Kles(Rijistri)
Isalen  
  • Amekti
  • Zwaren, ewwḍen d imezwura u ad d-qqimen d imezwura
  • Issin : asegzawal n Kamal Buεmara
  • Tajmilt i Muḥya
  • Tiγri ar uttikki ar ṛṛeḥba n wedlis d wegtelγu amaziγ de TUBIRETT
  • D ileqqafen neγ d tiddas...neγ ahat d taγlalt
  • Talalit n wesmel amaynut
  • Aksil ilul ass n 20 di Tuber 2009
  • Arezqi Lbacir d inebgi n Rradyu "Numydia"
  • Isalan yerzan tafaska umezgun amaswaḍ Malek Bugermuḥ
  • Ayen yemmeslay l´ancien ass-a n 20.04.2009 di tiliγri (tilifun) yakk d yeqbayliyen yelḥan di tikli n MAK d-yellan di Tizi Wezzu:
  • Isalen
  • Kra si ccreε n (Daεi, aselway n Numidya) wass n Warim/Letnayen.
  • Izen n Σumar Derwic γef wesmel poetasdelmundo.com
  • Ilmend n sin wussan n tezrawt (unadi) i yettwasudsen deg Wehran
  • Ferhat deg Moyeuvre-Grande
  • Isteqsiyen i Mass K. Naït-Zerrad
  • Asteqsi: dacu ara nexdem ?
  • Atan wahil yeḍran deg Wehran
  • Ulγu n Umussu n Timanit i Tmurt n Yeqbayliyen
  • Tagnit deg tella tmaziγt deg tmurt-is ass-a
  • tamkarḍit taγelnawt n Dzayer: Timlilit d wemyaru
  • Racid ΣELLIC tewwi-t tmettant
  • Tamendawt
  • Taẓrigt tis-sḍis (6) n tfaska n tmedyazt tamaziγt Mulud At Mεemmer
  • ABUDDU ILMEND USEGGAS AMAYNUT 2008
  • Asmel amaynut s Teqbaylit
  • D lewhayem! Ayen iḍerrun ussan-agi d Ikerdiyen msakit
  • I tecbeḥ tmurt-nneγ, lemmer tella deg-s tlelli!
  • Shirin Ebadi : tamṭṭut n akw inaẓaren
  • Wehran: Kra yellan yella mgal-nneγ ass-a
  • Amulli wis kraḍ γef tmenγiwt n MHENNI Ameẓian
  • Tamurt n Leqbayel, Lqaεida teṭṭef deg walal-is
  • KRA N WIN ITEDDUN ΓEF TIDETT YEṢṢAWAḌ
  • Issin-iyi ad ak-issineγ !
  • Amussu n Timanit yugi ad yettikki deg tefranin n Mayu 2007
  • Nγan Remḍan Ḥaifi assa n 24 deg Furar
  • Ur ten-ntettu, ur ntettu azal nsen
  • Nna Fa ad tuγal ar Munryal deg Furar-agi
  • Ğamal Benεuf: Isalen sγur tiddukla n Numidya & Ahil n tfaska tadelsant n Timidi d Tmerrit 2007
  • 2007 d aseggas n yidles aεṛab deg tmurt Umaziγ.
  • Anwi isekkilen i Tmaziγt ?
  • Tamazγa: Ussan n Wedlis Amaziγ
  • Tidak n Nna Fa
  • Nγan Σisat Rabeḥ
  • Tuγalin n Dda Sliman ar Tmurt
  • Sers iγsan-im deg talwit
  • Agdal n temlilit n Tefrit (Aqbu)
  • Zemmem, qemmem, ṭṭef imi-k susem.
  • Tabrat n Ğamel BENΣUF
  • Tiγri n wedrar
  • Immut win akken i s yennan :"Tamaziγt d yemma-s n tutlayin."
  • Aqbuc n ddabex neɣ nnif n twaɣit
  • Tisusaf mači d-aman kan, rregmat mači d-awal kan.
  • Aγmis "Iẓuran" yuγal-d ?
  • Aqusis Ussnan n Tesdawit n Bgayet
  • Tamaziɣt deg Wehṛan (Win yebɣan iqqaṛ: amek ?)
  • Gilles Duceppe ar tmeɣra n Yennayer
  • Tamkarḍit
  • 20 Yebrir n 1980 : Tafsut n tirrugza
  • spacer
     

