Kles(Rijistri)
Tansa
Ay ul cfu
Imeslayen
 

| | |

:: Tansa Tilelli
Imeslayen deg-i i yellan
Sγur Tansa_Tilelli :: timeẓriwin: 1632 :: Tidmiwin :: Tansa Tilelli
 

Imeslayen deg-i i yellan

Wiss ma ad fakken s isefra
Mi s-nniγ d ayen fran
Times deg-I a tt-senseγ
Amzun wi i tt-yesmendagen
Tezga tezdeγ ṣṣura
 
Imeslayen deg-i yellan
Ssarmeγ ad iyi-ṭṭixren
Ass-en ad afeγ amkan
Ger wid akken ur nuḍen
Cubaγ win akken ifuden
Aman n tala aalqayen
 
Imeslayen deg-i i yellan
Bubben aγwbel n wid yemmuten
Ttar akken a t-id-erren
Kukran wid-nni i yeddren
Yiwwass ahat ad ssiwlen
Amezruy akken i t-snen
 
Imeslayen deg-I yellan
ḍemaan tidett ad tili
Ad d-sekfel seddaw iẓekwan
Tamsalt n “ Iaaṭṭaren-nni ”
Ma nniγ-d ayen akken yefren
Amek ar a teḍru yid-i ?
 
Imeslayen deg-i i yellan
Zgan fell-i d asteqsi
Ssarmeγ ad iyi-seknen
Abrid wwin wid-enni
Imi di twenza i yuran
Ger tiyaḍ fernen-iyi
 
Imeslayen deg-i i yellan
Nnarnan ğan-d imγi
Xas d imi-w i ten-iṣreqsen
Ass-agi gman nnig-i
Sserḥeγ-asen ad ssrifgen
Ad idiren deffir-i
 
Farida Lğamaa ( At Harun ) 29 Janvier 2007
Rating
Comments
Sγur hakim
tanemmirt a farida af ucewwiq agi, fiḥel awal fell-as. Ad d-iniγ kan mačči yal azṛu d alqaf! mazal lxir ar zdat :-)

Sγur takniwin
akken nennum a farida, dimma cghwel-im zedig!! yelha usefru agi inem...tanmirt...nh'emel-ikem ayen din :)

Sγur timnilit
tamedyazt-a d ayen igerrzen ama di tγuri ama deg ufran n yimeslayen.
ssarameγ ad ittunefk uzal i tigad ittarun timedyazin amm tigi. Ayγar ur ttemnilint deg yiwen usaru ara d-iqqimen d asmekti akw d tarezzift i yal ta neγ yal ta mu tezdeγ tmedyazt tamaziγt deg wul.

Sγur amayas.oul hourchemt
azul fellam a farid seg tmurt nlmarruk nhmel ikem attas tanemmirt γef tamedyazt agi nnem yelha .ssarmeγ ad ternut γer.zdat.nhmel ikem nniden anda telliḍ.ayuz

Sγur Tansa
Azul Amayas,

Tanmirt !
Melmi stufaγ (saaiγ akud), ttaraaγ-d deg usmel-agi isefra-inu neγ kra n umagrad.

Tamurt anda lliγ tebaad γef tmurt-nneγ ... ilell itent-iferqen annectilat!

D tamurt n wedfel ... Aqlaγ an-nettfaras ciṭṭuḥ-agi n yiṭij i yellan ussan-agi, uqbel ad d-yaweḍ usemmiḍ-nni amcum.

Tmurt-iw mačči d tin i zedγeγ ... d tin i yzedγen d yi.

