Kles(Rijistri)

Timenza  
  • Tagara Umerri
  • Asenqed usidi "Nnaqus" n Murad Zimu s usefru
  • Amud isefra "Brut-as i wawal-iw!" umedyaz Nufel yeffeγ-d tura di teẓrigin Lulu.com.
  • Adfel d ideflawen
  • Tamaziγt di Libya
  • TASRAFT
  • Taɣenjayt n weɣrib sɣur Karim Akouche
  • ASXERBUBEC-IW yeffeγ-d γer teẓrigin Lulu.com
  • Ṣut n tlawin
  • Ttxil-m a taqbaylit, nṭeq!
  • Zun akken
  • Imaziγen n Libya ur brin ara i ṭṭbel deg waman!
  • Awes-i tala (sγur Saγru Band)
  • Tajmilt i Muḥend u Yeḥya.(Sɣur: Ɛebdella Ḥaman, Wehran.)
  • Tawerγdemt n Lezzayer tessuffγ-d semm-is ar yeqbayliyen n Wehran
  • I kečč kan
  • Halloween neɣ tameɣra ulaxart
  • Tajmilt i Muḥya ass n 01.11.2011(azemz n talilit n Muḥya, amulli-s wis-61)
  • Yemma-s umusnaw-nneγ Kamal Uzerrad tewweḍ sanda ara naweḍ akk.
  • D acu-tt tlelli ay akli ?
  • Ccaw n tegrawla… Ilibiyen (Malek Houd)
  • Eğğemt abrid a tilawin!
  • Taskelmuḥyet
  • Tennam tuɣal-d talwit ɣer tmurt n Iqbayliyen?!
  • Irbiben n tegrawla
  • Imseγret n timunent n Libya s tmaziγt!
  • Anda-la-t Uqbayli-nni? (Crif Wanuɣi)
  • Sgunfu deg talwit a Nour Ould Amara
  • Arezqi Rabia
  • Nutni 9% wisen nekwni
  • Tazlitt taqbaylit
  • Bu ddkir iγerdayen n at Wemsed
  • Tis 54
  • Masin Ferkal ar yidis n Imaziγen n Libya
  • Farid Waras yemmut
  • Askuti, ungal n Ssaâid Saâdi
  • Kra isefra n Lunis at Mεemmer
  • Tamussnizmt
  • Abrid
  • Ayennat-nni d iyennatin-nni-nniḍen
  • Yuγal-ed 63
  • Muḥend Abdelkrim (Aumer U Lamara)
  • Mas At Cebbib d amedya
  • Zwaren, ewwḍen d imezwura u ad d-qqimen d imezwura
  • Maεtub, akk-in i uẓekka
  • Seg ass-mi iɣli Umeẓyan ar ass-a
  • Tanemmirt a Lwennas!
  • Tafaska Malek Bugermuh (Taẓrigt tis semmus)
  • Imedyazen am zik am tura
  • Di tfeswin taεrabin ar da: beṭṭu inɣa asirem
  • spacer
     

    | | |

    Anaγmas d amaγnas n tidett, d inigi

    Abdelkader Sallat yella d « procureur » n wexxam n teγdemt n Medea gar 1979 akk d 1984, sinna yuγal d imḍebber n useddu n leḥbas gar 1984 akk 1986. Yuγal ar deqqal d imḍebber n twuriyin tiγermatin(affaires civiles) deg teγlaft(ministère) n teγdemt(justice), gar 1986 d 1988.
    Ma ad imuqel yiwen ansi akk i d-yekka wemdan-agi seg useggas 1979, ad yaf d akken d netta i ijebden imurar n wayen i yeḍran i iqbayliyen deg leḥbus n Lezzayer. Isbedd-it-id Caddli akken ad yekres tiyersi i yezwawen neγ i «zwawa » akken i sen-yeqqar netta imi aẓar-is seg Belεebbas. Win yekkren ar wayeḍ a s-yini : “ad uγalent a k-d-keflent ay amcum !» Arezqi Ait Larbi yeskefl-as-tent-id deg useggas 1994 deg uγmis «Evénement »(Uṭṭun 162 – Imalas n 2 ar 8 deg Ibrir 1994)
    Imdukkal akk d watmaten n Abdelkader Sallat llan deg udabu ur t-ffiγen ara. Taγdemt n udabu gar ifassen n imdukkal-is i tella. Γedmen γef Urezqi Ait Larbi war ma nnan i yiwen. Lkarṭa ssuffγen-as-tt-id, ṭṭfen-tt γur-sen, am imyuraren n «Pocker », a d-yaweḍ wakud ticki a tt-id-ssuffγen. Rğan armi d aseggas n 2006(sin igima d sḍis) akken a s-gedlen tuffγa seg Lezzayer.
     
    Qeṛṛiḥet tidett ticki ẓẓayet s ttbut.
     
    5 deg Yulyu n useggas 1985, ṭṭfen imsulta n udabu 22 n yemdanen i yettikkin deg tidukkla n warraw n imeγrasen(martyrs), tin i yeffγen afus i udabu, akk d imaγnasen n izerfan n wemdan gar-asen izerfan n yedles akk d tutlayt, tagi dγa swayes i nesxerbubuc akka dagi. Gar wid akken ṭṭfen yella Uṛezqi Ait Larbi.
    Bedden zdat n uzazraf n Medea gar wass 15 akk d 19 deg Dujembeṛ. Γedmen γef 22 yid-sen s tkurmut gar 3 iseggasen d 6 wayyuren :
    Arezqi Ait-Larbi (3 iseggasen n tkurmut),
    Arezqi Abbut (3 iseggasen n tkurmut),
    Ferḥat M'henni (3 iseggasen n tkurmut),
    Saïd Sadi (3 iseggasen n tkurmut),
    Saïd Doumane (3 iseggasen n tkurmut).

