apulee.net
Kles(Rijistri)
Isalen
Ilmend n sin wussan n tezrawt (unadi) i yettwasudsen deg Wehran (tidmiwin: 0)

Azul,
Ilmend n sin wussan n tezrawt (unadi) i yettwasudsen deg Wehran; ammas Adzayri n ssinima ihegga-d yiwen wahil ideg ara d-yessezri kra isura s tmaziγt deg tzeqqa n " cinematheque" ("Warsnis") n Wehran : Aγlad (rue) Lεerbi Ben Mhidi- Wehran.
Ahali:
--Ass n 15-05-2007 γef 15 (h), 00 a d-yezri usaru "Si tedyant ar tayeḍ" n Rrabiε Ben Menṣur.
-- Γef 18 (h), 00 a d-yezri usaru "M imezran" n Σli Muzawi ".

--Ass n 16-05-2007 γef 15 (h), 00 a d-yezri usaru "Macahu" n Belqasem Ḥeğğağ.
-- Γef 18 (h), 00 a d-yezri usaru "Adrar n Baya" n Σezdin Medddur.

...ugar
Ferhat deg Moyeuvre-Grande (tidmiwin: 26)

Ass n 10 deg mayu 2008, Ferḥat yettwaεerḍ-d sγur tiddukla « Amitié euro-berbère», CFBBL akk d « CBF Lorraine ». Ferḥat yewwi-d awal tazwara γef uẓar n tefsut n 80 akk d wamek i yessefk ad ikemmel tikli-s ass-agi umussu akken ad yaweḍ ar yiswi-s. Imi timlilit tella-d deg Fransa, ameslay-is yella-d s tutlayt tafransist. Yenna d akken ass-agi ur icaḍ ara kan a d-tiniḍ “nekk d amaziγ», imi ma tenniḍ-d kan akka, tsusmeḍ γef tirni uγur tettikkiḍ, tsusmeḍ γef tnettit-ik taqbaylit, am akken tesseḍḥaḍ yes-s. Ihi amussu yessefk ad ikemmel deg webrid yessawaḍen, abrid ar timanit n tmurt n iqbayliyen.

...ugar
Isteqsiyen i Mass K. Naït-Zerrad (tidmiwin: 25)

Azul merra

Nemmeslay ussan yezrin γef tdiwennit i nezmer a neg akk d Mass Kamal Naït-Zerrad i deg yal yiwen a s-yefk asteqsi neγ isteqsiyen-is γef tutlayt d wayen d-icudden γur-s s umata. Ihi cawreγ-t γef waya yenna-d ulac uγilif nezmer a s-nazen isteqsiyen u ad yeεreḍ a d-yerr fell-asen.

...ugar
 
Ungalen
 
 
Racid Σalic (Tidmiwin: 2)

Ungal amezwaru* s teqbaylit yura-t Racid Σalic, isemma-yas Asfel , tazwart sγur dda Lmulud at Maɛmer at yerḥem Ṛebbi. Yeffeγ tikkelt tamezwarut γer tizrigin Federop deg 1981 di temdint n Lyon di Fransa . Deg-s 139 isebtar .Isbn 2-85792-010-5 .Yura daγen ungal nniḍen s wazal-is isemma-yas Faffa deg 1986.

Mačči d tattut i nettu neγ d astehzi i nestehza deg umeγnas d uselmad-a amqran n tmaziγt maca ur d-γlin ara idlisen-ines deg ifasen-nneγ taswiɛt-a akken a d-nawi ameslay fell-asen akken iwata.

 
spacer
 
Tamedyazt
 
 
Yusef Ɛcuri : Kraḍ (3) isefra

TAWENZA

Ay abernus a bu usaru

A winna teẓḍa yemma

Ata wul-iw yettnujju

Am teflukt tewwi lmuja

Acḥal d aseggas tettraju


Agujil (asefru sγur Amar Mokrani iwaḍiyen)

