 |
| | | | Tiṣerriḥt Tagraγlant n Izerfan n Wemdan... (III) di 10 dujember 1948ANAKCAMImi asmussen n lḥerma i ttalasen akkw iεeggalen n twacult talsawt d izerfan n sen yemsawan, d nitni i d llsas n tlelli, taγdemt akk d-tifrat deg wmadal (di ddunit).Imi kra n widn nesmussun ara izerfan n wemdan d w...(i t-id-yesẓergen d Winna) Iγil D WefruIγil d Wefru d tadyant n Lezzayer yettwacergen γef sin iberdan : abrid n tatrara d izerfan n umdan, i γef ttnaγen Uzwaw d Titem, d ubrid n tineslemt d tiεuṛṛebt i γef ulin s adrar Muḥ emmed d Σuqba.Tanekra d yimenγi n Uzwaw d Titem, γef izerfan d ...(i t-id-yesẓergen d Angwmar) Asenfar i Timanit n Tmurt n IqbayliyenTazwart1) Imi tugna(Personnalité) n ugdud aqbayli tezga tufrar , di yal tallit, s tutlayt-is akk d uẓar-is amaziγ. Tuddsa(Organisation) n tmeṭi-s, tayri n tlelli. Deg wqadeṛ akk d tayett ittakk i wiyaḍ, timmad-is ur tuqtent ara ar igduden n-iḍen...(i t-id-yesẓergen d Winna) Muḥend At IγilTazelmaṭ texser, teyffust ur terbiḥ ara.D-taceqquft n umezgun deg illan kkuz(4) isekkiren(actes). Tamuggit n uzulal(absurde).Udmawen igejdane : amazwar ar tefranin, anessemdu ines.Taceqquft-a tettezzi γef amek ttidiren imdanen ticki wid i iseddayen...(i t-id-yesẓergen d Angwmar) Tadiwennit taneggarut akk d Dda Lmulud (Algérie Actualité)I lmend n usmekti wiss 16 n tmettant n Dda Lmulud At Mεemmer, nerra-d tadiwennit ines taneggarut s-iga uγmis "Algérie Actualité" d iffγen deg uṭṭun n 2 ar 8 Meγres 1989.(i t-id-yesẓergen d Winna) Tafrara ungal sγuṛ Salem ZeniaTagi t-tadyant n yiwen weqcic, d aqbayli. Asmi yella d ilemẓi immuger yiwet teqcict yebγa at-tyaγ nnan-as : " alla! mačči t-tagi i-k ilaqen " .Alaxater taqcict nni tugar-ik s kra iseggasen.Asmi i d immed inuda f tlelli n tmurt, inuda f iz'uran-is yu...(i t-id-yesẓergen d Angwmar) Izen I ItranTullizt n science-fiction yura Terry Bisson s teglizit, tasuqilt ar teqbaylit Amor Rekis Taγect tamezwarut: -D aksum akk ! Taγect tis snat: -Yaah ? ! d aksum? Taγect 1ut:- D aksum ih. Tafekka-nsen akk d aksum. Tis snat: -Amek akka ? 1ut: - Ur ye...(i t-id-yesẓergen d Angwmar) Tasuqilt n yiwet si tullizin n "Stounding Stories"Aderbuz meqqer, annect ila-t i yeţwaṣka* (yebna) . Win i t-yebnan ur s-iga azal i wexxam acku aderbuz bennun-t medden d amecṭuḥ kan neγ ahat yeţwaṣka i wayen nniḍen. M’ ara tebγuḍ a ţ-kecmeḍ γur-es, yella usanen yeţţader si tniwelt. Nnig n wak...(i t-id-yesẓergen d Amnay) Timlilit TaneggarutTullizt s teglizit ‚“After Twenty Years” n wemyaru amarikan William Sydney Porter (O. Henry), tasuqilt ar teqbaylit Amor REKIS.Tikli n ubulis mi d-yettali deg wezniq deg-s lhiba, mačči d zzux maca d tin yellan s tidett deg-s acku drus imne...(i t-id-yesẓergen d Angwmar) W. F. Nietzsche S TEQBAYLIT (Akka i imeslay Zaratustra)Akka i imeslay Zaratustra Ayen ad d-yeddun s ddaw d tukkist seg weḍris yura W.Friederich Nietzsche, deg yiwen n wedlis i yufraren ger wiyaḍ.Isemma-yas : Also sprache Zarathustra.Azwwel n tukkist-a i d-iwiγ: Zarathustra's Vorrede.. Akka i t-ibeddu :...(i t-id-yesẓergen d Amnay) Brahim Zellal : Mḥend UccenBrahim Zellal : Mḥend Uccen
