Kles(Rijistri)
Tamedyazt  Réduire
  • Awala ger wergaz d tmeṭṭut (sγur Σmer u Deḥman seg Tala n Tazart)
  • Aqeddac үef yebkan (Sүur : D.Messaoudi, Takerboust)
  • Aya zṛiγ-t di Muṛsilya ! (Ğamal at Udiε)
  • tamurt imedyazen, Mexluf BUΓAREB
  • Berzidan iẓẓan d wakraren-is
  • Dihin…dagi ! (sγur Ğamal at Udiε)
  • imnegfen
  • Amenzu
  • Malek Ḥud: tasuγelt n usefru n Tespenyulit Angela Figuera Aymerich "Je ne veux pas" & Muḥend Saεid Amlikec
  • Terwi tebberwi (Sγur: D.Messaoudi)
  • Melmi ara yesleb urumi?
  • Imeṭṭi n wegdud (A. Mokrani)
  • "Ṣellit tura f Muḥemmed"!
  • Yennayer (Islam Bessaci)
  • AHRAḤU! (sγur Islam BESSACI)
  • Tiktiwin ubeεuc…neγ…ḥedṛeγ mi teḍra !
  • EĞĞT-AΓ
  • Affar d ugerninuc
  • Tallit n gerninuc (Ğamal at Udiε )
  • Asefru ameslub (Sεid At Mεemmer)
  • Yusef Ɛcuri : Kraḍ (3) isefra
  • Agujil (asefru sγur Amar Mokrani iwaḍiyen)
  • Tamusta n isefra sγur Belqasem Iḥiğaten
  • Kraḍ isefra n Ḥsen Maric
  • A kra i mu zeddiget lḥila
  • TANUMI g Tiṭṭawin: Nker Ay Amaziγ!
  • I kemm
  • Tafat n tidet
  • TUGDUT
  • Am wi yellan (C. B. Tanaslit).
  • I kečč a dda Muḥ
  • ISEFLAN N TEFSUT
  • In-asen daγen ayagi
  • Iγerban atnaya
  • Sif ...
  • Tawenza yurğan talalit
  • Ttxil-ek ay ul cfu
  • I kečč ay Azwaw
  • Teγzi n yiles , ammud isefra sγur εabdelḥafiḍ Kerruc
  • Farida n At Harun: Cfan igenwan...
  • A dda Ferḥat
  • Malek ḤUD
  • Nnig Wurfan sγur Abdellah Arkoub
  • Tamusta n isefra sγur Belqasem Iḥiǧaten
  • Asegres n Belqasem Ihiǧaten
  • Yugurten Segni
  • Timeẓriwt n Laḥlu
  • Asefru n Lwennas Matub ɣef 20 deg ibrir
  • Sliman Azem: Afṛux ifirelles
  • TAJMILT IWFENNAN (Farid Fellahi)
  • AMRIG-IW (Rabah Bettahar)
  • Ṛemḍan at Menṣuṛ (Isefra n at zik)
  • Inna-yas Ccix Muḥend
  • TRISITI
  • Ass n 25 di Yunyu : yeγli usalas
  • Belqasem Iḥiǧaten:Seg wawal γer wayeḍ.
  • Tamurt-inu ur tgi tamurt (ADERFI Laarbi)
  • Temẓi (Farid FELLAHI )
  • Aḥeddad l-Lqalus
  • Belqasem Ihiğaten
  • Muḥend U Σisa n Tala n Tazart (Awines (siècle) wis 18)
  • Daḥman Umsal
  • Nek d caf imaziγen (Tinzawatin)
  • Laḥlu' Musa: Yal awal s bab-is
  • Asefru n Σmeṛ amceddal (~1850)
  • spacer
     