     Agujil
Win umi ksaγ baba-s
Ur s kiseγ-ara
Win umi ksaγ yemma-s
Ur s ğğiγ-ara
Akka i ttarwa n uγilas
Yarwan lḥif n tmara

D agujil yemma-s tella
Yezgga d arbib si tlalit
Lxiṛ-is twart-it tekna
Tesgen mmi-s di tẓalit
Isawel-as-d gmma-s yesla
Idduqes-ed iṛğa tallit


 
spacer
Timseεraq
Timseεraq i d-ḥawcen warrac n Numidya sγur djamal.B
D tajmilt i dda Lmulud At Mεemmer, ilmend umulli wis-19 γef tmettant-ines.
 

Timseεraq

(Timḥuǧǧay neγ d acu-tt, d acu-tt ?)
 
Annect-is annect n telkit, texdem tawaγit?
Tifrat: Taxellalt n ẓẓalamiṭ.
 
Am yisem-is, am wudem-is ?
Tifrat: Tamellalt.
 
Akli iεelleq g tmiṭ ?
Tifrat : Aεeqqa uzemmur.
 
Ukerdis
 
 
Ay aẓerẓur urqim

Azerzur

ay aẓerẓur urqim
ittunagen bγir aεwin
di tmurt utwil ur d-yeqim
Γewden abrid at tismin
la ttnejlin akken d lqim
ay teččamt a timdinin


 
spacer
Σezdin Bayik
Ini-d tidmi-k(m)
Acmumeḥ
"Lfetwa" (Atlas mmi-s n Wemsed)
Taγtast neγ lfetwa ṭṭfen imussnawen ( lεulama) n lğameε n Aẓhar tsenned γef weγbalu-yagi ara tafem di tedyant-...
Ah ya tulawin!!!!!
Di tejmaεt kra n yelmeẓyen bdan ttmeslayen γef kra n teqcictd-iεeddan ar tala;ta tecbeḥ ,ta tzad ,ta tesεa sser ta ixuṣṣ...
E.A.M: A baba !
 Nna Fa
 
Aḍebsi (DVD) n Tidak n Nna Fa yettnuzu deg “l’Internet”
 

Akken i d-nṛeggem ussan agi yezrin,  aḍebsi (DVD) n Tidak n Nna Fa yewjed i tnuzi dagi di Marikan s lmendad n l’internet.

Si tura tzemrem ad t-id-aγem. IIaq ad tarzum ar ladris agi :
 
S lfaṛḥ d ameqwṛan ara neṭṭef la commande-nnwen.
 
Tansa Tilelli
Imeslayen deg-i i yellan

 

Imeslayen deg-i i yellan
Wiss ma ad fakken s isefra
Mi s-nniγ d ayen fran
Times deg-I a tt-senseγ
Amzun wi i tt-yesmendagen
Tezga tezdeγ ṣṣura
 
 
Asikel
 
 
München neγ timlilit n yegduden… sγur Newara
Taggara n dduṛt-agi, tekcem-iyi tzizwitt s aqerru, εeggu yefka-yi tiyita, nniγ-as waqila ala tarewla ara tt-isellken! Imi Internet yella, timsal ur w...
 
spacer
 
Amezgun
 
 
Tajmilt i wsalas n umezgun aqbayli : Moḥya (Tidmiwin: 4)
Tidukkla tadelsant tamaziɣt di Ottawa-Hull terra-yas tajmilt i tgejdit n umezgun aqbayli : Moḥya , ‘’Shakespeare n teqbaylit ‘’ amek is isemma Fe...
 
spacer
 
RéduireWid d tid yellan
 
  
Wid ittikkinIttwakelsen
Aneggaru i d-irnanAneggaru :Yubba
Ass-aAss-a :0
IḍelliIḍelli :0
IseqdacenSeg tazwara :153

 
 
Tamenzut
Tadsimant, lγerba, tayri…Tirga n war isem !

