Kles(Rijistri)
Isalen  
  • Feṣṣlen-as-d tamendawt tamaynut i Butefliqa, rnan-as-d ticrurin
  • Kra si ccreε n (Daεi, aselway n Numidya) wass n Warim/Letnayen.
  • Izen n Σumar Derwic γef wesmel poetasdelmundo.com
  • Ilmend n sin wussan n tezrawt (unadi) i yettwasudsen deg Wehran
  • Ferhat deg Moyeuvre-Grande
  • Isteqsiyen i Mass K. Naït-Zerrad
  • Asteqsi: dacu ara nexdem ?
  • Atan wahil yeḍran deg Wehran
  • Ulγu n Umussu n Timanit i Tmurt n Yeqbayliyen
  • Tagnit deg tella tmaziγt deg tmurt-is ass-a
  • tamkarḍit taγelnawt n Dzayer: Timlilit d wemyaru
  • Racid ΣELLIC tewwi-t tmettant
  • Tamendawt
  • Taẓrigt tis-sḍis (6) n tfaska n tmedyazt tamaziγt Mulud At Mεemmer
  • ABUDDU ILMEND USEGGAS AMAYNUT 2008
  • Asmel amaynut s Teqbaylit
  • D lewhayem! Ayen iḍerrun ussan-agi d Ikerdiyen msakit
  • I tecbeḥ tmurt-nneγ, lemmer tella deg-s tlelli!
  • Shirin Ebadi : tamṭṭut n akw inaẓaren
  • Wehran: Kra yellan yella mgal-nneγ ass-a
  • Amulli wis kraḍ γef tmenγiwt n MHENNI Ameẓian
  • Tamurt n Leqbayel, Lqaεida teṭṭef deg walal-is
  • KRA N WIN ITEDDUN ΓEF TIDETT YEṢṢAWAḌ
  • Issin-iyi ad ak-issineγ !
  • Amussu n Timanit yugi ad yettikki deg tefranin n Mayu 2007
  • Nγan Remḍan Ḥaifi assa n 24 deg Furar
  • Ur ten-ntettu, ur ntettu azal nsen
  • Nna Fa ad tuγal ar Munryal deg Furar-agi
  • Ğamal Benεuf: Isalen sγur tiddukla n Numidya & Ahil n tfaska tadelsant n Timidi d Tmerrit 2007
  • 2007 d aseggas n yidles aεṛab deg tmurt Umaziγ.
  • Anwi isekkilen i Tmaziγt ?
  • Tamazγa: Ussan n Wedlis Amaziγ
  • Tidak n Nna Fa
  • Nγan Σisat Rabeḥ
  • Tuγalin n Dda Sliman ar Tmurt
  • Sers iγsan-im deg talwit
  • Agdal n temlilit n Tefrit (Aqbu)
  • Zemmem, qemmem, ṭṭef imi-k susem.
  • Tabrat n Ğamel BENΣUF
  • Tiγri n wedrar
  • Immut win akken i s yennan :"Tamaziγt d yemma-s n tutlayin."
  • Aqbuc n ddabex neɣ nnif n twaɣit
  • Tisusaf mači d-aman kan, rregmat mači d-awal kan.
  • Aγmis "Iẓuran" yuγal-d ?
  • Aqusis Ussnan n Tesdawit n Bgayet
  • Tamaziɣt deg Wehṛan (Win yebɣan iqqaṛ: amek ?)
  • Gilles Duceppe ar tmeɣra n Yennayer
  • Tamkarḍit
  • 20 Yebrir n 1980 : Tafsut n tirrugza
  • spacer
     

    | | |

    Gilles Duceppe ar tmeɣra n Yennayer

    Gilles Duceppe, amalway n ukabar azarugiẓri Bloc Québécois yusa-d ar tmeɣra n Yennayer id-tessali tdukla tadelsant Tafsut deg uxxam n tsuta n tezniqt « Lajeunesse » di Muntryal.
    Mi id-ewweḍ, mgagin akw fell-as am uselway n tmurt. Iwlafen, tikamiratin, azulen, ansufen,…lḥasun macci d yiwet!

