Kles(Rijistri)
Tamedyazt  Réduire
  • Awala ger wergaz d tmeṭṭut (sγur Σmer u Deḥman seg Tala n Tazart)
  • Aqeddac үef yebkan (Sүur : D.Messaoudi, Takerboust)
  • Aya zṛiγ-t di Muṛsilya ! (Ğamal at Udiε)
  • tamurt imedyazen, Mexluf BUΓAREB
  • Berzidan iẓẓan d wakraren-is
  • Dihin…dagi ! (sγur Ğamal at Udiε)
  • imnegfen
  • Amenzu
  • Malek Ḥud: tasuγelt n usefru n Tespenyulit Angela Figuera Aymerich "Je ne veux pas" & Muḥend Saεid Amlikec
  • Terwi tebberwi (Sγur: D.Messaoudi)
  • Melmi ara yesleb urumi?
  • Imeṭṭi n wegdud (A. Mokrani)
  • "Ṣellit tura f Muḥemmed"!
  • Yennayer (Islam Bessaci)
  • AHRAḤU! (sγur Islam BESSACI)
  • Tiktiwin ubeεuc…neγ…ḥedṛeγ mi teḍra !
  • EĞĞT-AΓ
  • Affar d ugerninuc
  • Tallit n gerninuc (Ğamal at Udiε )
  • Asefru ameslub (Sεid At Mεemmer)
  • Yusef Ɛcuri : Kraḍ (3) isefra
  • Agujil (asefru sγur Amar Mokrani iwaḍiyen)
  • Tamusta n isefra sγur Belqasem Iḥiğaten
  • Kraḍ isefra n Ḥsen Maric
  • A kra i mu zeddiget lḥila
  • TANUMI g Tiṭṭawin: Nker Ay Amaziγ!
  • I kemm
  • Tafat n tidet
  • TUGDUT
  • Am wi yellan (C. B. Tanaslit).
  • I kečč a dda Muḥ
  • ISEFLAN N TEFSUT
  • In-asen daγen ayagi
  • Iγerban atnaya
  • Sif ...
  • Tawenza yurğan talalit
  • Ttxil-ek ay ul cfu
  • I kečč ay Azwaw
  • Teγzi n yiles , ammud isefra sγur εabdelḥafiḍ Kerruc
  • Farida n At Harun: Cfan igenwan...
  • A dda Ferḥat
  • Malek ḤUD
  • Nnig Wurfan sγur Abdellah Arkoub
  • Tamusta n isefra sγur Belqasem Iḥiǧaten
  • Asegres n Belqasem Ihiǧaten
  • Yugurten Segni
  • Timeẓriwt n Laḥlu
  • Asefru n Lwennas Matub ɣef 20 deg ibrir
  • Sliman Azem: Afṛux ifirelles
  • TAJMILT IWFENNAN (Farid Fellahi)
  • AMRIG-IW (Rabah Bettahar)
  • Ṛemḍan at Menṣuṛ (Isefra n at zik)
  • Inna-yas Ccix Muḥend
  • TRISITI
  • Ass n 25 di Yunyu : yeγli usalas
  • Belqasem Iḥiǧaten:Seg wawal γer wayeḍ.
  • Tamurt-inu ur tgi tamurt (ADERFI Laarbi)
  • Temẓi (Farid FELLAHI )
  • Aḥeddad l-Lqalus
  • Belqasem Ihiğaten
  • Muḥend U Σisa n Tala n Tazart (Awines (siècle) wis 18)
  • Daḥman Umsal
  • Nek d caf imaziγen (Tinzawatin)
  • Laḥlu' Musa: Yal awal s bab-is
  • Asefru n Σmeṛ amceddal (~1850)
  • spacer
     

    | | |

    I kečč ay Azwaw

    I kečč ay Azwaw

    Masnsen ad d-yerz timedlin

     

     

     

     

    Aha ddu neγ teddiḍ, ttu ulac d ayen ur nelli !

    Yerra-k i tuṭṭfa n lḥiḍ, dadda-k ğeḥḥa n yiḍelli.

    Lsas s waḍu i tessuliḍ, ssqef ur tugadeḍ ad yeγli.

    Tessiγzifeḍ tilin i yiḍ, ass d awezγi ad yeflali.

    A takurt yennḍen s lxiḍ, tindac-im ur tent-yettwali.

     

    Ur telli imi-k ffer tuγmas, γas rkant-ak ad afgent !

    Lqut n tizeṭ d amessas, lehhu allen-ik γuṛ-s ur welhent.

    Din din teqleḍ d ameγnas, allaγ-ik lkaγeḍ-is ḍebbεen-t.

    Qqaṛen-ak yella uεessas, anef i wiyaḍ ma xedεen-t.

