Mouloud 11- ALI CHEIKH Oubraham 12- NAIT ABDELLAH Mohamed 13- BACHA Mustapha 14- RACHIDI Mohamed 15- BEN AMOUN Kamel 16- SAADI Mouloud 17- BELGHEZLI Achour 18- SAADI Saïd 19- BERDOUS Mammar 20- STIET Mohamed 21- BOURRIF Salah 22- TARI Laziz 23- BRAHIMI Ali 24- ZENATI Djamel Rachid Chaker yemmut deg wass n 5 Γuct 1980 deg yiwet n twaγit n webrid ay deg mmuten ula d tameṭṭut-is, memmi-s d yemma-s. Yella d aselmad amalal (assistant) n tdamsa (économie) deg tesdawit n Tizi Wezzu. Yettekka deg umussu (mouvement) n Tefsut n 1980 deg umazday (collectif) "mgal n weqmaḍ" (anti-répression) deg tesdawit. Tiγbula : http://membres.lycos.fr/cicbgayet/ch20avril80.html Tasuqilt sγur Omar MOUFFOK
Aγbalu : http://imedyazen1.tripod.com/ muhabdiki
- Tinin-is...a Yiwen a gma nekkini, am akken i s-yenna Dda Sliman: d aγrib d aberrani di tmura medden.... ccfiγ am ass-a, m'i d-ruḥeγ di 64 nni, mi tekker akken ger at Wejda, d at Tizi Wezu! ihi aql-i d agi di Fransa;
tanemmirt ay Ayirat imi d-tesuqleḍ azwel n tebrat nni n Ferḥat, i yelmeẓyen n Yeqbayliyen, ma triḍ? aγ-id-tesuqleḍ akk ayen yellan deg-s s Fransist ar teqbaylit, i wakken ad t-nγer deg usmel agi n yemyura, uwlac am kečč? azul ayirat
- Tinin-is...Ayen iyi-d-tessutreḍ akka a Muhabdiki ur s-zmireγ ara a gma, ur ẓwireγ ara i wakken ad ssuqleγ tabrat n Ferḥat, di tazwara ilaq wakud yerna llan aṭas n wid izemren ad gen annect-a, llan wid iḥeṛcen i waya deg usmel imyura.net, nekk uggadeγ ad rwiγ tasuqilt.
Ssuref-iyi a gma. ayirat
- Tinin-is...Tagi d tabidyutt n tezlitt tamaynut n Ferḥat yellan di dailymotion : http://www.dailymotion.com/search/ferhat/video/x4z28g_ferhatlettre-aux-jeunes-kabylesnouv_news muhabdiki
- Tinin-is...azul fell-ak ay Ayirat ulac aγilif a gma, d tidet tabrat i d-yettwannan s Tefansist i yelmeẓyen iqbayliyen, ilaq wakud, tlaq turagt ar Ferḥat, akk d wesmel n yemyura, maca, aql-aγ nekkni nettraju tasuqelt agi s Teqbaylit, i wakken ad tawweḍ ar widak teεna temsalt, ilaq daγen, d tawilat nniḍen, amedya: tiliẓri, radyu, iγmisen, ar-tgra,
acku, llan widak yettγurun, teẓram? ttfaraqen ger (le F.F.S akk d le R.C.D, uγalen ar le M.C.B, uγalen ar Laεruc), ma d tura, imi d timanit, ccγel-ines d ameqqran tlaq-aγ tdukli, i wakken ad nqqeraε, at d tkerkas d uγuru. ayirat
- Tinin-is...Azul a Muhabdiki, ur ẓriγ ara anda llan yeγmisen neγ radyu d tiliẓri ara d-immeslayen γef tebrat n Ferḥat, urεad wjiden wigi, ma d depeche de kabylie nutni ttmeslayen s tefransist kan, brtv ur ẓriγ ara ma mazal-itt tedder, radyu tis-snat ur telli d ayla-nneγ.
