|  | |
|
 | |  | | | | | | |
|
|
|
TASSA D WAY TUREW D ASARU S TMAZIΓT
- Tazwart...
 Ğamila Ḥabbak d nettat i yuran asaru TASA D WAY TUREW. Deg-s tessekn-d udem n tmeṭṭut di tmetti Taqbaylit. Asaru yettmeslay-d γef Yamina yesεan ukuẓ n teḥdayin akk d yiwen uqcic mi qqaren Yidir. Akken kan d ameẓyan Yidir, hettmen fell-as imawlan-is arcal d yiwet n teqcict n lḥara mi qqaren Malika. Asmi iwala d akken tameṭṭut-is terfed ur yeqbil ara wallaγ-is d akken yewweḍ ad yili d ababat. D ayen i t-yeğğan yezzenz tamurt n baba-s. Iḥella-d azal swayes ara yeffeγ di tmurt yunag γer Fransa. Malika tesεa-d taqcict mi tsemma Ğamila. Teğğa-tt i tmeγart-is ma d nettat tgureb ar imawlan-is melba tuγalin imi tεawed arcal. Ğamila tegra-d ger ifassen n setti-s Yamina i tt-id-irebban armi tewweḍ tizi n warcal. Tefka-tt i yiwen umerkanti n taddart-nsen i s-yeserwan lemrar. Tesεa-d aqcic d aderγal d ayen i izaden deg timujhelt n urgaz-is dγa yibbas tfures tagnitt mi yeffeγ urgaz-is, terwel tewwi aqcic ger ifassen-is. …. Asaru d win yettkemmilen, asentel-is d faruq n tasa d tamsalt iḥuzan tugti n yemdanen ladγa di tmetti anda yella lexṣaṣ ama n wallalen ama n tmusni. Aḍris akken ma yella |
Awal i d-ittufan: asaru n "Imaziγen n Leγwi"
- Tazwart...
Tudert n wemdan wezzilet maca s ukemmel i yettkemmil γef ayen bnan wiyaḍ deffir-s, yettbin-d am akken tudert n wemdan ur tesεi ansi i d-tebda, ur tesεi anda tettfakka. Γef aya almi d tagara n tudert-is, amdan yezga yettakk azal i wayen yexdem neγ yenna. Baba-s n unaẓur n tallit n “tafat” Mikal Angelu Bunaruṭṭi, ass mi yemmut, yenna-yas i mmi-s (Ma yerna-t-id Irving Stone, aqli rniγ-t-id) : tura zemreγ ad mmteγ deg talwit imi ẓriγ terriḍ-as azal-is i twacult-nneγ.
Kra iεeggalen n tiddukla n «Imaziγen n Fṛansa » sbedden yiwen usaru γef Imaziγen i d-yusan ar temnaṭ n teγzut n Leγwi(Bassin de Longwy) akken a d-ssisen aγrum n warraw-nsen. Imezwura seg-sen usan-d deg iseggasen 1920, zdat imi d-tesukkes Fṛansa tamnaṭ-agi seg ifassen n tmurt n Walman. Dγa ula di lgirra-yagi n 1914-1918 kkan deg-s aṭas iqbayliyen. Aḍris akken ma yella |
Nura Amara γef usaru "YIWEN NNIḌEN"
- Tazwart...
YIWEN NNIḌEN Yiwen nniḍen d asaru s tutlayt n tmaziγt yewwin araz usebγes di tfaska taγelnawt tadelsant n usaru Amaziγt i d-tessewjed tneγlaft n yedles deg wussan n 11 ar 15 yennayer 2007.