Farida

Sγur Mmi-s n Wemsed
Azul fell-am a nanna Farida
Isefra-m lhan, s yixef-im aεziz ar gerrzen! Aha kan, γas ḥrec, ad nuγal a ten-id-necnu nekk yid-m. I tluft-nni n yemcac amek?! Nekk ttγileγ di Tizi-Wezzu i telliḍ, a ziγ kemm di tmura Tiskundaviyin ay telliḍ! Jjmiε liman ar tγaḍeḍ-iyi ladγa imi ulac yemma-m yid-m! Tazmert ufud a nna Farida
Tanemmirt
Mmi-s n Wemsed

Sγur Tansa
Tanmirt a Mmi-s n wesmed,

Aha kan a gma... Ilell i yellan gar i d tmurt-iw, mačči d winna i tγileḍ. Yaadda nnig-es s wacḥal...

Tamurt anda i ttiliγ taadda nnig tmura tiskandinibiyin...

Tanmirt γef ayen i d-tenniḍ.

Ma d tamsalt-nni n "yemcac"... imken ulac akw win i yeẓran kra γef annect-agi... neγ imken γilen d asmesxer kan i bγiγ ad smesxreγ...

Netta d tidett-iw... ḥemleγ ad ḥettceγ γef ayen yaanan amezruy d laawayed n zikenni...

Mazal a ttrağuγ, ahat yella win neγ tin ar a yi-d yerren kra γer tansa-inu.

Tansa

Sγur mmi-s n Wemsed
Azul seg wul a nna Farida
Jjmiε liman ar aql-i di rrbeḥ ar yiri imi yi-d-terriḍ awal! Γurk a yi-tεuddeḍ d "ssalupri"-nni i yesqecmiεen lebda deg wesmel; ḥemmleγ kan ad nnecraḥeγ tikkwal, daya! Γas tbeεdeḍ kemm meqqar tzegreḍ lebḥar, i nekk i yettγerrben di tmurt-iw! Γef waya i ttqeṣṣireγ akken, ma ulac ad selbeγ. Nniγ-am-n aya axaṭer ur d-keccmen ara γer dagi wiyaḍ, nekk yid-m kan i nella dagi. Wissen ayen d-qqreγ akken ma d lewqam neγ sserwateγ kan berra i wennar? di tedmi-w riγ a s-fkeγ cwiṭ n terwiḥt i wesmel; a d-iniγ timsal akken-nniḍen, ahat ad ilin wid ara yafen iman-nsen deg wesqecmeε-inu, neγ ala?! Yir nettat-nni d asqecmeε kan i la sqecmiεeγ yid-s, nettat teẓra ayagi, γef waya i tessusem ur iyi-d-tergim ara. Lemmer ad teḥṣuḍ acḥal i ttnecraḥeγ imi llan deg wesmel tid yettarun tamaziγt, γas kerhent-iyi maca, wi yecqa ulac fell-as; ur iyi-d-fhiment ara kan.
Tamsalt-nni n yemcac ad nuγal a s-neqqim. Awer tennuγniḍ a nna Farida. Ur yessefk ara ad terfuḍ fell-i, acku mazal ad kemmleγ deg wesmesxer-agi. Tanemmirt. Ssarameγ-am talwit.
Aqerruy n texsayt
Tamawt: Tikkelt γer tayeḍ jbu-d γer dagi, ad nettemsawal nekk yid-m am watmaten kan.

Sγurtilelli
bΓiΓ ad am d iniΓ kan aweltma tanemmirt taΣlayant Γef ucewwiq a

Sγur mmi-s n Wemsed
Azul a nna Farida, ass ameggaz; ar tufat

Sγur Tansa
Ass amggaz ula d keč.

Suref-iyi ur k-in-erriγ ara acku ur stufaγ ara ussan-agi...
Yarnu imi d ayen ad tetteddu tegrest, iγelli-d ṭlam zik! ( 4 n tmeddit iγelli yiṭij ), dγa ak-yini wul-ik ur ttnal acemma !

Wissen ma yewwet udfel di tmurt ? Acku akka i d-nnan acu-t wass-en.