(Le Roman de Chacal)
Adlis s teqbaylit d tsuqelt s tefransist yura Brahim Zellal
sγuṛ Amor REKIS
Uxeldun yennad d akken : « Imaziγen ḥekkun aṭas tmucuha limer ad asen yeqqim yiwen aten yar...(i t-id-yesẓergen d Angwmar) Iḍrisen s TCELḤIT (Larbi Moumouch)(….)Mani sul walan igduden d ulli, maci γer-neγ, a ayetma ; din n-llan Iwunak.Awanek (Etat)? ma t igan ? Ad ur tegg˚dem! Reẓmat wasa (γilad/ rux-a) i imezgan, acku wasa rad a wen-iniγ yan wawal xef tmettant n igduden.Awanek, d isem n yan uγẓen akk˚...(i t-id-yesẓergen d Amnay)
| |
 |
| | | | TILELLITILELLI Ameslay i tlelli TIƔWIST TANEGGARUT... “ TIƔWIST TANEGGARUT...”
(Tamezgunt)
Ibuddan:
I Kateb Yasin d Mḥemmed Isyaxem; i Muḥya d Ɛe...
| |
|
|
| |
TIMENZA |
|
 |
| | | TAYRI N LEBDA (Tullist) by host | -« Ilaεnaya-k mur yi-d-tenniḍ, ma tεelqeḍ-d ayen akken ik-d-fkiγ ? »
-« ih εelqaγ-t-id » i yenna weqcic-nni. Tuγal tenna :
-« tanmirt-ik ihi, meqqar ad d-ruḥen wid yebγan ad lemden timsirin n tmaziγt ».
Tafat tefka-yas tamezzuγt, tettu akk γer wacu id-truḥ, tuγal tenṭaq γer teqcict-nni tenna-yas :
-« ilaεnaya-m a tamsiwt, d acu εni id-tεelqeḍ γef tmaziγt ».
-« d timsirin ara nexdem γef tmaziγt, ma teεna-kem temsalt, tzemreḍ ad d-tkecmeḍ » i tenna temsiwt-nni. | Tamγart d teslit-is... by host | Qqaren-d yella yiwen n uxxam zik-nni, deg-s tamɣart d mmi-s d teslit-is. Tamɣart-nni d teslit-is am umcic d uɣerda neɣ, ugar, am temɣart d teslit…di Tmurt n Leqbayel n zik-nni : a wufan tamezwarut d Lalla, tislit-is d taklit kan.
Dɣa ulac d acu ur (d)as-tesbubb temɣart i teslit-is d ihwah, akken kan ad as-yebru mmi-s. Yal tameddit n wass, ad d-tcellef fell-as leɛǧeb, ad as-d-tales i mmi-s ayen tga d wayen ur tgi, ayen d-tenna d wayen ur d-tenni. | Cifi d taxbizt-is by Bercus | Awal γef tcequft Tacequft-a turar i tikkelt tamenzut ass n 05/07/2006 i lmend n usmekti wis 54 n tmunentt n Lezzayer deg taddart n Tiwal, taγiwant n’At Wemεuc. Yura-tt: BUSAΣUD Laḥsen (Anebdu 2006) Uraren-tt: - ΣABID MESTAFA MMIS N ZUBIR (Σemmi Σli)
- MEZWED ΣABDELḤAQ (Σacur)
- ΣABID ΣAMIROUCHE (Si mhenni)
- BUQIDER RAZIK (Cifi)
- MAHRAWI YIDIR (Sidi lbugus)
- ΣABID NAMER (Grifu)
- ΣABID MESTAFA MMIS N ZI HAMMOUDA (Yiwen deg iεeṣkkṛiyen)
- Yiwen weqcic mačči n Tiwal nettu isem-is (Yiwen 'g iεeṣkkṛiyen)
- AΣRAB MANSUR (Asirem1)
- ΣABID ḤMED (Asirem2)
| Abrid umezruy by djamal.B | Muḥend U Harun 
yedder d ameγnas Yemmut d ameγras 11 iseggasen di lḥebs, ur yukir ur yenγi, ddnub-is imi yebγa akken tutlayt-ines ad tili d tunṣibt di tmurt-is, yabγa ad tuγal d timmad n Ledzayer tadzayrit. D agujil si baba-s, imi baba-s yeγli deg wegni n yiseγ deg tegrawla n weslelli n tmurt-nneγ n useggas n 1954. Amecwar-ines di tγuri: Yebda-tt asmi yesεa 11 iseggasen deg yiwen uγerbaz n iγallen n Yefransisen, imi di tallit-nni mazal ur tewwi ara tmurt-nneγ azarug-ines. | Tamacahut n yitran II by Lidya A. W. | .jpg)
