Kles(Rijistri)
Isalen  
  • Izen n Σumar Derwic γef wesmel poetasdelmundo.com
  • Tadiwennit akk d Ferḥat sγur Apulee.com
  • Ilmend n sin wussan n tezrawt (unadi) i yettwasudsen deg Wehran
  • Ferhat deg Moyeuvre-Grande
  • Isteqsiyen i Mass K. Naït-Zerrad
  • Asteqsi: dacu ara nexdem ?
  • Atan wahil yeḍran deg Wehran
  • Ulγu n Umussu n Timanit i Tmurt n Yeqbayliyen
  • Tagnit deg tella tmaziγt deg tmurt-is ass-a
  • tamkarḍit taγelnawt n Dzayer: Timlilit d wemyaru
  • Racid ΣELLIC tewwi-t tmettant
  • Tamendawt
  • Taẓrigt tis-sḍis (6) n tfaska n tmedyazt tamaziγt Mulud At Mεemmer
  • ABUDDU ILMEND USEGGAS AMAYNUT 2008
  • Asmel amaynut s Teqbaylit
  • D lewhayem! Ayen iḍerrun ussan-agi d Ikerdiyen msakit
  • I tecbeḥ tmurt-nneγ, lemmer tella deg-s tlelli!
  • Shirin Ebadi : tamṭṭut n akw inaẓaren
  • Wehran: Kra yellan yella mgal-nneγ ass-a
  • Amulli wis kraḍ γef tmenγiwt n MHENNI Ameẓian
  • Tamurt n Leqbayel, Lqaεida teṭṭef deg walal-is
  • KRA N WIN ITEDDUN ΓEF TIDETT YEṢṢAWAḌ
  • Issin-iyi ad ak-issineγ !
  • Amussu n Timanit yugi ad yettikki deg tefranin n Mayu 2007
  • Nγan Remḍan Ḥaifi assa n 24 deg Furar
  • Ur ten-ntettu, ur ntettu azal nsen
  • Nna Fa ad tuγal ar Munryal deg Furar-agi
  • Ğamal Benεuf: Isalen sγur tiddukla n Numidya & Ahil n tfaska tadelsant n Timidi d Tmerrit 2007
  • 2007 d aseggas n yidles aεṛab deg tmurt Umaziγ.
  • Anwi isekkilen i Tmaziγt ?
  • Tamazγa: Ussan n Wedlis Amaziγ
  • Tidak n Nna Fa
  • Nγan Σisat Rabeḥ
  • Tuγalin n Dda Sliman ar Tmurt
  • Sers iγsan-im deg talwit
  • Agdal n temlilit n Tefrit (Aqbu)
  • Zemmem, qemmem, ṭṭef imi-k susem.
  • Tabrat n Ğamel BENΣUF
  • Tiγri n wedrar
  • Immut win akken i s yennan :"Tamaziγt d yemma-s n tutlayin."
  • Aqbuc n ddabex neɣ nnif n twaɣit
  • Tisusaf mači d-aman kan, rregmat mači d-awal kan.
  • Aγmis "Iẓuran" yuγal-d ?
  • Aqusis Ussnan n Tesdawit n Bgayet
  • Tamaziɣt deg Wehṛan (Win yebɣan iqqaṛ: amek ?)
  • Gilles Duceppe ar tmeɣra n Yennayer
  • Tamkarḍit
  • 20 Yebrir n 1980 : Tafsut n tirrugza
  • spacer
    Imagraden

    | | |

    Agdal n temlilit n Tefrit (Aqbu)

    TimlilitTifrit.pngAdabu azzayri amesγullu igdel Timlilit niqal ad d-yeḍrun ass umhad 21 deg Cṭember   i lmend n usqerdec n iγeblan n tmurt iqbayliyen. Taγiwant n Weqbu iqeblen tazwara ad teḍru temlilit-a deg uxxam n warrac ibezṭaḥ tuγal ar deffir yiwen wass send(uqbel) ass n temlilit. Igensasen n FFS yeṭṭfen taγiwant-a nnan-d dakken «Lwali » n Bgayet iḥeṛs-iten-d i wakken ur ttağğan ara a d-yeḍru umlili-ya. Akabar n FFS issuturen tukksa n »waddad n lḥeṛs » seg useggas n 1992 ikker ass-a issers s yima-is lḥeṛs γef imdanen istenyan «Tiγri n Tifrit».