Ass ameggaz

Sγur Mmi-s n Wemsed
Azul a nanna Farida
Yewwet wedfel di tmurt, ih, akka i d-nnan; nekkni dagi d asemmid' nezzeh, ladgha deg yid' ( ah'lil ghef win ur nejwig')! Kemm, yec'c'a-kem lweh'c n wanda tellid', nekk yec'c'a-yi lweh'c n Wehran, sin ur nes&i lwali; nettghid'!
Te'zrid': Isefram ghrigh-ten kan, wer&ad i s-ligh i s's'ut-im, acku nekk h'ninegh nezzeh, ugadegh ad ttrugh!! Tikkwal ttar-iyi-d awal, akken a m-kksegh cwit' n lweh'c fell-am!
Tamawat: Xerben isekkilen-nni, &ad ur d-ttbanen ara mad'i ( wid nni yes&an tineqqid'en d ikafuten) ghef waya a m-n-urigh akka! ssaramegh ad tegzud' tira-w.
D acu tennid' deg yisem i m-d-fernegh " Madmuzal Merttif"?! Beddlegh-am isem akken ur kem-neqqen ara wat taddart-inem!
Mmi-s n Wemsed ( aqerruy n texsayt)

Sγur Musa
Tanemmirt i kem yattarun isefra zeddigen am wi ( wigi).
ṣṣura = tafekka ( yerna yarrimi = rime)

Sγur Tansa
Azul a mmi-s n Wesmed,

Ayγer "Merttif" ?... Ur fhimeγ ara .

Farida.

Sγur Tansa
Azul a Musa,

Tanmirt tameqwrant.
Ad d-erreγ wiyaḍ, mi stufaγ.

Tansa

Sγur Mmi-s n Wesmed
Azul a nanna Merttif
I kemm i wacu i yi-tbeddleḍ isem-iw?! Si mmi-s n Wemsed, terriḍ-iyi d mmi-s n Wesmed ( qrib a yi-terreḍ d mmi-s n wesmel)!! Ilmend n waya, ibedd-iyi-d jeddi di targit, yenna-yi-d “ Amek akka ara k-tbeddel isem-ik, d kečč tessusmeḍ?! Nekk, semmaɣ-am “ Merttif” acku d kemm i yezdin sin wawalen-a” Lemmer d ttif”, ɣef waya i m-t-rriɣ d isem, akken t-yenna At Mengellat “
S kra n wayen ɛzizen fell-i
S yisem-im i s-giɣ isem
Akken ul-iw ad yetthenni
Ad iɣil mazal-ikem”
Ttxayaleɣ-kem-id telsiḍ takebbuṭ (parka) n teglimt n “llurs” ( ifis-nni ameqqran), tesberbreḍ ɣef lkanun, tezziẓineḍ; taccuyt neɣ tuggi trekkem daxel-is tyaẓiṭ, mmmmm.. a wi tt-yeččen tyaẓiṭ-nni! Wa yekkes Rebbi ar d akem-ǧǧeɣ kra n wass bla imensi! Tettbaneḍ-iyi-d tuɛreḍ cwiṭ a nna Merttif! Anda akka telliḍ? di Ssibiri?! Aḥeqq nnesxa, ar yesqujjer-iyi usemmiḍ, a lemmer a yi-d-tazneḍ taqerɛet n ddiban (isem-is “ vuṭka”), ar ddiriket ɣer lǧennet.
Mmi-s n Wesmed

Sγur Mmi-s n Wesmel
Wi ara yi-yefken yelli-s
Siwa ma d leblis
I iεecqen deg yemcumen!!
I wacu tasusmi-yagi-inem?!
Mmi-s n Wesmel

Sγur Tansa
Azul !

Tebbwḍeḍ akw γer vudka!
Ma waareγ ... ur waaireγ ara...
Acu kan qqaren γur-neγ: Win i yeččan tayaẓiṭ n Yiflis, ad iheggi tinn-is ! :))

A yekkat umeččim dagi !
Cedhaγ tamurt-iw, taddart-nneγ...
Ahat akka tura yella waḍu yal ass!

Ziγ tesneḍ ad tessefruḍ ....

Tansa...

