D amaγras n tugdut d tlelli. D itri n tmaziγt d tzuri. D azamul n tirrugza d tdukli. Tudert-is tcuba γer tmeddurin nwid t-yezwaren deg watmaten-is am Yugurten d Mulud MΣEMRI, yedder-itt deg was mi s-d-llint wallen d amennuγ γef tutlayt d yedles amaziγ. Yefka-tt d asfel i wakken agdud Amaziγ ad yesεu amkan-is d wazal-is deg umaḍal. Wagi d Acennay, d amedyaz, d amyaru d amaγnas n tmentilt tamaziγt d MATUB Lwennas.
Deg wul n udrar n Ğerğer deg At Dwala, di taddart n Tewrirt Musa, ilul Lwennas MAΣTUB ass n 24 deg wagur n Yennayer aseggas n 1956. Yelli-d allen-is ar ddunit yufa-d ala yemma-s d setti-s acku baba-s yuγ-it lḥal d iminig di tmurt n Fransa. D ayen yeğğan Lwennas ur yessin ara lḥamu n yidis ubabat.
Yemma-s d setti-s rebbant-t s ccuq imi d netta i d argaz awḥid n uxxam. Yezga ar yidis n yemma-s anda tebγu truḥ ama imi ara txeddem lexla neγ imi ara tetteg tilufa n uxxam. Yemma-s d yiwet n tmeṭṭut yerwan afud, yerwan tamusni. Di lawan imi ara tetteg tilufa-s tezga tettawi icewwiqen, imi ara d-zzin i lkanun tezga tettawi-d timucuha, inzan d temsaeraq ayagi akk Lwennas yerra-t di ddehn-is yella-yas d aγerbaz n yedles i yessekles deg wallaγ-is, i irebban deg-s tayri izuran-is.
Deg useggas 1961 yekcem γer uγerbaz i tikkelt tamenzut. xas akken ur yeqbil ara tikti n tγimit-is deg yiwen umḍiq acḥal n tsaetin maca skud ilemmed simmal iḥemmel aγerbaz acku iselmaden-is d Imrabḍen irumyen, i sen-d-yettmeslayen yal tikkelt γef igelliden Imaziγen, γef umezruy n Tefriqt ugafa. Ayagi yesnerna deg-s acuddu-ines γer tnettit-is.
Deg useggas 1962 Lezzayer tewwi timunent, Lwennas xas akken d ameẓyan maca am netta am Izzayriyen yesferḥ-it waya acku yeḥṣa s wazal n tlelli. Lferḥ-agi ur idum ara imi mazal i s-bennen i tiẓeṭ n talwit armi tekcem tmurt n Leqbayel di traḍ ger imeqranen n lwilaya tis kraḍ mgal Ben Bella i yellan d aselway n tigduda. Lbaṭel ieeddan imiren γef wegdud Aqbayli yugar win texdem Fransa. Ayen iḥuzan Lwennas d aḥettem n tiεirubt γef wegdud Azzayri. Deg useggas 1968, aselway n tmurt Bumedyan d unaγlaf amenzu Ḥmed Ṭaleb El Ibrahimi ssuffγen-d asaḍuf unsib n tiεirubt. Ayagi Lwennas ur t-yeqbil ara , akken ur t-qbilen ara tugti n imezdaγ n tmurt n Leqbayel acku idles d tnettit Tamaziγt ttwarekḍen. D timsal yecban tigi i d-yeslulen deg-s tanekra war tilas .
Tanekra n Lwennas mgal wid yerran takmamt i wegdud Amaziγ tella-d s usefru. Imi deg wasmi yella d anubi (adolescent) i yebda icennu, i yessemḥas i yicennayen imeqranen n teqbaylit i s-yellan d aγerbaz yecban Sliman Σazem, Ccix Elḥesnawi, Elεenqa ,... Deg iseggasen n tagara n 60 ar tazwara 70 Lwennas d twacult-is uγalen s tmezduγt γer temdint n Burğ Mnayel imi dinna i ixeddem baba-s. Di lawan nni i yella di tesnawit, dinna yufa imedukkal d wi d-yemzaga tiktiwin, cennun akken, tteffγen akken. Almud mačči d win s-yeččuren tiṭ imi mačči s tutlayt n Tmaziγt i ilemmed, γef waya yettawi yid-s ar uγerbaz iḍrisen s tutlayt n Tmaziγt i yesselmad i yemdukkal-is, almi d ass ideg –s-faqen, dγa qecεen-t-id deg uγerbaz.
Deg useggas 1976 yekcem γer lεesker dinna dγa i yemlal d ucannay Yidir. Asmi d-yeffeγ di lεesker, imawlan-is, yuγ-iten lḥal uγalen-d ar taddart-nsen Tawrirt Musa . Di lawan-nni dγa i d-yessuffeγ tasfift-is tamenzut “Ay izem”, i yekcem deg umusu adelsan Amaziγ γer tama n Saεid SADI, Ferḥat IMAZIΓEN, sduklen iγalen-nsen i truẓi n leqyud s icudden tamaziγt. Yal wa s wayen mi yezmer. Netta dγa mebla akukru, mebla tugdi, s umeslay n teqbaylit lqayen d uẓawan aγerfan, yenna-d tidett qerriḥen, ibeggen-d imesbaṭliyen d tkerkas-nsen. D ayen i t-yeğğan yekcem ulawen n yemdanen akk i t-yesnen.