    | | |

    Ilmend n sin wussan n tezrawt (unadi) i yettwasudsen deg Wehran
     

    Azul,
    Ilmend n sin wussan n tezrawt (unadi) i yettwasudsen deg Wehran; ammas Adzayri n ssinima ihegga-d yiwen wahil ideg ara d-yessezri kra isura s tmaziγt deg tzeqqa n " cinematheque" ("Warsnis") n Wehran : Aγlad (rue) Lεerbi Ben Mhidi- Wehran.
    Ahali:
    --Ass n 15-05-2007 γef 15 (h), 00 a d-yezri usaru "Si tedyant ar tayeḍ" n Rrabiε Ben Menṣur.
    -- Γef 18 (h), 00 a d-yezri usaru "M imezran" n Σli Muzawi ".

    --Ass n 16-05-2007 γef 15 (h), 00 a d-yezri usaru "Macahu" n Belqasem Ḥeğğağ.
    -- Γef 18 (h), 00 a d-yezri usaru "Adrar n Baya" n Σezdin Medddur.

    Tamawt: Iḍelli ( 14-05-2007 γef 18 (h), 00) mi d-yezri usaru "Arẓqi Lbacir" anagar 7 yemdanen i yellan di tzeqqa ( akk d iεeggalen n tiddukla Numidya), acku ulac merra talγut; maca, ass-a ddeqs n yiznan i yuzen uselway n Numidya, ahat a d-ilin ddeqs n yemdanen.
    Tanemmirt
    Ğ.B seg Wehran

    Isalen & tidmiwin
    Sγur Bu ugernin
    Azul fell-awen s umata !

    Tanemmirt tageεmirt i yimsuddsen n wahil-agi amerkanti n tẓuri tis-7 s Teqbaylit-nneγ tabaḥant. S terni-nwen ay Ihran!

    Awwah ad yili leqdic am wa dagi deg Tmurqbaylit akken ad nazzel ad t-nẓer; ladγa, ma iγli-d akka deg taggara n yimalas...

    Nesεa tuγmas, nejjem irden.

    Bu ugernin

    Sγur moh
    azul fell-awen
    ad ssnemmreγ iqeddacen n Numidya γef ayen ttgen. Wissen segmi zrin wussan nni n sinima isura Amaziγ, ma aṭas i d-yusan a ten-ẓren? neγ am ass nni amenzu;
    azul a Dda Ğamal
    tamawt: m'akka ara nettaru Idzayer, Adzayri, Idzayriyen, neγ akken nniḍen?

    Sγur Ğ.B
    Azul a dda Muhabdiki ( tura d nekk ara k-n-yessawalen "dda" , acku ur d-luleγ ara alammi teččiḍ ahat ugar n 9 iqenṭaren n lbaṭaṭa!).
    Asteqsi yerzan isura n ssinima yeḍran dagi deg Whran, a k-n-ğğeγ tiririt i kečč a dda Muhabdiki; aha kan gezzen-d amek teḍra, ma usan-d yemdanen neγ uhu?
    Tamsalt tis-snat yerzan imesli n "dz" amek ara t-naru deg yisem n "Dzayer" d wayen d-yefrurin seg-s... ( tenniḍ "m'akka" nekk a k-iniγ : ala "ma akka")
    S tewzel kan :
    Di temsalt-a n imesla d kra n temsalin-nniḍen fran-tent imassanen (mačči "Idukṭuren" ) di temliliyin yeḍran deg wammas unadi n tmaziγt ( CRB-INALCO), maca, tikkwal ula d nutni tettun ayen d-nnan!
    Fiḥel tuzzya d tunnḍa! "Dz" -agi ur yuqi ara di tmaziγt, nettaf-it kan deg wawalen d-ikecmeb si taεrabt neγ tikkwal deg talγa tussidt n wemyag.
    Deg yeisem, amedya : Dzayer.
    Deg wemyag : Wezzen ( dagi nessenṭaq-it-id " Wedzzen). Maca, mačči d "dz" acku yekka-d kan si tussda: wzen/wezzen. Gzer/gezzer... ula d "č" daγen akken, yella wanda yella ( ameččim), yella wanda i d-yekka kan si tussda : Kcem/keccem ( mačči "keččem)...
    Ihi atan wamek ttaruγ nekk: Dzayer ( tamurt n lanğiri), Dzayer ( tamaneγt n yedles Aεrab), Adzayri, Idzayriyen....
    Tamawt: Isekkilen-agi i wumi nrennu ikafuten ur llin ara zik di tmazirt "lung uficyal " n zik, ula di tcelḥit n wass-a ulac-iten daγen, imi d nettat i yuẓan nezzeh γer tmaziγt n zik ( tayemmat iseg d-frurint akk tmeslayin-nneγ yellan ass-a) asmi ulac lmaqarun.
    Awer tennuγniḍ a dda Muḥabdiki.
    ( Cukkeγ-k d winna akken i d-yettarun si Lpari i weγmis Tafukt?!
    Ğ.B