Sγur Memmi-s n Wesmel
Azul a nanna Merttif
Nekk la m-d-ttmeslayeγ γef nnger, kemm teqqareḍ d acu i d-yeğğa! Amek akka ur tuεireḍ ara?! Steqsaγ-kem-id ma tjewğeḍ, kemm la tesmeεriqeḍ! A γas ini-d, akken ad iẓer mmi-s n Bnadem d acu ara yeg; ma i d-iheggi i tmeγra neγ a s-yerr tablaṭ i wul! Aww!! ur uklaleγ ara taqerεet n Vuṭka sγur-m! Acḥal n iẓuruten i teswa dinna di Rus?! A kemm seg wid-nni yesεan tiγirdemt di leğyub-nsen! Nekk d yiwen si "lfan"-inem a nanna Merttif: seg mi sliγ cwiṭ si icewwiqen-inem d nekk ttarguγ-kem. A ziγ d taγect n Ṭawes Σemùruc ay tesεiḍ! Jjmiε liman ar d ayen i ugadeγ ideg d-γliγ! Seg yimir-nni ara tura ur teffiγ taγect-inem tamelḥant aqerruy-iw. Ccah i yi-iga rray-iw, mazal ttnadiγ tafat.
Ur ttagad γef taddart-im, yernu jjmiε lidam a lemmer a ten-iḥaz kra a r d k-fuγ, u ar d ssnegreγ rreb n Dzayer.
Memmi-s n Wesmel

Sγur Memmi-s n Wesmel
Azul i banjur
Ttuγ ur d am-d-nniγ ara aya: Azen-iyi-d icewwiqen-agi-inem akken a sen-sleγ weḥd-i, acku ansi d-ttaruγ yuεer akken a ten-d-ddmeγ.
Iḍ n pappa yettnawal ( 31/12/2007) aql-i a wen-d-azneγ ttṣawer-inu γer wesmel, a yi-teẓrem acḥal i cebḥeγ. Tessneḍ ḥqa Lyunardu di kapriyyu?! Akken i giγ nekkini.
Adyu ciγi ( yak akka i qqaren irumyen; ssarameγ kan ur yettili ara d lkεib s treqbaylit, acku cwiṭ-agi n trumit i ssneγ, γriγ-t γer umeksa n Lqayed n taddart-nneγ, isem-is "La Frans nuṭer mar batri".
Sslam-iw aqerḥan i tyaẓiṭ-nni-inem ( mmmm!!!)
Memmi-s n Wesmel

Sγur Tansa
Azul fell-ak !

Mmuteγ si teḍsa !...
Smaariqeγ ... nekk d tinna n ḥanun zanun ! :)
Arju ihi ad smaarqeγ akken ilaq... fek-iyi-d kan tansa (email)anda ak-in-ceggaa yiwen neγ sin n isefra...

A yarnu... anwa akka i d-ibedren tamurt n Russ ! Werğin i d-udreγ tamurt-a !

Ar mi d ass-agi i ẓriγ saaiγ ''les fans'' !... wissen ma xilla, ma ssawḍen ad gen taddart !

A wi yufan ad isaau taγwect n Ṭawes Amruc...! Ḥemleγ as-sleγ... ad d-serseγ deg usmel-agi yiwen n usefru fell-as...

Tayaziṭ-iw... Awal tenniḍ-t-id...Newaar nekwni s wigi n Yiflissen !

Ar tufat gma

Sγur Mmi-s n Wesmel
Azul, aseggas ameggaz a nanna Merttif. Ghas azen-iyi-d icewwiqen-inem, teglu-d s ttes'wira-m. Tansa-inu ulac wi ur tt-nessin ara. Ussan-a a m-n-tawed' ttes'wira i s-uznegh i Winna ass-a. Ar tayed' a nanna Merttif.
Imi mac'c'i di Rrus i tellid' anda ihi?

