Kles(Rijistri)
Timenza  
  • Tugdut-nneγ.
  • Tidet iqerrḥen: Imaziγen uqemmuc
  • Aggagen-nneγ
  • Yal yiwen d wamek yebγa ad yaru tutlayt nneγ
  • Tanemmirt a Muḥya! ( Sγur Akli Kebaili)
  • IMEṬṬI N BAB IDURAR d imeṭṭi-nneγ akk s yemdanen d-yekkren di taddart TIZI N WAḌU.
  • Sεid At Mεemmer: Si talast akin
  • Tullianum - Taggara n Yugurten
  • TILAWIN N BUZGAN DI TEWRIRT MUSA WAΣMAR
  • Kra n tmedyazin n Σumar Derwic (s tmaziγt n Tmazγa tutrimt)
  • « Nekk d amsedrar »
  • Tajmilt i Lwennas
  • Timlilit d Nna Σelğiya sγur Muḥamed Gaya
  • Tameγra n ccna di Buzgan i tallelt n usaru "TASA D WAY TUREW"
  • Yenna dda Σebdella γef wammud isefra « Tujjma tuzzma » n Ǧamal Benεuf.
  • Faffa d tamurt n yiẓẓan, mačči n izerfan n wemdan
  • Adiwenni d Salem Caker ( yesteqsa-t Yasin Faraḥ n weγmis “ Lwaṭan” ) Tasuqelt n Muhabdiki
  • Imuḥyaten n trumit
  • Tadsimant, lγerba, tayri…Tirga n war isem !
  • IMEṬṬI N BAB IDURAR
  • Yiwen weqbayli di Swidd
  • Ccbaḥa d tmettant
  • Mennad: Nsetḥa ad neḥku
  • Cifi d taxbizt-is
  • Amsebrid
  • Yusef Ɛcuri : Kraḍ (3) isefra
  • Tabratt i Twacuyt-iw
  • Tuγalin
  • ANṢUF YES-M A LMUT
  • R. Alliche : ayen yura d wayen yexdem
  • Racid ΣELLIC tewwi-t tmettant
  • Agellid Σebdelkrim* : tasekla, amezruy d taẓuri.
  • Γriγ mmektaγ-d
  • Taqbaylit
  • Tamendawt
  • Ernest Hemingway
  • Adiwenni d Ğamal Benεuf ( Yesteqsa-t Sadi Qasi)
  • Tamusta n isefra sγur Belqasem Iḥiğaten
  • "FELFLA" : Tamεayt s teqbaylit sγur Σebdelḥamid Baḥfir
  • Yennayer ameggaz
  • Mmis n igellil
  • Ferḥat Imaziγen Imula: D udem-is kan walit-t
  • I kemm a taklit n tayri
  • Tamellaḥt n Belεeggal
  • Aqbayli di Wehran
  • Kra n wawalen γef ucennay Σezdin Bayik
  • Anebdu ihendiwen
  • Dda Σmer bu tfenṭazit
  • Abrid umezruy
  • I umedyaz Sεid At Mεemmer neγ “Essaid Ait Maamar”
  • spacer
    Imagraden

