Kles(Rijistri)
  Askasi  

   Gradcap1

| | |

Talalit

LaFemme_et_Lenfant_1982.jpg

Isyaxem

( Tameṭṭut d wegrud )

La femme et l'enfant 1982

 

Qqarent-as tlawin di tbuγarin ( Sγur setti )

Ad ṣelliγ fell-ak a nnbi

Sidi Muḥend d ayawen-is

Ad yid-neγ tiliḍ

Di tegwnitt n yum leḥris

Fell-am tiγratin

A tinna yerban mmi-s

 

Yura Malek Wari deg wedlis-is '' Poèmes et Chants de Kabylie ''

Ilul weqcic d aleqqaq

I t-id-yefkan d axellaq

Mačči d laabd aḥemmaq

 

Ilul weqcic d ilemẓi

I t-id yefkan d Ṛebbi

Mačči d laabd imceḥḥi

 

Feṛḥet ay ijegga ternum

Aqcic s nnig lkanun

Turew-it tsedda m laayun

 

Fṛeḥ ay ajeggu alemmas

Deg rebbi n yemma-s

Yurew-it sbaa bu tissas

 

D lqibla i s-yennan d aqcic

Rezq-as lğennet

Teğğeḍ-as arraw-is

 

Titbirt timkwebbelt n rric

Deg lejnan ay tettaaccic

Yelli-s n flan tesaa aqcic

 

Timkwebbelt : i saan ini n wekbal.

 

Agrud uqbel ad d-ilal :

Talalit γer  wegdud-nneγ d tadyant i yesaan azal meqqwren. Zikenni, micki ad d-ilal wegrud, ad tili tmeṭṭut ar a yilin d tinigit i tlalit-agi, ar a yemmagren agrud-nni m ar ad d-ilal. Tameṭṭut-agi, d tin i wumi qaren  lqibla. Nettat ad tili d tin i ymeqqwren akw di taddart. D tin i yecfan i yensayen (laawayed) n imezwura. I yezṛan amek i yessefk ad magren at wexxam taqcict neγ aqcic ar ad d-ilalen.

Zikenni, deg Yiflisen n Lebḥar, deg At Hicam tislit mi d-tewweḍ s axxam-is, uqbel akken ad tekcem, ad tḍeqqer irden akwd temẓin yellan daxel n uγerbal. Ttawin-t d lfal: Irden-nni d arrac, timẓin d tiḥdayin.

Deg At Yanni akwd taddart n Ubizar deg At Jennad, tilawin ttakent ibawen d lwaada i wakken ad d-saaunt arrac.

Tilawin ttruḥent xilla γer iaasassen i wakken ad ẓrent ma ad d-arwent neγ xaṭi.

Deg "Uẓru yeflan" yellan di Temguṭṭ n igawawen - tella Temguṭṭ n lebḥar - tameṭṭut a s-d-tezzi 7 n tikal. Mi tsellek, ad terfed tablaṭ i twala uqbel. Ma tufa ddaw-as taweṭṭuft, atan ad d-tesaau taqcict - acku taweṭṭuft teḥdeq am tmeṭṭut, tqeddec am nettat. Ma tufa, tazermemmuyt, ad d-tesaau aqcic -. Ma ulac d acu tufa, mačči d lfal yelhan!

Deg "Uẓru yeflan" yellan di taddart n Ijermanen, yellan γef yiri n Temguṭṭ n lebḥar - ttama n Uẓeffun, tilawin ad aaddint sdaxel n weẓru-agi. Ma yeḥmeẓ fell-asent uzru-nni, atan ur ttaaṭilent ara ad refdent.

Tameṭṭut i yrefden, cuban-tt Imaziγen γer lqaa, deg teẓẓa naama. D aymi laawayed yaanan akal deg weğğiben akwd di tefsut, kifkfi-iten d tid yaanan tameṭṭut irefden. Ayen ur nlaq ara deg ussan-nni mi terfed tmeṭṭut, ur ilaq ara diγent micki d iweğğiben.

Agrud mi i d-ilul :

Di tmurt n Leqbayel, agrud am tayedrett (epi de ble), ad yimγur ad yizmir i yiman-is, ma ilul-ed neγ ma yella tella yemma-s s tadist-is, mi ylul wagur amaynut.

Deg At yanni, ad tessers tabuqalt ( neγ ajeqduṛ ) yeččuren d aman akwd lmeṣbaḥ, ttama n wegrud i d-ilulen, i ssegnen di lqaa, γer llim ayfus n yemma-s. I t-iferqen netta d yemma-s, d imceḍ - winna n uzeṭṭa -, ar a tessers lqibla gar-asen. Uglan n yemceḍ-nni ad wehhin γer tyemmat-nni, akka saa (7) n wussan. Ass wiss saa, as-fken isem i wegrud-nni, yarnu a t-erren di dduḥ.

Micki i d-ilul wegrud, fkan-as isem, ma yaaṭṭel kra n wussan igumma ad iḥbes imeṭṭi, as-beddlen isem.

Micki d taqcict i ylulen, ad sebbwen tiγrifin. Micki d aqcic, ad sebbwen uftiyen.

Di temnaṭ n Iaaẓugen, deg ussan imezwura n tefsut, sebbwayen ayen i wumi qqaren imensi n ibelaac. Ad sersen taγrift γef umnar n tebburt, i wakken timellalin ibelaac ad mmtent. "Imensi n ibelaac"-agi, sebbayent diγent deg Iaaẓugen, micki i d-tlul teqcict i wakken ur d-tessetbaa ara ysetma-s !

Γer Imaziγen, ttamnent tlawin belli aman jebbden-d iman ( rruḥ ).

Deg yiflisen n Lebḥar, tella yiwwet n tala qqaren-as "Tala ččan rrwaḥ". Mi d-ylul wegrud - ama d aqcic ama d taqcict - d abuhal, yemma-s ad tawi γer tala-nni, as-tini imar i tala :" A tala! Dawi-t-id neγ awi-t-id! ".

 

'' Kečč ay agdud i ytettun

Ad tegwreḍ d agdud yettwattun ''

Tansa 

Gret tamawt: Uddreγ-d ismawen n tuddar d laaruc dagi, γef akken zriγ d wakken ssneγ. Ma llant tuddar-nniḍen anda insayen-nsent ttemcabin γer wayen i d-udreγ dagi, neγ d imeszliyen, arut-aγ-d.

Tsawer si  http://website.lineone.net/~fineart_algeria/

Asabter yellan deffir wa | Asabter n zdat


Hemmu - Tinin-is...
Tansa - Tinin-is...
Tansa - Tinin-is...
Ḥlima n tala - Tinin-is...
Tansa - Tinin-is...

Zdi-t deg Facebook
spacer
Copyright 2006 imyura.net