Asmi yemmut weγmis IẒURAN i temmut tγamsa-nneγ!
tamazight
- Tinin-is...Azul fella_wen .a yiwen wellah ma yella d aεekki .sliγ γef 80 maca bγiγ a dzreγ ktar n wayen snaγ,suref_iyi ma yella delmaγ_k maca nekk macci ayen tfahmed i d qesdaγ *ulac win id yekkren yessen *nekk di lεemr_iw17 n yiseggasen akken kan bdiγ ttissineγ amezruy_iw.tanmirt tameqqrant a yirat ayirat
- Tinin-is...Ulac uγilif a Tamaziγt, tanemmirt i Tiddukla Imedyazen, nekk ugmeγ-t-id kan γur-sen. tamazight
- Tinin-is...bγiγ ad iniγ* IMAZIΓEN*d tucda ,sureft_iyi kan ur faqeγ ara muhabdiki
- Tinin-is...nekk γileγ a gma Ayirat d Leqbayel ar ad d-yemeslayen, ar ad d-yarun, γef Leqbayel, ma nerja wid nni i γ-yekkaten, d timerna kan, ar aγ-errnun, d tidet ammer mazal tasγut Iẓuran, ma b.r.t.v, radyu tis snat, akk d depeche de kabylie, ma tamsalt agi taεna-ten! ahat ad d-mmeslayen, ad d-arun γef tebrat agi n Ferḥat, anaγ nutni daγen d Leqbayel? neγ tirect nsen ar medden i tt- ttefin.
ssneγ yiwen wemγar zik yeqqar, yella Ṛebbi ad d-yerr iqqit neγ ad d-yerẓ iqermuden ayirat
- Tinin-is...Ad as-slen s tmeslayt yefren Ferḥat, ur tt-id-yecni ara i nekkni, limmer i nekkini tili yecna-tt-id s teqbaylit. Tafransist d tameslayt i sseqdacen yeqbayliyen i wakken a d-mmeslayen γef llecγal imeqqranen, akka i tella, akka ara tkemmel. muhabdiki
- Tinin-is...azul d tidet a gma Ayirat, tameslayt n Tefransist d abaγur nneγ, ur ntettu yara: s yis-s i yura Dda Σeli Ẓaεmum aberreḥ n tnekkra "54" deg Yiγil Imula, s yis-s daγen i yura Abban Remḍan tuddsa wegraw n Sumam n "56" s yis-s daγen Krim Belqasem, yekbeb amtawa n Evian, s yis-s daγ Mass Ferḥat Mhenni di tebrat agi i yelmeẓyen Iqbayliyen, yenna-d ayen iγ-yuγen, d ccwami nneγ deg umezruy d wayen iγ-yettrajun deg imal, i wakken ad eldint wallen n Yeqbayliyen, daya, i riγ ad d-inniγ ula d nekkini; Lammer teddiḍ ar Tmurt nneγ ay Ayirat? tilaq ad twaliḍ s wallen-ik, deg uγebaz, tamezgida, tiliẓri, radyu, iγmisen, s tidet wigi akk d ayla-nsen, amek s tmucuha, d tkerkas nsen, i d-ttrebbin, i wakken ad kerhen akk ayen i d-yekkan deg nneγ, ama d amezruy, ansayen, tameslayt, tidmiwin, tiktiwin, idles, i webrid yettawin tura? ayirat
- Tinin-is...Abrid iban, s kra n win iran ad yelmed tira n teqbaylit yezmer, ur uqqan ara yedlisen n welmad, ma d win yugin ad iqqim kan d afransawal, ad iḥerz "le butin guerre", taqbaylit ad tenger dγa dinna a d-tban tidett, tidett faydeg nreggwel. Agdud aqbayli d tafransist i d tameslayt-is. ayirat
- Tinin-is...Amek alarmi nekk ilulen di Fransa ttaruγ ciṭ s teqbaylit, kkateγ ad ssnerniγ di tmussni-w, wid-nni yeḥnunfen di tudrin, ur d-rrin ara tamawt ar wannect-a? Amek tebγiḍ a nessuter tameslayt-nneγ i yeεdawen ma yella nekkni nerra-tt deg idis?
Gma-tneγ Ferḥat yecna-d tabrat-is s tefransist acku yeẓra dakken limmer s teqbaylit ur s-sellen ara waṭas n yemdanen.