    Sγur moh
    azul fell-ak a Dda Ğamal nekk yennecrah wul-iw imi ara γreγ deg ayen akk i d-tettaruḍ, aṭas tγawsiwin i ttelmadeγ, dayas i k-in qqareγ Dda, d tidet nekk ugareγ-k deg usemmud "udur" ččiγ ahat ugar n teswiεt tisent, mačči kan d lbaṭaṭa, acku tinna ḥemmleγ-tt aṭas s yis-s iyi-kksen tuṭḍa, daγen kečč tezwareḍ-iyi-d ar wesmel-agi, nekk γur-i semmus waggurn aya kan, γur-i aseggas d uzgen degmi sεiγ tastaγt, daγen mačči d nekk i yettarun ar uγmis tafukt, ruḥeγ ar maruk di 2006 nni d acu wiγ d adlis i tγuri, d timlilit n tγermiwin, maca mmlaleγ din d yiwen umeγnas d acelḥi netta yenna-d γur-s adlis aqran n K.N.Z dγa yenna-d yiwet imi seman amuzzu, nekk nniγ-as-id tayeḍ mi seman taldayt, s wayagi iban d ta i d lung-ufisyal; sseqsaγ-d ma usan-d yemdanen ar isura ineggura, acku tenniḍ-d imi i d-sezrin asaru amezwaru usan-d kan 7 yemdanen; agezzen-inu d wa: imi llan wid i γ-iḥemmlen, llan daγen wid i γ-iγulen, llan ula d imaziγen i iḥeqren iman-nsen, ihi amek ur tseqsayeḍ ara acu yeḍran!

    Sγur Ğ.B
    Azul a dda Muhabdiki,
    Attan ihi tririt γef westeqsi-inek:
    Ussan n lexmis d lğemεa ddeqs i d-yusan ad ẓren isura-nni i d-yezrin dagi deg Wehran; ahat lewhi n 40 yemdanen i iḥeḍren di yal asezri. Nniγ-d ddeqs, acku ilmend n tegnit-agi kan ideg nettidir, wamag drus maḍi, d awezwaz kan 40 yemdanen!

    Tamawt: Ihi qrib a d-taseḍ γer tmurt akken ad testeεfuḍ 3 wagguren? Amek ara d-tettaruḍ si tmurt, neγ ad teḥbes tira-inek deg wesmel, alamma tuγaleḍ γer Faffa?!
    Ğ.B

