|
|
|
Malek ḤUD
Tekki da akk-en ad d-tzedmeḍ asaru-ya
Yettru lṭufan
Yettru weqcic d amecṭuḥ
Imeṭṭawen-is d tiregwa
Ad s-tiniḍ ad t-iffeγ rruḥ
Yiγwas tezγeb lqaεa
Iḍelli i d-isubb si dduḥ
Yufa-d ddunit-is terka.
Weḥlen deg-s imawlan
Ur ẓrin d acu ara s-xedmen
Yelluẓ weqcic i s-nnan
Widak yebγan ad ṭṭsen
Seglafen deg yiḍ yiḍan
Amzun gzan lṭufan .
Idmaren n yemma-s ttiqin
Ayefki yugar fell-as
Iẓerr ussan ttεeddin
Učči deg mi-s d amessas
D lṭufan ifadden γlin
Yir azekka iḥulfa-yas.
Mačči d geεεu i yelluẓ
Yelluẓ tafat ad tt-iẓer
Yugi tudert n udebbuz
Baba-s d tin i d-immuger
Di dduḥ itezzi am werzuz
Yettxemmim g tura i temγer .
D yemma-s ihedder yal iḍ
S wallen amzun yeqqar-as:
"Melmi ara ifak usemmiḍ ?
Wissen melmi ara d-yali wass ?
Acimi a yemma i yi-d-teseiḍ
Mi iγusa wejgu alemmas ? "
Tazmalt ass n 28.01.1982.
Iles
Yettuγaḍ yiles deg yimi
Yeqqim yeṭṭili
Ur yezmir ad d-yin' awal
Deffir wuglan yedduri
Yerra-tt i tguni
Ayen yeffer d izumal
Imetman ḥaca nutni
Aksum -is yelwi
Yeγli d amγar ur yuklal
Ay acedluḥ azeggaγ
Yiggas ad k- seggeγ
Ad k- degreγ i wuccanen
Lbaṭel mi ara t-ẓreγ
ṭerḍeγ ad d-neṭqeγ
Tεuggneḍ fukken imeslayen
Teẓriḍ diri ma ssusmeγ
Tebγiḍ ad qebleγ
Amrar s amgerḍ n watmaten .
Aḥeq iles yettwakeblen
D wallaγ yiraden
D tamdelt f uẓekka ard tekkes
Ad nẓer at laxert yeddren
Aglim f iγessan
Ifassen refden iles
Aten aya ulin-d d asawen
Agdud ad t-muqlen
Walan-t d azeqqur ires.
Zerriεa-s teγli ar wakal
Issemγi ard d-ilal
Iles-is ur ikerri ad yiγzif
G tfeqlujt tagmat tikal
Ar lḥeqq tmal
Teggul ad tekkes aγilif
Ass ad d-igrin d amellal
Ad ifak ccwal
Iles ad s-d-yuγal nnif .
Tazmalt ass n 17.01.1981
Tafunast n yigujilen .
Gujlen warrac mi temmut
Tayemmat i ten-id -isεan
Baba-tsen yuγ tameṭṭut
Teğğa-ten i laẓ d εeryan
Fell-asen tuγal tewwurt
Tafat ctaqen ad tt-ẓren
Γef wallen tafat tenger
Tebrek yal ass tettimγur
Tameṭṭut n wergaz tuεer
Ul-is qeṭṭiε d acaqur
Yelli-s tga-yas leqrar
Wiyiḍ tezzi-yasen aεrur
Ur sεin lḥeqq ar wawal
Tudra n wallen d lεada
Zzher-nnsen yečča-t wakal
G tmeqbert ahat yerka
Deg tudert zdin d ccwal
Lḥif γur-sen itekka
Tafunast tenza temzel
Aglim lsan-t d icifaḍ
Tafdult yundin ur tzeggel
Aḍu yewten d asemmaḍ
Tarwiḥt n tyemmat temdel
F uẓekka-s rran ablaḍ
Aqcic yuγal d izerzer
Yesbaεbuε ddaw n tzemmurt
Ma d wetma-s iẓri-s yenger
Tameddurt tif-itt lmut
F ṭica lxir yugar
Yal seggas fell-as d tafsut
Iεedda lweqt aberkan
Iṭij issefsi agris
F Izerzer segmen wussan
Yuγal d amdan s timmad-is
Ittbeddil dima zzman
Tameṭṭut tečča yelli-s .