Sγur D aghyul-nni kan
A mmi-s n Wemsed,

d tagi tura i d asirem n Yeqbayliyen, atan tekkan γef tεekkazt-is,
ttargun yes-s imal igerrzen:

http://www.kabyle.com/nicole-thiziri-une-qu%C3%A9b%C3%A9coise-au-c%C5%93ur-kabyle-469-141207

Sγur Mmi-s n Wemsed
Azul fella-wen
A dadda aγyul!
Aseggas ameggaz a dadda Γlulu. Amek teẓriḍ dagi i lliγ?! Jjmiε liman ar kečč d "tiliktaya", "tilija" n tidet a dadda Γlulu! Steqsaγ-n fell-ak akken a d-taseḍ γer "lpali n seksu d iḍebbalen" ad teččeḍ, ad tceḍḥeḍ "tamaziγt lung ufisyal", kečč tesmenyafeḍ ad truḥeḍ ad teglilzeḍ!
Kecmeγ γer tkabilt-nni n yir lqum ( yerna i wudem-ik kan " pur tu far blizir, a dadda Aγyul, wamag nekkin ttkukruγ ad qqimeγ din, a yi-iεeğben iṭeẓṭuẓen-nni, dγa ad uγaleγ ad nnameγ tyimẓin timezza!!
A dadda Γlulu ameεzuz, attan tuγal-d tmadamt Nuγmun-nni, tra a d-tawi yes-i akud!
A lemmer dagi i telliḍ deg lanjiri, ad tesleḍ leεğeb; ad tuγaleḍ a d-teqqareḍ lεib am nekkini!
Aḥeqq jeddi ar ma tkemmel akka ar nuγal akk "li bidi"!!!!!

* Yessefk a yi-d-temleḍ amek i teẓriḍ deg teγmert-agi i lliγ?! Cukkeγ-k ula d kečč d "pulos bulitik"!!

Sγur Mmi-s n Wemsed
I NANNA MERTTIF
FIḤEL AD TERFUḌ FELL-I, AḤEQQ JEDDI AMSED, MA YELLA WI KEM-IḤEMMLEN DAGI AKKEN I KEM-ḤEMMLEΓ NEKKINI? A NANNA mERTTIF§
"PULIS (mačči pulus) PULITIK" I RIΓ A D-INIΓ A DADDA Γyul.
Tamxixt-nwen

Sγur D aγyul-nni kan
A mmi-s n Wemsed,

a aεebbi i d-εbban fell-i, zzuγren-iyi-d d webrid-agi, ur ḥtamaγ ara
almi k-walaγ dagi.
Atah ihi wamek yeẓra dadda-k γlulu dagi ay telliḍ.
Ula d dda Ğamal nniγ-as ma yeεreq-ak mmi-s n Wemsed
ata wanida yeddawar.
http://www.imyura.net/Tasgaimedyazen/TansaTilelli/tabid/118/ArticleType/PostComment/ArticleID/298/Default.aspx

Sγur D aγyul-nni kan
d aεebbi mačči a aεebbi

Sγur D aγyul-nni kan
Ur uḥtameγ mačči maγ

Sγur Mmi-s n Wemsed
Azul a dadda Aγyul
Tanemmirt-ik a dadda Aγyul γef tinin-inek. Ur i yi-d-jebbed ara γef mass "FULKLUR", t't'ixxer-iyi akin seg-s!
Attan tuγal-d m uperpur-nni n Z'uγmun!
"Ji in kistyu": i wacu lh'iwan "ttilija" akka am weqjun ttmeslayen-as s trumit: Aγitt! Γiti! Appuγt!...", aγyul ttmeslayen-as s teqbaylit akk d t aεrabt: Cccuwww, ugef!!" ?!
Err akka, ay aγyul!!!!!!
Ihi aγyul : "kamit'u-simitik", aydi: " andu-urupiyan"!!!
Mmi-s n Wemsed