 - -Tidmi - -

Tamawt : Tidmi tettemgerrad, seg wemdan ar wayeḍ, yezmer lḥal ad telhu, akken i yezmer ad tecceḍ, maca, ayen ideg yella lehhu, am wudem n tafukt ur iseffeḍ, aγerbal ur t-yettγummu, afus ur t-yettaweḍ ! Yal wa amek i tga tmuγli-s, yal yiwen amek i yettwali timsal, ferneγ a d-fkeγ tamuγli-w γef wayen i yeεnan isefra-agi n umedyaz anaẓur « Ssaεid At Mεemmar» (Tadsimant, lγerba, tayri, targit-iw), εerḍeγ akken a d-skefleγ aḥulfu uffir i yeddurin deffir yal awal, deffir yal asefru. Skefleγ-d udem-nni i walaγ deg isefra-agi, s iḥulfan-nni i yi-d-ssawḍen. Skefleγ-d tamuγli n umedyaz deg wayen i ira a γ-d-yessiweḍ, maca, a yi-yessuref ma yella wanda i zegleγ, ma yella wanda akken i ccḍeγ. ḥṣiγ yella wi ara yebḍun yid-i tamuγli, yella win ur tettwali am nekk timsal, maca, a d-teggri tagi d tidmi, yal wa d wamek yessen, yal yiwen s wacu yettamen d wamek yettḥulfu…

...Aḍris akken ma yella
Tidmiwin: 37
IMEṬṬI N BAB IDURAR

Essaid" IMEṬṬI N BAB IDURAR“ d azwel n tmacahut

d-yessufeγ wemyaru azwaw AKLI KEBAILI deg useggas 1998 γer L´HARMATAN.
 
Tamacahut-agi tuklal ad tuγal d asaru lemmer sεiγ allalen, acku γur-s azal d ameqqran, maca, imi ulac allalen-agi ger ifassen-iw, aql-i rriγ-tt-id xerṣum d asefru.
 
Tamacahut-agi mačči am tmucuha n zik-nni, tid i d-yemmalen γef teryel d waγzen...atg.
 
Tagi temmal-d γef tedyant n yiwet n teqcict d gma-s yeḍran ass-a.
 
Lemmer d lebγi iqbayliyen akk iḥemmlen tutlayt-nsen neγ idles-nsen s umata ad aγen tullist-agi.
D tawuri m ccan yettafgen sennig tfawtin usigna.
 
 
 
AkliDda´ Akli yenna-yi-d ih war alluy d uṣubbu mi akken ssutreγ deg-s ma zemreγ ad ssufγeγ asefru-agi i imeγriyen d yemyura n imyura.net deg wesmel-nsen.
 

 

 

 

Dda Ğamal Benεuf d netta i yesseγtin yakk tira n usefru-agi. S kra tekka tegrest n useggas-a nekk ččiγ-as aqerruy-is, ulac melmi d-yenna εyiγ, yal ass yeqqar-iyi-d kan " aql-i ḥareγ ad ẓreγ amek ara tkemmel tmacahut-agi“.

1)- Teεğeb-as tmacahut nezzeh ( amek ur s-iεeğğeb ara wayen yura dda´ Akli? ).
2)- Akken ad kemmleγ tira n usefru, yugad ad feclen ifadden-iw ( war tabγest n dda Ğamal, ur cukkeγ ara ad kfuγ asefru-agi, acku ugadeγ ad ffγeγ i webrid, ad zegleγ kra seg isali ira umeskar ad t-yessiweḍ s anida yessefk ad yaweḍ). Ssuref-iyi ttxil-k a dda´ Akli ma yella wanida ssrewteγ deffir wennar!
 
