|
|
|
|
ANṢUF YES-M A LMUT ANṢUF YES-M A LMUT (Tawengamt) Asmi i yebda uḍar tikli, yufa-d abrid yessawen! Tanila-s terra γer lebγi, γer wanda akken i zdin wulawen…Refdeγ allen-iw γer igenni, walaγ lferg n yetbiren. Di lqaεa aṣeggad yettgani, mi yejbed di zznad yefreq-iten! Ḥulfaγ… am wakken tiyita tres-d deg-i, itbiren-nni si tugdi rewlen! Γas idim ur d-yengi, ḥulfaγ…ḥulfaγ s terwiḥt tekfen, temlel fell-as tezzi, refden-tt sin ineglusen! Ass-nni… Ass-nni, seg-s akk i d-keflen wussan, tarwiḥt mi tunag fell-i, d itbiren-nni kan i tt-yeẓran! Mi teγṣeb tebda tikli, tessuruf ger igenwan. Tiṭ si mebεid i tt-tettwali, teṭṭafar-itt s tmuγli kan! Tafekka tettergigi, tettmeğğid γef tudert i tt-yeğğan, teqqar i terwiḥt: “Qqel-d γur-i, amek ara idireγ war iman?!” Nettat tεuẓẓeg dayenni, ur d-tesli i isuγan! Ass-nni… Nekk, γileγ d taggara, beqqaγ i tudert sslam! Nekk d terwiḥt mi nebḍa, gar-aneγ ferqen iberdan! Greγ irebbi i lqaεa, dleγ talaba n ṭṭlam. Ttrajuγ aẓekka, anda ara yi-d-ires naddam, naddam n war tanekra… Ass-nni… Ziγ ur mmuteγ ara! Ziγ tudert werεad-itt da, yessenday deg-s wul-iw! Tarṣaṣt γur-i mi d-twehha, ires-d yetbir n lehna, yelqef-itt deg webdil-iw! …Yeγli-d zdat wallen-iw, muqleγ-t s rrehba, deg yidim-is yeγma, yemmut deg webdil-iw! ur d-iḥerrek ara, ur d-yerri nnehta, ar γur-s greγ ifassen-iw. Ttmuquleγ-t s leḥnana fell-as tenzef tasa, sserseγ-t-id deg irebbi-w, ssawaleγ-as s yisem n talsa, nniγ-as: “ Ula d kečč i yettnadin lehna, ur k-yezgil yir lbext-iw, ur k-terri tmara, ammer i yi-teğğiḍ ad mmagreγ lmektub-iw! Kečč temmuteḍ, nekk griγ-d i nndama, tif-itt lmut tudert-iw. Wissen d acu i d sebba, d aṣeggad neγ d yir tawenza, i k-id-yewwin s abrid-iw?! ….” Tres-d tsusmi rẓagen, talaba-w teffel s idammen, itbir ur d-iḥerrek! Ḥṣiγ yemmut dayen, ammer gliγ yid-s daγen, ammer ul-iw ur iḥebbek. Ssardeγ-t s imeṭṭawen, kefneγ-t s tmuγli n wallen, deg wul-iw γzeγ-as aẓekka. S yidim-is yettengayen, uriγ γef ccwaḥed-is kra imeslayen, gerrzeγ-asen tira, d rruḥ ara ten-yeqqaren, yal mi ara d-llint wallen, di tnezzakt-nni anda ur d-icennu ara… Uriγ-as: “ANṢUF YES-M A LMUT, IMI NEDDER KAN S TMARA, LEBΓI TΓUMM-IT TAGUT, AZAL UR S-D-YEGRA, CCFAYA TUGAR-ITT TATUT, UR NEMMASRI TUDERT AM TA” Tuber 2007. Tanaṣlit I yakk irwiḥen yeffuden, yeddren, yemmuten, neγ yemmuten ur ddiren. I wulawen i tḥuza truẓi, i wid yellan war lebγi, i widak daγen ur nelli, i unekraf, i ilelli, i kra n win yellan am nekki. Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat
War isem
- Tinin-is...Ttifxir ṭṭlam n tayri, wala tafat n wayen ndiri.
Tayri tesderγil widak yettwalin yes-s, maca, aṭṭan-is yettara tadist i tẓuri.
