 | | |  |
 |  |  | |
|
|
|
Anaγmas d amaγnas n tidett, d inigiAbdelkader Sallat yella d « procureur » n wexxam n teγdemt n Medea gar 1979 akk d 1984, sinna yuγal d imḍebber n useddu n leḥbas gar 1984 akk 1986. Yuγal ar deqqal d imḍebber n twuriyin tiγermatin(affaires civiles) deg teγlaft(ministère) n teγdemt(justice), gar 1986 d 1988. Ma ad imuqel yiwen ansi akk i d-yekka wemdan-agi seg useggas 1979, ad yaf d akken d netta i ijebden imurar n wayen i yeḍran i iqbayliyen deg leḥbus n Lezzayer. Isbedd-it-id Caddli akken ad yekres tiyersi i yezwawen neγ i «zwawa » akken i sen-yeqqar netta imi aẓar-is seg Belεebbas. Win yekkren ar wayeḍ a s-yini : “ad uγalent a k-d-keflent ay amcum !» Arezqi Ait Larbi yeskefl-as-tent-id deg useggas 1994 deg uγmis «Evénement »(Uṭṭun 162 – Imalas n 2 ar 8 deg Ibrir 1994) Imdukkal akk d watmaten n Abdelkader Sallat llan deg udabu ur t-ffiγen ara. Taγdemt n udabu gar ifassen n imdukkal-is i tella. Γedmen γef Urezqi Ait Larbi war ma nnan i yiwen. Lkarṭa ssuffγen-as-tt-id, ṭṭfen-tt γur-sen, am imyuraren n «Pocker », a d-yaweḍ wakud ticki a tt-id-ssuffγen. Rğan armi d aseggas n 2006(sin igima d sḍis) akken a s-gedlen tuffγa seg Lezzayer. Qeṛṛiḥet tidett ticki ẓẓayet s ttbut. 5 deg Yulyu n useggas 1985, ṭṭfen imsulta n udabu 22 n yemdanen i yettikkin deg tidukkla n warraw n imeγrasen(martyrs), tin i yeffγen afus i udabu, akk d imaγnasen n izerfan n wemdan gar-asen izerfan n yedles akk d tutlayt, tagi dγa swayes i nesxerbubuc akka dagi. Gar wid akken ṭṭfen yella Uṛezqi Ait Larbi. Bedden zdat n uzazraf n Medea gar wass 15 akk d 19 deg Dujembeṛ. Γedmen γef 22 yid-sen s tkurmut gar 3 iseggasen d 6 wayyuren : Arezqi Ait-Larbi (3 iseggasen n tkurmut),
Arezqi Abbut (3 iseggasen n tkurmut),
Ferḥat M'henni (3 iseggasen n tkurmut), Saïd Sadi (3 iseggasen n tkurmut),
Saïd Doumane (3 iseggasen n tkurmut). Ali Fawzi Rebaεin (3 iseggasen n tkurmut),
Racid Fennun (2 iseggasen n tkurmut),
Qeddur Arrous (2 iseggasen n tkurmut),
Hacmi Nait Djoudi (2 iseggasen n tkurmut).
Belqasem Adjroud (18 wayyuren n tkurmut).
Maamar Benaoucha (1 useggas n tkurmut).
Nurdin Ait-Hamouda (11 wayyuren n tkurmut),
Rabaḥ Benchikhoune (11 wayyuren n tkurmut),
Naseṛ Babouche (11 wayyuren n tkurmut),
Abdenur Ali-Yahia (11 wayyuren n tkurmut),
Muqran Ait-Larbi (11 wayyuren n tkurmut).
Aḥmed Mekaoucha (10 wayyuren n tkurmut),
Hazerci Bouzid (10 wayyuren n tkurmut),
Feṭṭuma Ouzegane (10 wayyuren n tkurmut).
Amar Mokrani (6 wayyuren n tkurmut),
Bujemεa Iguernelala (6 wayyuren n tkurmut),
Muḥand Ferhi (6 wayyuren n tkurmut). Tulmatin Ali (???)