Asaru yettmeslay-d γef Farid, ilemẓi Azzayri yefkan akk tazmert-is di leqraya-s akken a d-yifrir ger imenza. Ifuk almud yufa-d iman-is deg ubrid.. Ulac anta tawwurt iγef ur ibedd ara akken a d-yaf axeddim maca kra n wanda yesṭebṭeb rran-t-id γef tewwurt. Sin iseggasen yella netta yettali, yettṣubu yerwa lḥif maca mebla lfayda. Yeṣṣaweḍ armi yezzenz akk idlisen-is akken a d-iḥelli swayes ara yezgel akin i ugemmaḍ. Imi di tùmurt-is ulac asirem, ad yeεerḍ timura n medden ahat dinna a s-d-tifrir tafat. Isemmeḥ di tayri-s tamenzut Nura i d wi yemyergam ad zdin tudert-nsen s wayen yelhan d wayen n dir. Deg usaru-yagi a nwali daγen udeùm n tmetti ( sociẓtẓ) Tazzayrit anda azuran yeçça areqqaq, anda win yesean yerkeḍ aẓawali. Farid yugi timuγliwin-agi iḥulfa i yiman-is d ajenṭaḍ (ẓtranger) di tmurt-is. Aḍris akken ma yella |
Volver
- Tazwart...

S usaru aneggaru Volver (Tuγalin), Pedro Almodovar yuγal-ed ar umaḍal n tlawin s tsekrin Carmen Maura d Penelope Cruz i s-d-icebḥen asaru s urar-nsent . Yuγal-ed daγen ar temẓi-s di La Mancha d tlawin i t-id-iṛebban . Asaru yewwi-d awal γef tlata tsutiwin n tlawin, tesdukl-itent twaγit: tiffeγt (lbaḍna) i γef qqiment acḥal d aseggas armi i sen-tezga am usennan yentan ger iccer d weksum. Udmawen n "Volver" akk ttwasqucḍen seg temγart n yemma-s yenḥafen am tlawin yeddren ṭṭrad, γas akken uffant abrid yis ara qazment tilufa .
Aḍris akken ma yella |
Aḍu-nni ihhuzen irden
- Tazwart...

Asaru wis 26 n ubritaniki Ken Loach issali deg wazal umahil-is, issali-t s igenni netta s timad-is. Aḍu-nni ihuzen irden (The wind that shakes the barley) yewwi arraz n uraɣ di tfaska taneggarut n Cannes. Aṭas ahat iwehmen, ibaten s warraz agi amenzu maca yuklal-it usaru yagi xas akken issew tagwnitt s takriḍ, s imerẓi d idammen. Aḍris akken ma yella |
Asaru Munik neɣ yir tamgarḍt
- Tazwart...
Inna yas Andri Bazin: “Ssinima d udem umaḍal iγ iccuren tiṭ“. S tmuγli am ta n Bazin, xas d amusnaw ammeqwran I illa deg annar agi n ssinima, tuγal ssinima s umata d tirga. Neγ am akken talsa tezga tessalay-d isura γef akken tettargu amaḍal, tudart, timetti. Maca nek walaγ anamek agi iqmeḍ, idyeq, irra-d tilisa war lwi I unamek n ssinima, I iswi n usaru. Acku ayen id-skanen isura ass-a ikka akk-in I targit, infel γef yiri n wayen tessen tiṭ.
Aḍris akken ma yella |
Ǧamila Amzal di Frankfurt am Main
- Tazwart...
Deg wussan n ssmana n isura n turan n Afrika taγiwant n Frankfurt am Main tesrezf-d Ǧamila Amzal. Win i yeddan γef taluft-a d Mass Klaus- Peter Roth n „Filmforum Hoechst“ . Ma d nekk fkiγ-as kan afus acemma i wakken teḍra-d taluft-a. Dγa assen n 22 jennayer 2005 neẓra asaru „Adrar n Baya“ n Azdin Meddur. Ula d yelli-s massa Munya Meddur tella dinna. D nettat i d- yewwin asaru-nni.
Aḍris akken ma yella |
Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat Zdi-t deg Facebook | |  | |  | | |
|
|
|
| Copyright 2006 imyura.net |
|
|