    Ma xas akken awal iffeγ dakken timlilit ur tettili ara, aṭas i d-yusan ar Weqbu, azal n twinest(100) n imdanen ittwassnen deg unnar n tsertit igan tikli dinna deg teγremt n Weqbu armi d axxam n tγiwant ufan tbelleε ass-nni kan dγa. Wissen acuγer ?!!

    Asqamu d-isuddsen(i d-yuṛganizin) timlilit-a yeγra-d alγu i wid d-imyagaren dinna zdat n tγiwant. Sinna yal yiwen innejmaε s axxam wer acewwel wer taṛuzi. Wid d-isuddsen timlilit qqimen agraw dinna yakan deg Weqbu i wakken ad mwatan γef usuddes n temlilit ass n 23 akk 24 n wayyur n Unbiṛ i d-iteddun akken bγun ilin wuguren.

    Amussu i Timanit n Tmurt n iQbayliyen, illan d yiwet n tdukkla gar tiyaḍ illan deffir n temlilit-a, iwwet-d s tezmart deg ugdal-a, deg uqḍaε-a, n temlilit-a sγur adabu aseṭṭaf. Amussu i Timanit inna: annect-a d aγullu n imdanen γef izerfan-nsen n tlelli. Inna-d daγen ma uguren-a rnan-d ur ttwakksen ara, ad d-isuffeγ aberreḥ i medden ad d-ffγen ar izenqan deg tmurt n iqbayliyen akken ma tella.

    Ayen akka d-yeḍran iskan-d i tikkelt nniḍen dakken tifrat i iγeblan akk d uguren nettemlil ad ten-naf deg  timanit n temnaṭ n tmurt n iqbayliyen i wakken igensasen n ugdud aqbayli ur ttilin ara d tiεelğtin gar ifassen n udabu.

    Deg wakud imi adabu amsaεṛab iger irebbi, akken ad yaweḍ ar iswi-s aserti, i ineslemiẓriyen at ičumar isebben timenγiwt n 200 000 (snat twinas igima) n imdanen seg useggas n 1992, isseγli-d udabu-ya aldun n weḥras aẓayan γef iqbayliyen, tadamsa nettat tetteddu anagar s tjuεal, idles tekksen-as azal yal ass, asuffeγ seg iberdan deg tukksa n temḥaddit i  imdanen d wayla-nsen irra tili, aya akk rnan-as-d asekcem n ineslemiẓriyen d usebγes-nsen ar tmurt n iqbayliyen i wakken ad tt-ṛzen. Tamurt n iqbayliyen tezga-yasen-d d tiẓẓit deg taγect-nsen skud teqqim d agni n tlelli, n twizi, n tugdut akk d uḥaddi n yidles amaziγ.

    Agdal, aqḍaε, n temlilit d-igren iswi n usqerdec n iberdan i lmend n uḥuddu n yimal(avenir) n ugdud azwaw ur d-aγ-iḥebbes ara γef tinin n tedmi-nneγ, ttexmam-nneγ, γef umaynut ad d-yilin deg tmendawt(constitution) ; ur d-aγ-iḥebbes ara diγen γef tiγri i ugdud azwaw akken ur iteddu ara ar tefranin ma yella tamendawt-a tamaynut ur tefka ara azref i iqbayliyen ad seddun tiγawsiwin-nsen s yiman-sen deg timanit i temnaṭ-nsen.

     

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    Ulac win i d-yennan kra γef umagrad-a. Ilik(kem) d-amdan amenzu ara d-yinin kra fell-as.

    Copyright 2006 imyura.net