    Sγur moh
    azul a Mass Ğamal
    d tidet tagnit-agi deg i nettidir tsefcal aṭas abaεda imaziγen, ala win yellan d ameγnas ara d-iḍillen s weḍhar a s-tesleḍ i wawal-is, wiyaḍ akk tteffren am'akken uggaden neγ ttseḍḥin s wayla-nsen, maca a d-ninni d tagnit i γ-igan akka!
    ma d asteεfu-inu di tmurt d tilint tmeγriwin, daγen di tagara waggur n yunyu ahat ad yili wacu ara d-heggin γef wesmekti n Lunnas Maεtub, ma ulac maḍi ad ruḥeγ a t-id-zureγ am yal aseggas, wissen daγen agraw amaḍlan amaziγ atan waqila, agraw-is wis semmus a t-yessegrew di bgayet neγ di Tizi-wezu, ma yeḍra-d waya, ad i lliγ din i wakken ad ḥulfuγ s weẓwu n tegmat, ma "d asmel n yemyura net" ad nadiγ a t-γreγ, ma d tira wissen; yesya ar imir-nni, aql-i mazal-iyi d wesmel-a alama d snan yunyu d usawen; azul akk γef yemddukal i d-yettarun deg wesmel-a, wissen anda llan akka imi ur d-banen ara? Ayirat akk d Yiwen! εni ruḥen ar at Yirten ad walin tafaska n la cerise;

    Sγur Anonyme
    ssuref-iyi shiγ "a" i (Yiraten) daγen riγ a d-iniγ (di snan d usawen di tmurt)

    Sγur ayirat
    Azul fell-awen, azul a Muhabdiki, ur tufiḍ sani ruḥeγ yal ass qqareγ ayen i d-tettarum.

    Atan giγ snat n tbidyutin(videos) win iran a tent-iwali atentad da

    http://yiwenuyirat.blogspot.com/

    neγ da http://www.dailymotion.com/ayirat

    Sγur moh
    tanemmirt ay Ayirat walaγ timsirin-nni i d-tgiḍ di tbidiyut dayen igerrzen irennu-d afud i tutlayt, d wid iran ad lemden, yernu ad slen i tizlatin n Ferḥat;

    Sγur Awlawal
    Azul fell-awen,

    Ass-a d yiḍelli tameddit, attah terwi dagi deg Wehran, kra yellan yemdel tiwwura-s, ula d ttawilat usiweḍ ulac! .. Ayagi merra yekka-d segmi teγli Lmuludiya n Wehran.
    Timerẓiwt, amseččew d yemsulta....
    Tanemmirt
    Awlawal seg Wehran

    Sγur moh
    azul ay Ay awlawal
    di Wehran ulac din urar! γef ddabex ma, ur t-rrbiḥen ara, kra yellan ad yemdel tiwwura-s, wigi meqqar d urar kan ma ur rrbiḥen ara tikkelt-a ad sεun rrezg i tikkelt nniḍen, yerna s tiliẓri d yeγmisen, ad ẓren akk medden dacu yeḍran yid-sen,
    maca llan wiyaḍ, suγen neγ qqimen ulac akk wara sen-d-yeslen;