    Netta, tezga tecmumeḥt isartiyen ɣef udem-is u itti lfuḍa ɣef umgarḍ-is.

    Macci d tikkelt id-yusa Gilles Duceppe ar Leqbayel. Seg wass-mi I imlal d Ferḥat Mhenni, d tikkelt tis snat id-irza ar tmeɣriwin nneɣ.

    Tikkelt-a taneggarut, ass n seb deg iḍ, yusa-d akken ad d-issarbeḥ assegwass ameggaz I Izwawen n Montryal u akken daɣen, imi ussan-a ar teddunt tafranin tifidiraliyin, ad d-immeslay ɣef tektiwin ukabar-is idmen abrid n uzarug I tmurt n Kibik (Québec). Ladɣa tedda-d yid-s daɣen u temmeslay-ed ɣef anect-a Viviane Barbeau, taɛeggalt n Bloc Québécois di tafranin-a di temnaḍt I deg d-izga uxxam n tsuta I deg d-tella tmeɣra  yagi n Yennayer.

    Gilles Duceppe, ur isḍuqet ara awal akken d-inna di tazwara n ini ines: “ur sḍuquteɣ ara fell-awen awal, imi ass-a d ass n tmeɣra!”. Maca iwwi-d awal ɣef Leqbayel n Muntryal d wugurren ttemlilin nutni d iminigen nniḍen am miḥyaf deg uxeddim iweqmen u inna-d “issefk ad nxedmet akken, afus deg ufus, akken a nekkes anect-a gar a neɣ, akken tarwa nwen ad yili ɣur sen imal am tarwa akw Ikibikiyen”.

    Ibda-d ini-s s “Azul” u ikfa-t s “Azul” nniḍen, ayen I wumi ewwten afus akw medden u igar-d daɣen awal ɣef Ferḥat d “ttwaɣit icegben tisiswa” mi isla s wayen iḍran d mmi-s. Am isartiyen akw, ur ittu ara di tazwara n ini-s awal aziḍan: “ass-a nusa-d ɣur-wen, ar tmeɣra nwen, ar tmeɣra nneɣ d tirni imi nekwni d kunwi u kunwi d nekwni.”

    Viviane Barbeau daɣen tessenta-d kra n wawalen  ar I idegren Leqbayel izedɣen anda id-bed  d tqɛeggalt ad tt-farnen di tafranin. S wawal awezlan, aziḍan id-sawel ar tafranin acku “ ala tasartit I izemren aɣ d-ssukkes deg uguren nettidir myal ass”.

    Ma d tameɣra teḍra-d ama kken d-ḍeru zik: mlalen medden, wa iseqsa ɣef  wa u cerhen wulawen. Lḥasen Ziani, di teɣmert,  izenz adlis-s aneggaru n tmedyazt: Tijeǧǧigin n wawal.

    Ar ɣur-s diɣen, tadukli tadelsant Axxam Umaziɣ di Montryal tessal-id tameɣra nniḍen di Collège Jean-de-Brébeuf . Ar dinna d tiwaculin I yusan aṭas u tigi ttasent-ed am deg isensiyen nneɣ n tmurt: myal yiwet tewwi-d yid-s seksu. Dɣa ccan mmedden, ceḍḥen, ḍsan. Wa isudun deg wa u wa iqqar I wa: yennayer ameggaz! Dinna daɣen Belqasem Iḥiǧaten iṭṭef tabla s idlisen-is.

    Ssarameɣ ad ttilint akka tmeɣriwin myal assegwass u mennaɣ daɣen ad ngerrez acemma tudsa nsent imi akka llant tura, xas d allalen I tt-iksen, ur ssawḍent ara ar tmeɣriwin id-ittilin ar igduden akw idren di Muntryal.


    M.A.U

    Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


    Ulac win i d-yennan kra γef umagrad-a. Ilik(kem) d-amdan amenzu ara d-yinin kra fell-as.

    Copyright 2006 imyura.net