Tamacahut-agi ḥekkun-tt wid yecfan, di tlemmast n wuḍan seddaw yitran. D tamacahut n yiwen umennay i deg ttasmen ula d wat igenwan, tahuski, tazmert d temẓi. Imi t-yessufeɣ baba-s agellid si lɛerc, yunnag ar tmura n lewḥuc d izerman wer tugdi, wer unezgum... | Rumpelstilzchen s teqbaylit. (Arezqi n Seεdi) by arezqi n se3di | Rumpelstilzchen d yiwet n tmacahut n Grimm (Lalman), Amacahu, awal-iw ad yelhu am tteffaḥ lleḥlu.. Yella zik-nni, yiwen ureḥḥay,d aẓawali maca yesεa yelli-s d tahuskayt tugar tasekkurt. Yiwen wass, yusa-d ureḥḥay ad yemmeslay i ugellid, yennay-as “ sεiγ yiwet n yelli, tzeṭṭ alim tettarra-t d izuraz n wureγ” Agellid yenna: "wagi d idles, d idles igerrzen! Ma yella yelli-k am akka tenniḍ, awi-tt-id azekka γer weγrem, xseγ ad waliγ ayen tessen” | "FELFLA" : Tamεayt s teqbaylit sγur Σebdelḥamid Baḥfir by Winna | TAZWART  Timucuha, neγ timεayin, ṭṭuqqtent deg timawit n Tmaziγt. Maca, yal tama n Tmazγa temmal-d tamεayt 1-ines akken-nniṭen, yal wa yemmal-itt-id akken i tt-yessen. Ger tamawin2-ayi nefren-d yiwet taddart ger tudrin iγef d-nerza, tudrin-ayi d tid n Leqbayel n Berğ bu Σririj, yecban akka Ilmayen, Ijjeεfer, Aεeccabu, Tawrirt, Izzexnin...atg. Ulayγer a tent-id-nsemmi yakk, ṭṭuqqtent tudrin. Ad neṭṭef kan yiwet gar-asent, ad nfareṣ tagnit a d-nemmeslay akka fell-as, a d-nemmeslay cwiṭ γef taddart n Σeccabu n tγiwant n Teffreg, imi deg-s i d-nelqeṭ tamεayt-ayi i wumi semman da tamεayt n Felfla. Llan daγen wid i s-yessawalen Σeṣfur u Lehwa, wiyaṭ fkan-as isem-nniṭen. Ayen ara d-nini γef taddart-ayi icuba ayen yellan deg tudrin i s-d-yezzin. Ulamma γas, yal taddart tettwassen s kra i tesεa, yella wayen ara tt-iferzen γef tid-nniṭen... | Tamacahutt n tuḥdiqt by | 
Tagi d yiwet n teqcict, tluled tamelsit (innocente) am yal llufan id yeldin allen-is di tmurt n lanjiri. Ay acḥal tecbeḥ, s teksumt taleqqaqt, s tqemmuct tazuggaɣt, d tcebbubt tareqqaqt. Niqal d aqcic i ttraǧun imawlan ad ilal, imi timɣarin akk n taddart (si sstut ar weltma-s) urgant d aqcic ad ilalen. Di leɛwayeḍ nnsent, uqbel ad lal teqcict ttargunt "timeḥremt", ma d taqcict agi atan tluled s userwal, a lɛar i cuban wa !!! I tura amek ara xedmen imawlan-is ? Heggand ikerri, ɛerḍen-d medden, yuzzel wawal d aqcic ad ilalen, finalma daɛwessu agi txedmasen "ptipu"... | "Feṭṭiwej, Tamacahut n tbelfeḍt war afriwen" tamacahut n Djidji Nait teffeγ-d tura di teẓrigin Lulu.com by admin | Feṭṭiwej, "tamacahut n tbelfeḍt war afriwen" d tamcahut yura John Burningham, i d-terra Djidji Nait ɣer teqbaylit, s usuneɣ, i warrac iqbayliyen d wid yebɣan ad lemden tutlayt-a. I warrac akk yesɛan si 3 ɣer 6 n iseggasen, i wakken ad issinen, s tutlayt-nsen, d acu i d anamek n wayeḍ, ad lemden amek ara t-qeblen gar-asen, ara t-qadren, akken yebɣu yili yemgarad fell-asen. I warrac-nneɣ uḥricen.