    Sγur Amghar
    Azul fell-awen,
    Asigna yettemɛebber d tafukt, tikkelt yeḥǧeb-itt, tikkelt yeǧǧ-itt a d-tban ; abeḥri ɣas yerhef, rqiq, maca, tikkwal igellu-d s takka uɣebbar yesmundulen allen. Yerwi lxaṭer, tekres yal tawenza, akk imdanen ad teɣreḍ deg wudmawen-nsen lḥir ! Di kra imukan n temdint xlan, ad as-tiniḍ zedênten lejnun ! iberdan imeqqranen lebbun s yemdanen, d aweṭṭuf : a ziɣ ay tɛebba temdint-a ! Akk tiḥuna medlent tewwura-nsent, d timexḍa tid yeldin : lkucat, leqhawi, tiḥuna…rrekba ulac, ttawilat usiweḍ ulac : iṭruliyen n ddula ( ETO) ḥebsen, segmi rẓan kra seg-sen, wid n weḥric uslig ttagaden ad rɛen yeṭruliyen-nsen… Imdanen izedɣen tamdint ur ttafen ara d acu ara ten-yessiwḍen ɣer wanda xeddmen ; wid izedɣen berra i temdint ula d nutni keddden ( 3 « ddd » ur zgileɣ ara : seg wemyag « kedded ») iɣess ! Atan waddad ideg tettidir Wehran, segmi teɣli teɣlamt-is n ddabex uḍar « Lmuludiya ». A ziɣ tuɛer tegnit n ccwal ! a ziɣ tuɛer tegnit n ṭṭrad ! Sin wussan d wezgen nṭerren yemdanen ! Aḥlil a LEQBAYEL AY YESƐEDDAN 5 iseggasen n tefsut taberkant !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Yernu lmut, lwexda d yir lehdur sufella : « AFUS UBERRANI » !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
    Ɣas ma yemla-yaɣ-d umennuɣ ɣef izerfan n tmaziɣt ; yesseɣer-aɣ d acu ay d tilelli, d acu ay d tugdut, d acu ay d izerfan n yemdanen, d acu ay d talsa, d acu ay d leqder d lḥerma…maca, ur yelli d meḥyaf neɣ d asuter n werkaḍ deg yemdanen, ma nesteqsa (xerṣum d asteqsi) : Anda-tt tezmert-nni n ddula ? Anda-ten iǧadarmiyen-nni ? anda-ten akk ttawilat i ttaznen ɣer tmurt n leqbayel ?! Anda-t ṭṭeng-nni i wumi ssawalen akken « ƐEẒRAYEN » ? i waman-nni yerɣan swayes ṭṭruccun akken medden ?! Anda-ten yir lehdur d wettbelli-nni « AFUS UBERRANI » ɛni ɛyan « Merruk , Fransa, Marikan d Wudayen… » ?! neɣ wiyaḍ di yal tama zemren a d-kkren yemdanen war aẓuɣer, anagar kan leqbayel i d-itekkren s uẓuɣer am lmal ?!! Anda-t « LMUǦTAMEƐƐƐƐ LMADANI ( tametti taɣarimt»-nni n Wehran i yemyegrawen akken di Yebrir 2001 akken ur d-tettaweḍ ara twaɣit ɣer temdint-nsen : Refden akk yiwen wawal « ala i usexreb n temdint-nneɣ » ! Ula d tiddukliwin yexḍan tasertit, ladɣa tid terza kan talsa, am tid imuḍan, grent iman-nsent deg wayen i tent-yexḍan « Mgal wid yessexraben tamurt » Imiren acku d leqbayel i d-yekkren ! I tura anda-ten ?!
    Awal aneggaru d wa : Llan kra yeqqaren ussan-a : « Iḍerru yid-neɣ waya, acku ur neḍfir ara aqran d wayen akk i d-yenna Rebbi d nnbi » ! Nekk, yelha ma smektiɣ-ten-in s waya « Aṭiɛu llah, wa rrsul, Wa awliyaa l’amer min kum » Ur yessefk ara a s-teffɣem afus i ddula !
    A ɣ-yawi Rebbi d webrid n lewqam . Amin a tarwa.
    Tamawt: D ighil d wamek yeldi wesmel ass-a, wissen acugher?! Yernu anagar asibar-agi i yeldin ass-a acku yezga-d zdat wexxam n ccreε n Wehran, imsulta εussen zdat tewwurt-is.
    Amghar seg Wehran


    Sγur Winna n yiḍelli kan
    Azul
    Ass-a ters-d lehna, uγalen-d waman γer tregwa. Nnuγen, fran, cciṭan a t-yexzu Rebbi, yenεel-it. Ddula-nneγ ḥninet γef tarwa-s, γas tikkwal tḍerru yid-s am tyemmat-nni i iteččḥen γef tarwa-s, mi ara terfu fell-asen tekkat-iten s rrṣaṣ di krta n waẓiyen ( temnaḍin), daya!
    Iḍelli yusa-d uneγlaf n waddal, yenna i At Wehran " aql-aγ a s-d-naf tifrat i terbaεt n Lmuludya akk d ddabex uḍar Adzayri s umata".
    D acu ara d-yekken seg "rray" nnig waya:
    " Cculi, Cculi, Cculi
    Ḥemrawa ddunji
    Yeḍḍerbu b lxedmi"
    ?!!!!!!!
    Winna n yiḍelli kan

    Sγur Awlawal

    Tannant uselmed n tmaziɣt, yeddmen isem uzamul « Lwennas Matub » tekfa iḍelli.