Tanemmirt-nwen ay idaddaten-iw ( Akli d Ğamal)
 

SΣID N AT MΣEMMER

 

...Aḍris akken ma yella
Tidmiwin: 38
Yiwen weqbayli di Swidd

13 yebrir 2008
 
Aqbayli n SwiddAd tidir Teqbaylit ! Yiwen yilemẓi aqbayli yettidiren di Swidd iga tameskant γef imaziγen, . Tameskant-a semman-as s teswiddit " Algeriet natur, kultur, folk och rätt", ma nessuqel-it-d ar teqbaylit, , " Agama, idelsan, iγerfan, ansayen n Tmurt n Lezzayer . S ufus n temdebbeṛt n tesnawit Hjalmar Lundbohmsskolan, Massa Margareta Raattamaa, di temdint n Kiruna, di temnaṭ n Lappland, i d-yezgan deg 800 Km deg ugafa n Stockholm, dinna i d-teḍra tmeskant-agi.
 Ihi, si Tmurt n Yeqbayliyen almi d Tiniri Imujaγ εeddi akkin ar Icenwiyen d Icawiyen, inelmaden walan iwlafen n Bgayet, n Lezzayer d Qsenṭina ; war ma yettu igulaz(vestiges) i d-ğğan imaziγen d irumaniyen iqburen di Tamugadi, Tipaza d Cercal.
...Aḍris akken ma yella
Tidmiwin: 19
Ccbaḥa d tmettant

Ccbaa d tmettant

 

Teεeg tekker tessawal sennig uekka n wefrux.

Rran-as-d imeṭṭawen awal, allaγ yessenger-it lmuxx.

Inehhit yereε ur imal, tfuk tyerza n wakal,

akud ur yuni tilkin-is.

Yelsa aqerru d amellal, ur yettwali γer zdeffir ma ial,

yezεillim, yenke yeri-s.

...Aḍris akken ma yella
Tidmiwin: 10
Mennad: Nsetḥa ad neḥku

Mennad

Akli d aqcic yecban arrac
Ul-is yeččur
lebγi ulac
Ass d awali
Iḍ d asmekti

Ṣṣura-s tehter
Ayen lεali yuγal diri
Iwumi yedder?

 
Mennad

...Aḍris akken ma yella
Tidmiwin: 26
 
Timucuha
 
 
"FELFLA" : Tamεayt s teqbaylit sγur Σebdelḥamid Baḥfir
TAZWART
Timucuha, neγ timεayin, ṭṭuqqtent deg timawit n Tmaziγt. Maca, yal tama n Tmazγa temmal-d tamεayt1-ines akken-nniṭen, yal wa yemmal-itt-id akken i tt-yessen.
       Ger tamawin2-ayi nefren-d yiwet taddart ger tudrin iγef d-nerza, tudrin-ayi d tid n Leqbayel n Berğ bu Σririj, yecban akka Ilmayen, Ijjeεfer, Aεeccabu, Tawrirt, Izzexnin...atg. Ulayγer a tent-id-nsemmi yakk, ṭṭuqqtent tudrin.
       Ad neṭṭef kan yiwet gar-asent, ad nfareṣ tagnit a d-nemmeslay akka fell-as, a d-nemmeslay cwiṭ γef taddart n Σeccabu n tγiwant n Teffreg, imi deg-s i d-nelqeṭ tamεayt-ayi i wumi semman da tamεayt n Felfla. Llan daγen wid i s-yessawalen Σeṣfur u Lehwa, wiyaṭ fkan-as isem-nniṭen.
       Ayen ara d-nini γef taddart-ayi icuba ayen yellan deg tudrin i s-d-yezzin. Ulamma γas, yal taddart tettwassen s kra i tesεa, yella wayen ara tt-iferzen γef tid-nniṭen...

