Kles(Rijistri)
 
Tamedyazt
 
 
ZAAZI

 ZAAZI

 

Tagi d tiririt n Tezlitt LILY n Pierre Péret, Acennay afransis. Tewwi-d af yinig ar tmura n medden d wuguren yeckentden ar yinig agi. Tirga, nehyaf, laz, tillas....

Yella degs cwit n wesmuhyet di kra n wudmawen kan (udem n teqcict :dagi d taqbaylit)

Adaptation partielle. Choix délibéré


Si tira ar tira: "Brut i wawal-iw" n Nufel

Awal n Nacira Abrous af wamud n yisefra d-yessufe Nufel s wezwel : "Brut-as i wawal-iw" Yesteqsa yi-d umedyaz nne af wayen wala nni as- atan ihi deg wesmil Imyura.


 
spacer
 
Nur
 
  

 
 
 
Tirni
 
 
Tagara Umerri
Wagi d aḥric wis-kuz, aneggaru, umegrad-agi ɣef Umerri. Ma illa ur teɣrim ara aḥric amenzu tzemrem ad teɣrem da: Umerri Assaḍ Agawa. Wis-sin atan da: Yuɣal Ḥmed d Umerri. Wis-qrad daɣen ata dagi: Taɣdemt Umerri. Qqimen di 4 di tγarγart, γef tyeggiri...
(i t-id-yesẓergen d Mack)

Zimu / NNAQUS
D awal amectuh afessas af wayen d tewwi tḥawact tameslubt taɛqlit n Zimu. Nniγ-d ayen kan umi ḥulfaγ ayen walaγ. Tagi macci d tazrawt lqayen.
(i t-id-yesẓergen d nacyabrus)

Tamacahut n Faskan
   Faskan, d amdan iḥemmlen talwit aṭas, d yiwen iγuccen ma ad isel i yemdanen ttemcečawen neγ ttemčaqlalen γef kra neγ kra. Yiwet tikkelt iga akka ad yefru sin, yečča-tt-id s tεekkazt. Dγa yennuγna ugar γef ayen yenneqraḥ. Yenna d yiman-is...
(i t-id-yesẓergen d host)

I Racid Alic (Rachid Aliche) Amyaru aqbayli
 Awal agi d ayen d tewwi kan  tedmi ussan agi n wesmekti ines di Tgemmunt Azzuz deg At Aysi. Awal af wind-yuran ungal amenzu s teqbaylit deg yiseggasen n 80.
(i t-id-yesẓergen d nacyabrus)

Adfel d ideflawen
Tineggura agi imi lqaâa tezga tḥemmu u terwi tikli n tegnawt inejla udfel si tmurt n Iqbayliyen. Di myal tagrest ad nudmen kan kra n ibruyen n udfel u ad sennin kra idudan kan. Ur ireggel ubrid u ttwaḥbasen medden akken ad rẓen asalu.  Maca tamu...
(i t-id-yesẓergen d Mack)

Tamaziγt di Libya
Ussan-a izrin, seg ass-mi iskwartfen Elqeddafi di Libya, wa icrah wa inna ccah ɣzan-as. Nwala-t akw ixnunes di tmurt. Igrawliwen i t-id-iṭfen,i t-id- iksen si teɣwrast am tzaɣriwt, sbehdlen-t macci d kra. Ewten-t, regmen-t susfen-t. Lḥasun ur as jjin...
(i t-id-yesẓergen d Mack)

TASRAFT
 
(i t-id-yesẓergen d nacyabrus)

Taɣenjayt n weɣrib sɣur Karim Akouche
 Ccetwa tessufɣed tisuqas-is. Deg uglim n yemdanen treṣṣa ssem-is. Lxiq yeččur ulawen. Yal yiwen d acu n weɣbel i t-yerḥan. Assagi d ass amenzu n Yennayer. D tameddit. Aqli-yi deg wexxam, sikidaɣ si ṭtaq ɣer berra. Deffir-iw, Lunes Matub deg CD...
(i t-id-yesẓergen d Angwmar)

