 |
 |
| | | | | | TASRAFTMi d tewwed tegnitt n rrxa yal wa issefqed tasraft is ih(i t-id-yesẓergen d nacyabrus) Taɣenjayt n weɣrib sɣur Karim Akouche Ccetwa tessufɣed tisuqas-is. Deg uglim n yemdanen treṣṣa ssem-is. Lxiq yeččur ulawen. Yal yiwen d acu n weɣbel i t-yerḥan.
Assagi d ass amenzu n Yennayer. D tameddit. Aqli-yi deg wexxam, sikidaɣ si ṭtaq ɣer berra. Deffir-iw, Lunes Matub deg CD...(i t-id-yesẓergen d Angwmar) Awal n Kamel Buamara ɣef wawal "Berbère" :
Llan kra ɣilen, qqaren-d dakken awal n tefransist "Berbères" yusa-d si tlaṭilinit "barbarus" ilan anamek amezwaru n "awerdali" (=étranger) ; syinna ila anamek-nniḍen "aweḥci", "win ur nissivilizi ara" ... Ifransisen i d-yewwin awal-a seg...(i t-id-yesẓergen d host) Tuffγa: "I wid d-izegren ur d-wwiḍen"Awal yella deg wallaγ achaaal aya; seg yiseggasen n 90, ruh a amdan fek-as kecc udem, ga-s ifasen d yidarren.
Rrwah, tuγalin, lekwaγeḍ, apaspur, tamurt, imawlan; Iherragen, ulac ixf is. D ayen iεeddan, nekkni ur t-nettu ara, mazal la ittεeddi ...(i t-id-yesẓergen d nacyabrus) LA QQAREN......Wagi d abruy seg yiwet n tullizt tura Nasira Abrus di tegrest n aseggas n 2010(i t-id-yesẓergen d nacyabrus) Zun akken Zun akken.
zun akken, amek akkenni, amzun nella di sin, ssakin lliγ wehdi, ssyin di tlata, umbaad di sin kan...makken di sin kan gugmeγ d tameddit n wass udem-ik tezzi-as tafat, ahat d asedsu-k .. Asedsu nni werjin walaγ am win di tilawt. Nekk ige...(i t-id-yesẓergen d nacyabrus) Imaziγen n Libya ur brin ara i ṭṭbel deg waman!(i t-id-yesẓergen d host) Kateb Yasin, Trad n 2000 iseggasenTasuqqilt n wedris si tefransist ar teqbaylit(i t-id-yesẓergen d nacirabrous) ITBIRENAwal ger sin yetbiren(i t-id-yesẓergen d nacirabrous) Halloween neɣ tameɣra ulaxart
D iḍ n 31 di tuber ar umenzu n nujember isâeddayen medden tameɣra n Halloween. Arrac ad lsen talaba issagwaden am tin id-ismektayen at laxart, ad ttekken axxam ɣef wayeḍ ad ssuturen tiqaqacin d tẓidanin. Di tmura ittmeslayen taglizi...(i t-id-yesẓergen d Mack) D acu-tt tlelli ay akli ?Ass-a abaḥri n tlelli yagi id-isuḍen ɣef wugdud alibi yezmer ad yeglu s lbaṭel yugaren win n lqedafi, lbaṭel n at iččumar, d widenni yettnadin kan ɣef le pétrole. tilleli tewɛer akken ad tt-id-awwiḍ, akken yewɛeṛ ad tidired deg-s ma yella alla...(i t-id-yesẓergen d IRNATENE) Tennam tuɣal-d talwit ɣer tmurt n Iqbayliyen?!Yenna-d “ d nnuba-w tura ad steεfuγ”. Mačči di taddart-is kan di tmurt merra " talwit tella, tella" Dayen tura yeεya deg usuγu. Tamurt truḥ truḥ, meqqar ad issuter lehna. Akken i ...(i t-id-yesẓergen d host)
| |
 |
 | | Isalen |  |
|
|
 | | Tamenzut |  |
 |  |  | | Taɣenjayt n weɣrib sɣur Karim Akouche
Ccetwa tessufɣed tisuqas-is. Deg uglim n yemdanen treṣṣa ssem-is. Lxiq yeččur ulawen. Yal yiwen d acu n weɣbel i t-yerḥan. Assagi d ass amenzu n Yennayer. D tameddit. Aqli-yi deg wexxam, sikidaɣ si ṭtaq ɣer berra. Deffir-iw, Lunes Matub deg CD la yettbaɛziq ṣṣuṭ-is. Taɣect ay cennu tessenfufud times deg wefwad-iw, tejreḥ ul macci d kra. Yeqqar-as: tseḥr-iyi lɣurba m leqwas… Rriɣ-d nnehta, ajenwi icerreg tasa-w, nniɣ-as i zzehr-iw : a tamurt amek gan ussan-im, wisen ma meriɣit neɣ ahat fsan? Ahbuh! Anwa ara d-yerren tiɣri imi tawacult-iw s lekmal-is attan di tmurt? ...Aḍris akken ma yella | Aseggas ameggaz
 ...Aḍris akken ma yella | ASXERBUBEC-IW yeffeγ-d γer teẓrigin Lulu.com
Amud isefra swayes yerra umedyaz Sεid At Mεemmer tajmilt i unaẓur aqbayli ameqqran Ğamal Benεuf yeffeγ-d ussan yezrin γer teẓrigin Lulu.com.  ...Aḍris akken ma yella | Ṣut n tlawin

ha-tent-id yessis n tteryel, fflent-id seg idurar
imesḍan tibbucin εeryan, mači ar tukksa ibawen
aḥeq akk ayen bubbent, aḥeq aman d-ugment
ayen ččant akk n tiyita, ass-a ar d kksent ṣrima
win umi berrik wul, yaggad, mači d tameγra
win umi berrik wul, yaggad, ad tettnakk tikkelt-a ...Aḍris akken ma yella | Ttxil-m a taqbaylit, nṭeq!