    | | |

    Laḥlu' Musa: Yal awal s bab-is

    lahlu1.gifWi d kra isefra n Laḥlu' Musa (ism unṣib Lahlou Sebaa) i d yeddan deg udlis yura: “Yal awal s ba-is, yal taγawsa deg wemdiq-is”. Ur yettuhwan wayen yura, tazrigt (edition) t-id-yessufγen ur tgi ra amahil yeffulkin, ur tgi ra amahil igerrzen, imi atas n wezgal i yellan deg-s. Amyaru netta, 62 iseggasen deg tudert-is, ur yessin ara ad yaru s tutlayt niḍen, d tamaziγt kan i yessen. Tira n tmaziγt tusa-yas-d am ugerruj yufa yiwen, am tiṭ n waman (taεwint) yufa yiwen deg tniri (Seḥra), imi i s-tefkka tegnit akken ad yaru tiktiwin-is, ad yaru tidmi-s.
    Laḥlu' Musa yefkka azal ameqran i tira s tmaziγt. Yenna deg tezwart i iga i wedlis-is: “Win izemren ad yaru s tmaziγt, yeğa deg utefar-is ma yella ur yuri ara.” Yuddr-ed diγen izen-nni i qqaren: “Ur k-id-ikemmez yiwen anda i k-yečča.”


    Ahit ad cfun



    D izumal d imelyan
    Yid-I d inigan
    Ar zdat i ibγun yili

    ilemziyen d ileqaqen
    D nitni i yezwaren
    Yiwen zdat-i i yeγli

    Selt-as dacu d-yenna
    Yecmumex-d d tadsa
    Yenna-k ur tettru fell-i

    S idammen-is yura
    Γef tlelli n tmurt-a
    Imesli ad yaweḍ s igenni

    Init-as-t I yemma
    Aqli-n ur uggadeγ ara,
    d arraw-im akkwit wigi

    A sellaḥ iεussen tamurt-a,
    I wid ixedεen anect-a
    Mlet-aγ-d amek ar a sen-nini

    Si zik wigi llan
    Deg umezruy d imeγban
    Zgan ibexs-iten Rrebi

    Nuγal γef wiyaḍ d aklan
    Tekksen-aγ εeryan
    Regglen fell-aγ tiwwura

    Aγawas yeğa-t-id Abban
    Yettazal am aman
    Deg Leqser tettunefk lemεahda

    Ixeddaεen werjin fukken
    Ad ilin akka d asawen
    Ayagi d ayen nezṛa

    Tezṛam akk d acu
    S tagi nneγ a naru
    Tamurt-nneγ uzekka

    A wid akk yettarun
    Awal-nwen d aldun
    Yessergagayen icenga




    S tidi n imawlan ad ssweγ tiniri.



    Walit tagnit deg illiγ
    Tura a wen-d-iniγ
    Deg ill(lebḥer) i bdiγ tikli

    D baba d yemma i zerṛeγ
    d aya s wayes kecmeγ
    tissit-nsen d tidi

    Ul-iw a t-id-čareγ
    d tala deg a d-agmeγ
    ad sweγ ffad yenγa-yi

    Tura d targa ar a-d-rreγ
    Ssed-ines a t-seggmeγ
    Ad ssweγ yis-s tiniri

    Wigi akk i iεeddan
    Sya akk yekkan
    Nek tayugt tessaggd-iyi

    Tura tiggdin ğiγ-tt
    Seg ul nfiγ-tt
    i yebγun yeḍru yid-i

    Aman g ill zeddigit
    Asigna iteddem tiqit
    Deg tallunt yeskar-d tili

    Deg-s ihi a d-rreγ targa
    Ad sekkreγ tamda
    Ad ssweγ yis-s asuki

    Ill inu ur yelli d urfan
    Ur yelli diγ d aṭan
    Ha!! Ad tγilem d tiselbi !