tamacahutt uyefki

Deg yiwet n taddart,llant snat twaculin; yiwet terbeḥ, γur-sen tafunast.Ma d tis snat ; rrbeḥ nsen d taγaṭ.Tamuγli nsen ala ar taγaṭ nni ; win tt-id-yerran si tyessawt irfed-itt wayeḍ!At tfunast nni ttqejjimen deg-sen:ar slaḥ kan mačči d tayuga ay tesεam yili wissen amek!!!!
Acu kan tafunast nni tugi ad tarew!Ma d taγaṭ nni ,llah ibarek,rnan γur-s sin yiγiden d yen kan! Timaẓẓagin-is tezzuγur-itent deg lqaεa deg wakken ččurent d ayefki!


 
spacer
Tamacahut n Weγrum
 
"Lvachir":yella umeslay n tuzzuft deg-s >> Agrandir
 
  
spacer
 
Icennayen
 
 
Kra n wawalen γef ucennay Σezdin Bayik
Σezdin Bayik Σezdin Bayik d acennay aqbayli, ilul ass n 12 Yunyu 1968 deg Wehran; netta seg At Dwala. Σezdin Bayik γas deg Wehran i d-yekker, maca, tekker-d deg-s teqbaylit, γas ma deg Wehran i yezdeγ, tezdeγ deg-s tnaṣlit, γas deg Wehran i d-yeldi allen-is, maca, ur tent-yemdil ara γef tjaddit akk d yedles imawlan-is..
Yessufeγ-d yakan snat tesfifin
--Tasfift-ines tamenzut tella-d deg useggas 2000, s yezwel “ A Lwennas”, deg-s sa (7) tezlatin; ideg yerra tajmilt i Lwennas Maṭub akk d Ccix Lḥesnawi.
--Tasfift-ines tis-snat deg useggas 2003, s yezwel “I ifuten ifut” ideg d-yerra snat tezlatin si taεrabt γer teqbaylit,
 
spacer
Isura
TASSA D WAY TUREW D ASARU S TMAZIΓT
Tasa d way turewĞamila Ḥabbak d nettat i yuran asaru TASA D WAY TUREW. Deg-s tessekn-d udem n tmeṭṭut di tmetti Taqbaylit. Asaru yettmeslay-d γef Yamina yesεan ukuẓ n teḥdayin akk d yiwen uqcic mi qqaren Yidir.
Akken kan d ameẓyan Yidir, hettmen fell-as imawlan-is arcal d yiwet n teqcict n lḥara mi qqaren Malika. Asmi iwala d akken tameṭṭut-is terfed ur yeqbil ara wallaγ-is d akken yewweḍ ad yili d ababat. D ayen i t-yeğğan yezzenz tamurt n baba-s. Iḥella-d azal swayes ara yeffeγ di tmurt yunag γer Fransa.
Malika tesεa-d taqcict mi tsemma Ğamila. Teğğa-tt i tmeγart-is ma d nettat tgureb ar imawlan-is melba tuγalin imi tεawed arcal. Ğamila tegra-d ger ifassen n setti-s Yamina i tt-id-irebban armi tewweḍ tizi n warcal. Tefka-tt i yiwen umerkanti n taddart-nsen i s-yeserwan lemrar. Tesεa-d aqcic d aderγal d ayen i izaden deg timujhelt n urgaz-is dγa yibbas tfures tagnitt mi yeffeγ urgaz-is, terwel tewwi aqcic ger ifassen-is. …. Asaru d win yettkemmilen, asentel-is d faruq n tasa d tamsalt iḥuzan tugti n yemdanen ladγa di tmetti anda yella lexṣaṣ ama n wallalen ama n tmusni.
 
Tullizin
 
 
Amsebrid ( Tidmiwin: 7)|(timeẓriwt: 331 tikkal)

-- Ay amsebrid i d-yuɣalen,  acuɣer i tkerseḍ anyir, acuɣer i tmedleḍ allen, tezziḍ udem-ik ɣer deffir ?!

Ur tufiḍ ar ass-a, ayen akken i tettnadiḍ, neɣ tḥemmleḍ lmeḥna, tḥemmleḍ ad tettcaliḍ ?!

