Kles(Rijistri)
 
Tamedyazt
 
 
Ddivan, abehri, tudert n Abu Newwas

 


Neqber (Malek Houd)

Tafdult yundin ur tzeggel
Win teskuffer yeqqim din
S temrart amgerḍ yejgugel
(ɣe)F tmurt ur d-rsent tfednin


 
spacer
 
Nur
 
  

 
 
 
Tirni
 
 
Taɣenjayt n weɣrib sɣur Karim Akouche
 Ccetwa tessufɣed tisuqas-is. Deg uglim n yemdanen treṣṣa ssem-is. Lxiq yeččur ulawen. Yal yiwen d acu n weɣbel i t-yerḥan. Assagi d ass amenzu n Yennayer. D tameddit. Aqli-yi deg wexxam, sikidaɣ si ṭtaq ɣer berra. Deffir-iw, Lunes Matub deg CD...
(i t-id-yesẓergen d Angwmar)

Awal n Kamel Buamara ɣef wawal "Berbère" :
  Llan kra ɣilen, qqaren-d dakken awal n tefransist "Berbères" yusa-d si tlaṭilinit "barbarus" ilan anamek amezwaru n "awerdali" (=étranger) ; syinna ila anamek-nniḍen "aweḥci", "win ur nissivilizi ara" ... Ifransisen i d-yewwin awal-a seg...
(i t-id-yesẓergen d host)

Tuffγa: "I wid d-izegren ur d-wwiḍen"
Awal yella deg wallaγ achaaal aya; seg yiseggasen n 90,  ruh a amdan fek-as kecc udem, ga-s ifasen d yidarren. Rrwah, tuγalin, lekwaγeḍ, apaspur, tamurt, imawlan; Iherragen, ulac ixf is. D ayen iεeddan, nekkni ur t-nettu ara, mazal la ittεeddi ...
(i t-id-yesẓergen d nacyabrus)

LA QQAREN......
Wagi d abruy seg yiwet n tullizt tura Nasira Abrus di tegrest n aseggas n 2010
(i t-id-yesẓergen d nacyabrus)

Zun akken
Zun akken. zun akken, amek akkenni, amzun nella di sin, ssakin lliγ wehdi, ssyin di tlata, umbaad di sin kan...makken di sin kan gugmeγ d tameddit n wass udem-ik tezzi-as tafat, ahat d asedsu-k .. Asedsu nni werjin walaγ am win di tilawt. Nekk ige...
(i t-id-yesẓergen d nacyabrus)

Imaziγen n Libya ur brin ara i ṭṭbel deg waman!

(i t-id-yesẓergen d host)

Kateb Yasin, Trad n 2000 iseggasen
Tasuqqilt n wedris si tefransist ar teqbaylit
(i t-id-yesẓergen d nacirabrous)

ITBIREN
Awal ger sin yetbiren
(i t-id-yesẓergen d nacirabrous)

Halloween neɣ tameɣra ulaxart
  D iḍ n 31 di tuber ar umenzu n nujember isâeddayen medden tameɣra n Halloween. Arrac ad lsen talaba issagwaden am tin id-ismektayen at laxart, ad ttekken axxam ɣef wayeḍ ad ssuturen tiqaqacin d tẓidanin. Di tmura ittmeslayen taglizi...
(i t-id-yesẓergen d Mack)

D acu-tt tlelli ay akli ?
Ass-a abaḥri n tlelli yagi id-isuḍen ɣef wugdud alibi yezmer ad yeglu s lbaṭel yugaren win n lqedafi, lbaṭel n at iččumar, d widenni yettnadin kan ɣef le pétrole. tilleli tewɛer akken ad tt-id-awwiḍ, akken yewɛeṛ ad tidired deg-s ma yella alla...
(i t-id-yesẓergen d IRNATENE)