Lεinser γas ma yeqqur
Ar ass-a γur-neγ d lεinser
Lemmer yettmeslay wemqerqur
Γef tala wissen d acu a d-yehder
Yakk a tiniri lbabur
Deg-m ur nzemmer ad t-nenher
Maca, ameslay γas d aqbur
Ma ifaz ad yedder yeḍher
...Aḍris akken ma yella | Zun akken
Zun akken.
zun akken, amek akkenni, amzun nella di sin, ssakin lliγ wehdi, ssyin di tlata, umbaad di sin kan...makken di sin kan gugmeγ d tameddit n wass udem-ik tezzi-as tafat, ahat d asedsu-k .. Asedsu nni werjin walaγ am win di tilawt. Nekk igellel deg i usemmiḍ, zun akken yewwet felli ugeffur itij yers-d ar tqaatt.Teqqared : amek tellid? Amek i d-am tedra.? Lhan wussan-im? nniγ-ak-in : aha berka ay amcum! ...Aḍris akken ma yella | Imaziγen n Libya ur brin ara i ṭṭbel deg waman! ...Aḍris akken ma yella | Awes-i tala (sγur Saγru Band)

yiwen itbir deg igenwan
ers-d γur-i ad ak-iniγ
ẓriγ-k d tawḥid i telliḍ
a nemεawan deg imeṭṭawen ...Aḍris akken ma yella | Tajmilt i Muḥend u Yeḥya.(Sɣur: Ɛebdella Ḥaman, Wehran.)

Wagi d innaw i iga dda Σebdella Ḥaman γef Muḥya i yiεeggalen n tiddukla Numidya deg Wehran. Innaw γef yiwen n wemdan, mači kan d tanagit γef wemdan-nni, daγen yeskan-d amek i iẓer umeskar win γef i d-yettmeslay...Nezmer deg yeḍrisen yecban wagi, a nissin ameskar ugar γef win i γef i d-yemmeslay. Tasekla d awal...
A leǧwad la d-isellen, azul fell-awen!
Tinawt-agi wezzilen ɣef umaru d umedyaz, d unaẓur, d useklan, d usuqal ameqqran, aqerḍal iɛeddan si temɣer akin,wagi d gma di tsekla n teqbayli, d uḥuddu n tmaziɣt.
Di tazwara useggas 1986 ruḥeɣ ɣer Lpari, wwiɣ ssyagi uṭṭun n ttilifun-ines, win i d iyi-t-id-yefkan d mmi-s n taddart-is, d ameɣnas ameqqran deg webrid n tutlayt yakk d tsertit,seg yergazen imezwura i d iyi-iwellhen di tikta yakk d leryuy, wagi d Muḥemmed Benɛli, ahat d netta i iwellhen Muḥend u Yeḥya, i wumi qqaren « Muḥya », a ten-iwali Rebbi s tmalla (rreḥma) i sin yid-sen. ...Aḍris akken ma yella | Tawerγdemt n Lezzayer tessuffγ-d semm-is ar yeqbayliyen n Wehran
Taɣdemt (ccreɛ) d yemsulta n Wehran ḥernen ɣef tiddukla Numidya d uselway-ines!
I tikkelt-nniḍen, aselway n tiddukla tadelsant Numidya n Wehran, gma-tneɣ Sseɛd (Daɛi) Ẓamuc ad ibedd zdat n wexxam n teɣdemt n Wehran, ass n Wemhad (lexmis) 3 Nwamber 2011 ɣef 9 n tnezzakt (tṣebḥit). ...Aḍris akken ma yella |
| |  |  |  | |
|
 | |  | |
|
|
Asefru:*1976*
|
|
Asefru yura Smaεil Mejbeṛ deg useggas 1976 "Ini-yas i yemma"! "Fkiγ tudert-iw d asfel, rran fell-i tibbura. Ur ẓerreγ iṭij d wedfel, tilelli-w di tsura. Ini-yas ! Ini-yas i yemma! Ssugten fell-i tisluqbatin, am yiḍan sseglafen. Di rregmat d tkerkas ur ğğin, di « creε » s tmettant i d iyi-yeṭṭfen. Ini-yas ! Ini-yas i yemma! Xas di lḥebs nnuγniγ, ayen zerεeγ yessegm-d. Tennerna tutlayt-nneγ, tarwa umaziγ tbedd. Ini-yas ! Ini-yas i yemma! - Akken tamaziγt ad tili. -Akken Tamazγa ad tili. -Akken Amaziγ ad yili. Fkiγ tudert-iw d asfel. Ini-yas ! Ini-yas i yemma"!!! Asefru yura Smaεil Mejbeṛ deg useggas 1976 "Ini-yas i yemma"! "Fkiγ tudert-iw d asfel, rran fell-i tibbura. Ur ẓerreγ iṭij d wedfel, tilelli-w di tsura. Ini-yas ! Ini-yas i yemma! Ssugten fell-i tisluqbatin, am yiḍan sseglafen. Di rregmat d tkerkas ur ğğin, di « creε » s tmettant i d iyi-yeṭṭfen. Ini-yas ! Ini-yas i yemma! Xas di lḥebs nnuγniγ, ayen zerεeγ yessegm-d. Tennerna tutlayt-nneγ, tarwa umaziγ tbedd. Ini-yas ! Ini-yas i yemma! - Akken tamaziγt ad tili. -Akken Tamazγa ad tili. -Akken Amaziγ ad yili. Fkiγ tudert-iw d asfel. Ini-yas ! Ini-yas i yemma"!!! |
| |  | |  |
|
|