    Tannant uselmed n tmaziɣt i tessudes tiddukla Numidya i ubaɣur n igerdan imecṭaḥ, tekfa iḍelli n letnayen ɣef 12 n wass s usegri n imekli i d-heggant kra n twaculin n igerdan yettekkin di tannant-a, ladɣa tawacult Weld-muḥend. Imekli-a yezwar-it wawal n kra iɛeggalen akk d kra inebgawen, daɣen d tikci igerdasen i imettekkiyen sɣur tiddukla Numidya.
    I wesmekti kan : Tannant-a tekka 13 wussan ( seg 10 alammi d 23 di Yunyu), s ulemmas neɣ s wammas n 13 temsirin, u yal tamsirt ttekk lewhi n snat timmar; Hewwari Bessay yessermed seg-sent 11, massa At Yeɛla tessermed snat temsirin ( i sin yid-sen deg Numidya ay lemden tamaziɣt). Ula d timsirin i d-yettilin di Lḥasi, mazal-itent ttkemmilent yal ass n lrxmis, ɣas d azɣal; ula d ussan n lǧemɛa ttilint temsirin ( asermed : ccna, isefra… i wakken ad myussanen gar-asen igerdan, daɣen ad nnamen awal s teqbaylit), tamezwarut sɣur : BǦ, tis-snat sɣur : Yusef Ɛacuri.

    Awlawal

    Sγur Nekkni
    Azul
    Alɣu :

    S uttekki n
    Useqqamu Unnig n Timmuzɣa
    akk d Tmehla n Yedles

    Tiddukla NUMIDYA

    Ad tessuddus

    Ussan n yedles d tẓuri ilmend umulli wis-10 ɣef tmenɣiwt n

    Lwennas Matub

    tiɣremt n tẓuri yedles n Wehran ussan n 25, 26 d 27 yunyu 2008
    Ahil

    Ahad 25/6/8 :

    - 14t00 ar 15t00 : Asunẓu sɣur Mass Merraḥi Yusef, Amaray Amatu n HCA, Massa Musawi, Tanemhalt n yedles d Mass Zamuc Sseɛd, aselway n tiddukla Numidya.

    - 15t00 ar 17t00 : Asarag askasi ɣef Lwennas Matub ara ssremden Mass Merraḥi Yusef, Mass Mulud Lewnawsi d Mass Bouǧemɛa Aziri.

    - 18t00 ar 20t00 : Asaru n vidyu.

    Amhad 26/6/8 :

    - 15t00 ar 17t00 : Timlilit n tmedyezt sɣur Ḥmed Leḥlu d terbaɛt imedyazen n Wehran.

    - 18h00 ar 20h00 : Asaru n vidyu.

    Sem 27/6/8 :
    - 10h00 ar 12h00 : Asaru n vidyu i warrac.

    - 15h00 ar 19h00 : Tameɣra n ccna.

    -19h30 ar 20h00 : Taggara.


    * tamsikent a d-teddu kra ara kken 3 wussan (Ttṣawer n Matub Lwennas, Taklut, Idlisen, d wayen-nniḍen.)

    Nekkni























    - 10h00 ar 12h00 : Asaru n vidyu i warrac.

    - 15h00 ar 19h00 : Tameɣra n ccna.

    - 19h30 ar 20h00 : Taggara.


    * tamsikent a d-teddu kra ara kken 3 wussan (Ttṣawer n Matub Lwennas, Taklut, Idlisen, d wayen-nniḍen.)

    Sγur Nekkni
    Azul
    Alɣu :

    S uttekki n
    Useqqamu Unnig n Timmuzɣa
    akk d Tmehla n Yedles

    Tiddukla NUMIDYA

    Ad tessuddus

    Ussan n yedles d tẓuri ilmend umulli wis-10 ɣef tmenɣiwt n

    Lwennas Matub

    tiɣremt n tẓuri yedles n Wehran ussan n 25, 26 d 27 yunyu 2008
    Ahil

    Ahad 25/6/8 :

    - 14t00 ar 15t00 : Asunẓu sɣur Mass Merraḥi Yusef, Amaray Amatu n HCA, Massa Musawi, Tanemhalt n yedles d Mass Zamuc Sseɛd, aselway n tiddukla Numidya.

    - 15t00 ar 17t00 : Asarag askasi ɣef Lwennas Matub ara ssremden Mass Merraḥi Yusef, Mass Mulud Lewnawsi d Mass Bouǧemɛa Aziri.