Sγur Amcum-nni
Azul a nna Merrttif
Aql-aγ nerra-aym taxxamt-agio d adaynin, wissen ma tessneḍ adaynin ideg yella lmedwed?! Kemmini "zmigri" n tnefcic, ur tettisineḍ ara tigi! Aluγ! Ji ptit kistyu: Tura kemm, tettidireḍ di Kanada neγ di Alaska, neγ di Rus neγ wissen anda? Amek i d-tessrusuyeḍ seddaw isefra-m " At Harun"?! Isku: tettazneḍ-ten-id tgen-asen-d "lkaci" di tγiwant n At Harun, isku tettaseḍ-d txeddmeḍ-ten-id da, acku dagi i m-d-"tettas" spirasyu neγ amek?!
Kistyu-nniḍen: Isem-im: Farida, Tansa-tilelli-libirṭi, Zahiya neγ kuma ti ṭapal?!
S war liẓaryar panṣi. Isku tjewğeḍ, tennebraḍ, d tağğalt, werεad akk tejwiğeḍ.....

Nekk d seg Yeflisen n Melli
Amcum-nni

Sγur Amcum-nni
Agulen=liz iγuγ: aseγti= kur-iji:
Yessefk ad teγreḍ aya:
"nerra-yam taxxamt-agi"
Γelṭeγ si tugdi, ugadeγ a yi-d-tafeḍ, a yi-teččeḍ aqerruy-iw!
Amcum-nni

Sγur Tansa
Azul akw fell-awen a keč/kunwi i yaamren dagi rreḥba !

Ay amcum. Tenniḍ : "Aql-aγ nerra-aym taxxamt-agio d adaynin, wissen ma tessneḍ adaynin ideg yella lmedwed?! Kemmini "zmigri" n tnefcic, ur tettisineḍ ara tigi! "

Ma d tin i yettnefcicen ... ecc akkin-ihi... ur lhiγ ara!
Ulac win i d-urzeγ γer dagi !! iḥuh !

Ma d adaynin...!! Ma ur ssineγ ara d acu i d adaynin d lmedwed... xas ad beddleγ nnekwa-w !
Aha ṭra ... tezriḍ kečč d acu i d takanna, d acu i d tujrutt, d acu i d tacraft !! :-)

Anda ttidireγ ... Hum...anda akken i llan wid iγ-yecban, nekwni s Yeqbayliyen ! :-) ... Muh af-it-id !

At Harun a d adrum-iw i wumi qqaren akken :-)... deg Yiflissen n Lebḥar !

Awwah.. aha !! Mačči d agi i yi-d-tettas "linspirasyu !"... Xilla i saaiγ... acu kan ttaraγ-d kra deg wesmel-agi... s ya γer da... mi d-yenna uqerruy-iw! :-)

Akken i k-yehwa semmi-yi ! :-)...Kečč-ani isem-ik "Amcum-nni !" :-)

Ih, ih..fehmeγ...ih..ulac liẓaryir pensi .. ih ... :

1) Ur lliγ d tağalt n wabaaḍ..
2) Ur lliγ d tameṭṭut n wabaad

... a ttrağuγ warisem ...
( Mačči Warisem-agi n wesmel !... warisem, s "w" amecṭuḥ ..)

N yiflisen n umellil kečč !!! Ihi llan ssin deg wesmel-agi n tmurt-ik !! Yiwen deg-sen d lḥusin ukerdis !

Tinna i yefren isem-is ! :-)))

Sγur Yir argaz
Azul a nanna Merttif,
A yi-yekkes Rebbi ar jjmeγ-kem a nna Merttif, a tameṭṭut lεali.
Γurk ansi tettεudduḍ d tatut i kem-ttuγ, a d astufu kan ur stufaγ ara.
Buddeγ-am tazmert d talwit, ar tikkelt-nniḍen

Sγur Yir Argaz
Azul
Σni tγunzad'-iyi ula d kemm, neγ c'c'uren-am taqerruyt-inem fell-i?!

Sγur Tansa
Azul !

Lukan ak-iniγ ur ẓriγ ara akw γef acu akka i d-tettmeslayeḍ !
Anwa ar ad iyi-ččaren aqarry-iw !? Ayγer ... acu n tmeγra - neγ n tmeγriwin - ani i txedmeḍ !?