Ass n 9 di Tuber 1988 Lwennas yettwawet s reṣṣas s ufus n iğedermiyen di Micli di lawan mi iqeddec γef talwit d tugdut. Agdud Aqbayli, yenhewwal, nfeggaḍen d tirni γer sbiṭar n Lezzayer. Γas akken tiyita yečča mačči d tin meẓẓiyen maca, s wafud d tebγest, yuγal-d γer wannar n umennuγ d ccna s useffeγ n tesfifin anda d-yettmeslay i yinebbaḍen imesbaṭliyen i iḥekmen tamurt n Lezzayer.
Ass n 25 deg wagur n Ctember 1994 di lawan mi yella deg yiwet n Lqahwa di Taxuxt, ẓedmen-d fell-as irebraben ineslmen s yemrigen ( armes) ḥewṣen-t. Wwin-t , 15 n wussan ur d-iban. Imezdaγ n tmurt n leqbayel, ffγen-d s iberdan i usuter n userreḥ-ines ma ulac d ṭrad ara yekkren di tmurt n Lezzayer. Irebraben iḥekmen fell-as s lmut serḥen-as-d ass n 10 Tuber 1994. Imir kan yunag γer Fransa, dinna ahat ad yettwasellek deg ifassen iwaγezniwen.
Tanegmit-is ( sa revendication) d tin ikemlen xas yella di Fransa, s tmeγriwin n ccna iga di L’Olympia ar Zenith ar Palais de congrés,... , yuli ccan-is. Imiren i yura adlis iwumi isemma “ LE REBELLE” , deg-s yemmeslay-d γef tudert-is di tmetti Tazzayrit, γef yedles,d tutlayt-is –ticeγben, γef tsertit, γef talsa d yizerfan n umdan s umata.
Deg wass n 6 Dejember 1994, yettunefk-as warraz n Timektit (
Le Prix de la Mémoire) s ufus n Massa
Danielle Mitterrand, taselwayt n tuddsa n tlelli tafransist (
La Fondation France Libertés) deg temdint n PARIS. Deg wass n 22 Maγres 1995, d tuddsa n ineγmasen (
S.C.I.J ) n tmurt n Canada i s-yefkan arraz n tlelli umeslay (Le Prix de la Liberté d'expression). Ass n 19 Dujember 1995 yettunefk-as warraz n Ṭaher Ğawut sγur tiddukla n Nurdin ABBA.Deg wass 25 yunyu 1998 di lawan mi d-yeffeγ di temndint n Tizi Wezzu, iteddu s axxam netta d tmeṭṭut-is d snat n teslifin-is, yiwet n terbaεt yettuselḥen sastin s reṣṣas γef ṭunubil ideg llan. Yettwanγa di lawan mi d-yettheggi snat n tesfifin ideg d-yewwet s leqseḥ deg udabu Azzayri d tarbaεt tineslemt, anda ibeddel imeslayen i ccna aγelnaw Azzayri Qassaman, yerra-t s yisem AΓURU.

Ass n ten
ṭelt-is 28 yunyu 1998 d luluf n yemdanen i yerzan γer Tewrirt Musa,
ḥedren tan
ṭelt-is. ugar n 15 wussan tamurt n Leqbayel ama di Tizi Wezzu neγ d Bgayet d Tubirett, neqlabent, ffγen-d ttsuγun adabu aqettal ( Pouvoir assassin),
ḍran-d cwalat meqqren, ilme
ẓyen sserγen kra n wayen yellan d ayla n Ddula. D tidyanin i d-yeglan s tmenγit n 3 warrac s ufus n yemsul
ṭa.
Ass-a di tmurt n Fransa, aṭas imekwan imi fkan isem n Lwennas Matub, d tajmilt i wayen yexdem, imi d amdan n talwit, d amdan n talsa yuklalen arraz n NUBEL. Assa icennayen n Tebaylit, ulac win ur s-yerrin ara tajmilt xarṣum s yiwet n tezlitt. Tudrin n Leqbayel, tidukliwin tidelsanin yellan deg umaḍal merra fkan lεehd ur terzin, yal tikkelt smektayen-d imulliyen n tlalit-is neγ n tmenγit-is. Taddart iγer ara terẓuḍ, tugna-ines a k-id-tmagar.
Ihi ass-a xas iγab s tmuγli gar-aneγ maca ṣṣut-is yettbaεziq di yal tama. Amezruy d-yeğğa ad yeqqim i lebda tasuta ad t-tettak i tayeḍ.
Yella walbaεḍ yella ulac-it, yella walbaεḍ ulac-it yella
N. Amara