Kles(Rijistri)
Isalen  
  • Feṣṣlen-as-d tamendawt tamaynut i Butefliqa, rnan-as-d ticrurin
  • Kra si ccreε n (Daεi, aselway n Numidya) wass n Warim/Letnayen.
  • Izen n Σumar Derwic γef wesmel poetasdelmundo.com
  • Ilmend n sin wussan n tezrawt (unadi) i yettwasudsen deg Wehran
  • Ferhat deg Moyeuvre-Grande
  • Isteqsiyen i Mass K. Naït-Zerrad
  • Asteqsi: dacu ara nexdem ?
  • Atan wahil yeḍran deg Wehran
  • Ulγu n Umussu n Timanit i Tmurt n Yeqbayliyen
  • Tagnit deg tella tmaziγt deg tmurt-is ass-a
  • tamkarḍit taγelnawt n Dzayer: Timlilit d wemyaru
  • Racid ΣELLIC tewwi-t tmettant
  • Tamendawt
  • Taẓrigt tis-sḍis (6) n tfaska n tmedyazt tamaziγt Mulud At Mεemmer
  • ABUDDU ILMEND USEGGAS AMAYNUT 2008
  • Asmel amaynut s Teqbaylit
  • D lewhayem! Ayen iḍerrun ussan-agi d Ikerdiyen msakit
  • I tecbeḥ tmurt-nneγ, lemmer tella deg-s tlelli!
  • Shirin Ebadi : tamṭṭut n akw inaẓaren
  • Wehran: Kra yellan yella mgal-nneγ ass-a
  • Amulli wis kraḍ γef tmenγiwt n MHENNI Ameẓian
  • Tamurt n Leqbayel, Lqaεida teṭṭef deg walal-is
  • KRA N WIN ITEDDUN ΓEF TIDETT YEṢṢAWAḌ
  • Issin-iyi ad ak-issineγ !
  • Amussu n Timanit yugi ad yettikki deg tefranin n Mayu 2007
  • Nγan Remḍan Ḥaifi assa n 24 deg Furar
  • Ur ten-ntettu, ur ntettu azal nsen
  • Nna Fa ad tuγal ar Munryal deg Furar-agi
  • Ğamal Benεuf: Isalen sγur tiddukla n Numidya & Ahil n tfaska tadelsant n Timidi d Tmerrit 2007
  • 2007 d aseggas n yidles aεṛab deg tmurt Umaziγ.
  • Anwi isekkilen i Tmaziγt ?
  • Tamazγa: Ussan n Wedlis Amaziγ
  • Tidak n Nna Fa
  • Nγan Σisat Rabeḥ
  • Tuγalin n Dda Sliman ar Tmurt
  • Sers iγsan-im deg talwit
  • Agdal n temlilit n Tefrit (Aqbu)
  • Zemmem, qemmem, ṭṭef imi-k susem.
  • Tabrat n Ğamel BENΣUF
  • Tiγri n wedrar
  • Immut win akken i s yennan :"Tamaziγt d yemma-s n tutlayin."
  • Aqbuc n ddabex neɣ nnif n twaɣit
  • Tisusaf mači d-aman kan, rregmat mači d-awal kan.
  • Aγmis "Iẓuran" yuγal-d ?
  • Aqusis Ussnan n Tesdawit n Bgayet
  • Tamaziɣt deg Wehṛan (Win yebɣan iqqaṛ: amek ?)
  • Gilles Duceppe ar tmeɣra n Yennayer
  • Tamkarḍit
  • 20 Yebrir n 1980 : Tafsut n tirrugza
  • spacer
     

    | | |

    Zemmem, qemmem, ṭṭef imi-k susem.

    1992_bouche_cousue_m.jpg

     

    Wissen ul-is amek yeṛγa, tmurt n Yeqbayliyen? 

    Akken ma nella nekker-d seg ddaw uzaglu unabaḍ n tmurt n Ledzayer. Ayen yeḍran tikkelt- agi d Mass Ferḥat Mehenni, d ayen yessen seg wass-mi yella d llufan, maca γas anecta mačči d amaynut, yella deg-s daγen kra n umaynut. 

    Tikkelt-agi amzun kksen i yemma-s mmi-s seg tlemmast n irebbi-s, kksen-as mmi-s γγlayen fell-as aṭas. 

    D tidet tayemmatt-agi γuṛ-s tarwa nniḍen, maca γas akken aṭas i temmermad, γas akken ulac ansi d wanida ur tečči tiγṛit, allen-is d tid-ak yettgerrizen tamuγli, ur tezzin ara fell-asent izaylalen. 

    Allen-is walant ayen yellan d webrid yessufuγen, walan-t d mmi-s γγlayen fell-as aṭas i deg yella usirem-is, akken ad tekker γef yiman-is, ad tteddu γef iḍarren-is, ad tsel i mmi-s icennu fell-as s uburrez “ m´ur telli d tilemẓit, m´ur tecbi tawizett, m´ur tṛeqq am tergit...atg”. 

    Tamurt n Yeqbayliyen tikkelt-agi tḥulfa s yiman-is amzun yemmut-as Muḥya tikkelt tis snat, wissen amek yeṛγa wul-is? 

    Nekk yellan deg inig yewweḍ-iy-id ujajiḥ n iqjemyaṛ-nni n maras, wid-ak i s-d-yesker wemcum deg-s times. 

    D iqjemyaṛ ih, wid-ak-nni icennun ḥala γef lxusuf d lkusuf, nerna nessalay deg ccan-nsen s igenni. 

    Lemmer tella deg-sen tiqit n tmussni, dacu n umeslay d-yeggran d lawliyyat n Bgayet yugin ad yecnu Ferḥat s ddaw yemma Guraya? 

    Muḥya tanemmirt, teğğid-aγ-d ayen s-nettmagar ussan d wurfan-nsen: “ A nnger-im a taγeddiwt!”.

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    Ḥemmu - Tinin-is...
    War isem - Tinin-is...

    Copyright 2006 imyura.net