Tazwart-is n Sɛid At Mɛemmer | TIƔWIST TANEGGARUT... by admin | “ TIƔWIST TANEGGARUT...” (Tamezgunt) Ibuddan: I Kateb Yasin d Mḥemmed Isyaxem; i Muḥya d Ɛellula; I Mebruk At Ḥami d dda Akli n At Lḥaǧ Muḥ; I Ɛmer Mezdad d Racid Ɛellic; I Akli Qbayli d Sɛid At Mɛemmer; I umeddakel-inu n wugar n 35 iseggasen aya “Saɛid Ẓamuc”; I wid yakk yuklalen... Seg wul. |
| |
 |
 | | Tamenzut |  |
 |  |  | | TIƔWIST TANEGGARUT...
“ TIƔWIST TANEGGARUT...” (Tamezgunt) Ibuddan: I Kateb Yasin d Mḥemmed Isyaxem; i Muḥya d Ɛellula; I Mebruk At Ḥami d dda Akli n At Lḥaǧ Muḥ; I Ɛmer Mezdad d Racid Ɛellic; I Akli Qbayli d Sɛid At Mɛemmer; I umeddakel-inu n wugar n 35 iseggasen aya “Saɛid Ẓamuc”; I wid yakk yuklalen... Seg wul. ...Aḍris akken ma yella | Asmuḥyet n "Mathilde" - J. Brel - - Sεid At Mεemmer -
Asmuḥyet n "Mathilde" - J. Brel -
- Sεid At Mεemmer - 
A yemma d lawan n lmut
Dεu-yi a d-teqqel tefsut
Wa nnaγ tuγal-d Lyaqut
A bu tberna eğğ-iyi tiqit
Ad tt-ssdendneγ tameddit
Tuγal-d Lyaqut, a tawaγit ...Aḍris akken ma yella | Tikti d tmetti taqbaylit
Tawenza n tmurt n Yiqbayliyen mačči yiwet n tedyant i yezrin fell-as di semmusan (50) iseggasen-agi ineggur. Yerna, agdud aqbayli ur yelli d win iεezlen iman-is ɣef umaḍal. Timsal-agi ssawḍent tikti d tmetti taqbaylit ad beddlent. Atan ihi amek ttwaliɣ tikti d tmetti taqbaylit...
...Aḍris akken ma yella | "Kimi Wa Pet" amanga n "Yayoi Ogawa" s teqbaylit
"Kimi Wa Pet" d " joseimanga " n Yayoi Ogawa d-yeffɣen di Japon ger 2000 d 2005. D amanga yettwasnen di tmura usamar imixfiw. I tid d wid yerran ad t-ɣren s teqbaylit, nessiẓreg-it deg wesmel n imyura.net ... ...Aḍris akken ma yella | AKRAREN (Rezki Rabia)
AKRAREN
(J. Brel :les moutons)

A tin yeksan deg at meεεuc
Seg zik i ɣuceɣ akraren
Am win yelsan “aṭeṛbuc
Am bu taḍuṭ mellulen
Am win yeččan aqeṛquc
Neɣ win yesεan sin iḍaṛen
D aqejun i ten inehren
Neɣ d aεekkaz n ijadarmiyen
Γur-i rebbi nsen yiwen
Acku ɣuceɣ akraren
...Aḍris akken ma yella | BU TMELƔIƔT D BU TSELƔIƔT
Tadyant n tmezgunt-a tebna ɣef yiwet twacult, ladɣa sin iɛeggalen seg-s. Amenzu deg-sen d Bu tmelɣiɣt. D netta i d aqerruy n twacult, d imḍebber zuni. Maca, d acu ara d-yekken seg wuzlig n wallaɣ, ɣas ma d bu umelɣiɣ i yella? Wis-sin d Bu tselɣiɣt, d mmi-s n gma-s n Bu tmelɣiɣt, yekker-d d agujil. ...Aḍris akken ma yella | Tafsut Nni
Akken bɣun ilin wawalen d aɣ-izuznen ɣas nettu-ten akken bɣun ilin wawalen d-yekkan d afrag gar-aneɣ