    - 18t00 ar 20t00 : Asaru n vidyu.

    Amhad 26/6/8 :

    - 15t00 ar 17t00 : Timlilit n tmedyezt sɣur Ḥmed Leḥlu d terbaɛt imedyazen n Wehran.

    - 18h00 ar 20h00 : Asaru n vidyu.

    Sem 27/6/8 :
    - 10h00 ar 12h00 : Asaru n vidyu i warrac.

    - 15h00 ar 19h00 : Tameɣra n ccna.

    -19h30 ar 20h00 : Taggara.


    * tamsikent a d-teddu kra ara kken 3 wussan (Ttṣawer n Matub Lwennas, Taklut, Idlisen, d wayen-nniḍen.)

    Nekkni

    Sγur Awetniri
    Azulen

    Isali amenzu:

    Tiddukla “Itri” n Weqbu tessudes timsizzelt isefra ( n tmedyazt/tmedyezt…) ussan: seg 02 ar 05 Yulyu 2008 deg Weqbu. Arraz n temsizzelt-a iḍer-as-d i weltma-tneɣ Nadya Benɛmer si tiddukla Numidya n Wehran.
    Gedha yes-m a Nadya; afud anezmar i tiddukla “Itri”.
    Awetniri

    Sγur Awlawal
    Azul
    Isali wis-sin:
    Timlilit n tẓuri neɣ “ Racont-Art” i tessudus ( yal aseggas) terbaɛt n Ḥasan Metref a d-tili deg At Yanni akk d Yiɣil-Bwammas ussan: seg 10 ar 17 Yulyu 2008. Ddeqs i iruḥen seg Wehran akken ad ttekkin: Sseɛd Ẓamuc, Nadya Benɛmer, Hewwari Bessay, Akli Weɛmara…
    “A wi yeddan d wi iruḥen
    Lewhi n tefrara n ṣṣbeḥ
    S idurar-nneɣ ɛlayen
    Din kan i yelha umerreḥ
    Ǧerǧer adrar ɛlayen
    Zehhunt wallen s ccbaḥa-s
    Kra n win t-id-iẓuren
    Yuɣal-d s wul d afessas”
    I yenna Ḥmed n terbaɛt Afus i wumi nessawaḍ tamella (rreḥma).
    Awlawal

    Sγur Yella amzun ulac-it
    Azul,
    Tafaska Yusef U Qasi
    Tafaska n tmedyazt Yusef U Qasi i tessudus yal aseggas tiddukla Yusef U Qasi a d-tili seg 18 ar 22 di Γuct 2008 deg Iferḥunen. Tin d win iran ad ttekkin/t ad aznen/t 3 isefra s uγiwel i tiddukla tadelsant Yusef U Qasi, Iferḥunen ( ḥṣiγ teqqarem-as Friḥa mačči alamma tennam-iyi-d!) Tizi-Wezzu.

    D amedyaz-agi dγa i s-yennan " Anwa izedγen adrar? - d lbaz akk d umiεruf. Anwa izedγen lewεur? - d uḥdiq akk d wunguf.
    Ma d massa (madam) Nuγmun tesmekta-yaγ-d s tmenna-nni : Ay uli-iw issin, yelha win yettweṣṣin.... ur cfiγ ara amek akk akken ....
    Yella amzun ulac-it

    Sγur .
    Azul
    Timeddiyin n tsekla tamaziγt d ahil n sin wuḍan ara yessudes Useqqamu Unnig n Timmuzγa di Dzayer tamaneγt (18 d 19/09/2008)
    taldayt a d-tili s temsikent n Meεruf Rukbi, ssyen a d-tili temlilit γef tira n wungal amaziγ ideg ara ttekkin: Brahim Tazaγart, Ṭaher Weld Σmer, Ğamal.B akk d Nadya Kudac. Iḍ n 19 ad yili i tẓuri s wermud ara tessermed TRB.

    Sγur Ǧamal Benɛuf
    ALƔU !..