Ar tufat :-)

Sγur amayas n imetghren lmarruk
seg tesdawit n dda lmulud mΣamri deg wilaya n imetΓren ar am nettini a tanemmirt im Γef timdyazin nnem acku lhant attas nessaram afud ameqwran d taΓzi n leεmer tanemmirt nniḍen tudert i yimaziΓen marra

Sγur Mmi-s n Wemsed
Azul
Melmi ara n-aseγ akken ara s-d-xed'beγ tamcict-im i Z'kut'?!
Mmi-s n Wemsed
Tamawt: D wagi i d lawan ideg jewwjen yemcac.

Sγur mahrouche
deg tmaziγt tatrat, nesseqdac awal "tamedyazt" iwakken ad d-nemmeslay γef yiwet n tewsit taseklant (genre littéraire), aya yezmer ad d-yexleq arway (confusion / ambiguité), acku awal-a yezmer ad yesεu anamek n tmeṭṭut i ixeddmen isefra s tenmegla (opposition) γer umedyaz win ixeddmen isefra, γef waya ara d-sumreγ dakken tawsit-a taseklant ad as-nsemmi tamedyezt, ihi γur-neγ: tamedyezt = poésie, tamedyazt = poétesse, amedyaz = poéte. D amawal-a i yettwaseqdacen deg tesga n tmaziγt deg tesdawit n Bgayet.

Sγur Ğamal Benεuf
Azul fell-awen
Am tannumi, rziγ-n γer da akken ad γreγ i d-yennan bu tqerruyt-nni n mmi-s n Wemsed, taggara atna ufiγ-d Meḥruc ( d aselmad yettwassnen nezzeh deg ugezdu n tutlayt d yedles amaziγ n Bgayet). Ihi ad farṣeγ tagnit akken akken a s-iniγ azul i netta, azulen-nniḍen s wayes ara yeglu i wiyaḍ: Kamal Buεmara, Σellawa Rabḥi, Dehbiyya Σebrus...). Di temsalt n wawal "tamedyazt" d "tmedyezt" ula d dda Σebdella Ḥaman akka i yeqqar, akken ara yessemgirred gar tmedyazt (lall isefra) akk d tmedyezt (asefru s yimmad-is); ula d nekkni neεreḍ ad nesseqdec aya, maca, ur tečči ara, ur teddi ara ger medden, wissen ayen?!
Tanemmirt-inek ihi a mass Meḥruc; war ma ttuγ weltma-tneγ tamedyazt, i wumi ssarameγ afud meqqren d tikli γer zdat deg ukelles n tmedyezt-ines.
Tamawt: ssya d afella a d-uγaleγ s kra n tamawt γef tigawt-agi ukelles isefra.
Ğamal Benεuf

Sγur amghid
Tanemmirt γef usefru inem, a llal-as n tillawin,
qqlil n tillawin i yesfrayen, ilmend n waya ad m buddaγ
tabγest tameggazt d uffud ameqqran.
Ar tufat a weltm-a.

SγurABDENNOUR
Tanmirt tamuqrant, ass amezwaru i dusir ar tamat tagi, usinγara adaru aken yelhan taqvaylit yamaa vγir a disinaγ, mayela wamek a yedčigaam ayen ilaqen iḍremen mači ḍaγevel, iwaqen a daruγ s tqvaylit asegas idesedun.

Sγur Sεid n at Mεemmer
A dda Ğamal, a mass Meḥruc,

steqsaγ Uzerrad γef temsalt iγef tettmeslayem, ata wamek d-yenna:
Ih! Tamedyazt d tameṭṭut yessefrayen neɣ ideyyzen
(si dyez = ssefru) !

Ttifxir "adyaz" neɣ "tadyazt" neɣ "adayaz" neɣ "tadayazt".