    Ali Fawzi Rebaεin (3 iseggasen n tkurmut),
     Racid Fennun (2 iseggasen n tkurmut),
    Qeddur Arrous (2 iseggasen n tkurmut),
    Hacmi Nait Djoudi (2 iseggasen n tkurmut).
    Belqasem Adjroud (18 wayyuren n tkurmut).
    Maamar Benaoucha (1 useggas n tkurmut).
    Nurdin Ait-Hamouda (11 wayyuren n tkurmut),
    Rabaḥ Benchikhoune (11 wayyuren n tkurmut),
    Naseṛ Babouche (11 wayyuren n tkurmut),
    Abdenur Ali-Yahia (11 wayyuren n tkurmut),
    Muqran Ait-Larbi (11 wayyuren n tkurmut).
    Aḥmed Mekaoucha (10 wayyuren n tkurmut),
    Hazerci Bouzid (10 wayyuren n tkurmut),
    Feṭṭuma Ouzegane (10 wayyuren n tkurmut).
    Amar Mokrani (6 wayyuren n tkurmut),
    Bujemεa Iguernelala (6 wayyuren n tkurmut),
    Muḥand Ferhi (6 wayyuren n tkurmut).

    Tulmatin Ali (???)
    Xuğa Gaεfar (???)

    Muqran Chemime (serrḥen-as-d).

    Gar-asen akken d-nniγ yakan yella win a sen-tent-id-yeskeflen, yella Urezqi Ait Larbi. Yesεedda azal n sin iseggasen deg tkurmut n Taẓult Lambiz, yeẓra ayen ur iqebbel wallaγ, iεedda fell-as lbaṭel akken iεedda γef wiyaḍ. Wid yettḍebbiren γef tkurmut, wid yettḍebbiren γef tkurmutin, ar uqeṛṛu-nsen d Abdelkader Sallat, ggulen ar d-ssuffγen qeḍran seg wallen n warraw n Yugurten. Ass amenzu deg i wwḍen ar Taẓult muggren-ten-id wat terbaεt n umager s tqezlin n wuzzal. Feṛḥat M’henni  rẓan-as iγessan n yinzer-is. Yeẓra Ameẓyan M’henni(ad yesgunfu deg talwit) yusa-d, 14 iseggasen deg tudert-is kan, ur t-ğğan ara ad isel i imeslayen n baba-s, zgan keccmen gar-as akk d baba-s akken ur t-iẓer ur s-isell. Yeẓra ass mi Abbut Arezqi kksen-as εeryan rran-t ar uderbuz imi i yemmeslay s teqbaylit akk d twacult-is i d-yusan a t-yeẓren. Yeẓra imi gedlen i imeḥbas ad mmeslayen taqbaylit akk twaculin-nsen. Yeẓra Uharun, izem deg isersen ayen ur yezmir ad yawi wallaγ armi i t-yeffeγ armi i sen-t-id-ttawin d amedya n wayen izemren ad yeḍrun yid-sen nutni s wid d-yewwḍen d ineggura. Qqaren-asen: “Muqlet Uharun, ma ur terkidem ara akka-hin a wen-teḍru !”
    Yeẓṛa takurmut i s-d-irewlen i tallit talemmast( moyen âge). Yeẓra wid yeṭṭfen deg twuri-nsen, ama deg tallit n tehrest tafṛansiwt ama deg tallit n tehrest tamseεṛabt. Iḍelli s yisem n “ukulun” ass-a s yiwem n “ukulunil”.
    Deg 7 deg Meγres n useggas 1987, yura tabṛatt i Xeṛṛubi, yenna-yas ayen yeẓṛa, ayen i εeddan γef mmi-s n teqbaylit. Tabṛatt-nni tewweḍ anda wwḍent akk tebṛatin iεeddan, anda wwḍent tid akken yura Dda Lmulud γef uzref n tutlayt tamaziγt.
    Ayen iεeddan γef twenza, wa fell-as yecfu, wayeḍ iteddeb itettu. Ttaṛ-nsen ttarran-t-id ass-agi, wa d inigi γef tidett, d anaγmas n tidett, wayeḍ d asertan n tifrat, yettnadi abrid yettawin s anda ur yettuγal wemdan ur yettuγal weqbayli ad yidir ayen yedder netta deg Taẓult Llambiz, wayeḍ nniḍen akken nniḍen…Yal yiwen yettnaγ s wemrig umi yessen, yal yiwen yettnaγ γef wid izemren a s-d-fkken afus, yettnaγ akk d wid izemren a s-d-fkken tayett.
     
    Aceqṛew 

    Arezqi Ait Larbi yeceqṛew Abdelkader Sallat a d-yass a t-id-iqabel deg wexxam n teγdemt, maca yir amdan yekkat s leγdeṛ yettuγal timendeffirt.

    winna

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    Tansa_Tilelli - Tinin-is...
    ttir areqman - Tinin-is...
    - Tinin-is...
    Winna - Tinin-is...
    - Tinin-is...
    Tamazight - Tinin-is...
    Tamazight - Tinin-is...
    djamal.B - Tinin-is...
    djamal.B - Tinin-is...

    Zdi-t deg Facebook
    Copyright 2006 imyura.net