Ẓriɣ-k ilindi lweqt-a, di tegrest mi qessiḥ usemmiḍ, tessutureḍ lehna, deg ijifer-is ad teddariḍ, deg uɛebbuḍ ur tecliɛeḍ ara, ur iban ma telluẓeḍ neɣ terwiḍ !

Deg wallen-ik yiwet lbaḍna, teddukul yid-k anda ma telliḍ, ur iban deg-s kra, meqqret ay amsebrid teḥṣiḍ, ay amsebrid qqim da, ahat tikkelt-a teɛyiḍ ?!



UR YESSIN WUL AṬṬAN-IS … ( Tidmiwin: 35)|(timeẓriwt: 931 tikkal)
D tawengamt (d tiririt γef twengamt “Taklit n tayri”) sγur: “B.C Tanaṣlit”
--I yiman n Fuziya Σeggad--
Ul yurzen (Tugna sγur imyura)-Ur yessin wul aṭṭan-is, ur yeẓri anwa i d abrid-is! Ileḥḥu war lewhi, fell-as ẓẓayet tikli, deg webrid ur yessin ara. Ayen akk i d-ttmagarent wallen-is, ur t-iεeqqel ara, γas ma yella yuγ fell-as tannumi. Ur yelli ara d aderγal, maca, tuγal fell-as tallest n lebda. Ggten fell-as iγeblan acḥal, yeεreq-as wudem n lehna.
    Tiyersi i yezzin fell-as, mačči d tin i yezmer ad yefsi, yettnaγ yid-s yal ass, afud ur s-d-yegri… yettsuγu, ḥedd ur s-d-yerri, ḥedd ur yesli i teγri-s, imi deg wanu lqayen i yezder, tewwi-t tayugt n wussan, akin i lqaεa d lebḥer, akin i igenwan, akin i tlisa  umaḍal i ssnen medden….
     Nniγ-ak a gma n yiman; abrid ideg iteddu ur iban, taftilt i s-d-tessaγeḍ, texsi, mi d-iṣuḍ fell-as waḍu n tmeddit! Netta yettsuγu, kečč tedduriḍ di tsussmi, tettganiḍ amek ara tefru! Netta ireqq, kečč tettrajuḍ melmi ara d-yerr nnehta, tenniḍ ahat, d ussan ara yessexsin timess-nni i t-yessruγun… tenniḍ, tenniḍ… ur d-tenniḍ: S tidet yeεqel wul aṭṭan-is?!


Ttif tameṭṭut i iḥerrzen, wala meyya yergazen. ( Tidmiwin: 54)|(timeẓriwt: 2169 tikkal)

taqbaylitSsneγ-tt asmi d-tteddu d εemmi-s yellan imiren  d yiwen seg yemdebbren n tiddukla Numidya, tettas-d teqqar tamaziγt, ssneγ-tt teḥrec nezzeh, d tin i iceffun i temsirin, mačči si rrehṭ-nni iγef yenna ccix Muḥend «  ayen nesselmad, wa yettu-t, wa yettazu-t » teḥṣa  d akken tatut d aṭṭan i yugaren tidderγelt, yernu ulamek ara tettu Numidya i yellan d tawacult-ines tis-snat. Ih, nniγ-d Numidya d tawacult-ines tis-snat ! Fiḥel awham, gma-s d amarir di terbaεt-nneγ  umezgun Tigawt d wawal, yessetma-s llant cennunt di talilt (tarbaεt) n ccna–nneγ n imeẓẓyanen, yiwet si εmumti-s d taεeggalt di Numidya, ugar γef εemmi-s i yellan yakan d imdebber di tiddukla-nneγ.

