Kles(Rijistri)
Isalen  
  • Izen n Σumar Derwic γef wesmel poetasdelmundo.com
  • Tadiwennit akk d Ferḥat sγur Apulee.com
  • Ilmend n sin wussan n tezrawt (unadi) i yettwasudsen deg Wehran
  • Ferhat deg Moyeuvre-Grande
  • Isteqsiyen i Mass K. Naït-Zerrad
  • Asteqsi: dacu ara nexdem ?
  • Atan wahil yeḍran deg Wehran
  • Ulγu n Umussu n Timanit i Tmurt n Yeqbayliyen
  • Tagnit deg tella tmaziγt deg tmurt-is ass-a
  • tamkarḍit taγelnawt n Dzayer: Timlilit d wemyaru
  • Racid ΣELLIC tewwi-t tmettant
  • Tamendawt
  • Taẓrigt tis-sḍis (6) n tfaska n tmedyazt tamaziγt Mulud At Mεemmer
  • ABUDDU ILMEND USEGGAS AMAYNUT 2008
  • Asmel amaynut s Teqbaylit
  • D lewhayem! Ayen iḍerrun ussan-agi d Ikerdiyen msakit
  • I tecbeḥ tmurt-nneγ, lemmer tella deg-s tlelli!
  • Shirin Ebadi : tamṭṭut n akw inaẓaren
  • Wehran: Kra yellan yella mgal-nneγ ass-a
  • Amulli wis kraḍ γef tmenγiwt n MHENNI Ameẓian
  • Tamurt n Leqbayel, Lqaεida teṭṭef deg walal-is
  • KRA N WIN ITEDDUN ΓEF TIDETT YEṢṢAWAḌ
  • Issin-iyi ad ak-issineγ !
  • Amussu n Timanit yugi ad yettikki deg tefranin n Mayu 2007
  • Nγan Remḍan Ḥaifi assa n 24 deg Furar
  • Ur ten-ntettu, ur ntettu azal nsen
  • Nna Fa ad tuγal ar Munryal deg Furar-agi
  • Ğamal Benεuf: Isalen sγur tiddukla n Numidya & Ahil n tfaska tadelsant n Timidi d Tmerrit 2007
  • 2007 d aseggas n yidles aεṛab deg tmurt Umaziγ.
  • Anwi isekkilen i Tmaziγt ?
  • Tamazγa: Ussan n Wedlis Amaziγ
  • Tidak n Nna Fa
  • Nγan Σisat Rabeḥ
  • Tuγalin n Dda Sliman ar Tmurt
  • Sers iγsan-im deg talwit
  • Agdal n temlilit n Tefrit (Aqbu)
  • Zemmem, qemmem, ṭṭef imi-k susem.
  • Tabrat n Ğamel BENΣUF
  • Tiγri n wedrar
  • Immut win akken i s yennan :"Tamaziγt d yemma-s n tutlayin."
  • Aqbuc n ddabex neɣ nnif n twaɣit
  • Tisusaf mači d-aman kan, rregmat mači d-awal kan.
  • Aγmis "Iẓuran" yuγal-d ?
  • Aqusis Ussnan n Tesdawit n Bgayet
  • Tamaziɣt deg Wehṛan (Win yebɣan iqqaṛ: amek ?)
  • Gilles Duceppe ar tmeɣra n Yennayer
  • Tamkarḍit
  • 20 Yebrir n 1980 : Tafsut n tirrugza
  • spacer
    Imagraden

    | | |

    Tamaziɣt deg Wehṛan (Win yebɣan iqqaṛ: amek ?)

    awal γef tmeskent i d-iga usqamu ɛlayen n Tmaziγt deg Wehṛan. D-ayen i sen-d-ifkkan affud d-tedfi tameqrant i ymaziγen n Wehṛan. D-ayen ur γilen ara akk ad-d-yili, d-afaris n wedlis amaziƔ, ama deg taγult n tsekla neγ n wayen nniḍen. Amuden n tmedyazt, ungalen, ticequfin umezgun. Ass n 16 05 2006 deg tmeskent deg wexxam n yedles n Wehran γef tmert 11t, imyura akk wwḍen-d s yedlisen nnsen; γas akken ɛyan maca ur s ukin ara seg lfeṛḥ(tumert) deg ttilin imi i temlal tasa d-way’ turew am win icban Yusef Merraḥi ,Saɛid Cemmax, Ḥamid Ubaγa... Aṭas mači d-yiwen mači d mraw(10) neγ warem(20). Nembeddal awal γef aṭas temsal ,ur d-ill'ara aṭas umgirred, acku, akken qqaṛen, win yebγan yeqqaṛ: “amek ?” , win ur nebγi yeqqaṛ:”ulamek !”. Ma d-Imaziγen qqaṛen-d tanemmirt nwen deg wayen d-tgam ,ma D-“aɛṛaben” nnev qqaṛen-aγ: “acimi mači s taɛṛabt i tettarum ?”. D-acu kan, s wi akk d wi :d Imaziγen n Wehṛan i sen ittaran awal. Amedya: Yiwet n tmaziγt n Wehran terra-yasen awal i sin inelmaden n taɛṛabt n dinn-a, n Wehṛan, tenna-yasen : “d nekk i yessetḥan deg wemḍiq nwen, kenwi i d-yennan :”nekni d inelmaden”, d-inelmaden, ur tessinem ara tutlayt taγelnawt n tmurt nwen; uγalen nneḥcamen. Ass akken i sen-d yezzi wawal nnan-aγ: “ad awen yefk ṛebbi tazmert .” Gan akka ṛuḥen. Tameṭṭut nni tuγ azal n mraw yedlisen , mi d-nniγ mraw acku ẓṛiγ m ten terra deg wkettaf ines..Ihi akka i tkkemel temsikent agi ar mi d-ass-is aneggaru, ass 19 05 2006 . Deg yiwet tegnitt yeguggen γef imaziγen n Wehṛan akk d-imyura imaziγen i-s-fkkiγ awal i weḍris agi ; D wagi i d-izen i riγ ad-d-greγ. Tura, akken qqaṛen : “attan teccuyt(tasilt), atan uγemǧa(iflu) !“. Wid yufan akka talemmizt trefd iten teqbaylit, Ɣurwat ad-tγilem taqbaylit ur tzzemr ara i yman-is . Yiwen wass a-d-teddem aγerbal-is ad-tesfif, ur ill’ ra ayγeṛ ad tsekkrem aγbel .Kra yellan tzemreḍ a-s-tkkelxeḍ siwa(anagar) tameslayt yettwarun, ur yezmir yiwen a-s-ikkellex. Ihi tura, nekni , nekcem deg webrid n at-ddunit, imi zik isderγel aγ ubrid n tmettant n wer-tira; s tudert n yergazen imeqranen s i d-nekcem mači s ufus γef umayeg. Wid akken i sen ikksen tudert γilen dayen ulac iten ,ur walan ara , imir nni id-d-lullen i tikkelt nniḍen , am imezwura am ineggura ; ihi tura, imru yewwḍ-d γer iffasen nneγ.

    Seg Weqbu Laḥlu S.

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    Ulac win i d-yennan kra γef umagrad-a. Ilik(kem) d-amdan amenzu ara d-yinin kra fell-as.

    Copyright 2006 imyura.net