Xuğa Gaεfar (???) Muqran Chemime (serrḥen-as-d). Gar-asen akken d-nniγ yakan yella win a sen-tent-id-yeskeflen, yella Urezqi Ait Larbi. Yesεedda azal n sin iseggasen deg tkurmut n Taẓult Lambiz, yeẓra ayen ur iqebbel wallaγ, iεedda fell-as lbaṭel akken iεedda γef wiyaḍ. Wid yettḍebbiren γef tkurmut, wid yettḍebbiren γef tkurmutin, ar uqeṛṛu-nsen d Abdelkader Sallat, ggulen ar d-ssuffγen qeḍran seg wallen n warraw n Yugurten. Ass amenzu deg i wwḍen ar Taẓult muggren-ten-id wat terbaεt n umager s tqezlin n wuzzal. Feṛḥat M’henni rẓan-as iγessan n yinzer-is. Yeẓra Ameẓyan M’henni(ad yesgunfu deg talwit) yusa-d, 14 iseggasen deg tudert-is kan, ur t-ğğan ara ad isel i imeslayen n baba-s, zgan keccmen gar-as akk d baba-s akken ur t-iẓer ur s-isell. Yeẓra ass mi Abbut Arezqi kksen-as εeryan rran-t ar uderbuz imi i yemmeslay s teqbaylit akk d twacult-is i d-yusan a t-yeẓren. Yeẓra imi gedlen i imeḥbas ad mmeslayen taqbaylit akk twaculin-nsen. Yeẓra Uharun, izem deg isersen ayen ur yezmir ad yawi wallaγ armi i t-yeffeγ armi i sen-t-id-ttawin d amedya n wayen izemren ad yeḍrun yid-sen nutni s wid d-yewwḍen d ineggura. Qqaren-asen: “Muqlet Uharun, ma ur terkidem ara akka-hin a wen-teḍru !” Yeẓṛa takurmut i s-d-irewlen i tallit talemmast( moyen âge). Yeẓra wid yeṭṭfen deg twuri-nsen, ama deg tallit n tehrest tafṛansiwt ama deg tallit n tehrest tamseεṛabt. Iḍelli s yisem n “ukulun” ass-a s yiwem n “ukulunil”. Deg 7 deg Meγres n useggas 1987, yura tabṛatt i Xeṛṛubi, yenna-yas ayen yeẓṛa, ayen i εeddan γef mmi-s n teqbaylit. Tabṛatt-nni tewweḍ anda wwḍent akk tebṛatin iεeddan, anda wwḍent tid akken yura Dda Lmulud γef uzref n tutlayt tamaziγt. Ayen iεeddan γef twenza, wa fell-as yecfu, wayeḍ iteddeb itettu. Ttaṛ-nsen ttarran-t-id ass-agi, wa d inigi γef tidett, d anaγmas n tidett, wayeḍ d asertan n tifrat, yettnadi abrid yettawin s anda ur yettuγal wemdan ur yettuγal weqbayli ad yidir ayen yedder netta deg Taẓult Llambiz, wayeḍ nniḍen akken nniḍen…Yal yiwen yettnaγ s wemrig umi yessen, yal yiwen yettnaγ γef wid izemren a s-d-fkken afus, yettnaγ akk d wid izemren a s-d-fkken tayett. Aceqṛew Arezqi Ait Larbi yeceqṛew Abdelkader Sallat a d-yass a t-id-iqabel deg wexxam n teγdemt, maca yir amdan yekkat s leγdeṛ yettuγal timendeffirt. winna Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat
Tansa_Tilelli
- Tinin-is...Azul a winna
Tanmirt tameqwrant γef umagrad-agi ! Icarrew uksum-iw imi i teγriγ, ladγa imi walaγ isem n Dda "Bujemaa Iger n lalla" dinna...
Cfiγ-d am ass-a γur-i imi d-yebbwed' lexbar s axxam wwin-t! Yessi-s imar mazal tettettel-itent yemmat-sent !
As-tceggaaγ, as t-id-γer yelli-s, ad ferh'en netta d twacult-is, ladγa yemma-s!