Tawuri-agi n Tnaṣlit tessawaḍ amdan ad iwali ul n tmeskart yeldi tiwwura-s yiwet tikkelt di tmeddurt yerna mačči i menwala. Yeldi tiwwura-s i temcumt-agi, i tayri-agi tt-yerran seg wass-nni d tayeḍ.
Tuγal d tinna tra ad tili? Anamek n westeqsi-agi ad yegri d lbaḍna tabuεeryant yedlen deffir tmuγli mi ara yessaked wemdan lemri-agi d-yersen zdat-neγ,mi ara yeqqar leqdic-agi-ines ideg nettwali iman-nneγ.
Mačči d imeslayen tura kan i yelhan, uhu. D isura d-yettεeddin zdat wallen-nneγ d wayen d-nessufuγ seg yimawen-nneγ war ma nuḥtam neγ nfaq mi ara neqqar lehdur-is.
Nekk s yimmad-iw, qqareγ, tettuγ d nutni i d-isefra, ḥulfaγ yes-sen amzun d aẓawan n tezlit. Lehdur teffγen-d seg yimi-w, aẓawan d-nutni.
Tameskart tessaweḍ tessufeγ-d seg yimi-w ayen yeffren deg wul-is.
Acuγer d-nniγ usawen tettadam tẓuri aεebbuḍ?
D imeslayen am wigi i d tarwa n tẓuri si tama, ma d aṭṭan n tayri isemmṛen tigusa-s akken yessefk d ababat si tama-nniḍen.
D ccbaḥa d sser n lbaḍna-agi, n wayen akka yeffren deg ul, maca, iceṭṭeḥ ger wallen-nneγ, yeffeγ-d seg yimawen n imeγriyen i yerran tawuri-agi tufrar nezzeh.
Tayri teẓẓel iḍarren-is akken yessefk di tesga n wul teččuṛ, Tanaṣlit tessemγi-d yes-s afriwen i s-tuγaö tesriffig ger yetran deg igenni wis-sa ( temlal tasa d win turew ). Dagi yelha win ara yesteqsin, ma d nettat i d tayemmat, tayri d yelli-s neγ d tayri i d tayemmat nettat d yelli-s?
Tamacahut daγen telha, ma d taggara-s (UR NEMMASRI TUDERT AM TA) yettkukru-tt wul n wemdan.
Ğ.B
- Tinin-is...Azul Tanemmirt a dadda Sεid, a dadda Sεid tanemmirt, imi tessebγaseḍ akka imyura-yagi-nneγ, ladγa wid yettarun γef iḥulfan d tayri, akk d wazalen iheggaren n talsa; γas nutni ttidiren di tallest. "Yessefray γef yir ussan, yettarra-ten lhan" I yenna Lwenis. A d-uγaleγ γer waya. Amennuγ-im d ayal-nneγ a Tanaṣlit. Tesmekta-yi-d di weltma-tneγ Nadya Benmuhub ( ula d nettat tella tettaru deg waddaden yecban wigi) i yexsin di tsusmi d lall n 33 iseggasen. Dγa a s-azneγ tamella. Ğ.B Ğ.B
- Tinin-is...Azul fell-awen A yi-ssurfen watmaten-agi-nneγ "War isem" akk d dadda Sεid" imi amezwaru rriγ-t d wis-sin! Xerbent-iyi, amek: Lliγ ttaruγ izen i dadda Sεid At Mεemmer, yernu deg usentel-agi n tira n Tnaṣlit; si tama-nniḍen ttaruγ-d tamawt-agi γef tira n temyarut-a. Dγa, ssxelḍeγ ger yismawen-nsen, War isem rriγ-d d dadda Sεid. Ihi ad rreγ ayla n Siẓar i Siẓar: Tanemmirt a War isem, a War isem tanemmirt. Ssurfet-iyi. Uklaleγ ad ttwaxeṭṭiγ Ğ.B Tamazight
- Tinin-is...Tanemmirt γe tira-yagi icebḥen aṭas aṭas, ama deg wayen icudden γer usentel, neγ γer tuṣka, amawal d tmeγrut d ayen izaden , d ayen yettaken abeḥri i turett. A wi yufan imdanen yettarun s wudem-agi ad gten , tasekla-nneγ tuḥwağ-iken. Afud d tebγest deg ubrid d-tewwiḍ |
 |
|