Tazmalt , ass n 18. 01. 1982
Tabrat n umeḥbus .
Tira tceṭṭeḥ ger wallen-iw
Yefla lkaγeḍ seg' meṭṭi
Derbuka tekkat deg wul-iw
Udem-iw yeγreq deg tidi
A yemma aql-i iman-iw
Yenγa-yi iγimi weḥd-i
Mačči d timenγiwt i nγiγ
Mačči d tukerḍa i ukreγ
Lmut tneqq ayen i sεiγ
Nek nnan-d ilaq ad εemmde£
Ul-iw yugi γas ma bγiγ
Zzεaf yezεef d azeggaγ
A yemma aḍar irekku
Ifer n uzemmur yeqqur
A yemma d acu ad nesεu
Yegra-d wesγar d azeqqur
Lḥif i γ -yeksan yettγummu
Yemmeγ-d yekkes -aneγ amur
Ma nekkini ttwaḥebseγ
Rray d-fkiγ yettcali
Ger leḥyuḍ nek susumeγ
Berra netta yettimẓi
Ayen ffreγ ad d-yeffeγ
Ddunit merra ad t-wali
Ṣṣber a yemma ṣṣber
Am tyemmat -nniḍen
Lweqt yedha-d d umεebber
Yiggas ad s-nini d ayen
Tafat ad d-tezger i wemnar
G temda n lferḥ ad nsisen
Kkes imeṭṭi g wallen-im
Γes alamma d imeẓẓuγen
Ur ttagad ara f mmi-m
Ur tufiḍ d acu ad t-yaγen
Neggul d ṣṣwab ad d-yeqqim
S sshala neγ s yidammen .
Tazmalt , 07.02.1983.
Lkanun
Ifukk lexrif d ccetwa
Adfel yekkat irennu
Tamurt s waman terwa
Lmal itett yettcuffu
Tamγart tezzi-yas tarwa
Di tmucuha la tḥekku
Awal ur t-kerrez tira
Meskin yeqqim d agujil
Imi yemla-d ayen yecfa
Lğil ittak-it i lğil
F lkanun zzin-d merra
Idles cerḍen-t γef weεdil
Nsant tergin s waman
Tafat n lkanun tenger
Tikli tεerq-as i wemdan
Ur iẓri anda ara iger aḍar
Ibeddel fell-as zzman
Ur izmir ad issenser
Ikecm-d lemri s axxam
Iwet s allen n yimezdaγ
Isax lkanun yeddrem
Tebrek tesquqer tezweγ
Idles-nneγ iqeccem
Yettrejdil g wexxam yeffeγ
Arrac am lmal kessen
Imeksawen ala nutni
Ar lerbug ttwacudden
ṭerken-ten am urekti
F lkanun staxren-ten
Wwin-ten ad ten-iwet ubeḥri
Anda-tt tgelzimt n lejdud
Ad γizeγ amruj i lkanun
Ad as-surgeγ lbarud
Ad s-d-slen wid ur nceffun
Amdan γer wayla-s yeffud
âegnen taḍunt ur s-berrun
Tazmalt , 11.10.1983.
Tutlayt yettwaggzen
Tesselqaf
Ur tufiḍ d acu i s-d-igran
Anida i teṭṭal d ilem
D sseḥra ur tufi aman
Tekkaw d ixerban teddrem
Ur tenwi ad s-d-grin wussan
Ussan yeččuren d ssem
D tazeggart yemγin g uḥriq
Tefka aẓar-is yal tama
D ilili i s-teẓẓa g umḍiq
Anda seg zik i tezga
Tedder i uḥeggeẓ d ṭṭiq
D ayen ur tuksan ara
Tamaẓẓagt n tfunast teqqur
Mi tt-ttḍen yedda-d rrseḍ
Ass-agi zzin-as aεrur
Ar yiri n uẓekka tewweḍ
Ameksa deg-s yezzuγur
Yettraju melmi ara tezzelkeḍ
Tecfa-d i lweqt mi yebda
Tedder d lewḥuc yekfan
Acḥal d iγzer s i d-tεedda
Tedda ḥafi f usennan
I tḍegger g wayen i tesεa
D ayen yugaren imelyan
Tesselqaf am umejruḥ
Tiyita tečča-tt g wallaγ
Amer ufan ad tt-iffeγ rruḥ
G wul-nnsen miḥyaf yezdeγ
Aγbel deg d- tegra ur mecÌuḥ
Sersen-tt f yirrij azeggaγ
Tixer-as i yinijel ad yali
Tizwal ara d-ifek meqqrit
Amger anef-as ad yeγli
Ad t-tečč s ṣṣdad tmeddit
Tagmat g tmurt ad d-temγi
Deg tidet mačči g targit .