Tennam tuɣal-d talwit ɣer tmurt n Iqbayliyen?!
Yenna-d “ d nnuba-w tura ad steεfuγ”. Mačči di taddart-is kan di  tmurt merra " talwit  tella, tella" Dayen tura yeεya deg usuγu. Tamurt truḥ truḥ, meqqar ad issuter lehna. Akken i ...
(i t-id-yesẓergen d host)

Irbiben n tegrawla
Seg wasmi id d-necfa aγenja-nneγ s leqbayel γer beṛṛa kan i yettseqqi, nezga nesserwat azezzu ḥafi. Abrid n umennuγ-nneγ yezga yeččuṛ d iẓṛa, aẓṛu nekkat yes-s, wayeḍ yuγal-aγ d ugur, mi nger aḍaṛ ad aɣ-ye...
(i t-id-yesẓergen d IRNATENE)

 
spacer
Isalen
Amekti

Amekti d turart i d-yesnulfa Akli Azwaw (Kebaili). Yessufeγ-itt-id ussan-agi, ad tettnuzu tazwara deg tddukliwin kan. Ar deqal a γ-d-yernu isalen γef anda tettnuz akk. D turart i yezmer ad yurar umecṭuḥ akk d umeqran. S turart-agi tzemreḍ ad tlemdeḍ tira n teqbaylit s tamawt akk d tmektit.
...ugar

Tamenzut
Taɣenjayt n weɣrib sɣur Karim Akouche

 Ccetwa tessufɣed tisuqas-is. Deg uglim n yemdanen treṣṣa ssem-is. Lxiq yeččur ulawen. Yal yiwen d acu n weɣbel i t-yerḥan.

Assagi d ass amenzu n Yennayer. D tameddit. Aqli-yi deg wexxam, sikidaɣ si ṭtaq ɣer berra. Deffir-iw, Lunes Matub deg CD la yettbaɛziq ṣṣuṭ-is. Taɣect ay cennu tessenfufud times deg wefwad-iw, tejreḥ ul macci d kra. Yeqqar-as: tseḥr-iyi lɣurba m leqwas… 

Rriɣ-d nnehta, ajenwi icerreg tasa-w, nniɣ-as i zzehr-iw :  a tamurt amek gan ussan-im, wisen ma meriɣit neɣ ahat fsan?

Ahbuh! Anwa ara d-yerren tiɣri imi tawacult-iw s lekmal-is attan di tmurt? 

 

...Aḍris akken ma yella
Aseggas ameggaz

...Aḍris akken ma yella
ASXERBUBEC-IW yeffeγ-d γer teẓrigin Lulu.com

Amud isefra swayes yerra umedyaz Sεid At Mεemmer tajmilt i unaẓur aqbayli ameqqran Ğamal Benεuf yeffeγ-d ussan yezrin γer teẓrigin Lulu.com.

 Asxerbubec-iw

...Aḍris akken ma yella
Ṣut n tlawin

Dayen imeṭṭawen!

ha-tent-id yessis n tteryel, fflent-id seg idurar
imesḍan tibbucin εeryan, mači ar tukksa ibawen
aḥeq akk ayen bubbent,  aḥeq aman d-ugment
ayen ččant akk n tiyita, ass-a ar d kksent ṣrima

win umi berrik wul, yaggad, mači d tameγra
win umi berrik wul, yaggad, ad tettnakk tikkelt-a

...Aḍris akken ma yella
Ttxil-m a taqbaylit, nṭeq!





 


Lεinser γas ma yeqqur
Ar ass-a γur-neγ d lεinser
Lemmer yettmeslay wemqerqur
Γef tala wissen d acu a d-yehder
Yakk a tiniri lbabur
Deg-m ur nzemmer ad t-nenher
Maca, ameslay γas d aqbur
Ma ifaz ad yedder yeḍher

...Aḍris akken ma yella
Zun akken

Zun akken.

zun akken, amek akkenni, amzun nella di sin, ssakin lliγ wehdi, ssyin di tlata, umbaad di sin kan...makken di sin kan gugmeγ d tameddit n wass udem-ik tezzi-as tafat, ahat d asedsu-k .. Asedsu nni werjin walaγ am win di tilawt. Nekk igellel deg i usemmiḍ, zun akken yewwet felli ugeffur itij yers-d ar tqaatt.Teqqared : amek tellid? Amek i d-am tedra.? Lhan wussan-im? nniγ-ak-in : aha berka ay amcum!