Tanmirt i tikelt-nnid'en
Tansa ttir areqman
- Tinin-is...azul Tanemmirt γef wayen d-turiḍ a gma-tneγ!!Igerrez!!D amezruy n tidett yuran s tidett;lukan kan nlemmed timsirin yeḍran i imezwura nneγ! Ger wid i d-tbedreḍ llan wid yettun ansi i d-kkan almi i yuγalen bḥal neγ ugar abdelakader sellat(ur yuklal ara a t-naru s teqbaylit) !Mazal ad tidir teqbaylit!!
- Tinin-is...Azul a Winna,
tanemmirt γef tidet yellan!
- Greγ tamawt-agi: Mačči yella gar-asen win i wumi sawalen " Toulmatine Ali"?
- Ameqqran amaziγ ( Chemime ) ur yettekki ara yid-sen, glan kan yes-s tazwara, acku d amaziγ i yella.
Mass Farhi ma yella ccfiγ d " Mohamed " i d azarisem-is, mačči d Mohand.
Tafat n ddin daγen " Amrane " i yettrus di nnekwa.
Winna
- Tinin-is...Azul fell-awen,
Tanemmirt γef imeslayen usebγes. Tanemmirt a Essaid γef useγti: a d-yezg Tulmatin Ali yella gar-asen akk d Xuğa Ğaεfar diγen, maca ur ẓriγ ara s wacḥal i sen-γedmen neγ ma serrḥen-asen-d maḍi. Ma γur-k isalen γef aya, anṣuf yis-sen.
Ar tufat
- Tinin-is...Azul a Winna,
cfaya d-yeggran deg allaγ-iw, d Chemime kan ur nekcim ara takurmut imiren, maca ur ccfiγ ara annect ss3eddan deg-s wid i γef nettmeslay, ssuref.iyi!!!
Tamazight
- Tinin-is...Tanemmirt a Winna γef tidett-agi i d-teṣṣawḍeḍ akka, ladγa imi di lawan ideg Arezki AIT LARBI yettidir yiwet n tegnitt n lḥers si tama n teγdemt Tazzayrit imi di tmurt-nneγ " win d-yennan lḥaq ad yettwaxnaq". Ihi a nfares tagnitt akken a nbedd γer tama n unaγmas, amaγnas n lebda Ait larbi. S uḍris-agi-inek daγen, terriḍ tajmilt i yimeγnasen n tugdut wid ara yeqqimen i lebda d izummal n tmentilt n tmaziγt. Ayen d-tenniḍ, d ayen i sliγ seg yimi n Mass Arezki ABOUT deg usarag i γ-d-iga ilmend n tefsut Imaziγen. imi d-yettmeslay γef ussan-agi i sεeddan di lḥebs, γlin-d imeṭṭawen deg wallen-is,... a d-nini tajmilt i kra n win i gan kra i Tmaziγt Tamazight
- Tinin-is... KRA N WIN ITEDDUN ΓEF TIDETT YEṢṢAWAḌ Deg uxxam n teγdemt n temdint n Lzzayer ass-a, 30 magu 2007 i tekfa taluft n unaγmas, amaγnas Arezki AIT LARBI. Tabγest d wafud ad uγalent i kra n win ibedden ar yidis n urgaz-agi azedgan, ibedden mgal imesbaṭliyen i yebγan ad rren takmamt i tidett, Ayyuz i ibugaṭuyen idufεen, isetnen mebla ma ḍemεen idrimen γef taluft n talsa, tajmilt-nsen i : Tarbaεt n Lzzayer: Me Ourida Achour Me Ouerdia Aït Oufella Me Saliha Aït Messaoudène Me Tounsia Hadj-Ali Me Nabil Ouali Me Nora Ould Hocine Me Miloud Brahimi Me Khaled Bourayou Me Mustapha Bouchachi Me Nordine Benissad Me Zoubir Allouche Me Mokrane Aït-Larbi