Ugar γef imagraden-is ucbiḥen, umεinen, idumen deg weγmis Tafukt, tella yakan d tamedyazt, d tamyarut ; tettaru akken  yessefk s taεrabt, yernu mačči d taεerbubt-nni n menwala, imi tikta-s d tid-nni n wemyaru ameγrad (universel) Ǧubran Xalil, teǧǧa kra din, tuγal tettaru s teqbaylit, acku ur telli ara seg wid yettseqqin γer berra, akken i t-yenna Sliman Σazem. D tanelmadt di tesdawit n wehran, d wagi i d aseggas-is aneggaru di « tfurmatikt ». Tanaṣlit, d amedya n tlemẓit i yeddren tatrarit,  yeṭṭfen di  tnaṣlit.



 
spacer
Addal
Addal n "iferseksaren" deg udrar n Ğerğer

Iferseksar Di tγiwanin d tudrin, d-yezzin i temdint n Buzgan ama d Ilula Umalu neγ d at Ziki, ussan-agi tban-asen-d yiwet n liḥala d tamaynut. Yal ass ttwalin nnig iqerray-nsen, deg igenni kra n warrac yettafgen s “iferseksaren” (les parapentes). Imdanen ur uγen ara tannumi s waya, γef wanecta a ten- nwali d wid iwehmen mliḥ.

D tidett d ayen yessewhamen acku di tmurt-nneγ ur yelli ara ṣṣenf n waddal-agi. Maca deg useggas iεeddan 2006 ruḥen-d kra n Irumyen yettwamuzgen deg waddal n idurar s laεraḍa n tdukli “Club Evasion” n at Yeğğer. Gan tannant n waffug s “iferseksaren”(parapentes) i kra n yelmeẓyen n tdukla-yagi ilmend n 8 wussan.

 Anasiw


  
 
Iqbuṛen
 
 
Belεid At Σli (1909 - 1950) : Tamacahut Uwaɣezniw(i t-id-irran deg usmel d ArezqiLvacir)
Macahu... Ṛebbi a tt-isselhu... A tt-igerrez am usaru !... γef yiwen sselṭan, -sselṭan ala Ṛebbi- γuṛ-s tameṭṭut-is d mmi-is. Netta yeḥkem deg y...
 
spacer
 
Tussna
 
 
Pluton yettwakkes seg wegraw n imtiwgen ! sγur Angwmar

2003 ub213-charon d ceres.jpg

 

 

 

Aseqqamu amatu n tidukla tagraγlant n tussna n imtiwgen (International Astronomy Union ) yekkes Bluten seg wegraw n imtiwgen . 2500 imusnawen yemlalen di Praha di tmurt n Ccik frant-tt s tmara, deg wayyur n γuct yezrin,  akken ad yettwakkes seg wemkan d-yeṭṭef segmi t-id yuffa umussnayyur amarikan Clyde W.Tombaugh deg 1930.

Imussnayyuren ugin tikti n imḍebren n I.A.U yebγan ad bḍun imtiwgen γef sin : imeqranen d imejtaḥ .

 
spacer

Amezruy  Gradcap1
Abrid umezruy

 Muḥend U Harun

Yusef Σacuri zdat uẓekka n Muhend Uharun

 

 

 

 

 

 

yedder d ameγnas

Yemmut d ameγras
11 iseggasen di lḥebs, ur yukir ur yenγi, ddnub-is imi yebγa akken tutlayt-ines ad tili d tunṣibt di tmurt-is, yabγa ad tuγal d  timmad n Ledzayer tadzayrit.
D agujil si baba-s, imi baba-s yeγli deg wegni n yiseγ deg tegrawla n weslelli n tmurt-nneγ n useggas n 1954.
Amecwar-ines di tγuri:
Yebda-tt asmi yesεa 11 iseggasen deg yiwen uγerbaz n iγallen n Yefransisen, imi di tallit-nni mazal ur tewwi ara tmurt-nneγ azarug-ines.
spacer
 
Tiẓri&Askasi
 
 
Tuγalin

 

 Azul; a tawacult-iw tameεzuzt, ssarameγ a ken-id-yaf yizen-agi di tegnit yelhan i yifen tin ideg ttiliγ.