    °°°

    Igenni deg-s i d-itess
    Zeddig dihin ires
    I t yessnen d win yettεezziṛen

    Werjin yeqqim iman-is
    Itran zhan ar yiri-s
    Atan s γur-i d izen

    °°°

    Win yexsan ad izeṛ
    S tireft ad yezger
    Yal tawwurt s yism-is

    Ad yissin tihuski
    D wayen γlayen γef Rebi
    Ad iwali kan s walen-is

    Dacu i d tiwwura igenni
    Mačči d yiwen yetri
    d yefka Yellu deg ccan-is.

     


    Yura diγen idrisen γef tlufa iḍerrun deg tallit taqburt ar yeqbayliyen.Wagi d cwiṭ deg yiwen udris yura γef yiwet n taluft d-yeskanen tasγart i s-d-isahen i tmeṭṭut deg tmetti taqbaylit ma γas tikkwal neskerkis γef yimanen-nneγ, neqqaṛ: “nekkni s leqbayel, nefkka izerfan i tmeṭṭut seg zik.

    " ...Ubaεziz γur-s sin warraw, Muhend d Yidir akk d snat n teqcicin, Silya d Dihya. Ubaεziz d amdan umi teqqur tasa mačči d kra. Ttuttu, tameṭṭut-is, ur tezmir ara a d-terfed allen-is γur-s. Γur-sen tazmart i sin, ahit εedlen deg teγzi naγ deg tuzert. Yisi-tsen, mraw(10) iseggasen a tent-tafeḍ ttbanent d tilawin. Ttuttu am tegmart, imi ar ad-tetteddu, tettergigi tmurt.
    Γur-sen aqeddac, yettili-yasen, qqaren-as Lhusin. Ar γur-sen amzun d mmi-tsen. Lhusin, d aberkan, maca mačči d akli, aksum-is aras. D azuran, d awezzlan. Yettaγ awal, ya i teqcicin nni neγ i Ttuttu. Iqeddc-asen am teqcict am weqcic. Ula d tiyita kkatentet-t teqcicin-nni.

    Ur zṛan amek teḍra armi terfed Silya s tadist. Ubaεziz yegza d akken d Lhusin i d-tamentilt n waya, yeggul deg yili-s, a s-d-tini ma s yiγil i tt-yetṭef naγ s lebγi-s nettat.
    Silya tuls-as-d taluft amek teḍra: “d tiyita i t-wteγ, yettru, greγ iman-iw γer-s a t-id-ḥelleγ…imi t-id-ḥelleγ ur uḥtameγ amek, armi teḍra yid-i.” Ubaεziz yebγa ad yebbeεzeq, maca iṭtef deg iman-is. Yenna-yas deg ul-is: “Arju kan !”.
    Yedda wakud. Yiwen wass deg ussan Rrebi, yuγal-d seg tferkiwin, yufa-tt-id teqqim iman-is deg wexxam. Ineggez fell-as am yilef, yurz-itt s imurar, ixenq-itt armi tessufeγ tarwiḥt. Yuγ lhal yessewjed-as aẓekka ar yiri n yeγzeṛ. Yegr-itt deg-s, yerra-yas akal. Ssin γer-s yeẓẓa taleqqamt ar tama uẓekka-nni. Taleqqamt nni ass-a d-tazemmurt.
    Ass mi d-rran tamawt wiyaḍ, Silya ulac-itt, nudan fell-as armi ddhen (εyan). Ubaεziz yiqqim kan issermumug, ur a-s-yenni i yiwen dacu yexdem, ula d tameṭṭut-is ur-as-yenni ara. Anagar Lhusin i yegzan d akken d Ubaεziz i tt-yenγan, maca ur yezmir a t-id-yali wawal. Yerna dacu yerna, yerwel seg wexxam. Yugad a t-ineγ Ubaεziz ula d netta.
    Ubaεziz netta, yerna kra iseggasen, yečča-t weqjun amṣud. Ssafen fell-as aman s uγerbal, teffeγ seg-s terwiḥt... "

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    Ulac win i d-yennan kra γef umagrad-a. Ilik(kem) d-amdan amenzu ara d-yinin kra fell-as.

    Copyright 2006 imyura.net