Tarbaεt Tizi-Ouzou Me Khelloudja Khalfoun Me Nabila Smaïl Me Lila Hadj-Arab Me Houria Kacioui Me Salah Hannoun Me Aziz Moudoud Me Amar Zaïdi Me Nadjib Sadek
Akken yebγu yiyzif yiḍ ulaqrar ad yali wass djamal.B
- Tinin-is... Azul fell-awen. “Lbaṭel ma iɛedda tilas amesbaṭli ass-is a d-yas”. Tanemmirt a gma-tneɣ Winna ɣef weḍris-agi i ɣ-d-tewwiḍ. S tidet kan teccarrew tfekka-w imi ɣriɣ aḍris-a. Taluft-a nezmer a –d-nekkes seg-s snat n temsirin, seg yiwet tama: Ɣas negren idinuẓuren, maca, iwaɣezniwen-agi yecban Ɛebdelqader-agi akk d wid yellan am netta ( yernu ttuqten), werǧin negren neɣ ad negren di tmurt-nneɣ, imi werɛad-iten ddren ar ass-a, ar azekka, alamma tenger ddunit. Yernu ttemɣayen-d am igersalen, ccetla-nsen tecba ccluc neɣ akuz alamma tessenger azegzaw d uquran. Si tama nniḍen: Skud llan yemdanen ( Irgazen d tulawin) yecban gma-tneɣ Areẓqi At Lɛerbi d wid i t-yecban i ugin ad knun zdat uzaglu n meḥyaf, n ddel d lbaṭel n at udabu amasbaṭli at ikaskiḍen neɣ n leḥkem n at tmira .. yes-sen kan i nettwali tafat, yes-sen kan i yettimɣur usirem-nneɣ, yes-sen kan i nlemmed tirrugza, yes-sen kan i nettawi lewhi, wamag yili kkawen ifadden-nneɣ, yili ad nefk mayna.. Anwi deg-neɣ ur necfi ɣef tigawt n tissas d yiseɣ n Areẓqi At Lɛerbi, ɣef wasmi akken i ḥman tafḍist iseneslmen ( at ičumar) akka am ƐLi Benlḥaǧ i yeqqaren “ Yessefk lǧihad, yessefk a d-neslulli Lqeds seg ifassen n wudayen”; dɣa yerra-yas-d netta ( Areẓqi) akk deg yeɣmisen “ Zwir kečč d amenzu ɣer Falaṣṭin, u ma tezwareḍ kečč, nekk ad iliɣ d wis-sin”. Acku yeẓra ɣef iqerray-nneɣ nekkni kan i tt-undin, lebda d nekkni ay d asfel-nsen, wamag nutni ttṣrefiqen kan i win ara iceḍḥen. Tegra-d kan a s-iniɣ i gma-tneɣ Areẓqi At Lɛerbi: “ Aql-aɣ s idis-ik. I kra n win d tin I ibedden s idis-is deg taluft-agi, a sen-iniɣ” Ayuz ay imulal” Tanemmirt. •Ad farṣeɣ tagnit-agi i yi-d-yettunefken akken a d-wwteɣ s leqseḥ deg leḥkem “ Amexzani” di Lmerruk ilmend n tizzeɣzeɣt akk d udebbuz n lbaṭel i ssqedcen mgal imeɣnasen n tmaziɣt, ladɣa inelmaden n tesdawiyin I yettekkin deg yermad n tefsut Imaziɣen. Ǧamal.
djamal.B
- Tinin-is...Azul. Tanemmirt-inem a weltma-tneγ Tamaziγt ilmend isalan-agi i d aγ-d-tessawḍeḍ. Tanemmirt d tejmilt meqqren i yat umazday-agi ibugaṭuten i yellan d imastanen ( imḥaddan) γef gma-tneγ Arezqi At Lεerbi, imi d taluft n yiseγ waya. Kra seg ibugaṭuten-agi d imeγnasen n tmaziγt, ssneγ-ten akken yessefk. Tamawt: Acimi ulac ibugaṭun ara yilin d iwaziwen ( iwaziyen) ssyagi seg Wehran neγ si Σennaba, Qsenṭina ...?! Maca, "azger yeεqel gma-s" i yenna Dda Sliman Σazem Zdi-t deg Facebook | |  |  |  | |
|