D tagrest a yemma εzizen, yezzi fell-i ṭṭlam si yal tama, anda ma ḍeggreγ tamuγli-w yettarra-tt-id lḥiḍ! Ulac acqiq ansi ara d-tekcem tafat, maca, skud tezdeγ deg wul-iw, ur cliεeγ ara di tallest n texxamt-agi taṣemmaṭ.
Yemma; fiḥel ul-im ad yettduqus fell-i yal iḍ, fiḥel ad tettεawazeḍ s uγilif d uḥebber.
Yemma taεzizt, ur ssendaf ara iẓri-m s imeṭṭi, ur d-yegri ara annect n wayen i yezrin!

ANṢUF YES-M A LMUT

 

Asmi i yebda uḍar tikli, yufa-d abrid yessawen! Tanila-s terra γer lebγi, γer wanda akken i zdin wulawen…Refdeγ allen-iw γer igenni, walaγ lferg n yetbiren. Di lqaɛa aṣeggad yettgani, mi yejbed di zznad yefreq-iten! Ḥulfaγ… am wakken tiyita tres-d deg-i, itbiren-nni si tugdi rewlen! Γas idim ur d-yengi, ḥulfaγ…ḥulfaγ s terwiḥt tekfen, temlel fell-as tezzi, refden-tt sin ineglusen!
Ass-nni…

 
spacer
 
Tisuqliwin
 
 
Ernest Hemingway (tidmiwin: 30)

Tullizt,  A clean well lighted place , yura umaru amarikan Ernest Hemingway(1898-1961)  deg 1932, tasuqilt ar teqbaylit Amor Rekis.

 

                              Ulac ayen yecban tafat d tezdeg

 

Yedda lḥal deg yiḍ, medden akk fγen seg lqahwa anagar yiwen wemγar.Yeqqim, iferrawen n isekla ddurin fell-as tafat n teftilt. Deg wass, azniq yeččur d aγebbar maca tameddit nnda yettaṭṭaf aγebbar-nni. Amγar-agi iḥemmel ad yaεwez acku deg yiḍ tettili tsusmi. Ulamma d aεeẓẓug i yella, yettaki-yas ur iban amek i tsusmi m’ara d-ters .

Sin iqehwağiyen ẓran dakken amγar-agi yecceεceε cwiṭ. Γas akken d akliyan yelhan, ma yeskeṛ atan ad asen yenser war ma ixelleṣ.

 Ihi qqimen ttεassan deg-s.


"Akalay" tizlitt (tidmiwin: 12)

Tarbaεt

"Akalay" d tasuqilt n tezlitt i tura terbaat n "Mes Aïeux", i yettidiren di Kebek di tmurt n Kanada.

Tizlitt-agi tzemrem as-teslem akken i tt-cennun nutni dagi : tekki da !


 
spacer
  Asefru:*1976*  

Asefru yura Smaεil Mejbeṛ deg useggas 1976

"Inn-as i yemma"
"Fkiγ tudert-iw d asfel
Rran fell-i tibbura
Ur zeṛṛeγ Iṭṭij d wedfel
Tilleli-w di tsura
Inna-s ! Inna-s i Yemma

Sugten fell-i tisluqbatin
Am iḍan sseglafen
Di regmat d tikkerkas ur ğğin

Di « cṛaε » s tmettant i yi-ṭṭfen
Inna-s ! Inna-s i Yemma

Xas di lḥebs nuγniγ
Ayen zerεeγ iseggm-ed
Tennerni tutlayt nneγ
Tarwa umaziγ tbedd
Inna-s ! Inna-s i Yemma

Akken tamaziγt ad tili
Akken Tamazγa ad tili
Akken Amaziγ ad yili
Fkkiγ tudert-iw d asfel
Inna-s ! Inna-s i Yemma"

Copyright 2006 imyura.net