    ASELWAY N TIDDUKLA NUMIDYA N WEHRAN AD YEZRI DI CCREƐ


    Ccreɛ unnig n Dzayer, yerra-d ɣer Sseɛd (« Daɛi » i s-nessawal nekkni) Ẓamuc ;
    « aselway n tiddukla Numidya n Wehran » akken ad yezri di ccreɛ n Wehran, ass n Warim (Letnayen) 10/11/2008 ɣef 9 : oo n ṣṣbeḥ. Tamentilt, neɣ ssebba d ta : « Tessawleḍ-d i iberraniyen akken ad ttekkin di tefsut taberkant !... »
    Tidet : Yesnubget (yeɛreḍ)-d yiwet terbaɛt n Yeflamunen (ineɣmasen, ibugaṭuten, iberlamanen…), si tmurt n Balǧik, akken ad ttekkin deg yiwet temlilit i niqal ara d-yilin deg Wehran deg useggas .. segmi ur d-fkin ara ttesriḥ i temlilit-a, tarbaɛt-a terra ɣer tmurt n Leqbayel, anda mlalen d Leɛrac n Bgayet d Tizi-Wezzu akk d twaculin imeɣrasen (ccuhada) n tefsut taberkant…
    Ayagi ur yeɛǧib ara i teɣlift ugensu (lwiẓara n daxel) !... Ssyen i d-bdant tlufa : Acḥal d tikkelt i s-d-ssawlen yemsulta n « RG » n Wehran i gma-tneɣ-agi Ẓamuc, yernu ɣer lbiruwat n temsalin n « la drug » amzun akken d netta i d Iskubar ! Ssyen, ssezrin-t di ccreɛ n Wehran, anda s-ṭṭfen s sin iseggasen n lḥebs n leɛḍil akk d 20000 idinaren d lexṭiyya. Yerẓa ccreɛ, atan tikkelt-a rran-d ɣur-s !
    Asteqsi i d-yegran : Anda-t umettawa yellan ger udabu akk d umussu n leɛrac ?! Xuḍi amettawa-yagi, iqarr-d s weḥbas n weḍfar n ccreɛ mgal wid yettekkin di tefsut taberkant, i temsalt n gma-tneɣ-agi acimi ur teddi ara ?! Acimi ccreɛ-agi yettektilin s snat teqrinin ?! Acim ?!....
    Tamawt : Tiɣremt n teɣdemt (axxam n ccreɛ) ideg ara yezri yezga-d deg : Agni ubugaṭu Tubni (Place maître Thubeny) di tlemmast n temdint n Wehran. Ad yezri ass n Letnayen 10/11/2008 ɣef 9,00. D Bensadeq ara yilin d abugaṭu n gma-tneɣ Ẓamuc.
    Aql-aɣ yid-k a gma-tneɣ DAƐI.
    Ǧamal Benɛuf seg Wehran

    Sγur Ǧamal Benεuf
    Azul fell-awen/t
    Attan teɣtast (délibération) i d- yeffɣen si ccreɛ unnig ( Aseqqamu aneɣdam n temdint n Wehran), ass n Warim/Letnayen 17 /11/2008 ɣef lewhi n 18 (t/h) n tmeddit, mgal Sseɛd (Daɛi) Ẓamuc : « Relaxe » Aserreḥ, war aḍfar, war lḥebs, war lexṭiyya neɣ leɣrama.
    Yegra-d kan a d-nini : Ad nesnemmer, u ad nerr tajmilt i yakk imdanen i d-ibedden ɣer tama, i yellan mgal meḥyaf, ẓẓur akk d lbaṭel-agi i d-yeɣlin ɣef gma-tneɣ Ẓamuc imi mačči kan d ameɣnas n tmaziɣt, maca, d aselway n tiddukla Numidya i ibedden ugar n 28 iseggasen aya i yidra n tudert n tmaziɣt d warraw-is. Tanemmirt i wesmel-agi « imyura » ur nessusem ara akken ssusmen wiyaḍ ! Neḥṣa nezger i yiwen wugur, mazal wiyaḍ ar zdat, maca, ay akken yebɣu webrid yessawen, ad naweḍ i nessarem.
    Ǧamal Benɛuf seg Wehran

    Tekki da akken a d-tiniḍ kra neγ kra.
    Zdi-t deg Facebook
    Copyright 2006 imyura.net