...Aḍris akken ma yella
Imaziγen n Libya ur brin ara i ṭṭbel deg waman!

...Aḍris akken ma yella
Awes-i tala (sγur Saγru Band)

itbir

yiwen itbir deg igenwan   
ers-d γur-i ad ak-iniγ
       
ẓriγ-k d tawḥid i telliḍ      
a nemεawan deg imeṭṭawen

...Aḍris akken ma yella
Tajmilt i Muḥend u Yeḥya.(Sɣur: Ɛebdella Ḥaman, Wehran.)


Wagi d innaw i iga dda Σebdella Ḥaman γef Muḥya i yiεeggalen n tiddukla Numidya deg Wehran. Innaw γef yiwen n wemdan, mači kan d tanagit γef wemdan-nni, daγen yeskan-d amek i iẓer umeskar win γef i d-yettmeslay...Nezmer deg yeḍrisen yecban wagi, a nissin ameskar ugar γef win i γef i d-yemmeslay. Tasekla d awal...

 

 

A leǧwad la d-isellen, azul fell-awen!

Tinawt-agi wezzilen ɣef umaru d umedyaz, d unaẓur, d useklan, d usuqal ameqqran, aqerḍal iɛeddan si temɣer akin,wagi d gma di tsekla n teqbayli, d uḥuddu n tmaziɣt.

Di tazwara useggas 1986 ruḥeɣ ɣer Lpari, wwiɣ ssyagi uṭṭun n ttilifun-ines, win i d iyi-t-id-yefkan d mmi-s n taddart-is, d ameɣnas ameqqran deg webrid n tutlayt yakk d tsertit,seg yergazen imezwura i d iyi-iwellhen di tikta yakk d leryuy, wagi d Muḥemmed Benɛli, ahat d netta i iwellhen Muḥend u Yeḥya, i wumi qqaren « Muḥya », a ten-iwali Rebbi s tmalla (rreḥma) i sin yid-sen.

...Aḍris akken ma yella
Tawerγdemt n Lezzayer tessuffγ-d semm-is ar yeqbayliyen n Wehran

Taɣdemt (ccreɛ) d yemsulta n Wehran ḥernen ɣef tiddukla Numidya d uselway-ines!

I tikkelt-nniḍen, aselway n tiddukla tadelsant Numidya n Wehran, gma-tneɣ Sseɛd (Daɛi) Ẓamuc ad ibedd zdat n wexxam n teɣdemt n Wehran, ass n Wemhad (lexmis) 3  Nwamber 2011 ɣef 9 n tnezzakt (tṣebḥit).

 

Said akk d Matub
...Aḍris akken ma yella
  Asefru:*1976*  

 

 

 

Asefru yura Smaεil Mejbeṛ deg useggas 1976

 

"Ini-yas i yemma"!
 
"Fkiγ tudert-iw d asfel, rran fell-i tibbura.
Ur ẓerreγ iṭij d wedfel, tilelli-w di tsura.
Ini-yas ! Ini-yas i yemma!
 
Ssugten fell-i tisluqbatin, am yiḍan sseglafen.
Di rregmat d tkerkas ur ğğin, di « creε » s tmettant i d iyi-yeṭṭfen.
Ini-yas ! Ini-yas i yemma!
 
Xas di lḥebs nnuγniγ, ayen zerεeγ yessegm-d.
Tennerna tutlayt-nneγ, tarwa umaziγ tbedd.
Ini-yas ! Ini-yas i yemma!
 
- Akken tamaziγt ad tili.
-Akken Tamazγa ad tili.
                                   -Akken Amaziγ ad yili.
Fkiγ tudert-iw d asfel.
Ini-yas ! Ini-yas i yemma"!!!

 

Copyright 2006 imyura.net