Awal n Kamel Buamara ɣef wawal "Berbère" :
  Llan kra ɣilen, qqaren-d dakken awal n tefransist "Berbères" yusa-d si tlaṭilinit "barbarus" ilan anamek amezwaru n "awerdali" (=étranger) ; syinna ila anamek-nniḍen "aweḥci", "win ur nissivilizi ara" ... Ifransisen i d-yewwin awal-a seg...
(i t-id-yesẓergen d host)

Tuffγa: "I wid d-izegren ur d-wwiḍen"
Awal yella deg wallaγ achaaal aya; seg yiseggasen n 90,  ruh a amdan fek-as kecc udem, ga-s ifasen d yidarren. Rrwah, tuγalin, lekwaγeḍ, apaspur, tamurt, imawlan; Iherragen, ulac ixf is. D ayen iεeddan, nekkni ur t-nettu ara, mazal la ittεeddi ...
(i t-id-yesẓergen d nacyabrus)

LA QQAREN......
Wagi d abruy seg yiwet n tullizt tura Nasira Abrus di tegrest n aseggas n 2010
(i t-id-yesẓergen d nacyabrus)

Zun akken
Zun akken. zun akken, amek akkenni, amzun nella di sin, ssakin lliγ wehdi, ssyin di tlata, umbaad di sin kan...makken di sin kan gugmeγ d tameddit n wass udem-ik tezzi-as tafat, ahat d asedsu-k .. Asedsu nni werjin walaγ am win di tilawt. Nekk ige...
(i t-id-yesẓergen d nacyabrus)

 
spacer
Isalen
Si tira ar tira: "Brut i wawal-iw" n Nufel

Awal n Nacira Abrous af wamud n yisefra d-yessufe Nufel s wezwel : "Brut-as i wawal-iw" Yesteqsa yi-d umedyaz nne af wayen wala nni as- atan ihi deg wesmil Imyura.

...ugar

Tamenzut
Tagara Umerri

Wagi d aḥric wis-kuz, aneggaru, umegrad-agi ɣef Umerri. Ma illa ur teɣrim ara aḥric amenzu tzemrem ad teɣrem da: Umerri Assaḍ Agawa. Wis-sin atan da: Yuɣal Ḥmed d Umerri. Wis-qrad daɣen ata dagi: Taɣdemt Umerri.

Qqimen di 4 di tγarγart, γef tyeggirin, zzin-d i tarbut n seksu d waftaten n uksum irsen γef ugartil. Iqḍa-d inefq-ed Aâli imi iâareḍ-ed imeddukal-is. Tarbaât Umerri d Muḥ Aṛezqi di sin, netta d âaemmi-s di sin. Tetten, ttnecraḥen, ttaḍsan. Yak d imeddukal. Iγli-d laman gar-asen. Ur d-illi usurdu, ur d-illi ccek. D tagmatt. D tadukli γef tgella d lemleḥ. Maca Aâli izga itett Umerri s nqar n tiṭ. Amzun ittalas-as-tt. Amzun iceggeḍ-it kra. Netta tuγ-it yunditt netta d âemmi-s. Ksan-d tundar yiwet yiwet, almi d-ssawḍen Umerri γer txenfuct ubeckid nsen di tesga n uxxam nsen.
Umerri ur yuki d nda mi itekkat. Ur yuksan, d netta d umeddakul-is tuγiten di nnican, gar tγunam n tmegwḥelt n Aâli. Aâli Wasel, n Iâezzunen, d ameddakul-is iḍelli, d amedddakul-is assa. Ur d-yelli wayen ara a t-ikukru. Γur-s, am akken ur ḍrint. Âait εait. Wanag, urjjin isrussuy tamegwḥelt-is ar tmurt. Tezga ar yidis-is, γef udem ufus akken mi tt-iḥwajj ad tt-iddem imiren imiren.
Azal ttaken Iqbayliyen n imiren i tmegwḥelt am win ittaken i tlawin nsen: ur ittnuz ur irehhen!