Muqel ar kabyle.com iḍrisen-is akk° s tefransist acku ẓran ma sskecmen-d taqbaylit, d ilulufen n imeγriyen (lecteurs) ara irewlen fell-as.
Awlawal
- Tinin-is...Azul fell-awen, Tanemmirt-nwen ay atmaten, ay imeddukal, ilmend n weskasi-yagi i tessekrem akka. Yal ass ttarraγ-d γer teγmert-a akken ad γreγ ayen ara d-ternum; zemreγ a d-iniγ "teḍra yid-i am bu ccemma" ( akken t-yenna Ṭaleb Rabeḥ), seg wakken nnumeγ tiγmert-a. Wissen melmi ara d-yeffeγ (dagi di tmurt) usidi-yagi n Ferḥat, acku nettrağu-t am tafukt-nni n tegrest (ccetwa)?! Maca, ma mačči s teqbaylit werğin a d-yeddu yid-i neγ a t-id-aγeγ?! Acimi?! Ur kriheγ taεrabt neγ tafransist neγ tiyaḍ... Lemmer d aεrab neγ d arumi neγ d wayeḍ ara d-yecnun fell-aγ s tmeslayt-nniḍen a d-aγeγ asidi-ines, deg-s ad sleγ i wayen ara d-yini, deg-s a t-ssbeγseγ akken ad yelkem (ad ikemmel) deg waya, maca, imi d Ferḥat ara d-yecnun s tefransist!!!!!!!!!!!!!!!!!! Ur d-yettas ara yiwen uyennat am nekk, a s-d-imel abrid i Ferḥat, maca, ula d nekk γur-i tamuγli-w, γur-i imenzayen-inu, γur-i ibeddiyen-inu. Timucuha-nni yakk nessen-itent "ad gzun wiyaḍ", "ad nessiweḍ izen-nneγ i wiyaḍ", anda-ten wiyaḍ-agi?! ar melmi tikellax-agi n wiyaḍ?! ΣEBBAN yenna-yas tikkelt i KRIM BELQASEM ( asmi t-yettwali yettheggi-d inaw (lxeṭba)-ines deg yiwen wegraw akken di tlemmast n tegrawla) "AHAT S TEQBAYLIT-INEK IS I TETTHEGGIḌ INAW-INEK AY AΓYUL"?!!!!!!! (aygi yers-d deg wedlis yura Xalfa Mmεemri " Krim Belqasem izem n wedrar" s tefransist) Ihi anda-ten akk imeγnasen-nni n Dzayer tadzayrit?! Ferḥat nwiγ iger tamawt, nwiγ-t yecεef, a ziγ ( ma s tefransist i yecna, acku akka i gziγ da)!.... Yiwwas deg useggas-nni n 1989, yusa-d akken ad yesselwi yiwen wegraw n RCD di tzaqqa n "Lfetḥ" dagi deg Wehran, dγa d nekk i d-yufa γer tewwurt, yesteqsa-yi-d "ma d tagi i d tazeqqa n "Lfetḥ", acku ur yi-d-yeεqil ara... Ssyen nessuli iγmisen i d-yewwi, yebda inaw-ines s tefransist... Deg wegraw-nni ur wwiḍen ara 5 waεraben i yellan din " Mass Ğebbari, tameṭṭut-is akk d yelli-s, Mass Rwina d weltma-s d yiwen neγ sin-nniḍen" wiyaḍ akk d leqbayel. Yernu ala win yeğğan axeddim-ines d lecγal-is. Di taggara tiggwti ur fhimen abulun, yiwen seg-sen dγa yenna-yi-d " Anda-t Ferḥat-agi imaziγen i d-tennam a d-yas"?! Nniγ-as d winna akken i d-yettmeslayen akken sgellin. Yenna-yi-d "Winna d Ferḥat irumyen, yernu teḥrem ur εawdeγ a d-kecmeγ igrawen-nwen! Sennig teqbaylit, seddaw teqbaylit; leqrar-is d taqbaylit. Win i wumi ur εğiben ara imeslayen-inu ad iruḥ ad iẓemmer! Yernu ula d Ferḥat (i ttqadareγ nezzeh) ma ikemmel akka a t-rnuγ γer Yidir d Fellag d wiyaḍ. Awlawal ayrat