    | | |

    Tamendawt



    Deg Tferka n ugafa, tella yiwet n tmurt qqaren-as « Ğa-Zayer » maca, rrwaḥ-is yebṭel, dγa yeẓẓel iḍarren-is yebεuẓẓel  yettheggi seg tura i tefranin n tselwit n tegduda ara yeḍrun deg waggur n Yebrir 2009. Imi aselway-is « Bu tfelquqin » igelled snat n lmandat s tugdut (démo-crazie), ur yebγi ara ad yizdig umkan-is, ilaq ad as-ikemmel aḍrag. Segmi (t)ama-n-ddaw(t) (con-stitution) n tmurt ur as-tsemmeḥ ara ad yernu « lεuhda » tis 3, yebγa ad ideyyek ddu-s-tur, ad t-yebberḍeq, ad t-yessexnuzzer, ad as-yernu kra n yisuḍaf akken ad as-d-yezg ged-ged d akustim « sur mesure ».
    Seg leεwanser unṣiben (sources officielles), ha-ten-a kra n yisuḍaf i d-sliγ :
    Ø 1ut n tmezwura. Aselway ara d-igensen iman-is γer tefranin n tselwit n tegduda, ilaq ad yili d win yenkeṛ baba-s akken ad yerr ttar akk deg l’ âne-jirie.
    Ø Tis 2. Ilaq-as ur yettεeddi ara 161 n yisantimen deg lqedd-is maca ittbeccic mebεid, ad yili ilul deg umalu, rnu d aεezrur urğin yezwiğ.
    Ø Tis 3. Ilaq-as ad yili d win iddren ugar n 20 n yiseggasen deg tmura n usammer (lbiqaε lmuqaddasa neγ ma ğaaawara-ha).
    Ø Tis 4. Ilaq ad yili d win ara isnigiren γer tmurt n Leqmayel yal tikkelt. Amek ?
    - ad yeğğ rreb-rab alma iraε, ad ten-inher am tqeḍεit γer tmurt n Yiqmayliyen.
    - ad yili d amattak n zzalamiḍt d warrazen i wid isruγuyen tiẓegwa s tmess i igellun s luluf n tzemrin n yimγiden yal anebdu.
    - ad yili d win ara isnernayen chômage, ad yettṣeddiq lehyuf baṭel, ad yessebγas ilemẓiyen d telmeẓyin γer unγiman (suicide) d ddaεara akked zzawağ n lmutεa.
    - ad yili d win ara yebnun tamsetla (gens-d’arme-rie) deg yal taγiwant akken ad ssirẓigen tifsutin s lkuṭat ur d-nettṣubbu ara ddaw n 126 n yimeγrasen i useggas.
    - ad yili d win ara isğehden tamsulta (la police) : sin n yimsulta i yal Aqmayli ad εassen fell-as akken ad ileḥḥu deg ubrid n lgudru duga-duga ur as-ittanef ara.
    - ad yili d win ara ikemmlen aqmaḍ i rradyuyat n Leqmayel, ad iṛeggem alduy n tiliẓri i wass n 20 Yebrir n useggas 2032.
    - ad yili yettunefk-as-d warraz Nobel n contre-Qmaylité sγur Nufel abu Usama abeεti.
    - ad iεerreb Taqmaylit d ugemmay-is d wayen akk i d-yerra yigenni γer lqaεa.
    - ad yili d win ara yebnun snat n tqubtin d ṣṣumεa di yal akaṛtyi (décentralisation neγ teqribuha min lmu-ẓli), ad d-yettaγ iqendyar d tqerqudin i uqcic, ad d-irennu ajelbab d lḥijab i lpapic alma ceεfen : ssersen lmus ttun abernus, udrent γer luḍa mebla lfuḍa.
    - ad yili d win ara iεahden « el umma » ad yeẓẓu deg uberẓeẓẓu aseklu n beṭṭu gar yikabaren n Leqmayel d yimussuten-nsen lafeγ ad dduklen  ma ulac, tikkelt-a ad ččaren isendyaq akken ad iεeddi win-nsen bla … . Ma d win umi txuṣṣ yiwet seg tewtilin-a, ad t-id-iṣaḥ uḍad alemmas, neγ ad iruḥ ad igeffel, ilqeḍ abelluḍ n tasaft bu tcacit, neγ iḥukk Agusim n Taqqa, neγ izdeγ leεzib yemmet d Aγrib.
    Ø Tis 5. Ilaq ad yili d win ara iqennεen les ânes-jiriens belli yettεeddi yal tikkelt s tefrawant tahrawant (les trans-par-hances absolues), akken mi d-yufrar, ad as-ddun d iqeffafen ad as-cebbḥen tameγra-s, imir ad yekkes tiεezrit γef yiman-is, ad t-mmagren s yiḍebbalen, ad as-cennun « γariben cariqen » :
    « Ṭalaεa lbedṛu εalayna… »

    …………………………………………………………………………………………………………………………………..…
    Hmed aselmad

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    akli - Tinin-is...
    houd malek - Tinin-is...
    Ğ.B - Tinin-is...
    yid - Tinin-is...
    Belqa - Tinin-is...
    ayirat - Tinin-is...
    amnay - Tinin-is...
    tahar - Tinin-is...
    tahar - Tinin-is...
    Muḥ.B - Tinin-is...
    amayas n tafilalt - Tinin-is...
    aqbayli n tqerbuzt - Tinin-is...
    aqbayli n tqerbuzt - Tinin-is...

    Copyright 2006 imyura.net