...Aḍris akken ma yella
Asenqed usidi "Nnaqus" n Murad Zimu s usefru

 Nnaqus n Zimu

 
 
Nnaqus-agi n tikkelt-a d win yessnen ad yeččenčen
...Aḍris akken ma yella
Amud isefra "Brut-as i wawal-iw!" umedyaz Nufel yeffeγ-d tura di teẓrigin Lulu.com.

Nufel

"Lalman. Tamacahut n tegrest.": D tadyant s yefyar n utihi yura umedyaz almani Heinrich Heine.
Udem-is n berra d lemri iwumi ibedd zdat-s webrid d-yuγ umeskar s timmad-is di tegrest useggas 1843 si Lpari (Fransa) ideg yella yedder imiren almi d Hamburg (Lalman). Inuda-d    Lalman seg wenẓul ar ugafa.
Azwel n wadda "Tamacahut n tegrest" twehha γer tmezgunt "The Winter's Tale" n William Shakespeare. Yezmer wemdan a d-yaf dagi, azrar isefra-yagi yessken-d yes-s Heine tanmegla i usefru n tedyant n ifeḥliyen "Atta Troll" iγef mmden kraḍ iseggasen seg wasmi d-yettwasker yakan. Ula d azwel n wadda n "Targit n yiḍ unebdu" n H. Heine yessken-d yes-s umeskar, si "A Midsummer Night s Dream" n W. Shakespeare i d-yefruri. Ma d ayen yugaren aya: Assaɣ n talɣa ger snat tedyanin-agi, am "Atta Troll" neγ "Tamacahut n tegrest" di sin sεan 27 n waxfiwen, tiseddarin-nsen daγen d imkuẓen.

...Aḍris akken ma yella
Adfel d ideflawen

Tineggura agi imi lqaâa tezga tḥemmu u terwi tikli n tegnawt inejla udfel si tmurt n Iqbayliyen. Di myal tagrest ad nudmen kan kra n ibruyen n udfel u ad sennin kra idudan kan. Ur ireggel ubrid u ttwaḥbasen medden akken ad rẓen asalu.  Maca tamurt n Iqbayliyen war adfel di tegrest ixus ssuq-is. Ixus macci drus.  Acku adfel di tegrest d aman di tefsut d unedbu. Aman deg unedbu d tagella i medden d tirni.

Timti ara xaṣṣen waman deg unedbu, timti akken ara icuḥ Wanẓar ttuqimen as medden tameγra, sqiziben as akken ad d-iḍleq i tiqit.

At zik ccuren d nnya.

...Aḍris akken ma yella
Tamaziγt di Libya

Ussan-a izrin, seg ass-mi iskwartfen Elqeddafi di Libya, wa icrah wa inna ccah ɣzan-as. Nwala-t akw ixnunes di tmurt. Igrawliwen i t-id-iṭfen,i t-id- iksen si teɣwrast am tzaɣriwt, sbehdlen-t macci d kra. Ewten-t, regmen-t susfen-t. Lḥasun ur as jjin yiwet almi ksen fell-as sser. Si tvidyutin id-ifγen seg ass-mi immut ar assa, igan isardasen s tilifunat, nwala udem is immecc iccur d idamen. Sya-u-sya zzin-as-d isardasen u ṭaqa seg sen ttsuγun wisen ayen. Temγen fell-as amzun macci d amdan I yella. Wa izzuγer-it akkin wa irra-t-id akka. Ar tagara ssexnunsen-t u nγan-t.  Tura ẓriγ timuγliwin bḍant γef anecta, maca xas ahat “yuklal” ad izri di tiṭ n tisegnit imi yuksan, xas iga tid n iγwersan, d amdan i illa. U leqder n umdan  illa ur asen ilaq ara ad trekḍen. Ur fkin ara udem I talsa. Am akken ur ukin ara d yiman nsen. Ttbarrizen am iγwersan. Uγalen am netta. Rekḍen imiren iswi n tegrawla nsen, âefsen s lemâemda ayen akken i γef d-kren i γef nnuγen: taγdemt d izarfan n umdan.