- Tinin-is...Azul a Awlawal, γef wakken walaγ, deg usiddi n Ferḥat d taγect-nni tamenzut i wumi isemma " Tabrat i yelmeẓyen iqbayliyen" i yellan s tefransist. ayirat
- Tinin-is...Isem-iw AYIRAT mačči AYRAT, d afus i yeccḍen. muhabdiki
- Tinin-is...irden lhan timẓin lhant, tanemmirt ay Ayirat imi teṭṭfeḍ deg-sent i snat, ihawul, ammer akk wid i llulen d agi di Fransa ttmeslayen-tent i snat, ma d keččini ẓriγ tẓewreḍ, ssnemreγ-k-id yakkan, maca di Tmurt nneγ i tuḍen icc-is, aṭas issṭεerben, kra win yettun Taqbaylit la yekkat amek ar ad tettun akk wiyaḍ, ma d widak i mazal ttmeslayen-tt, ttkukrun ciṭ ama d Tafransist, ama d Taεerabt, taneggarut-a llan wid yeẓran d nettat i d tamentilt n tmettat n tutlayt Taqbaylit, γef waya, ar ad nefk tixutra i tmeslayt-a nneγ! azul ay awlawal, Mass Ferḥat d inaw i d-yeγra tabrat-is s Tefransist i yelmeẓyen, mačči d ccna, Dda Lmulud di "59" nni di Maruk yenna yas, i Krim Belqasem, γur-k ama ur d-teggareḍ ara tutlayt nneγ , di tegrawla yagi, yerra yas ur ttuggad, siwa tillin ara tilli, ad tefru kan muhabdiki
- Tinin-is..."surfem iyi riγ ad d-inniγ: tmettant"
adlis agi n Xalfa maεemri mazal ur t-id-uγeγ ara ma triḍ ay awlawal, inn-aγ-id ma s Tefransist neγ s Taεerabt i yettaru, inaw-ines imi i s-inna akka Abban i Krim. ayirat
- Tinin-is...Azul fell-awen,
Dγa imi d-tewwim awal γef at zik, anwa i d aqbayli i yuran i tikkelt
tamezwarut s teqbaylit? Awlawal
- Tinin-is...Azul fell-awen, Riγ kan a d-iniγ "ur yessefk ara ad nezdi neγ ad nessexled' ger umennuγ n yegrawliwen yecban: Σebban, Krim, Mira, Σli Mellah', ΣMIRUC.... Akk d win n Bennay, ΣMER At H'emmuda, Mbarek At Mangellat... acku imenza nnuγen γef Dzayer d warraw-is d wid d-zdint akk tlisa-ines; ur d-cliεen di tmaziγt neγ taqbaylit; s's'enf wis-sin yennuγ γef tudert n Dzayer d tudert n tmaziγt. Imenza nγan-ten acku ugaden-ten, ugaden γef imukan-nsen wid ten-yenγan; s's'enf wis-sin nγan-ten γef tmaziγt. Bennay nγan-t di 1957 di Dzayer acku h's'an yesnulfa-d neγ xers'um yebγa a d-yesnulfu "P. P.K " neγ akken d-qqaren kra "M.R.B" di 1949 ( ad farse'γ tagnit akken ad ssiwd'eγ azul-inu i yelli-s Smina, yellan tura d tabugat'ut di Lpari). Ur iyi-d-qqar ara s wacu i d-yettheggi inaw-ines?! Iban yettheggi-ten-id S tefransist maca, yenna-yas-tt s tin n temheqranit, acku iban-as-d Krim d afellah', afellah yettmeslay kan s teqbaylit ur yettissin ara tarumit! Taqbaylit d tameslayt n n wid ur nefhim! Yernu ma uran imiren s tefransist, muqel ass-a d acu-tt tmeslayt n Dzayer, anti tameslayt n Dzayer di tuddsa n yeγlanen yedduklen?! Fkan akk afus di tmeslayt-nsen. Yella daγen wemgirred ger "tmeslayt n tedbelt neγ n weγrum" akk d "tmeslayt n teywalt (asiwed')" : tin