    A win i γef ur yettali wass, nnger-ik yexten bubben-t.

     

    Tadṣa d unecṛeḥ deg-k γunzan, acku tgiḍ i tḥila ccan.

      Ssedhan-k mi d-ak-cnan, s ujewwed ul-ik i k-t-ččan.

    Yak d iman-ik i k-yerran, tesḥerceḍ γer γuṛ-k uccen.

    Lemmer tedfireḍ afennan, ulac anwa a k-iγaccen.

    Rrnu-ten wigi k-yernan, γas akken ad cuffen ad feccen!

     

    Tgiḍ tilisa i tarda, tessneḍ anida ad teğğeḍ ṣnan.

    γas rran-ak tabarda, uli-k seg wid-ak yedṣan.

    Tettεumuḍ di kra n temda, ulac yakk deg-s aman.

    γuṛ-s teddem-ik tmedda, tewwi-k tesεeddayeḍ ussan.

    Yal ass ma ifut iεedda, akken i k-id-yettaf win d-yusan.

     

    Tlemdeḍ tesseṛwayeḍ laẓ , yal aseggas tettalseḍ.

    I tyita iḥeffu uεekkaz, s ufus-ik i s-tt-id-neğğreḍ.

    Lemmer d uzzal ad yerreẓ, uqeṛṛu-k yes-s tekkateḍ.

    Iqjan qqaṛen-ak erreẓ, yal iḍ deg-sen tcebbleḍ.

    Imi-k deg iḍ iteffeẓ, tafat mi d-tuli ad tefreḍ.

     

    S yiwen udaṛ m' ara tbeddeḍ, tettsennid tεekkazt fell-ak.

    Tqeṛḥeḍ izṛa tettdeggireḍ, tdelluḍ i waṭan lehlak.

    Tγilleḍ ma teqleḍ-d ur teddireḍ, am akken tufiḍ ayla-k.

    D tidet γuṛ-k tzewreḍ, d temlel ad terreḍ tebrek.

    Ay amcum ziγ tettγadeḍ, d ammus ad tawiḍ yid-k.

     

     

    A win yessuguten allus, yerra-k ucuffu am teylut.

    γer tmusni aṭas n drus, i γef d-ak-lldin tawwurt.

    Tagrest ma tbegs-ed agus, tessekfaleḍ-d s umekti lmut.

    Tekkateḍ i usirem-ik afus, teččureḍ tirga-k d tafsut.

    Ihi γas nebbh-ed lmus, ẓẓweṛ-k s iman-ik zzlut!

     

    ẓriγ anida terriḍ adaṛ, anida ur tukileḍ γef ul-ik.

    Akken ira yiwen yehdeṛ, duṛu ur teffeγ taxriṭ-ik.

    Teddreγled ur telsiḍ nwadaṛ, maca da walant wallen-ik.

    Deg annecta yiwen ur k-iγeddeṛ, ulac anwa i terfed tidi-k.

    D tawaγit llah wekbeṛ, zzweṛ ssendi ifassen-ik!

     

    Tezgiḍ deg udaḍ trefdeḍ, tesḥedreḍ medden walan.

    Walan-k s yes-s tcehdeḍ, ḥala netta i yellan.

    Amek almi i t-ttagadeḍ, γas akken ur yesεi imawlan?

    I yemceyyeε-is-nni tdefreḍ, teẓriḍ iḥeqqa anwa i t-ilan?

    Ma yehway-ak ad tesleḍ, wigi mačči d icilan.

     

    Ssel-iy-id ayen akk tεettbeḍ, ur ttagad ur k-yettṛuḥ.

    Atan tura i d-tluleḍ, anef a k-zzuzneγ di dduḥ.

    Akken ibγu tiliḍ meqqreḍ, argu iman-ik d amecṭuḥ.

    Yebbaḥ tiṭṭuḥ ad tizwiγeḍ, xic a mmi mummuc ifuḥ.

    Xerṣum yiwen wass ma tesneḍ, tamusni fell-ak ur tettcuḥ.

    Xic a mmi. Mummuc ifuḥ.

     

    M' ar ad yeγḍel isiḍ yesγi, neγ iγyal m' ara smeṛmiγen.

    D ccwal di yal amḍiq ma yemγi, neγ d aman zeddigen i iluγen.

    *

    Yečča-yi weqjun-nneγ, ẓriγ a medden ad tedṣem.

    S teqṛeḥ n wegzar i walaγ, ma d nnεac yuker-iyi asusem.

    *

    Ul yebges agus s allaγ, yekkes-as lγem deg tegrest.

    Seg imiren iḍes ur twalaγ, i yeffer udem-is γef tebγest.

    *

    Tidet tettreqṛiq am yetri, neγ am isufa m’ ara ṛeqqen.