...Aḍris akken ma yella
TASRAFT

 

...Aḍris akken ma yella
Taɣenjayt n weɣrib sɣur Karim Akouche

 Ccetwa tessufɣed tisuqas-is. Deg uglim n yemdanen treṣṣa ssem-is. Lxiq yeččur ulawen. Yal yiwen d acu n weɣbel i t-yerḥan.

Assagi d ass amenzu n Yennayer. D tameddit. Aqli-yi deg wexxam, sikidaɣ si ṭtaq ɣer berra. Deffir-iw, Lunes Matub deg CD la yettbaɛziq ṣṣuṭ-is. Taɣect ay cennu tessenfufud times deg wefwad-iw, tejreḥ ul macci d kra. Yeqqar-as: tseḥr-iyi lɣurba m leqwas… 

Rriɣ-d nnehta, ajenwi icerreg tasa-w, nniɣ-as i zzehr-iw :  a tamurt amek gan ussan-im, wisen ma meriɣit neɣ ahat fsan?

Ahbuh! Anwa ara d-yerren tiɣri imi tawacult-iw s lekmal-is attan di tmurt? 

 

...Aḍris akken ma yella
ASXERBUBEC-IW yeffeγ-d γer teẓrigin Lulu.com

Amud isefra swayes yerra umedyaz Sεid At Mεemmer tajmilt i unaẓur aqbayli ameqqran Ğamal Benεuf yeffeγ-d ussan yezrin γer teẓrigin Lulu.com.

 Asxerbubec-iw

...Aḍris akken ma yella
Ṣut n tlawin

Dayen imeṭṭawen!

ha-tent-id yessis n tteryel, fflent-id seg idurar
imesḍan tibbucin εeryan, mači ar tukksa ibawen
aḥeq akk ayen bubbent,  aḥeq aman d-ugment
ayen ččant akk n tiyita, ass-a ar d kksent ṣrima

win umi berrik wul, yaggad, mači d tameγra
win umi berrik wul, yaggad, ad tettnakk tikkelt-a

...Aḍris akken ma yella
Ttxil-m a taqbaylit, nṭeq!





 


Lεinser γas ma yeqqur
Ar ass-a γur-neγ d lεinser
Lemmer yettmeslay wemqerqur
Γef tala wissen d acu a d-yehder
Yakk a tiniri lbabur
Deg-m ur nzemmer ad t-nenher
Maca, ameslay γas d aqbur
Ma ifaz ad yedder yeḍher

...Aḍris akken ma yella
  Asefru:*1976*  

 

 

 

Asefru yura Smaεil Mejbeṛ deg useggas 1976

 

"Ini-yas i yemma"!
 
"Fkiγ tudert-iw d asfel, rran fell-i tibbura.
Ur ẓerreγ iṭij d wedfel, tilelli-w di tsura.
Ini-yas ! Ini-yas i yemma!
 
Ssugten fell-i tisluqbatin, am yiḍan sseglafen.
Di rregmat d tkerkas ur ğğin, di « creε » s tmettant i d iyi-yeṭṭfen.
Ini-yas ! Ini-yas i yemma!
 
Xas di lḥebs nnuγniγ, ayen zerεeγ yessegm-d.
Tennerna tutlayt-nneγ, tarwa umaziγ tbedd.
Ini-yas ! Ini-yas i yemma!
 
- Akken tamaziγt ad tili.
-Akken Tamazγa ad tili.
                                   -Akken Amaziγ ad yili.
Fkiγ tudert-iw d asfel.
Ini-yas ! Ini-yas i yemma"!!!

 

Copyright 2006 imyura.net