n weγrum ma ih'ettem-ik lh'al ulac fell-as, tis-snat d afran n tin s wayes ara tessiwd'ed' iznan-inek... FIS asmi i yerra akk Dzayer seddaw icud'ad'-is ( ula d Ddraε Lmizan) d tameslayt n wegdud, tin i ttmeslayen yemdanen deg izenqan (ifellah'en, ixeddamen, icumuren...) d taεrabt d teqbaylit deg imukan anda ilaq a tt-yesseqdec; mac'c'i d tafransist... Zemreγ a d-fkeγ at'as imedyaten s wayes ara d-mleγ tiwuγa d tuccd'iwin n yemdanen i yettdarin deffir tmaziγt akken ad sεeddin tafransist-nsen... Ur lliγ ara mgal wid yekkaten γef tefransist neγ ayen nnid'en, maca, yessefk yal yiwen a d-ibeggen ayen yebγa εinani, ur yettdari ara deffir wayen iγef ttmettaten imeγban d ifellah'en (akken i qqaren i wid yettmeslayen taqbaylit). Awlawal Tamawt: Kra isekkilen ur d-ttbanen ara deg wesfaylu-yagi ufella, ssqedceγ deg wadeg-nsen (') . Xalfa Mεemmri mac'c'i am wakken i t-id-uriγ id'elli s snat "Mm" di tazwara.
muhabdiki
- Tinin-is...azul fell- awen d tidet a gma, ilaq ur nsexlaḍ ara deg mennuγ n yegrawliwen, xa ssqedcen tameslayt n Tafransist, i leccγal n tegrawla, maca ugten txidas, am akken d-tenniḍ, wid i ten-id yeqqurεen, cceγlen-d yid-sen, wa nγan-t, wa nfan-t, "akken i s-qqaren, imi nella nekkni, acimi ara tillim kunwi akk d tmeslayt nwen"
seg uzarug n Tmurt γer-da, llan wid iqedcen s tufra, sskeflen-d tameslayt nneγ, rran-tt-id si tmettant ar tudert? am Dda Lmulud d Dda Besεud Muḥed Aεrab, ur ttettuγ ara, Dda Σebdella Ḥaman; yellan dinna di Wehran, azul fell-as
ay Ayirat a gma waqila d Dda Aεmer Bulifa, i d amezwaru, yura-d s T eqbaylit; ayirat
- Tinin-is...Tanemmirt a muhabdiki, ihi zemreγ ad zuxxeγ yes-s imi d mmi-s n taddart-iw!!! Wagi nniγ-t-id kan s wecmumeḥ muhabdiki
- Tinin-is...mačči d kečč kan ay Ayirat, ara yezuxxen yis-s, nekkni daγen d ayla-nneγ, mačči siwa γef tutlayt i yura, γef umezruy daγen; acu kan iγ-ilaqen d tafrit umaziγ, ahat aγ-id-uγal yiwen wass, ad neg tuddsa n tdukli, i wakken, irgazen yecban Dda Aεmer Bulifa, i εetben γef ayla-nneγ, ad naru ismawen-nsen s wuwreγ: ma neddukel ur ttizmiren ara, ad sxerben wigi γ-id-yegren ger wallen-nsen: ayirat
- Tinin-is...Azul a muhabdiki, tenniḍ-d deg weḍris-ik "tafrit umaziγ" d acu i d anamek n wawal-a "tafrit" ? muhabdiki
- Tinin-is...azul fell-awen tafrit=im'ara tilli tayri, d tallelt ger wegdud γef wayla-nsen, tella daγen, yiwet n taddart γur-nneγ, azul akk fell-asen, isem-is, tafrit n at Lḥağ, wissen ahat, d amezwaru-nsen i yessnen tiktiwin d webrid, akken, ad ddun yid-s ar lḥiğ! ihi, ma triḍ ay Ayirat? ad neğ Mass Awlawal netta yugar-aγ, iban yeččur wul-is akk d uqerruy-is: ahat aγ-id yini, daγen, acimi di Tizi wezu, les creches mačč |
|