Sγur Mahrouche Hacene

Awal "amedyaz" d awalnut (néologisme) deg teqbaylit nugem-it-id deg tcelḥit. Deg tcelḥit, d uεzil ur yesεi la amyag la isuddimen, ulac γur-sen amyag "dyez" meḥsub "sefru", yesεa anagar yiwen n unamek : win yessefrawen, yerna d adigan (local) dinna kan i yella, maca ila (yesεa) amegdawal (synonyme): "aneḍḍam = amedyaz", amyag "neḍḍem = sefru". Deg teqbaylit, nefka turagt i yiman-nneγ (nessuref i yiman-nneγ) akken ad d-nessudem seg-s awalen-nniḍen yecban : tamedyezt = poésie, smedyez = sefru, asmedyez = faire de la poésie, niḥeqqa, awalen-a akken ma llan d iwalnuten.
( i Djamal Benaouf: ulac-ik deg tfaska n tmedyezt n Udrar n Fad).

Sγur Ğamal Benεuf
Azul fell-awen,
Tanemmirt-nwen ay atmaten ilmend unadi-yagi akk d uγizi deg inumak n wawalen... Dayen ara isefḍen calwaw seg yeẓri. Nekk, nniγ-d d dda Σebdella i d-yennan akka " tamedyezt" i isefra, "tamedyazt" i tin yessefruyen". Nniγ-n daγen neεreḍ a t-nesseqdec, ur yeddi ara wawal-a; yernu d tidet ur yeddi ara drus maḍi i t-yeqqaren. Awal " adyaz" akken i t-ufiγ di kra imawalen ( wissen dγa ma ṣeḥḥan?), i t-yesnamken s waya " ccna" dγa akka i t-ssqedceγ deg useggas n 1990 di tsella (tasγunt "Azul" ; ula d Kamal yeẓra-t ur d-yenni fell-as acemma. Tikkwal-nniḍen mačči d imussnawen kan i tt-iferrun, γas d ṣṣwab i d-qqaren, maca, teffγent tirga mxallfa. Kker ini-as i kra n yiwen: mačči d anamek-is n tidet i s-yettunefken i wawal "azayez/izuyaz"! Anwi yeqqaren deg iseggasen n 1990 " amyaru/imyura" akk qqaren "amaru/imaruten" atan ass-a asmel-a isem-is "imyura"! Ihi ssya d afella ad qqareγ " amsefru" akken i t-yeqqar Si Muḥ.
Ur n-usiγ ara γer "Wedrar n Fad" acku ur iyi-tessulef ara tegnit, a gma-tneγ Ḥasan; maca, γas baγ (γabeγ) ḥṣiγ d kunwi i yellan di tseqqamut n yenzurfa (Kamal Buεmara d kunwi si tesdawit n Bgayet), yernu d ayen i yi-yessferḥen nezzeh. Ḥṣiγ daγen d Malek Ḥud i yeṭṭfen adeg amenzu (ma ur zgilen ara wid i yi-d-yewwin isalan-a).
Tanemmirt-nwen
Ğamal Benεuf

Sγur mahrouche hacene
Ha-ten igmaḍ n temzizelt n tmedyezt n Udrar n Fad (Tawala tis sḍist = sixième édition / mars 2008) :
1. Qaci Said
2. Slimani Idir
3. Houd Malek
Arrazen n usebγes:
Tantala : Yahia Bey Fatima
Tameṭṭut : Said Miria
Ilemẓi : Djoudi Fahem
Imezgi : Ouali Hakim

Sγur Ğ.B
Azul,
Tanemmirt ilmend wumlan-a i γ-d-tewwiḍ γef temsizzelt, a gma-tneγ Ḥasan.
Ğ.B

Sγur Ğ.B
Ttuγ tazelγa n wayla "n" deffir ilmend.
Tanemmirt
Ğ.B

Sγur Ğ.B
Ttuγ tazelγa n wayla "n" deffir ilmend.
Tanemmirt
Ğ.B

Tekki da akken a d-tiniḍ kra neγ kra.
Copyright 2006 imyura.net