nefka-ten d asfel mgal tisfi i aɣ-ibernen tiyersi ...Aḍris akken ma yella | TIYERSI : ammud n yisefra n umedyaz MESƐUDEN Fahim yeffeɣ-d ass n 1 di maggu 2014

TIYERSI d ammud n yisefra n umedyaz MESƐUDEN Fahim (Messaoudene Fahim). Yeffeɣ-d ass n 1 di maggu 2014, deg-s 38 n yisefra. Tazwert-is n Farida At Ucelhab. ...Aḍris akken ma yella | Tamacahut n yitran II
.jpg)
Tamacahut-agi ḥekkun-tt wid yecfan, di tlemmast n wuḍan seddaw yitran. D tamacahut n yiwen umennay i deg ttasmen ula d wat igenwan, tahuski, tazmert d temẓi. Imi t-yessufeɣ baba-s agellid si lɛerc, yunnag ar tmura n lewḥuc d izerman wer tugdi, wer unezgum... ...Aḍris akken ma yella | Creḍ ulawen qeblen
Creḍ ulawen qeblen Asmuḥyet n tezlit "Hymne à L'amour" n Édith Piaf.
Sγur Sεid At Mεemmer ...Aḍris akken ma yella |
| |  |  |  | |

"Max und Moritz", yekcem Sεid gar-asen, yerra-ten d Warek d Wasin, yewwi-ten-id s wesmuḥyet, uγalen am akken seg zik gar-aneγ i d-kkren, nekkni nekkr-d gar-asen, ssnen-aγ nessen-iten.

"Max und Moritz", yekcem Sεid gar-asen, yerra-ten d Warek d Wasin, yewwi-ten-id s wesmuḥyet, uγalen am akken seg zik gar-aneγ i d-kkren, nekkni nekkr-d gar-asen, ssnen-aγ nessen-iten.
 | | Isalen |  |
|
 | |  | |
|
|
Asefru:*1976*
|
|
Asefru yura Smaεil Mejbeṛ deg useggas 1976 "Ini-yas i yemma"! "Fkiγ tudert-iw d asfel, rran fell-i tibbura. Ur ẓerreγ iṭij d wedfel, tilelli-w di tsura. Ini-yas ! Ini-yas i yemma! Ssugten fell-i tisluqbatin, am yiḍan sseglafen. Di rregmat d tkerkas ur ğğin, di « creε » s tmettant i d iyi-yeṭṭfen. Ini-yas ! Ini-yas i yemma! Xas di lḥebs nnuγniγ, ayen zerεeγ yessegm-d. Tennerna tutlayt-nneγ, tarwa umaziγ tbedd. Ini-yas ! Ini-yas i yemma! - Akken tamaziγt ad tili. -Akken Tamazγa ad tili. -Akken Amaziγ ad yili. Fkiγ tudert-iw d asfel. Ini-yas ! Ini-yas i yemma"!!! Asefru yura Smaεil Mejbeṛ deg useggas 1976 "Ini-yas i yemma"! "Fkiγ tudert-iw d asfel, rran fell-i tibbura. Ur ẓerreγ iṭij d wedfel, tilelli-w di tsura. Ini-yas ! Ini-yas i yemma! Ssugten fell-i tisluqbatin, am yiḍan sseglafen. Di rregmat d tkerkas ur ğğin, di « creε » s tmettant i d iyi-yeṭṭfen. Ini-yas ! Ini-yas i yemma! Xas di lḥebs nnuγniγ, ayen zerεeγ yessegm-d. Tennerna tutlayt-nneγ, tarwa umaziγ tbedd. Ini-yas ! Ini-yas i yemma! - Akken tamaziγt ad tili. -Akken Tamazγa ad tili. -Akken Amaziγ ad yili. Fkiγ tudert-iw d asfel. Ini-yas ! Ini-yas i yemma"!!! |
| |  | |  |
|
|