Tamawit(oralité) d yiwen seg udmawen n tutlayt tamaziγt, i d-yernan γef tugett i tuqqtent talγiwin-is deg Tmazγa. Nnig waya, tamaziγt werğin teṭṭef adabu neγ tesedda adabu. Anagar tagelda n Berγwaṭa, werğin tedda tedbelt n tmurt s tmaziγt neγ akken a tt-id-nini akken nniḍen : werğin tella d tutlayt tunṣibt.D ayen ur iqebbel ahat ad yamen wallaγ maca udem amawi n tmaziγt ur iquṛeε ara i kra n weεṛad i tira n tmaziγt. Isekkilen ittwafernen mgaraden seg tallit ar tayeḍ, ayen yurzen ar tutlayt tunṣibt n imir-en, tutlayt n umnekcam.
Deg tallit n zik u zik nni send anekcum iṛumaniyen ar tmazγa, d ayen imunen ass-a, tamaziγt tella tettwaru s Tfinaγ. Γef aṭas n isebdan(stèles, monuments, statues) n uẓru, isbedden imezwura d tajmilt i imdanen yemmuten neγ d asmekti γef ineḍruyen yeḍran imir-nni, ufan tira n tmaziγt s tfinaγ. Ar ass-a kefflen-d deg Tmazγa, ula deg tmurt n izwawen anda simmal ttafen-d wiyaḍ ; anegaru d win i d-skeflen deg Texlijt n At Buyusef deg useggas 2004(sin ifḍan d kuẓ)
Deg tallit talemmast (médiévale), dγa deg tilla nni n tgelidiwin timaziγin-tinselmin, aseqdec n isekkilen n taεṛabt d ayen ahat yellan d tidet ur yessefk ara ad yenkeṛ wumdan, llan wid yeqqaṛen U Tumert yessuqel-d adlis n leqṛan ar tmaziγt. Ar zdat llan iqbayliyen yeγran taεṛabt i yuran tamaziγt s isekkilen n tutlayt-a, deg igiman wis 18, 19 akk d 20.
Asseqdec n isekkilen ilatiniyen yebda-d seg ukeččum n ifṛansiwen kan ar da akk d unadi d imahilen igan ifṛansiwen γef tutlayt tamaziγt. Deg tallit-a, iqbayliyen iγran sqedcen isekkilen-a i tira n wayen i d-snulfan deg unnar n tsekla, ladγa tamedyazt. Imeskaren n imahilen-a gan-ten sγur-sen kan neγ i lmend n unadi ussnaw.
Aεraḍ amezwaru ittunebdaren i wakken ad tuγal tira n tmaziγt s isekkilen n tlatinit d tin n medden akk tebda-d seg « les Peres Blancs », ibabaten imellalen, s ifayluten(fichiers) n iḍrisen imaziγen. Fkan-as adif s wayes tedda ar zdat tira s isekkilen-a.
Amahil n Dda Lmulud Mammeri s „Tjeṛṛumt n Tmaziγt» am akken yefka-yasen azref i isekkilen n tlatinit ad uγalen d wid yis ad tettwaru tmaziγt. Llan wid i s-isemman i tira-yagi dγa « Tamεemrit».
Ass-a tugett n wayen ittwarun s tmaziγt ittwaru s isekkilen ilatiniyen, annect-a seg iseggasen n 70 (saet tmerwin) d asawen. Ayen ittwarun simmal yettimγuṛ.
Zdat useggas n 1995, n usekcem n tmaziγt deg unnar uselmed n tmurt n Lezzayer, iselmaden n tutlayt-a, ladγa iqbaylawalen ttarun kan s isekkilen ilatiniyen. Ar γur-sen ulac tuγalin ar deffir, tamaziγt tufa isekkilen n tira-s, ma γas ulac kra uskasi(débat) ittunebdaren gar wid teεna taluft.
Tira-ya n tmaziγt s isekkilen ilatiniyen simmal tettṣeggim, ladγa s uwelleh n l’INALCO(1998) i yefkan i iman-is iswi n uṣeggem n tira n tmaziγt.
Ayen akk imzunaden deg wannect-a, dakken ass-a, ma γas aseqdec n isekkilen ilatiniyen sγur wid ittarun s tmaziγt yuγ amḍiq amenzu, maca deg ayen yurzen tasertit ulac dacu d-tεewwel tedbelt(administration) s wudem unṣib γef tira tunṣibt n tmaziγt. I wakken ad iẓer umdan annect-a yuser kan ad iger tamuγli-s ar idlisen n uγerbaz s wayes sselmaden tamaziγt. Idlisen anda dduklen-t tira s taεṛabt, tifinaγ akk d tlatinit. Dayen ur qebblen ilugan n uselmed.
Timlilit a d-tesuddes Tidukkla n Iselmaden n Tmaziγt n Tizi Wezzu ussan n 29 akk d 30 deg Wenbiṛ 2006 ad tili d tagnitt i usqerdec, i uskasi d umbaddal anda imusnawen n tutlayt akk d imusnawen nniḍen akk d wid ittarun tamaziγt ad εerḍen a d-rren i usteqsi yerẓan aqeṛṛu : anwi isekkilen i s-iwulmen i Tmaziγt ?
Tidukkla tegr-ed tiγri i uttikki deg temlilit-a.
Asabtar n uttikki i tzemrem a t-id-tzedmem da, ččaṛet-t, aznewt-t s „Fakks“ neγ s internet ar uṭṭun neγ ar tansa-ya n email ugessar.
Fakks : 026 26.91.70
Tansa n email : iselmaden.tamazight@gmail.com
Isteqsiyen da :
Tel : (+213)073.37.30.76. ou (+213)071.37.70.10
(Tasuqelt n teγri seg tefṛansist ar teqbaylit sγur Winna)