Tazmalt ass n 08.01.1982.
Ṣṣwab
Kkawen s fad yimawen
Tala ğğan-tt almi teqqur
Γlin-d f tmurt yilmawen
Negren yirden s uhicur
Tiẓgi zedγen-tt yilfawen
S trewla innejla ucaqur
Asammer yerra tili
Tili-s tebrek f umalu
Qeḍran yurag γer yimi
Iles iεebba azaglu
W'i iwalan anda ad d-negri
G waluḍ yuεer uεummu
Ddunit dagi i d-tennulfa
Nettat d lweqt d tizzyiwin
Lekteb tura yestufa
Yeγli f nnker d teqburin
Yal yiwen d acu i d-yufa
Γilen d tumla n temεayin
Tayemmat i mmi-s teqqar
Memmi d argaz n uzekka
Mi yewweḍ yezger amnar
Yufa-tt mačči akken i tella
Ussan imezwura iḥar
Yuγal iεawed s wadda
Anef-as aÌas ad yili
Allaγ ad yaf iman-is
Yiwen ur yugi tamussni
Iles ad yaweḍ γer lebγi-s
Ma d ayyur kan n tziri
Aṭas n yitran γer yiri-s
Tanemla tefka azref
Yiwen ur yettagar wayeḍ
Ma yella nnuda γef yixf
Ad naf aneṣli yenteḍ
Wis-sin ur d-nenni acuγef
Iwumi « ečč tessusmeḍ »
Tazmalt ass n 06.12.1981
Ad d- yegri
ëriγ amlaled ad yeḍru
Ig Rebbi yegra-d yiggas
Ulac anẓad n ucukku
Ad nsent deg wul timas
Dayen ifukk ukukru
Tiyita tewweḍ γer yiγes
Amdan d aεeggun n yimi
Awal tenna-t-id tiṭ-is
Nenna-yas akk i wumi
I wacu i yeldi g wallen-is
ṭeqlen d acu ara d-yini
Kkren gezmen-as iles-is
Iles asmi yettwagzem
Accaren mγin-d d iqubac
S wallen-is asmi yessusem
Yebda s wuglan d akerrec
Yettnadi ad d-yegri yilem
Akken ad yettwassen wulac
D lṭufan yerwa aγurru
Dduḥ i t-ihuzzen n lḥif
Ifukk amured ad yeddu
Abrid ad yawi γezzif
Tafat yeggul ad tt-yaεnu
Yewwi zεaf yid-s asurif
Yuki i nnger yettẓiẓi-d
Yekker ad yeḥrez f userhus
Tawwurt n uzilliḍ teldi-d
G waman yettxelbiḍ s ufus
Yugad ad s-yeεreq webrid
Ad d-yegri mebla abernus
Am tagust n Jeḥa itekka
S lqedd ibedd am wedrar
ëiẓ akin ẓiẓ-d akka
Alamma d ixf n wemrar
Ad yaf lwi d lehna
Ad tt-yerr imiren i wurar .
Tazmalt, ass n 10.06.1982
Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat
Arezqi
-
Tinin-is...D asefru yettezririgen am waman, ladγa imi d-yectel γer wid n umeqṛan deg imedyazen. Tanemmirt i umeskar n tezwert γ-yellin tawwurt n iḥulfan agi ines izedganen.
Hemmu
-
Tinin-is...A ddin uqabac. Akka i d isefra negh ruh ad txuxuced. Tanmirt-nwen
Newara
-
Tinin-is...Azul,
Tanemirt i wmedyaz!
Isefra zaden...ula d taghuri-ines tgerrez d ayen kan!
Ah'uddu ah'unnu!!!
Newara
Nekk
-
Tinin-is...Wagi h´law s´s´ut-ines, ad a&e& ddisk-ines
amesdrar
-
Tinin-is...tamdyazt am ta tuklal ad ttwiẓreg,
tanemmirt a mass Ḥud