    S tmedyazt tasa n tẓuri, s iḥulfan-is iṛqaqen.

    *

    A win yettruẓun lemri, tettnadiḍ iman-ik deg-s.

    Tezliḍ di lεid ikerri, ul-ik s imenγi i d-yebges.

    *

    Ssaked deg-k a win ur neẓri, qqen asefru-w d asegres.

    ṭṭef tunṭict n tayri, ssendi iciwi-k γuṛ-s!

    *

    Ssenteḍ tikta-w i tmuγli-k, ferreẓ isennan deg tmurt.

    Tafat lldi-yas allen-ik, ssfeḍ tamuγli-k taqbuṛt!

    *

    Ay Azwaw ḥḥrez udem-ik, tidet teččuṛ-ak-d tawwurt.

    Ssemneε yes-s iman-ik, fsi γef uqeṛṛu-k takurt!

    *

    Turgaḍ ayen i deg ur telliḍ, telliḍ deg ayen ur turgaḍ.

    S wallen nniḍen tettwaliḍ, tiṭ-ik deg-k tettagad.

    Yenkeẓ yezṛi-k ur teẓriḍ, tamuγli-k ur tessegmaḍ.

    Tγilleḍ tekkreḍ kečč teγliḍ, tiγṛit ul-is d asemmaḍ.

     

    Argu, ssfillet, ssirem, ccḍeḥ-as i uwezγi γef tmiṭ!

    Akud d ayen ur d-nnγeṛṛem, γas kečč γer γuṛ-k teğğiḍ-t.

    Taẓellt tenta ur d-tqeṛṛem, atta tidet tugi tiṭ:

    Teqṛeḥ deg iḥulfan-is tedrem, tγum iman-is s tceṭṭiṭ.

     

    Ay Azwaw yeddren akka, i tlelli acu i s-d-ssukseḍ?

    Twahhaḍ allen-ik γer mekka, deg weεrur i ğeṛğeṛ tmekkneḍ.

    Ay Azwaw aqbuṛ yerka, akid seg iḍes tekkreḍ!

    Ssufeγ uccen si tferka, ma d tidet ur tettagadeḍ!

     

    Anef-as i waḍu ad isuḍ, ur s-teddu di lebγi!

    Ay Azwaw lemmer tceffuḍ, yewwi kra yellan yemγi.

    Yessefk tura ad testufuḍ, seg ul-ik ad temḥuḍ,

    ur k-t-yessendaw am yiγi.

    In-as deg-i ur tetthuzzuḍ, kker ay aḍu ad telḥuḍ,

    ur stufaγ i imenγi!

    **

    Dayen ur ttnaγ γef waḍu, ur ttnal deg-s ur reggi!

    Teğğam abeḥri-s a ken-yebḍu, dacu d tamacahut-agi?

    D wagi i d abrid n reḍḍu, ay Azwaw xxḍu!

    Idim aṭas i yengi.

    In-as ssali asuḍu, neεya deg luḍu,

    aql-aγ nuki-d ass-agi!

    **

    Aḍu seg-k a t-ssufγeḍ, fell-ak ad telhu tegnawt.

    S tlelli d tizeṭ ad tḥemmleḍ, ad tzewğeḍ s war taεmamt.

    Deg iman-ik ad tafeḍ, seg ul ad tedseḍ,

    ul i deg ur d-tegri teεdawt.

    S tezwawt ad tesmuzγeḍ, tutlayt-ik ad tḥemmleḍ,

    s yes-s i k-d-wwiγ tafat.

    **

     

    Tafat yes-s i k-tt-id-wwiγ, yak deg-s aḍu ur d-yettεeddi.

    Lemmer ur tt-ssineγ ass-a ur tt-ufiγ, wissen tiṭ-iw ma ad teldi.

    Taqellaεt ur tt-ttwaliγ, ad ccḍeγ deg-s ad γliγ,

    yak ulac anida ur tendi.

    Ma tγilleḍ ulac dacu ẓriγ, aḍu-agi i deg ttibbiγ,

    deg ifassen-ik γuṛ-s ssendi!

    **

    Ssendiy-as ifassen-ik, cennu imeslayen-agi s tmuzigt-nni n tezlitt:

    „ Ay asγerṣif, ay asγersif, uğweγ-d amud uγilif”

    n Lwennas, kečč qqaṛ-as:

    “ Ay agemmaḍ, ay agemmaḍ, tiṭ-iw γuṛ-k ur tessegmaḍ”.

     

    Essaid Ait Maamar

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    Ḥemmu - Tinin-is...
    War isem - Tinin-is...
    Ilelli - Tinin-is...
    War isem - Tinin-is...

    Copyright 2006 imyura.net